Endre søk
Begrens søket
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agnelid, EvaMarie
    Marie Cederschiöld högskola, Ledning, Kyrkomusikerutbildningen.
    Sjung med i psalmen av hjärtans lust!: En undersökning om psalmsång och tonart2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psalmsången är en av gudstjänstens och de kyrkliga handlingarnas starkaste moment av delaktighet och gemenskapsfrämjande. ”För vår lutherska tradition är psalmen ett signum, ett kännetecken för att inte säga ett varumärke […]. Kombinationen av ord och ton gör att psalmen hittar längre in i våra livs dolda rum än vad enbart ord eller enbart musik gör. Därför finns det också mycket känslor kring psalmer […]”. Detta skriver tidigare ärkebiskop och teolog K G Hammar i förordet till Psalmer i 2000-talet. Många gudstjänstbesökare uttrycker dock svårigheter med att sjunga med i psalmerna. Oftast handlar det om att man kanske inte kan psalmerna men många uttrycker också spontant att tonarterna är för höga för att man enkelt ska kunna sjunga med i dem.

    Syfte och frågeställning: Syftet i denna uppsats är att utifrån ett relevant material och i ett historiskt perspektiv undersöka tendenser till tonartssänkning i psalmer. Mina frågeställningar är:

    • Kan man se tendenser till tonartssänkning vid en jämförelse mellan Den svenskapsalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986)?
    • Hur motiveras eventuella tonartssänkningar i psalmbokskommitténs betänkande Densvenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985)?
    • Vad motiverade Verbums utgivning av Den svenska koralboken, urval i lägresättningar (K Bengtsson, 2002)?
    • Hur har tonarter i ett jämförande perspektiv hanterats i Evangelisk-lutherska kyrkan iFinland?
    • Hur stort är tonomfånget i psalmerna i Den svenska psalmboken (1986)?

    Metod och material: Metoden i arbetet är ett jämförande studium av psalmboksrevisioner med fokus på tonart, där förekomsten av faktisk tonartssänkning kartläggs. Materialet som jag har använt för att undersöka psalmerna och tonarterna är i första hand Den svenska psalmboken (1937) och Den svenska psalmboken (1986). Vidare har jag undersökt hur man har resonerat och vilka argument som använts i arbetet med psalmerna inför psalmboksrevideringen 1986 och hur man tänkt kring tonarter i några specifika psalmer. Ett viktigt material i denna uppsats är Den svenska psalmboken: slutbetänkande (SOU 1985). Övrigt relevant material i studien är Den svenska koralboken, urval i lägre sättningar (2002), Psalmer och visor 76, Sjung, kyrka sjung (Carlshamre, Skagersten, Harling, 2002) samt intervjumaterial.

    Resultat: Psalmbokskommittén bakom Den svenska psalmboken (1986) var väl medveten om nödvändigheten att sänka flera av psalmernas tonarter. Ambitionen i arbetet var bland annat att psalmmelodierna inte skulle gå över c2. Ja, man kan se tendenser till tonartssänkning då 13% av psalmbokens 325 första psalmer fick lägre tonart. Ambitionen att psalmerna inte skulle överstiga c2 nådde man dock inte eftersom ca 50 % av första delen går över detta uppsatta mål. Intentionerna att sänka psalmerna fanns tydligt uttalat. Dock avslöjar inte psalmbokskommittén mycket, för att säga inget, om hur man har motiverat tonartssänkningarna eller hur diskussionerna gått i frågan. År 2002 gav Verbum ut en koralbok med lägre sättningar där 191 psalmer hade sänkts med företrädesvis ett halvt eller ett helt tonsteg. Psalmerna rörde sig i ett register mellan lilla bess till ciss/dess 2. Enbart utgivandet av en koralbok med lägre tonarter indikerar att det finns en önskan om att sjunga psalmer i lägre tonart än den givna i psalmboken. I Finland pågick revisionsarbetet med den evangelisk-lutherska psalmboken parallellt med arbetet i Sverige. Där sänktes ett mycket större antal psalmer, till och med fler i slutänden än vad psalmbokskommittén förordade. Ca 37 % av totalt 632 psalmer sänktes. Av de 325 första psalmerna i Den svenska psalmboken (1986) sträcker sig tonomfånget från lilla a och upp till e2, ett omfång på en oktav och en kvint.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ekberg, Oskar
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Den jämlika musiken - tre historiska aspekter2013Inngår i: Acceptabel ojämlikhet? / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2013, s. 89-111Kapittel i bok, del av antologi (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Hidmark, Niklas
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Hammondorgel – något för Svenska kyrkan?: När och på vilket sätt kan Hammondorgeln användas i Svenska kyrkans verksamhet och hur kan en klassiskt skolad kyrkomusiker lära sig instrumentet och spelstilen?2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I uppsatsen redogörs för Hammondorgelns historia samt instrumentets konstruktion och funktion. I den konstnärliga delen av arbetet beskrivs författarens process att lära sig spela instrumentet. I kvantitativa intervjuer och diskussioner fångas åsikter och kritik upp efter att instrumentet använts i gudstjänster och konserter i Stora Sköndals Kyrka, Stockholm. I kvalitativa intervjuer med två kyrkomusiker, som också spelar Hammondorgel, redovisas erfarenheter och infallsvinklar.

    Slutsatsen pekar på både fördelar och nackdelar. Positivt är t.ex. att känslor man förr inte känt under en gudstjänst kan komma fram samt att Hammondorgeln kan vara bättre än kyrkorgeln på att framföra t.ex. pop och rock – musik som allt oftare spelas på CD vid begravningar. Svårigheter kan vara att kvalitets-Hammondorglar är sällsynta och svårskötta samt att man riskerar att stöta bort folk som förknippar sin religiösa tro med en mer traditionell kyrkomusik.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Ivarsson Lind, Jonas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Kyrkomusikerns ABC - kyrkomusikens A och O?: Församlingens önskemål om kyrkomusikerns kompetens relaterat till kyrkoordningens bestämmelser om behörighet. En kvalitativ studie av hur församlingarnas ambitioner för kyrkomusiken överensstämmer med domkapitlens krav samt Kyrkomötets och Kyrkostyrelsens beslut2020Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur tänker de här? Varför står det som det gör i annonsen? Så har tankarna gått när jag läst Kyrkans tidnings platsannonssidor med alla olika formuleringar gällande kyrkomusikertjänsterna. Det är svårt att få ihop detta med Kyrkomötets beslut att tydliggöra de olika tjänstenivåerna för kyrkomusiker till tre stycken (A, B och C-nivå). Hur korresponderar de olika instanserna i kyrkans beslutsordning? Dessa mina frågor är bakgrunden till tillblivelsen av denna uppsats, och syftet med densamma är att utröna om församlingarnas ambitioner stämmer överens med domkapitlens och Kyrkomötets.Metoden som använts är kvalitativ, där fem huvudfrågor sammanställts och intervjuer med representanter från nio församlingar i sju stift har genomförts, vilka utvalts utifrån kyrkomusikerannonser i Kyrkans tidning under en viss period. Resultatet av undersökningen pekar åt olika håll. Flera av svaren är tämligen pragmatiska, t ex: ”Vi tar det vi får när vi inte får det vi vill ha”. Ibland anas en viss uppgivenhet vad gäller rekrytering av kompetens, särskilt i de mindre församlingarna. Domkapitlen har också kommit olika långt när det gäller att besluta om de egna kriterierna för att ange de tjänstenivåer som Kyrkomötet beslutat om. Det är inte alltid som behörighetsnivåerna kommuniceras mellan församling och domkapitel. Kunskapen är många gånger låg kring hur formuleringarna ska vara i församlingarnas identitetsdokument, både från församlingarnas och domkapitlens sida.Vad gäller tillväxten av framtida kyrkomusiker finns en uttalad vilja i församlingarna att bidra, men i praktiken sker det mest av tradition och är sällan genomtänkt och inskrivet i tjänstebeskrivningarna. Kanske behöver rekryteringsprocessens status stärkas för att vi i framtiden inte ska stå utan kyrkomusiker? Svenska kyrkan på nationell nivå står inför en utmaning att se till att rekryteringen av nya kyrkomusiker inte stannar av. En frågeställning som väcks i min uppsats är hur utbildningarna ska finansieras och organiseras. För även om vi i församlingarna lyckas bygga upp en rekryteringsbas måste det kunna erbjudas utbildningsplatser till dessa eventuella framtida studenter.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Kegel, Alexander
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Luther mot Palestrina: Körarbete i Svenska kyrkan respektive Katolska kyrkan i Sverige2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Hösten 2016 var Påven Franciskus i Sverige för att uppmärksamma reformationsminnet, och undertecknade då tillsammans med Munib Younan, ordförande för Lutherska världsförbundet, ett dokument om strävan efter större närmanden och mer samarbete mellan katoliker och lutheraner. Detta har lett till att Katolska kyrkan i Sverige och Svenska kyrkan har börjat närma sig varandra mer, och det vore därför bra med en större förståelse för varandra även på musikens område.

    Syfte och frågeställningar: Syftet med uppsatsen är att jämföra körarbete mellan några församlingar i Svenska kyrkan och Katolska kyrkan i Sverige för att se vilka likheter och skillnader som finns, och hur man resonerar kring olika frågor som rör körarbetet. Frågeställningarna är: Finns det en skillnad i arbetet med körer i de olika kyrkorna? Hur ser körledarna på de olika aspekterna av körarbetet?

    Metod: Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med tre kyrkomusiker från Katolska kyrkan, och tre kyrkomusiker från Svenska kyrkan. Uppsatsen ger en begränsad inblick i frågan, då det är ett smalt urval av kyrkomusiker.

    Resultat: Det finns många likheter mellan de båda kyrkorna när det gäller körarbetet. Man arbetar på samma sätt med repetitioner oftast en gång i veckan och körerna sjunger i snitt en gång i månaden i gudstjänsten, som är det centrala i körarbetet. Repertoaren kommer ur den klassiska kyrkomusiken, men används på något olika sätt i respektive kyrka. Bland de andra saker som skiljer finns mängden resurser, i viss mån synen på språkbruk, men inte minst körsångarnas engagemang. De katolska körerna består i mycket högre utsträckning av kyrkoaktiva, och i Katolska kyrkan blir kyrkan en väg in tillkören, medan i Svenska kyrkan blir kören en väg in i kyrkan.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Lundström, Emil
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Att se Sverige inifrån - körsång som verktyg för integration: En kvalitativ studie i hur körsång kan fungera som verktyg i en integrationsprocess av nyanlända asylsökande personer2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att utforska hur körsång kan fungera som ett redskap för att integrera och etablera asylsökande personer i det svenska samhället. Jag vill också ta reda på vilka konstnärliga samt sociala möjligheter och utmaningar ett sådant arbete kan innebära. Jag arbetar som kyrkomusiker inom Svenska kyrkan och har därför valt att bjuda in asylsökande till en av kyrkans körer. Jag har strävat efter en ömsesidig integration, där både de etablerade svenskarna och de nyanlända asylsökande kan lära av varandra och bidra till nya erfarenheter och synsätt. Förutom att själv beskriva hur processen har gått till med hjälp av ett löpande protokoll har jag även intervjuat fem personer som är kopplade till kören och försökt återge deras bild av hur arbetet fungerat. Studien visar bl.a. att kören kan vara en gemenskapsfrämjande plattform där alla får delta på lika villkor och att det finns goda chanser att utöva och praktisera det svenska språket. Studien visar också att det finns både konstnärliga möjligheter och utmaningar i att arbeta med körsång som integration. Studien har frambringat en del frågor som jag anser vara av värde att utforska vidare, t.ex. "Hur kan svensk och arabisk musiktradition mötas?" och "Hur kan musiken fungera i religionsdialog?"

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Precht, Per-Håkan
    Marie Cederschiöld högskola, Ledning, Kyrkomusikerutbildningen.
    Bakom alla stämningar ligger något dolt: En undersökning gällande uppfattningar om vad som skapar god stämning i en kör2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Hur skapar man som körledare en bra kör? Musiken är centralt i körledarutbildningen, men det krävs också kompetens inom pedagogik, ledning, personligt engagemang genom vilja, auktoritet, närvaro, hängivenhet och uppriktighet. Jag utgår från att en god stämning är en viktig förutsättning för att utveckla en kör. Men hur skapar man en god stämning? En drivkraft i denna uppsats är att jag genom den ska lära mig mer om hur jag kan arbeta som körledare och hur man utvecklar en kör. Det gör jag genom att systematisk undersöka hur körsångare och körledare uppfattar fenomenet god stämning.Syftet är att i ett jämförande perspektiv undersöka hur körledare och körsångare uppfattar vilka faktorer som upplevs som viktiga för att skapa en god stämning i kören.Frågan om vad som upplevs som viktigt för en god stämning har skriftligt besvarats av 20 körmedlemmar. Fyra körledare har intervjuats utifrån samma fråga. Svaren från körsångarna och körledarna har jämförts. Som teoretisk tolkningsram har använts systemteori med fokus på gruppdynamik, ångest/spänning, feedbackmetod samt ledare, lärare och social kompetens.Körmedlemmar och körledare besvarade frågan utifrån sina respektive perspektiv. Sammanfattningsvis visar resultatet att det sociala klimatet är viktigt för körmedlemmarna. De värdesätter att det finns ett öppet klimat med högt i tak, att kören är en social mötesplats, att man sjunger något som är ambitiöst men på rätt nivå, att körledaren inspirerar, att man blir sedd som individ och uppskattad av körledaren.Att sjunga i kör är en social aktivitet, men också en aktivitet där körmedlemmarna vill göra framsteg och åstadkomma något, där sångupplevelsen också har ett eget värde. De viktigaste faktorerna för körledarna är att ge musikaliska utmaningar på rätt nivå, att kommunicera förväntningar/upprätthålla regler och normer samt att ge positiv feedback. Körledarna lyfter fram det konstruktiva i att arbeta med gruppens normer i stället för att påverka körmedlemmarna individuellt. Det är i denna undersökning inte möjligt att peka på någon enskild faktor som skapar god stämning i en kör. I enlighet med det systemteoretiska perspektivet samverkar många faktorer. Det gäller både i rollen som körledare och körsångare. Uppsatsens resultat är inte generaliserbara utan representerar föreliggande material. Ett förslag på fortsatt forskning som arbetet genererat är att forska om hur körledare arbetar med att etablera olika typer av normer i sin kör.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Sylvendahl, Marie Lee
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Musikandning som stöd vid sorg: En kvalitativ studie om musikandning kan användas som stöd för återhämtning vid sorg2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med arbetet är att undersöka hur musikandning kan användas och fungera som stöd för återhämtning vid sorg inom en avgränsad grupp människor, för att få ett underlag till en kritisk reflektion över denna form av stöd i en sorgeprocess.

    Mina vägledande frågor har varit:

    • Vad i musikandning kan hjälpa människor i en sorgeprocess?
    • Hur hjälper metoden och finns det något som tyder på att den kan tillämpas generellt?    

    I bakgrundskapitlet presenteras sorgeprocessens olika faser, tidigare forskningsarbeten och litteratur om musik, hjärnan och hälsa, samt den terapeutiska effekt musik och andning kan ha genom lindrandet av smärta. Meditationsandning har en gynnsam effekt på nervsystemet då det är stressdämpande och främjar balansen mellan det aktiva (sympatikus) och det återhämtande (parasympatikus) nervsystemen. Därefter följer en introduktion till musikterapi, GIM (Guided Imagery and Music), Musikandning som är en tillämpning av GIM, samt teorier anknutna till Musikandning.

    Som forskningsmetod har kvalitativa utvärderingar använts samt ett självskattningformulär med frågor baserade på Världshälsoorganisationens (WHO:s) ’Livskvalitetsskala’. Jag har tillsammans med Dag Körlin, som utvecklat metoden, genomfört två musikandningskurser som del av min fortbildning och Österhaninge församlings/Haninge pastorats fortsatta sörjandestöd. Sju deltagare ur församlingens tidigare sorgegrupper har fullföljt denna kurs bestående av fem gruppsessioner. Samtalen i dessa sessioner har  transkriberats, bearbetats och analyserats. I metodkapitlet har jag sammanställt en fallbeskrivning per deltagare med deras minnesbilder, en sammanfattning av kursutvärderingen och utfallet av självskattningen. I diskussionskapitlet jämförs studiens resultat med de teorier och den tidigare forskning som presenterats i bakgrundskapitlet.

    I resultatkapitlet och analysbearbetningen framkom det att flertalet deltagare hade blivit hjälpta av musikandningskursen. För att svara sammanfattat på mina vägledande frågor i inledningskapitlet på vad som kan hjälpa så tycks den lugnande effekten av andningen och musiken ha gett mer energi i vardagslivet, förbättrad sömn och en positivare syn på framtiden enligt självskattningsresultaten. Då den drabbade och sörjande utsätts för en extra psykisk stress är det extra viktigt med möjlighet till återhämtning. Pendlandet mellan förlustorienterade och återuppbyggnadsorienterade känslor och aktiviter är normalt och man bör se till att kunna hämta energi och göra det man mår bra av för att återhämta sig och kunna stå i svårigheterna. Hur musikandningsmetoden har hjälpt deltagarna är att genom medveten andningsträning aktivera den återhämtande delen av nervsystemet, parasympatikus som minskar stressnivåerna i kroppen och hjälper balansen mellan de mentala och kroppsliga resurser.  Flera av deltagarna har visat en stärkt  inre stabilisering, där de har kunnat hantera sin affektreglering (känsloreglering) till det bättre och därmed skapat förutsättningar för ett inre lugn och en självtillit att de är uthålliga och klarar av svårigheten. Ett tecken på integrationen av sorgeprocessens både förlustorienterade och återuppbyggande känslor.

    Musiken ger också ett ytterligare element som påverkar hela hjärnan. Den kan väcka latenta känslor, verka som en trygg plats och pocka på motstridiga känslor. Det finns en stor potential i musikens kraft till mobilisering av inre resurser och den stressdämpande och smärtlindrande effekt som musiken visats ha. Musikvalen är viktiga då dess kvalitet och egenskaper som rytm, upprepning och karaktär hjälper andningen att bli grundad och stimulerar till imaginationer, minnesbilder och affekt.       

    Vad vi kunde observera var våra deltagare drabbade av normal sorg (till skillnad från komplicerad sorg, se sorgens definition i bakgrundskapitlet). Av det som presenterats i bakgrundskapitlet och teoretiskt ramverk för uttryckande konstterapi, så framkom följande från deltagarna: arketypiska urbilder ofta av naturen; en cyklisk rörelse mellan positiva och negativa upplevelser ofta i form av färg;  ett toleransfönster där både det svåra och hoppfulla kunde finnas som tyder på mobilserandet av egna inre skyddsmurar och psykologiska resurser.  Även transpersonliga och andliga upplevelser förekom, en deltagare uttryckte att ‘lyssna på musiken är som att uppleva andlighet i kroppen’. Avslutningsvis förs diskussioner kring arbetets betydelse och fortsatta studier inom området.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Yamashita, Yuki
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Psalmsång med närhet: Psalmsångens funktion och kyrkomusikerns avsikt med psalmspelet i gudstjänsten2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor of Fine Arts), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att fördjupa kunskapen om psalmsångens funktion i gudstjänsten och utforska vilka avsikter kyrkomusikern kan tänkas ha med psalmsången i gudstjänsten. Här med särskilt fokus på att leda psalmsången med orgeln. Min undersökning bygger på både litteraturstudium och kvalitativa intervjuer med tjänstgörande personer i kyrkan. Genom litteraturstudium reflekterade jag över fyra exempel på funktion och sedan har jag försökt tydliggöra reflektionen med intervjuresultat. Studien visar psalmsångens avgörande funktioner vilka innebär delaktighet, gemenskap och budskap i gudstjänsten. Kyrkomusikern har en viktig roll i att leda församlingen och bidrar med sina konstnärliga idéer och sin begåvning i gudstjänsten. Studien visar också att det finns både utmaningar och möjligheter med psalmsången i gudstjänsten. Svårigheter är bl. a. en sångsvag församling och att många har en liten psalmrepertoar. Kyrkomusikerna tar ett stort ansvar och möjliggör för församlingen att kunna delta i gudstjänsten och idag är det mycket viktigt att få församlingen att närma sig psalmsången.  

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Ydefeldt, Stefan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Den enkla runda rörelsen: En studie i rörelsefilosofier vid pianospel2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Detta arbete analyserar de rörelser som är inblandande i speltekniken vid pianospel och syftar till att kunna förbättra, fördjupa och utveckla både sitt eget och sina elevers spel. Rörelserna kan vara mer eller mindre ändamålsenliga beroende på hur samspelet mellan de inblandade lederna är i förhållande till det klingande resultatet. Ett spel som inte är fritt, som är hämmat av motspänningar mellan muskelgrupper påverkar lösningen av både de tekniska situationerna och klangen. Med utgångspunkt från den stora omorienteringen inom pianotekniken under slutet av 1800-talet har jag undersökt tre olika rörelsefilosofier vid pianospel. Jag har formulerat dessa skillnader som den raka, den spirala och den fria rörelsen. De tre pianopedagogerna, Adolph Kullak, Elisabeth Caland och Rudolf Breithaupt, får representera dessa skolor. För att belysa skillnaderna jämförs deras anvisningar för skalor, ackord, språng och tremulerande figurer från exempel ur piano- och orgellitteraturen. Man kan se skillnaderna i synen på spelrörelser och i anvisningarna mellan de olika riktningarna som tre olika rörelsefilosofier eller tre teorier om rörelser: principen om isolering av muskel-arbetet, teorin om samordning och koordination samt filosofin om avspänning och fritt fall. Genom att studera förloppet vid spelet ur anatomisk utgångspunkt är det möjligt att dra vissa slutsatser om hur ändamålsenlig en rörelse är för att lösa den tekniska situationen och den konstnärliga uppgiften. Jag har funnit belägg för att den mest koordinerade rörelsen kombinerar ett självständigt fingerarbete, armens tyngd och de cirkulära rörelserna. Det är dock den spirala rörelsen som löser motsättningen mellan det fria fallet och det självständiga fingerarbetet liksom motsättningen mellan den raka klaviaturen och ledernas cirkulära rörelsesystem. Riktningen i överföringen av energi från kroppen till instrumentet blir rakare, får kortare väg ju närmare en mittpunkt lederna kommer. Denna mittpunkt uppstår genom de inblandade ledernas cirkulära motrörelser. Min slutsats är att den spirala rörelsen, paradoxalt nog, samtidigt blir den rakaste och friaste. Spelet ger ett intryck av en skenbar enkelhet, där klangen blir märkligt fri, genom denna enkla runda rörelse.

    Download (pdf)
    Inledning och sammanfattning
  • 11.
    Ytterberg, Kerstin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Körrekrytering i Svenska kyrkan: Vilka faktorer bör man fokusera på för att vara framgångsrik när man rekryterar körsångare till Svenska kyrkan?2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I svenska kyrkan finns en lång tradition av att kören är en viktig del av gudstjänstlivet och församlingsverksamheten. För en körsångare kan kören vara den första kontakt man har med sin församling. Svenska kyrkan samlar ca 100 000 körsångare och dessa utgör kyrkans största frivilliggrupp. För att behålla svenska kyrkans körer måste man ständigt rekrytera framgångsrikt.

    Syfte och frågeställningar: Syftet i denna uppsats är att undersöka vilka faktorer man bör fokusera på för att vara framgångsrik när man rekryterar körsångare i Svenska kyrkan? De specifika frågeställningarna är:

    • Hur arbetar församlingarna med frågan kring rekrytering av framtida körsångare?
    • Hur får man information om att församlingen bedriver körverksamet?
    • Vilka faktorer är avgörande för en körsångare om den ska börja sjunga i en kör i Svenska kyrkan?

    Metod: Min undersökning bygger på enkäter. Jag har valt enkäter som metod för att kunna jämföra svaren mellan olika körer, kontexter och åldrar. Samma fråga har ställts till grupperna: Barn 6-12 år, Ungdom 13-20 år, Vuxna > 20 år i tre olika församlingskontexter: Landsortsförsamling, stadsförsamling och förortsförsamling. Körledarna för respektive kör har fått en körledarenkät. Körledarenkäten var med omfattande än körsångarenkäten.

    Resultat: Församlingarna använder traditionella kanaler för information t ex hemsidor, infofoldrar och utskick. Körledarna i undersökningen uttrycker dock att de saknar stöd från församlingarna när det gäller ansvar för rekrytering. Det är ofta via familjen eller en vän som man blir rekryterad och får information. Körens medlemmar är goda ambassadörer för sin kör. Ett gott rykte är rekryterande och ofta är det körsångarna som sprider och formulerar det.

    Rekryteringsgrunden är oftast musikalisk. I körsångarenkäten uttrycker man det på olika sätt: jag älskar, tycker om eller mår bra av musik. Att organisera körverksamheten för barn och unga i en körtrappa är framgångsrikt eftersom det eliminerar åldersglapp i verksamheten. Om man vill vara framgångsrik skall man satsa på relationer. Relationer via vänner, familjemedlemmar, lärare och anställda i kyrkan.

    Församlingarna bör satsa massivt på körsång för yngre åldrar. Att börja sjunga i barn eller ungdomskör främjar framtida körengagemang. Det är ett starkt samband mellan att sjunga i kyrkokör som vuxen och att börjat sjunga i barn- eller ungdomskör. Om Svenska kyrkan vill värna sina körer måste man bryta den vikande trenden vad gäller antalet barn och ungdomskörer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Åberg Lindell, Elina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    En kvalitativ studie i Ersta Sköndals orgellärares syn på mental träning2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 12 of 12
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf