Change search
Refine search result
1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck2012In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, no 3, p. 51-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med startpunkt i Kvinnofridspropositionen från 1997 undersöks i den här artikeln sex statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Analysen fokuseras kring hur kategorier som klass, kön och etnicitet synliggörs i det studerade materialet och hur detta kan förstås i relation till det lagstiftade stöd som formuleras för kvinnorna. I artikeln framkommer att de våldsutsatta kvinnorna framförallt beskrivs som kvinnor. I en del av texterna lyfts grupper av kvinnor (utländska, äldre, missbrukande t ex) upp som särskilt stödbehövande. Det handlar dock inte om en förståelse av hur olika maktstrukturer påverkar kvinnornas utsatthet för våld och deras skilda erfarenheter av konsekvenserna av våldet. Framställningen av den våldsutsatta kvinnan som å ena sidan ”vem som helst” och å andra sidan ”den andra” bidrar sannolikt till att det stöd som formuleras riskerar att inte möta de reella behov av stöd som våldsutsatta kvinnor har.

  • 2. Schiratzki, Johanna
    Kvinnan och familjen i muslimsk familjerätt: - möten med nordisk rättskultur1994In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 66, no 67, p. 34-42Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Vainik, Anne-Lie
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linnéuniversitetet.
    Mobbning, kränkning eller brott?: Konstruktioner och hantering av barns oönskade handlingar i den svenska grundskolan2016In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 39, no 152, p. 59-72Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Skolrelaterade polisanmälningar avseende barn under 15 år som misstänks för misshandel, olaga hot, ofredanden och förolämpningar har ökat i svenska grundskolor. Vid sådana handlingar finns flera anmälningsförfaranden som kan aktualiseras. Grundregeln är att ansvaret för att åtgärda och/eller kompensera för sådana handlingar läggs på vuxna. Polisanmälningar utgör ett undantag eftersom barnets eget ansvar då står i fokus. Brottsmisstänkta barn är i första hand ett ansvar för socialtjänsten och inte för rättsväsendet. Inom barndomsforskning ses barn sedan 1980-talet som sociala och kompetenta aktörer med egna rättigheter. I individualiserat samhälle anses den utvecklingen kunna riskera att avkräva barn skyldigheter i samma omfattning som rättigheter. Författaren analyserar skolrelaterade polisanmälningar avseende barn 7-14 år för åren 2000-2010. Resultatet visar att anmälningarna används som ett medel för att disciplinera barn och för att kommunicera mellan de sociala systemen skola – familj – socialtjänst. Bruket av polisanmälningarna riskerar att försena möjligheten för socialtjänsten att fullgöra sitt ansvar.

1 - 3 of 3
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf