Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Holmqvist, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Farliga patienter? Barns rättigheter och rättsliga ställning i den svenska patientlagen2021Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, nr 27-28, s. 119-147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Enligt den svenska patientlagen (2014:821) ska patientens autonomi och integritet respekteras. Men hur ska detta förstås när patienten är ett barn? I och med patientlagen har tre bestämmelser som rör barn som är patienter, trätt ikraft. Det gäller en bestämmelse om barnets bästa (1 kap. 8 §), en bestämmelse om att när patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information (3 kap. 3 §) samt en bestämmelse om att barnets inställning till vård och behandling ska klarläggas och tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad ( 4 kap. 3 §). Bestämmelsen om att barnets inställning ska klarläggas är ett komplement till den samtyckesbestämmelse i lagen som anger att vård och behandling inte får ges utan patientens samtycke (4 kap. 2 §). I artikeln diskuteras hur begreppen tillräcklig mognad, barnets bästa och vårdnadshavares bestämmanderätt används i förarbetena till patientlagen. Det är begrepp som ger barns rättigheter innebörd och som sätter gränser för dessa rättigheter. Barn ges både en oklar och svag rättslig ställning som patienter i lagen, vilket har negativa konsekvenser för skyddet av barns integritet. För att stärka barns rättigheter och rättsliga ställning som patienter, väcks i artikeln frågan om inte samtyckesbestämmelsen i patientlagen också ska omfatta barn.

  • 2.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Anmälan: Perry, Elizabeth Stuart, Child Support Law in California and Sweden: a Comparison Across Welfare State Models, Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet, 43, 2019, 614 sidor2020Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, Vol. 11, nr 23-24, s. 111-113Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Schiratzki, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sköld, Johanna
    Linköpings universitet.
    Sandin, Bengt
    Linköpings universitet.
    Redress in Context: The Swedish Redress Scheme for historical abuse of children in care – re-introducing inquisitorial procedure?2019Ingår i: Nordisk socialrättslig tidskrift, ISSN 2000-6500, Vol. 10, nr 21-22, s. 97-118Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Lag (2012:663) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga i vissa fall tillkom för att ge ekonomisk ersättning till den som i samband med vården utsatts för övergreppen eller försummelserna av allvarlig art när personen varit omhändertagen för samhällsvård, under tidsperioden den 1 januari 1920 till och med den 31 december 1980. En särskild nämnd, Ersättningsnämnden, inrättades för att under åren 2013–2016 pröva om en sökande var berättigad till schablonbeloppet om 250 000 kr. Den svenska processen har väckt uppmärksamhet bl.a. p.g.a. den stora andelen avslag och de komplexa kriterierna för ersättning. I artikeln presenteras resultaten från ett tvärvetenskapligt historiskt-rättsvetenskapligt forskningsprojekt: Gränser för upprättelse: välfärdsstatens historiska ansvar i upprättelseprocesser riktade till offer för vanvård i fosterhem och barnhem. I fokus är glappet mellan den politiska avsikten, att skapa ett rättssäkert system för en generös ersättning, och utfallet av den rättsliga processen, som innebar att majoriteten av de sökande nekades ersättning. Förklaringen, menar författarna, står åtminstone delvis att finna i en sammanblandning av olika processformer och rättsprinciper. Detta kan relateras till en ojämn ansvarsfördelning mellan lagfarna ledamöter med expertis från allmän domstol respektive allmän förvaltningsdomstol. Framställningen tar avstamp i socialrättsligt reglerade förhållanden och spänner sedan över skadeståndsrätt, förvaltningsrätt, processrätt, barnrätt och mänskliga rättigheter.

1 - 3 av 3
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf