Change search
Refine search result
1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Bockgård, Gustav
    et al.
    Uppsala universitet.
    Olsson, Malin
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences.
    Att ta del av en människas berättelser: En metodkritisk diskussion av forskningsintervjuer med kvinnor som lever i hemlöshet2021In: Språk och interaktion, ISSN 2242-2277, E-ISSN 2242-2285, Vol. 5, p. 69-92Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna studie analyserar och diskuterar vi intervjuer som genomförts med kvinnor som lever i eller har tidigare erfarenhet av hemlöshet. Det handlar om semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ ansats som genomfördes under hösten 2019 av två forskare inom ramen för ett större vårdvetenskapligt projekt med syftet att kartlägga hemlösa kvinnors vårdsituation och hälsolitteracitet. Projektet antas i förlängningen kunna bidra till en minskning av stigmatiseringen och diskrimineringen av denna grupp i samhället i stort och särskilt inom vården. För att kunna uppnå syftet har forskarna valt att utforma intervjuerna på ett sådant sätt att de ska bli rika på berättelser om undersökningsdeltagarnas egna erfarenheter av att söka vård samt om hur de använder (eller inte har möjlighet att använda) mobiltelefoner, datorer etc. i vårdrelaterade sammanhang. Man har också velat få reda på hur undersökningsdeltagarna skulle önska att vården skulle se ut om de själva fick bestämma. 

    Vi som har skrivit föreliggande artikel ingår inte i detta projekt. Däremot har vi av ursprungsforskarna själva, strax efter att intervjuerna var klara, blivit ombedda att kritiskt granska och utvärdera dem, på det sätt som vi själva finner bäst. Vi har härvidlag strävat efter att arbeta materialnära och ganska förutsättningslöst, men centralt för vår granskning har varit dels ursprungsforskarnas val att genomföra tämligen formella intervjuer, dels intervjutekniken. Vad sägs? Hur sägs det? När sägs det? Vad sägs inte? Hur fungerar samspelet mellan samtalets bägge parter? Vad hade med fördel kunnat göras annorlunda, om man hade velat få till ett bättre samspel samt kanske ett rikare och samtalsämnesmässigt relevantare material att beforska? 

    För att på detaljnivå kunna avgöra vad som sker i interaktionen mellan intervjuaren och den intervjuade (undersökningsdeltagaren) använder vi oss av den etnometodologiskt influerade samtalsanalysen: conversation analysis (CA). Vårt primära mål är att avtäcka återkommande interaktionsmönster som är relevanta vid en utvärdering av insamlingsmetoden och intervjutekniken, och som bör kunna vara intressanta att ta del av för andra forskare som avser att i forskningssyfte själva intervjua i något avseende utsatta, marginaliserade eller diskriminerade grupper av människor. Vår studie bidrar även till den samlade samtalsanalytiska kunskapen om hur interaktion i (forsknings)intervjuer kan gå till. 

    För att kunna genomföra en utvärderande bedömning av intervjuarnas agerande lutar vi oss även mot den vårdvetenskapliga livsvärldsteorin. Denna teori går enligt vår mening utmärkt att kombinera med CA. Båda teorierna har viktiga rötter i fenomenologin och bygger på vissa socialkonstruktivistiska grundantaganden. Teorierna har en likartad syn på fenomen såsom vardagskunskap och interaktion, samt på forskning om människors beteende och erfarenheter som en närmast med nödvändighet (inter)subjektiv och tolkande verksamhet. 

    Vi vill emellertid även framhålla vår undersökning i egenskap av en interaktionell studie av ett specifikt empiriskt material, där en enskild intervju står i förgrunden. Att presentera (en analys av) detta material för forskarsamhället uppfattar vi som viktigt i sig, bl.a. ur ett socialt hållbarhetsperspektiv, oberoende av vilka forskningsmetodiska slutsatser man väljer att dra. Hemlösa personer, och inte minst kvinnor, lever ofta på samhällets skuggsida – relativt maktlösa, förbisedda av politiker, medier etc. och med begränsade möjligheter att få komma till tals i offentligheten. Marginalisering av dessa människor sker även inom vetenskapliga verksamheter: hemlösa personer agerar ytterst sällan som vare sig forskare eller undersökningsdeltagare. Att delta i ett forskningsprojekt – och där få beskriva sina levnadsvillkor, tankar och åsikter med egna ord – kan vara ett sätt att vara delaktig i samhällsutvecklingen.

1 - 1 of 1
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf