Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.

Teamwork is regarded a given for organizing and delivering palliative care. Developmental  psychology and team types may facilitate understanding of work group dynamics. Teams are  built on individuals who bring their competencies to the team. If said competence is missing,  teamwork is affected. Teamwork may constitute joint learning. Developing interpersonal and  communication skills as well as practicing self-awareness and undergoing continuing profes- sional development are crucial to teamwork.

I och med covid-19-pandemin förutspåddes ett snabbt ökat behov av personal i vård och omsorg. Ersta Sköndal Bräcke högskola och Socialstyrelsen startade ett samarbete för att skapa en digital avgiftsfri utbildning. Syftet var att ge personer utan vårderfarenhet en introduktion till vård- och omsorgsarbete och att vara ett stöd för vårdgivare vid introduktion av ny personal. Utbildningen utformades i två delar varav Socialstyrelsen ansvarade för den ena och Ersta Sköndal Bräcke högskola för den andra. Högskolan utbildningsdel motsvarar tre dagars utbildning med olika läraktiviteter och kunskapstester. En viktig del i utbildningen är att bidra med kunskap om palliativ vård och döende. Dessa ämnen kan på grund av okunskap omgärdas av rädsla och missförstånd. Efter godkänd genomgången kurs får deltagaren ett kursintyg. I januari 2021 hade 2 172 intyg utfärdats.

I En nationell cancerstrategi (1) beskrivs utarbetandet av ett nationellt vårdprogram för palliativ vård som särskilt angeläget. En multiprofessionell/multidisciplinär nationell vårdprogramgrupp med drygt 70 personer har medverkat. Arbetet har utförts i samarbete med Svenska Palliativregistret, Socialstyrelsen och med ekonomiskt stöd från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det Nationella vårdprogrammet för palliativ vård har utarbetats för att ge ökad kunskap och är ett sammanhållet dokument för all palliativ vård oberoende av diagnos, ålder, etnicitet, bakgrund eller bostadsort.  Det fokuserar på palliativ vård i livets slutskede men är till stora delar giltigt för all palliativ vård. Innehållet beskriver bl.a. värdegrund, etiska principer, kvalitetsarbetet, omvårdnad och symtomlindring. Förhoppningen är att vårdprogrammet medverkar till att alla som vårdas i livets slutskede ska få en kompetent, säker och ändamålsenlig palliativ vård.