Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Carlander (Goliath), Ida
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Me-ness och We-ness: Individuell och gruppidentitet hos döende personer och deras familjemedlemmar2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 1, s. 165-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Följande artikel är baserad på en avhandling som beskriver människors upplevelser av sin vardag hemma när en i familjen är svårt sjuk och döende och  fokuserar på centrala begrepp som identitet, död och gemenskap. Intervjuer med patienter och deras familjemedlemmar, delvis genomförda över tid, har möjliggjort analyser av berättelser som speglar vardagliga processer, liksom transitioner och rollförändringar. För både patienter och familjemedlemmar medförde vardagen i hemmet en rad fysiska, psykiska och sociala påfrestningar. För familjemedlemmarna innebar det bland annat att dela livet med en förändrad person i en förändrad relation. Vardagen nära döden innebar att möta nya situationer och erfarenheter som utmanade den personliga identiteten; me-ness liksom familjeidentiteten; we-ness.

  • 2.
    Dahl, Fanni
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Metoder för att motivera våldsutsatta och våldsutövande personer till stöd: En scoping review2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 2, s. 355-367Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna litteraturöversikt kartläggs och beskrivs befintlig forskning om hur män som utövar våld i nära relation respektive kvinnor som utsätts för våld i nära relation motiveras till att ta emot stöd. 13 artiklar inkluderades i litteraturöversikten där två skilda angreppssätt identifierades; Second Responder program (SRP) och inledande motiverande insats. Båda visar på goda resultat i bemärkelsen ökad tillgång till och användning av stöd. Det är dock oklart vilka effekter insatserna har för återfall i brott. Framtida projekt och studier bör hantera tvetydigheten i återfall som utfallsmått och studier bör kompletteras med brukares egna röster om insatserna.

  • 3.
    Eriksson, Stefan
    et al.
    Uppsala universitet.
    Andersson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Autonomi och religion: Jehovas vittnen och blodtransfusioner2001Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 78, nr 5, s. 436-448Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Gabrielsson, Hanna
    et al.
    Röda Korsets Högskola, Hälsovetenskapliga institutionen.
    Hjorth, Elin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wallin, Viktoria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Pohlkamp, Lilian
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Övergången från att vara patient med cancer till person med erfarenhet av cancer: Civilsamhällets roll i rehabilitering2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 1, s. 165-178Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    En avslutad cancerbehandling innebär inte automatiskt ett avslut på de utmaningar som följer med cancer. Behovet av cancerrehabilitering ökar i takt med fler som överlever cancer. Det råder viss otydlighet kring vilka rehabiliteringsinsatser som efterfrågas och vilka aktörer som erbjuder dessa. Denna studie har genom en litteraturöversikt satt ljuset på deltagares erfarenheter av cancerrehabilitering samt civilsamhällets roll i rehabilitering efter genomgången cancer i de nordiska länderna. Resultatet av litteraturöversikten visar att få studier finns publicerade om civilsamhällets roll i cancerrehabilitering. Personer som har genomgått en cancersjukdom har ofta behov av stöd under sin rehabilitering, där stöd från personer i liknande situation uppskattas av många. Resultatet visar även att organisationer i civilsamhället spelar en betydande roll. Studien har genomförts vid Centrum för civilsamhällesforskning, Marie Cederschiöld Högskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Haglund, Bo
    et al.
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Swärd, Hans
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Hälso- och sjukvårdskuratorer och dess legitimering: En långvarig process2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 1, s. 5-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Hjorth, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Gabrielsson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Pohlkamp, Lilian
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Wallin, Viktoria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patientorganisationer som företräder riskgrupper under covid-19-pandemin: förändringar i organisation och relation till andra aktörer2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 1, s. 38-47Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Under covid-19-pandemin, skedde stora förändringar i svenska samhället, förändringar som även påverkade de patientorganisationer som företräder personer med extra utsatt risk vid smitta. Patientorganisationer har en roll i utformningen av svensk sjukvårdspolitik, utöver att även fungera som en servicefunktion för sina medlemmar. Det har dock diskuterats vilken förmåga patientorganisationerna har att anpassa sig efter förändringar i samhället. Den akuta inledande fasen av covid-19-pandemin har studerats i denna studie och hur pandemin påverkat patientorganisationers relation till medlemmar, andra aktörer och stat. Ledande representanter för fem patientorganisationer som företräder personer i riskgrupp för covid-19 intervjuades. Studien visar att patientorganisationer var snabba med att göra omstruktureringar i organisationen för att möta nya akuta behov. Bland annat skapades nya aktiviteter för medlemmar, stadgar ändrades och samarbetskanaler med andra organisationer intensifierades för politisk påverkan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Henrekson, Ebba
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vad står på spel?: Om finansiering, folkhälsa och synen på mål och medel i det civila samhället2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 577-585Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ofta hävdas en självklart positiv relation mellan folkhälsa och civilsamhälle. Vi menar att detta inte är givet. Många ideella organisationer har en lång tradition av att tjäna pengar på spel och lotterier, något som historiskt också har uppmuntrats av staten. Sedan slutet av 1980-talet har dock spelandets negativa konsekvenser uppmärksammats allt flitigare. I denna artikel diskuterar vi hur man i de ideella organisationer där spel- och lotteriintäkter har  betydelse hanterar det dilemma som tycks uppstå i och med att spelberoende blivit ett folkhälsoproblem samtidigt som organisationerna ifråga har få eller inga alternativa intäktskällor. Med material från pågående forskning exemplifieras hur denna situation ytterst kan handla om gränsdragningar och hur man väljer att se på relationen mellan mål och medel.

  • 8.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Corona och fattigdom: Röster från de svenska stadsmissionerna2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 1, s. 71-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Corona-pandemin får sociala konsekvenser även i välfärdssamhällen, inte minst för personer som redan befinner sig i mycket utsatta sociala situationer. Här presenteras hur de högsta cheferna (direktorerna) på Sveriges tio stadsmissioner resonerade kring att möta personer i fattigdom under pandemins första halvår.

  • 9.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Covid-19 och det civila samhället: En berättelse om människors initiativ2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 1, s. 9-14Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här temanumret fokuseras de samhälleliga aspekterna av pandemin. Även om Covid-19 är en sjukdom som drabbar individer, så drabbas indirekt hela samhället och inte minst de grupper som redan är särskilt utsatta. Människors sociala livssituationer, ekonomier och relationer riskerar att skadas i kölvattnet av pandemin. Samtidigt finns gott om exempel på hur enskilda personer, grupper och organisationer uppvisar kreativitet, medmänsklighet och uthållighet när samhället prövas i sin helhet.

  • 10.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Det svenska icke-mottagandet2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 449-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdstaten har under många decennier betraktats som en av världens bäst utbyggda. En återkommande ambition i den har varit att nå stora befolkningsgrupper med breda och generella stödinsatser. I föreliggande text diskuteras icke-mottagande (non-take up) i relation till svenska förhållanden, och hur sådant icke-mottagande kan försvåra särskilt för de ekonomiskt mest utsatta i samhället, men också på sikt vara ett hot mot den offentliga välfärdens legitimitet. Icke-mottagande förstås i texten som dåmänniskor med rätt till stöd av den offentliga välfärden inte får (full del av) det. Som en del av diskussionen kopplas fenomenet till en empirisk studie av av de svenska Stadsmissionernas insatser för personer i fattigdom.

  • 11.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Folkhälsa och svenskt civilsamhälle: några introducerande aspekter2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 511-516Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    År 1920 kom två studenter vid Yale-universitetet in på sin lärares rum. De höll på att planera sina karriärer, och den ene av dem berättade att hans pappa arbetade med folkhälsa. Läraren, Charles-Edward Amory-Winslow, svarade de frågande unga männen att folkhälsa var ett stimulerande och växande arbetsområde, men fann, snart efter att de hade gått sitt svar platt och ointressant. Winslow föresatte sig, som åldrande expert inom sitt medicinska kunskapsområde, att försöka formulera vad folkhälsa egentligen borde innebära, och vilka insatser som området borde inrymma. Sina tankar publicerade han i tidskriften Science samma år och de ligger, nära hundra år senare, till grund för hur folkhälsa definieras idag.

  • 12.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Rehabiliterings-  och självhjälpsinsatser för och av personer med psykisk sjukdom: en kvalitativ studie av Fountain House Stockholm2004Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 13.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Strecken under strecket: Om fattigdomar och de svenska Stadsmissionernas möjliga roll2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 822-832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Trots att fattigdomen i Sverige med europeiska mått är begränsad, så finns det grupper i det svenska samhället som är särskilt utsatta. Här lyfts sådana grupper fram, och det diskuteras hur många människor lever långt under de officiella fattigdomsstreck som anges för att fastslå skäliga och rimliga lev-nadsnivåer. Det finns streck under strecket. Vidare argumenteras för att idé-burna organisationer, såsom de svenska stadsmissionerna, kanske i vissa avseenden är särskilt lämpade för att möta människor i fattigdom. Diskussio-nen tar sin utgångspunkt i offentlig statistik på området samt i egen tidigare insamlad och redovisad empiri.

  • 14.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Andersen, Rebecka
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris?: En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 4, s. 580-588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.

  • 15.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fattigdom i välfärden2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 433-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige. Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar.

  • 16.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Viktoria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vård på Centralen: Om vita rockar i det civila samhället2017Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 94, nr 5, s. 565-571Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Organisationen Vård på Centralen växte fram när flyktingar anlände till Stockholm centralstation under hösten 2015. En enskild läkarstudent samlade hastigt ihop två resväskor med förbandsartiklar och receptfria mediciner, och började tillsammans med några vänner att hjälpa de anländande. Några veckor senare hade initiativet växt, och hundratals vårdutbildade volontärer organiserades via sociala medier. Resultatet blev en organisation som var lösligt organiserad, höggradigt professionaliserad, nätverksorienterad, primärt internetbaserad och verkade till följd av behov som möjligen ligger bortom de medborgliga rättigheternas räckvidd, men inom de mänskliga rättigheternas förväntan. I föreliggande text vill vi kortfattat beskriva och diskutera denna organisering. En fördjupad kunskap på området kan vara betydelsefull vid framtida situationer av liknande slag.

  • 17.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrott och folkhälsa2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 556-558Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin: De svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 1, s. 100-111Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är en fallstudie av hur föreningsfotbollen i Stockholm och de nationella förbunden hanterade Coronapandemin våren 2020. I Sverige poängterades det personliga ansvaret vilket medförde att föreningar och ideellt engagerade ledare gavs ett stort ansvar att tolka, hantera och kontrollera efterföljden av de rekommendationer och restriktioner som beslutades. Resultaten visar att det på alla nivåer fanns farhågor att även ett tillfälligt stopp av verksamheten kunde få långsiktiga negativa konsekvenser bland annat på grund av minskad fysisk aktivitet. En nyckelhändelse var att St Erikscupen kunde genomföras vilket under pandemin adderade den ovana rollen för de ideella ledarna att försöka hålla vissa hygienregler samt att se till så att det inte samlades mer än max 50 personer i samband med matcherna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälsa och sociala relationer bland organiserade ungdomar: Integration och selektion2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 517-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

  • 20.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ledarnas betydelse för hälsa och sociala relationer bland organiserade ungdomar2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 517-527Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

  • 21.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 612-620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Leo Sandberg, Elinn
    et al.
    Lunds Universitet.
    Angelin, Anna
    Lunds Universitet.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civilsamhällets matdistribution: en ideal lösning på fattigdom och klimatkris?2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 522-533Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna översiktsartikel är att sätta in matdistribution till personer i fattigdom i ett sammanhang, för att bättre förstå dess betydelse för mottagare, civilsamhällesorganisationer och i förlängningen även välfärdsmodellen i Sverige. Artikeln synliggör en förändring där ett ökat behov av kostnadsfri eller billig mat för fattiga grupper möts av ett ökat utbud av mat distribuerat av civilsamhället, en till synes ideal lösning för minskad fattigdom och klimatkris. Analysen visar dock på en spänning och en dubbelsidighet mellan synbart högst önskvärda effekter (att mat ej kastas och människor i fattigdom får mat för dagen) och förvånansvärt allvarliga potentiella bieffekter och underliggande problem. Till det senare räknas transformation och risk för institutionalisering av civilsamhällets arbete som innebär en diffusion av ansvar och mix av institutionella logiker mellan offentlig välfärd, näringsliv och civilsamhälle. Konklusionen blir att en hållbarhetsparadox tar form och att fattigdom och klimat kan visa sig vara två separata problem som kräver sina separata lösningar.

  • 23.
    Lindberg, Malin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Luleå tekniska universitet; Malmö universitet.
    Innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 774-785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Innovation är ett förväntat mervärde i idéburen välfärd, i betydelsen av nytänkande sätt att möta behov och utmaningar i det svenska välfärdssystemet. I denna artikel presenteras en studie av dokument från offentliga och idéburna aktörer för att bringa klarhet i sådana förväntningar. Där framhålls idéburna förlagor till nutida välfärdstjänster som hemtjänst och barnavårdscentraler, samt förväntningar om fortsatta idéburna initiativ för att möta behov som förbisetts av offentliga och kommersiella aktörer. Det föreslås bland annat reserverat deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem, vilket kan underlätta för idéburna aktörer att fungera både som innovatör/föregångare och som komplement/ersättning till offentlig välfärdsverksamhet. Däremot är det mer osäkert om det skapar tillräckligt goda förutsättningar för att tillvarata de sociala mål och medel som ligger till grund för innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd.

  • 24.
    Matérne, Marie
    et al.
    Habilitering och hjälpmedel; Universitetssjukvårdens forskningscentrum, Region Örebro län.
    Udo, Camilla
    Högskolan Dalarna.
    Thermaenius, Ingrid
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Vuxenhabiliteringen, Region Örebro län.
    Strandberg, Thomas
    Högskolan Dalarna.
    Hälso- och sjukvårdskuratorns funktion i rehabilitering för personer med stroke2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 1, s. 76-86Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Att stödja patienter i rehabilitering efter stroke är en viktig funktion för hälso- och sjukvårdskuratorn. I denna artikel analyseras hälso- och sjukvårdskuratorns funktion utifrån ett systemteoretiskt perspektiv med stöd av patienternas erfarenheter av resiliens och livskvalitet. Intervjuer med 19 personer med stroke sekundäranalyserades tematiskt och resulterade i fem områden av betydelse för hälso- och sjukvårdskuratorns funktion. De teman som framkom på mikronivå var: trygghet och förutsägbarhet; mening och hopp. På mesonivå: socialt och formellt stöd; samordna och informera. På makronivå: kunskapsspridning och kompetens. Den legitimerade hälso- och sjukvårdskuratorn funktioner återfinns således systemteoretiskt på alla nivåer vilket innebär att de professionellt antar en helhetssyn med fokus på individen i relation till dennes situation och kontext.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 25.
    Nordenfelt, Lennart
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Begreppet arbetsförmåga2009Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 86, nr 3, s. 220-228Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Pohlkamp, Lilian
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Wallin, Viktoria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hjorth, Elin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Gabrielsson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ömsesidiga hjälporganisationer i Sverige uppvisar resiliens under covid-19-pandemin2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 1, s. 48-58Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ömsesidiga hjälporganisationer i det svenska civilsamhället står för ett omfattande socialt stöd samt påverkansarbete till förmån för sina medlemmar. Som en följd av Folkhälsomyndighetens rekommendationer i samband med covid-19 pandemin, om social distansering för att förebygga smittspridning och att skydda personer i riskgrupper, har dessa organisationer behövt ändra sitt arbetssätt drastiskt. Syftet med denna studie var att studera hur ömsesidiga hjälporganisationer fungerade under covid-19 pandemin och spegla resultatet utifrån begreppet resiliens. Digitala intervjuer med nio representanter för ömsesidiga hjälporganisationer utfördes. Resultatet visar att det trots ändrade förutsättningar, fanns ett fortsatt stort engagemang och en vilja att fortsätta hjälpa och stödja sina medlemmar. Organisationerna visade kreativ problemlösningsförmåga och lyckades inom kort tid anpassa sina kontakter med medlemmarna till digitala alternativ eller andra innovativa lösningar. Resultatet diskuteras utifrån begreppet resiliens, och dess betydelse på både individ- och samhällsnivå.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Segnestam Larsson, Ola
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Jutterström, Mats
    Handelshögskolan i Stockholm; Score (Stockholm Centre for Organizational Research).
    Vad kan tidigare forskning säga om kvaliteten i idéburen välfärd?2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 763-773Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Kvalitet är ett centralt begrepp inom välfärden. Det behövs för att kunna bedöma och jämföra värdet av en välfärdstjänst, och det utgör en grund för verksamhetsutveckling hos organisationer som tillhandahåller sådana tjänster. Men hur definieras, mäts och jämförs då kvalitet av välfärdstjänster? I denna artikel analyserar vi forskning om kvalitet i de välfärdstjänster som idéburna organisationer tillhandahåller, en grupp av organisationer som ofta glöms bort i den allmänna debatten i Sverige. Forskningsöversikten visar att det finns få tydliga definitioner av kvalitet, och att forskningen främst baserats på studier av äldre- och omsorgsboenden. Det förekommer också ett stort antal sätt att mäta, analysera och jämföra kvalitet. Vidare är det relativt sällan som patienter, brukare och klienter avgör kvaliteten. I stället baseras forskningen på offentliga register och återkommande kontroller av andra mått. Knappt hälften av artiklarna redovisar entydigt positiva relationer mellan kvalitet, civilsamhälle och välfärd, och då utifrån jämförelser med antingen offentliga eller privata organisationer, eller med båda. Artikeln avslutas med några förslag till framtida forskning.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Svärd, Veronica
    et al.
    Södertörns högskola; Karolinska Institutet.
    Hultman, Lill
    Södertörns högskola.
    Hälso-och sjukvårdskuratorn i storstaden: Urbanisering, specialisering och komplex samverkan2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 1, s. 56-62Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Yrket hälso- och sjukvårdskurator växte fram ur urbaniseringen vid förra sekelskiftet, men vilken betydelse urbaniseringen haft för kuratorsyrket har inte utforskats. I denna artikel undersöker vi hur kuratorns organisatoriska förutsättningar och professionella handlingsutrymme präglas av den urbana miljön. Tematisk analys genomfördes av individuella intervjuer och fokusgruppintervjuer med asylkuratorer och habiliteringskuratorer i Region Stockholm. Fyra teman framträdde: 1) Socialt arbete med urbaniseringsprocesser, 2) Globaliseringen och storstaden, 3) Effektivisering och handlingsutrymme samt 4) Storstadens många samverkansytor. En central slutsats är att den urbana miljön både kan innebära ett kraftigt begränsat handlingsutrymme, men också ge förutsättningar till ökat handlingsutrymme. Detta tycks bero på om styrning och utformning av uppdrag och arbetsuppgifter är framförhandlade utifrån patienters behov och utifrån kuratorsprofessionens egna villkor eller inte.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    En ny idéburen sektor?: Varför vill vi ha den och hur kan den förändra den svenska välfärdsstaten?2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 753-762Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det verkar finnas brett politiskt stöd för tanken att Sverige borde ha fler ochmer idéburna välfärdstjänster. Denna artikel undersöker vad Sverige har attvinna på en större andel idéburen välfärd och vilka förutsättningar den idéburnasektorn har att förändra den svenska välfärdsstaten. Dessa frågor besvarasmed två forskningsöversikter, en om idéburen välfärd i stort och en annanom kooperativ välfärd. Resultaten visar att den idéburna sektorn har möjlighetatt förbättra vård och omsorgstjänster, men bara i sådan utsträckning som detillåts utveckla en särart som skiljer dem från offentliga och vinstdrivande utförare.Vidare visar resultaten att det nu finns möjlighet till formering av en nyidéburen sektor som kan förändra den svenska välfärdsstaten, men för att denska bli verklighet behövs politisk vilja både från stat och civilsamhälle.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Inte längre ett komplement: om Sveriges stadsmissioners sociala arbete med utsatta personer2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 549-558Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    De svenska stadsmissionernas sociala arbete har genomgått två generella förändringar under senare år; det har expanderats och breddats och det har kommit att ägnats åt allt svårare social problematik. Stadsmissionernas arbete kan inte längre sägas vara ett komplement till den offentliga sektorn då deras insatser inte kompletterar någon befintlig insats och då de allt oftare utför tjänster inom ramen av ett kommunalt uppdrag. Den här artikeln beskriver en situation där ansvaret för hälsa och omsorg för socialt utsatta allt mer kommit att hamna hos organisationer som stadsmissionerna. I den avslutande diskussionen berörs konsekvenserna av denna utveckling på både samhälles och individnivå. Artikeln är baserad på en empirisk studie av åtta stadsmissioner runt om i landet.

  • 31.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Temaledare: Idéburen välfärd2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 749-752Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Vilgeus Loy, Sara
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Hälsa och inflytande för barn inom idrott: Hinder, möjligheter, makt och sociala relationer2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 4, s. 569-579Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna empiriska studie utforskar barns perspektiv på delaktighet i syfte att få fördjupad kunskap om barns upplevelser av delaktighet inom lagidrott och in-dividuell idrott. Semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med 32 barn i ridsport, orientering, friidrott, basket, fotboll och handboll. En tematisk analys visade att delaktighet för barnen inbegrep maktaspekter, sociala relationer, gemenskap och grupptillhörighet. Barn som utövade individuell idrott hade mer inslag av barnledda aktiviteter än lagidrotter. Barns incitament att påverka skiljde sig åt inom framförallt lagidrotterna där yngre barn prioriterade att ha roligt och ville bestämma mer medan äldre barn prioriterade utveckling och att tränaren därför skulle bestämma då barnen ansåg att tränaren visste bäst. Hinder för delaktighet visade sig framförallt inom lagidrotter där stora grupper innebar mindre möjlighet att påverka beslut och känna social tillhörighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Wall, Erika
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    När en part försvinner: Informella vård och omsorgsinsatser under Coronapandemin2021Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 98, nr 1, s. 15-26Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna artikel analyserar betydelsen av informella vård och omsorgsinsatser utifrån det tomrum som anhöriga lämnat vid svenska vård och omsorgsinstitutioner under den inledande fasen av Corona-krisen 2020. Resultaten visar att de informella insatserna är en viktig del i alliansen mellan personal, patient och anhöriga, som gick förlorad då de anhöriga stängdes ute på grund av smittorisken. Detta har gjort vissa aspekter av personalens arbete svårare och vården för patienterna sämre, men i vissa fall har de anhörigas frånvaro också underlättat. Artikeln är baserad på en intervjustudie av vård och omsorgspersonal som genomfördes under våren 2020. Denna är avsedd att ge en mångsidig beskrivning av en understuderad form av civilsamhällesengagemang vid en särskild krissituation.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Wallin, Viktoria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdutbildade i ideellt arbete: Vård på centralen – Ny organisationstyp vid flyktingkrisen 20152018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 559-567Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Vid flyktingkrisen hösten 2015 skapades en ny typ av organisering i det svenska civilsamhället. Hundratals professionella vårdutbildade volontärer som organiserats genom sociala medier mötte flyktingars vårdbehov på Stockholms Centralstation, Centralen. I denna fallstudie analyseras organi-sationen Vård på Centralen, med fokus på hur verksamheten organiserades vid sin tillblivelse och hur den utvecklats. Vårdpersonal är vanligen verk-samma utifrån en hjälpanderationalitet med grund i medborgerliga rättighe-ter, vid flyktingkrisen användes de professionella resurserna istället utifrån en hjälpanderationalitet grundad på mänskliga rättigheter. Den höggradiga professionalisering som fanns från start möjliggjorde högt tempo i organisa-tionens tillblivelsefas och följsamhet vid förändringar.

  • 35.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA). Mittuniversitetet.
    Kontakter mellan grupper inom civilsamhällets organisationer2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 528-538Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker i vilken mån det förekommer kontakter mellan grupper som är olika varandra eller inte inom civilsamhällets organisationer och nätverk och om kontakterna samvarierar med lägre fördomar och högre tillit till grupper som är annorlunda en själv. Studien är baserad på en surveyundersökning som är genomförd till ett urval av invånare mellan 18-84 år i 36 svenska kommuner. Totalt deltog drygt 10200 personer i undersökningen. I takt med att mångfalden i samhället ökar framställs arenor som möjliggör kontakter mellan grupper alltmer centrala för den sociala sammanhållningen. Flera tidigare studier pekar på samband mellan exempelvis tillit och ökad livskvalitet, bättre självskattad hälsa. Kontakter mellan grupper inom ramen för civilsamhället förekommer i varierande utsträckning mellan typ av organisationer och kommuner. Resultaten pekar på betydelsen av att kontakterna uppfattas som positiva för tillit och tolerans mellan grupper. Resultaten är i linje med tidigare studier på att yngre är mer benägna att uppfatta kontakter som positiva än äldre.

  • 36.
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att lära, umgås och må bra som äldre: Studiecirkeldeltagande och sociala aspekter av lärande2018Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 539-548Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Hur påverkar deltagande i informellt lärande äldres självuppskattade välmående? Detta undersöks här med hjälp av en rikstäckande enkätundersökning av studiecirkeldeltagande.

    Resultaten visar att cirkeldeltagande har positiva effekter på äldres välmående. Som väntat hävdar deltagarna att deras kunskaper och färdigheter har ökat men betydelsen av deltagandets sociala dimension är det som framträder tydligast. Gemenskapen som skapas i studiecirkelns informella miljö är både ett viktigt motiv för deltagande och ett viktigt utfall av att ha deltagit.

    En informell lärandekontext verkar bistå med en miljö som har positiva effekter på äldres välmående genom att fostra en känsla av tillhörighet och ge möjlighet att bli del av en gemenskap som kan vara en hjälp i att undvika social isolering och ensamhet.

  • 37.
    Åkerlund, Nina
    et al.
    Jönköping University.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, David
    Jönköping University.
    Examensmålet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap, erfarenhet och förmåga gällande våld i nära relationer i början och slutet av utbildningen2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 2, s. 321-335Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna tvärsnittsstudie undersöks 538 socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En betydande andel av studenterna skattar att de har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med våld redan i början av sina studier. Kunskap som de fått via tidigare utbildningar och arbetslivserfarenheter. Studenternas skattningar indikerar att de aktuella utbildningarna innehåller våld, även om omfattningen varierar. Studien visar på få skillnader mellan sjuksköterske- och socionomstudenters upplevda kunskap och erfarenhet. Studenternas skattningar tydliggör att studenter tillägnar sig kunskap och erfarenhet även via undervisningen, VFU och arbete vid sidan av studierna och att studenter i slutet av utbildningarna skattar sin kunskap och förmåga att agera professionellt högre, jämfört med studenter i början av utbildningarna.

  • 38.
    Öhlén, Joakim
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm2013Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 1, s. 92-96Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras ett nystartat Palliativt forskningscentrum i Stockholm. Först ger vi en bakgrund till den forskning som bedrivits vid den tidigare enhet som möjliggjort det nya centrumet. Detta följs av några exempel på överväganden vi gjort vid utvecklingen av forskningsprogrammet. Slutligen presenterar vi några utmärkande drag för den planerade fortsatta forskningen. Vi avser även fortsättningsvis beforska frågor om döende och sorg ur patienters och familjers perspektiv och bidra till kunskapsutvecklingen om erfarenhetsmässiga och existentiella aspekter på palliativ vård. Detta kommer att kompletteras med palliativa teams perspektiv på vård och på genomförande av palliativ vård och implementering av ny kunskap samt organisation och policy för palliativ vård utifrån samhällets och befolkningens perspektiv

1 - 38 av 38
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf