Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 1485
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abassi, Farzad
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Leites, Rafael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den icke-verbala kommunikationens betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 2.
    Abdulle, Hawa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vagland-Karseland, Helen
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Svårigheter för sjuksköterskan att vidmakthålla autonomi för äldre människor med demenshandikapp2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 3.
    Abied, Juoell
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda Louise
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser vid missfall och deras efterfrågade stödinsatser: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

  • 4.
    Abrahamsson, Fanny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Elmersson Björklund, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    När smärtan är ständigt närvarande: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med långvarig smärta2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie har använts. Studien baseras på tio kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Forsberg och Wengström (2013) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget är hämtat ur databaserna CINAHL och PubMed och är publicerat år 2000-2013. Resultat: Tre huvudteman med subteman representerar resultatet. Första huvudtemat, Känsla av att livet är begränsat, beskriver de negativa förändringar som smärtan leder till, gällande fysiska, psykiska och sociala aspekter. Andra huvudtemat, Strävan efter att bemästra den långvariga smärtan, visar hur varierande strategier används för att bemästra den långvariga smärtan. I tredje huvudtemat, Kampen för att bli betrodd i sitt lidande, framträder smärtans osynlighet som problematisk, misstro i kontakt med närstående och vårdgivare förekommer. Diskussion: Resultatet knyts an till Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande diskuteras. Försök att lindra, liksom anpassningen av livsmönster och förmågan till försoning belyses. Ensamhet och avskildhet diskuteras samt vikten av att få tid och rum att lida. Omgivningens roll i lidandet samt hur vårdlidande kan lindras berörs även.

  • 5.
    Acici, Bahriye
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gräsvik, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 6.
    Adem, Abdulwassi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Maruffi, Ghomri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av vård av en person med demenssjukdom och stödåtgärder för anhörigvårdare2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 7.
    Adilagic, Selma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erici, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hopp hos patienter i palliativ vård: En deduktiv litteraturstudie med modellen de 6 S:en som utgångpunkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

     

  • 8.
    Adler, Åsa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karhunen, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Interaktion mellan sjuksköterska och familj med en kritiskt sjuk förälder: sjuksköterskans stöd till barnet i familjen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Adman, Heléne
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wursé, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möjligheter och hinder i sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 10.
    Adriazola, Mary Isabel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjellström, Thima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara inlagd på flerbäddssal: En litteraturöversikt om hur patienter upplever att vårdas i en flerbäddssal inom somatisk vård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser

    och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens

    atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli

    påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas

    uppfattningar om värdigheten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.

    Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en

    kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet

    sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:

    patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens

    delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara

    med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters

    upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt

    och negativt.

    Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den

    moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga

    identitetens värdighet berörs.

    Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet

  • 11.
    af Burén, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Szanto, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik.

    Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter.

    Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende.

  • 12.
    af Klint, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Paulina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ovisshet och väntan: Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.

     

    Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.

     

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.

     

    Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp. 

     

    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.

     

    Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor                     

  • 13.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 15.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 16.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

  • 17.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 19.
    Ahlberg, Monika Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vården2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 20.
    Ahlenius, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sohl, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av bröstcancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.

    Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.

    Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden.

    Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring.

    Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

  • 21.
    Ahlm, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Musikens påverkan på personer med demenssjukdom: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige lever idag 160 000 personer med en demensdiagnos. Demens kan ge många olika fysiska och beteendemässiga symtom. Forskning har visat att musik är något som kan trösta och lugna en person. Långtidsmusikminnet har visat sig finnas kvar hos personer med demenssjukdom.

    Syfte: Att undersöka hur personer med demensdiagnos påverkas av musik.

    Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod där resultatet baserats på elva vetenskapliga artiklar; fem kvalitativa och sex kvantitativa originalartiklar. Databaserna Cinahl och PubMed användes med söktermer som dementia, music, nursing och singing.

    Resultat: Musik vid måltider kan minska agiterade beteenden. Musik vid morgonomvårdnad kan förbättra kommunikationen mellan vårdpersonalen och personen med demens samt att förståelsen för de dagliga aktiviteterna ökar. Att individuellt lyssna på musik kan minska agitation samt öka kommunikationen med personen med demenssjukdom.

    Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån konsensusbegreppet vårdande, där fokus för diskussionen främst kretsade kring hur musiken kan användas som en omvårdnadsåtgärd.

  • 22.
    Ahlqvist, Margary
    et al.
    Division of Medicine and Surgery, Karolinska University Hospital, Stockholm, Sweden..
    Bogren, Agneta
    Hagman, Sari
    Nazar, Isabel
    Nilsson, Katarina
    Nordin, Karin
    Valfridsson, Berit Sunde
    Söderlund, Mona
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nordström, Gun
    Handling of peripheral intravenous cannulae: effects of evidence-based clinical guidelines.2006Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 11, s. 1354-61Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: This study aimed at evaluating the outcome of implemented evidence-based clinical guidelines by means of surveying the frequency of thrombophlebitis, nurses' care, handling and documentation of peripheral intravenous cannulae. BACKGROUND: Peripheral intravenous cannulae are frequently used for vascular access and, thereby, the patients will be exposed to local and systemic infectious complications. Evidence-based knowledge of how to prevent these complications and how to care for patients with peripheral intravenous cannula is therefore of great importance. Deficient care, handling and documentation of peripheral intravenous cannulae have previously been reported. DESIGN: A cross-sectional survey was conducted by a group of nurses at three wards at a university hospital before and after the implementation of the evidence-based guidelines. METHOD: A structured observation protocol was used to review the frequency of thrombophlebitis, the nurses' care, handling and the documentation of peripheral intravenous cannulae in the patient's record. RESULTS: A total of 107 and 99 cannulae respectively were observed before and after the implementation of the guidelines. The frequency of peripheral intravenous cannulae without signs of thrombophlebitis increased by 21% (P < 0.01) and the use of cannula size 0.8 mm increased by 22% (P < 0.001). Nurses' documentation of peripheral intravenous cannula improved significantly (P < 0.001). CONCLUSION: We conclude that implementation of the guidelines resulted in significant improvements by means of decreased frequency of signs of thrombophlebitis, increased application of smaller cannula size (0.8 mm), as well as of the nurses' documentation in the patient's record. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Further efforts to ameliorate care and handling of peripheral intravenous cannulae are needed. This can be done by means of increasing nurses' knowledge and recurrent quality reviews. Well-informed patients can also be more involved in the care than is common today.

  • 23.
    Ahlström, Linnéa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gustavsson, Frida
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att vårdas mot sin vilja: En litteraturstudie om upplevelsen av tvångsvård och tvångsåtgärder - ur ett patientperspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Tidigare forskning visade att patienter som tvångsvårdats beskrev att det var problematiskt när andra bestämde åt dem och när personal inte tog sig tid att lyssna och prata. Enligt Lag om psykiatrisk tvångsvård (SFS 1991:1128) ska tvångsåtgärder utföras med största möjliga hänsyn till patienten. Sjuksköterskor har beskrivit sig kunna känna skuld efter att ha utsatt patienter för tvångsåtgärder och vissa menade att det ibland inte fanns några alternativ till att utföra tvångsåtgärder.

    Syfte: Att beskriva patientens upplevelse utav tvångsvård och tvångsåtgärder.

    Metod: En litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien är baserad på elva vetenskapliga artiklar som är publicerade mellan år 2000-2012 och genomförda i Australien, Finland, Kanada, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Sverige. Dessa artiklar har analyserats och därefter har subkategorier och huvudkategorier urskiljts.

    Resultat: Personal upplevdes som ignorant och respektlös och patienter efterlyste genuin omtanke. Maktutövningar framkom och resulterade i att patienter upplevde sig förlora kontrollen. Vidare framkom det att patienter upplevde en bristande kommunikation där de varken blev hörda på eller hade en fullgod kontakt med personalen. Patienter upplevde sig inte heller bli tillräckligt delaktiga och informerade gällande deras vård. Samtidigt visade det sig också att vården kan erbjuda en känsla av säkerhet och gott omhändertagande. Patienternas upplevelser resulterade i fyra huvudkategorier samt sex subkategorier.

    Diskussion: Tännsjös definition av begreppet autonomi valdes till teoretisk utgångspunkt och användes för att genomföra en diskussion av resultatet. Information, beslutstagande och personalens makt är några utav de ämnen som diskuterats.

  • 24.
    Ahlström, Lisa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ljung, Katarina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Etiska problem vid abortvård och reflektioner kring omvårdnadsansvaret ur ett sjuksköterskeperspektiv2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det ställs höga krav på sjuksköterskan som förväntas ge en god objektiv omvårdnad där förförståelse, egna värderingar och känslor inte ska påverka bemötandet i omvårdnaden. Allmänsjuksköterskans medverkan inom abortvården har utökats i takt med det ökade antalet medicinska aborter vilket medför ett betydligt större ansvar. Sjuksköterskans dilemma består i att ge god omvårdnad till kvinnan och även ansvara för omhändertagandet av fostret efter aborten. Etiska, moraliska och religiösa aspekter på abortvården har alltid funnits och det är ofta krävande för sjuksköterskan att navigera mellan att utöva sin profession, arbeta i enlighet med gällande abortlag och hantera sina etiska och moraliska ståndpunkter.

    Syfte: Att beskriva de etiska problem som sjuksköterskor ställs inför vid omvårdnaden av kvinnor som genomgår abort samt hur de hanterar och reflekterar kring sitt omvårdnadsansvar.

    Metod: Litteraturstudie bestående av tio artiklar med kvalitativ design samt kvalitetsgranskade enligt Friberg (2012).

    Resultat: I litteraturstudiens resultatdel behandlas frågor som vilka moraliska/etiska problem sjuksköterskan upplever inom abortvården samt sjuksköterskans erfarenheter av att hantera dessa och vilket stöd och vilka strategier som behövs i bearbetandet av svåra situationer inom abortvården. Studien resulterade i fyra huvudteman; Etiska aspekter vid avbrytande av graviditet, Faktorer som påverkar hur sjuksköterskan hanterar sitt omvårdnadsansvar, Strategier för att hantera omvårdnadsansvaret och Sjuksköterskans behov av stöd. Det framkom att sjuksköterskorna var i stort behov av att reflektera kring det många gånger krävande arbetet inom abortvården för att bevara sin egen hälsa samt i strävan efter att upprätthålla en god personcentrerad omvårdnad.

    Diskussion: Diskussionen utifrån de teman som framkom i resultatet fördes utifrån omvårdnadsteoretikern Peplaus (1991) teori om den interpersonliga processen mellan sjuksköterska och patient med stöd från Sherwins (1998) feministiska etik. Diskussionen fördes med fokus på hur ett feministiskt förhållningssätt och en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan komma att förbättra vårdrelationen samt behandlar vikten av reflektion i samband med sjuksköterskors hantering av svåra upplevelser inom abortvården.

     

  • 25.
    Ahmed, Hayat
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Löf Arvaniti, Anastasia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet i livets slutskede: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Målet med den palliativa vården är att främja patienternas och dess anhörigas livskvalitet genom att använda sig av en helhetssyn på människan samt genom att arbeta utifrån de fyra hörnstenarna: symtomlindring, anhörigstöd, teamarbete och kommunikation. Det är allt vanligare att patienter med obotliga sjukdomar vill vårdas i hemmet vid livets slutskede. De rollerna är utmanande på många sätt när anhöriga vårdar och stödjer sina närstående i hemmet vid livets slut och många gånger behöver de emotionellt eller praktiskt stöd från hälso- och sjukvårdspersonalen för att själva uppnå en god hälsa men även för att deras närstående ska kunna få en god och värdig död.

    Syftet: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda en närstående i hemmet vid livets slutskede samt att utveckla sjuksköterskans kunskap och insats till att ge anpassat stöd.

    Metod: Metoden var litteraturöversikt. Data samlades in från databaserna CINAHL Complete och Medline med begränsningarna Fulltext och Peer Reviewed samt en avgränsning mellan åren 2003 till 2015. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar valdes ut. Resultat: Resultaten presenterades i två kategorier: Anhörigas upplevelser av vårdande rollen samt upplevelser av stöd från hälso- och sjukvården. Anhöriga beskrev att de upplevde ett ökat ansvar och börda av att vårda sina närstående i hemmet vid livets slut. Det påverkande deras arbete, inkomst, hälsa samt fritidsaktiviteter negativt. De upplevde även en känsla av otillräcklighet, isolering, och ensamhet vid bristande stöd från andra familjemedlemmar, vänner samt från hälso- och sjukvården. Trots de negativa upplevelserna anhöriga genomgick upplevde de samtidigt en meningsfull och tillfredsställande känsla av att vårda sina närstående.

    Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån Roys adaptionsmodell och relaterat till konsensus begreppet hälsa. Anhöriga behövde olika stöd för att de lättare skulle kunna adaptera till sina nya roller för att främja sin hälsa. Vidare diskuterades även anhörigas upplevelser vid bristande stöd från familjemedlemmar, vänner och hälso- och sjukvården. Sjuksköterskans stödjande roll kan ha en avgörande betydelse för hur anhöriga kan anpassa sig till den vårdande rollen samt för att främja deras hälsa livskvalitet och välbefinnande.

  • 26.
    Ahnwall, Agnetha
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hemlin, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den fysiska beröringens betydelse för omvårdnaden2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Ahrnberg, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Taktil massage/beröring: Relation och icke-verbal kommunikation inom omvårdnaden2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Airlend, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Holving, Rasmus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att vara familjemedlem till en person med depression: En litteraturöversikt2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en av de största och mest växande orsakerna till ohälsa i världen. Konsekvenser av depression drabbar en persons liv utifrån aspekter som hälsa, nedsatt funktion och medför även sociala konsekvenser. Vid vård av depression idag fokuserar man mycket på patienten, där behandlingar, omvårdnad och terapi tar det mesta av utrymmet, samtidigt som familjemedlemmar lämnas i skuggan av patienten. Dessutom finns en osäkerhet hos vårdare när man försöker avgöra om symptomen som patienten lider av har en somatisk grund. Detta gör det svårare för patienten att få rätt behandling och kan försämra det somatiska hälsotillståndet, vilket leder till mer lidande.

    Syfte: Att belysa upplevelser av att vara familjemedlem till en person med depression.

    Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt med hjälp av tio vetenskapliga artiklar som svarade på studiens syfte.

    Resultat: I resultatet framkom att familjemedlemmar upplever mycket stress och oro i samband med att en närstående drabbas av depression. Familjemedlemmar saknar även information som skulle kunna hjälpa dem att främja både den närståendes och sin egen hälsa. Familjemedlemmar upplever en oro inför framtiden och det nuvarande tillståndet hos sina närstående. Samtidigt framkom det att familjemedlemmar spelar en stor roll både i patientens liv och behandling samt omvårdnad.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån KASAM och konsensusbegreppet hälsa. Författarna påvisar en koppling till hur hälsa påverkas utifrån KASAM. Resultaten bekräftar bland annat att informationen för familjemedlemmar är en huvudnyckel för att kunna stödja både patienten och familjemedlemmar och öka förståelse för sjukdomen.

  • 29.
    Akkoc, Beatrice
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Enblom, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser och behov i kontakten med sjuksköterskan2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Aldehag, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vad gör jag nu?: En studie om anhörigas behov av stöd och sjuksköterskans bemötande när patienten hastigt insjuknar i infarkt i hjärna eller hjärta2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 31.
    Aldrin, Ellinor
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Björkqvist, Klara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur kan jag hjälpa dig?: Hur sjukvården kan bistå personer med diabetes typ 2 i deras egenvård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen är egenvård som personen själv utför vilket är nödvändigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvården behövs kunskap om sjukdomen. Hur det är att leva med diabetes är en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrån det. Människor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det är lätt att falla tillbaka till gamla vanor. Vården har ett ansvar att främja patienters hälsa och välmående och att ge verktyg för att sköta om sin diabetes.

    Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hur sjukvården kan stötta personer med diabetes typ 2 för bättre kontroll av diabetessjukdomen.

    Metod: Metoden för denna studie har varit litteraturöversikt. Ett utbrett sökande av vetenskapliga artiklar och efterföljande analys samt sammanställning har gjorts. De elva artiklarna som valts ut har varit av både kvalitativ och kvantitativ karaktär.

    Resultat: Författarna har kommit fram till tre teman. Det första temat är Utbildning och har tre subteman; Egenvårdsutbildning, Personcentrerad utbildning, och Utbildning i grupp. Det andra temat är; Motiverande samtal. Det tredje temat är; Skapa relationer och har tre subteman; Avsätta tid och lyssna, Personligt bemötande och Engagemang.

    Diskussion: Litteraturöversikten visar på att egenvårdsutbildningar ger viktiga kunskaper så att personer med diabetes tar riktiga beslut och utför egenvård korrekt. Vidare är relationen mellan sjuksköterskan och patienten viktig vilket även styrks av Dorothea Orems egenvårdsteori. Närstående kan också ha en positiv inverkan på egenvården om de är engagerade i den.

  • 32.
    Aldén, Mårten
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Holmberg, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lantz, Jenny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humor - en resurs i omvårdnad?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 33.
    Aldérus, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Björk, Stefan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Edlundh, Niclaz
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humorns betydelse i omvårdnaden: en litteraturstudie2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 34.
    Ali, Hamdi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nordgren, Klara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur livet kan förändras under och efter strålbehandling -upplevelser av personer med cancer: En litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Varje år drabbas fler och fler människor av cancer och de flesta har många funderingar, tankar och känslor kopplade till både sjukdomen i sig och till   den behandling som ges. Strålbehandling är en av de vanligaste behandlingsformerna mot cancer idag. Strålning   medför nästan alltid att patienten tvingas genomgå ett antal mer eller mindre   obehagliga biverkningar för att bli fri sin cancer. Därmed finns en risk att patientens hälsa och välmående försämras. För att vi som sjuksköterskor ska kunna ge god vård är det viktigt att få en djupare förståelse för patienternas situation under och efter strålbehandling.

    Syfte:

    Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen i samband med strålbehandling hos personer med cancer.

    Metod:

    Litteraturöversikt enligt Fribergs metod (2012) där 11 artiklar med kvalitativ design analyserades till resultatet. 

    Resultat:

    Tre huvudteman framkom; Upplevelse av vårdmiljön, Hela tillvaron påverkas samt Social isolering och mellanmänskliga relationer. Miljön i strålbehandlingsrummet upplevdes som   skrämmande och klaustrofobiskt. Patienternas tillvaro påverkades i form av fysiska och psykiska konsekvenser. Vätske- och nutritionsproblem dominerade vid strålning av huvud och hals och ledde till malnutrition och viktnedgång. De flesta upplevde en social isolering,   antingen på grund av isolering i behandlingsrummet eller att man inte ville träffa människor på grund av de fysiska symtom som uppstod.

    Diskussion:

    Resultatet som innebar fysiska, psykiska och sociala konsekvenser till följd av strålbehandlingen relateras till Katie Erikssons begrepp om lidande; Sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande diskuteras i relation till de huvudteman som framkom.

     

     

  • 35.
    Alkacir, Tülay
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Moaven, Morvarid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigvårdarens upplevelser och behov av stöd vid vård av en person med demenssjukdom2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Allahyar, Shirin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Språksvårigheters påverkan i tvärkulturellt omvårdnadsarbete2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Allgulander,, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Andersson, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskan kommunicerar med sin patient2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 38.
    Alm Persson, Ingrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vem bestämmer?: vårdares upplevelser av utvecklingsstörda människors möjligheter samt vilja till självbestämmande i en basal omvårdnadssituation2002Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Almegård, Julia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnad vid psykisk ohälsa inom den öppna vården: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling.

    Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa.

  • 40.
    Almström, Ulrika
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mantzios, Olivia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möten mellan vården och patienter med HIV: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område.

    Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott.

    Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori.

  • 41.
    Alsberg, Pernilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jakobsson, Charlotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens tankar och uppfattningar om närstående till äldre vårdtagare2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Alsterlind, Ingrid
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Beck-Friis, Camilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Som en "naturlig" kvinna: en studie om äldre kvinnor och sexualitet2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Alström, AnnaMaria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vikten av det personliga samtalet i vården: patientcentrerad kommunikation mellan patient och sjuksköterska2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Al-suhaili, Hind
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Friberg, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ingen visste hur det var hemma: En litteraturöversikt över vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem i Sverige. Psykisk sjukdom innebär inte bara lidande för patienten utan även för dess anhöriga, och särskilt för patientens minderåriga barn. Det kan vara svårt att kombinera psykisk sjukdom och föräldraskap då det minderåriga barnets grundläggande behov riskerar att försummas. Detta kan skapa en ohälsa och ett onödigt lidande som finns kvar hos individen även i vuxen ålder enligt stress- sårbarhetsmodellen. Det är sjuksköterskans ansvar att även se till patientens familjemedlemmars hälsa.

    Syfte: Att få kunskap om vuxna barns upplevelser av att ha haft en förälder med psykisk sjukdom under sin uppväxt samt hur de upplevt och upplever hälsa.

    Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Denna litteraturöversikt innehåller tio studier som är hämtade från Cinahl Complete, Medline with full text och Pubmed. Abstrakt lästes med helikopterperspektiv och både kvalitativa och kvantitativa studier valdes av relevans för studiens syfte. Författarna diskuterade likheter och skillnader i studiernas resultat. Teman och subteman definierades.

    Resultat: Tre teman definierades; upplevelser av ombytta roller, känslomässiga upplevelser samt upplevd hälsa som vuxen.

    Diskussion: Studiernas tre mest utmärkande resultat diskuteras i relation till Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer, vad information till det minderåriga barnet har för betydelse och hur man kan arbeta preventivt för att främja upplevelsen av hälsa hos barn med en psykiskt sjuk förälder.

  • 45.
    Alvarez-Netterlid, Thelma
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Närståendes behov av stöd vid palliativ vård i hemmet: en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 46.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Lövgren, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Hakola, Pia
    Stockholms Sjukhem.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet, Region Skåne.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey.2016Ingår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, nr 3, s. 313-319Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer.

    METHODS: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals.

    RESULTS: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 47. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Gustafson, Yngve
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Constructions of various femininities among the oldest old women.2006Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 853-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study forms part of the Umeå 85+ Study, and the aim was to explore various gendered constructions of femininities among the oldest old women. Femininities are seen as various ways of shaping oneself as a woman in relation to the impact of historical, social, and cultural circumstances. Thematic narratives were analyzed using qualitative content analysis. Through interpreting these narratives in the light of gender theories, we were able to discern four femininities: "being connected," "being an actor," "living in the shadow of others," and "being alienated." The oldest old women displayed complex outlooks on femininities, and no femininity was interpreted as being in the center related to the other femininities. Further research is needed in order to disclose the complexity of femininities related to factors such as social class, ethnicity, and financial situation among the oldest old, and to acquire a greater knowledge of various femininities.

  • 48. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Balancing within various discourses--the art of being old and living as a Sami woman.2006Ingår i: Health Care for Women International, ISSN 0739-9332, E-ISSN 1096-4665, Vol. 27, nr 10, s. 873-92Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this part of the Umeå 85+ Study was to explore how indigenous women narrate their lives and their experience of being old as Sami women. Interviews with 9 old Sami women were analyzed using grounded theory. The categories identified were "reindeer as the basis of life," "longing for significant Sami values," "feeling valued as a Sami woman," and "changing for survival;" these evolved into the core category: "balancing within various discourses-the art of being old and living as a Sami woman." Knowing how to balance provided the ability to make use of available opportunities.

  • 49. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Construction of masculinities among men aged 85 and older in the north of Sweden.2008Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 4, s. 451-9Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to analyse the construction of masculinities among men aged 85 and older. BACKGROUND: All societies have a gender order, constructed from multiple ideas of what is seen as feminine and masculine. As the group of men aged 85 and older is increasing in size and their demand for care will increase, we must recognize the importance of studying these men and various discourses of masculinities. DESIGN: Qualitative explorative. METHODS: Qualitative content analysis was used to analyse thematic narratives. Masculinity theories provided the point of departure for the analysis. RESULTS: The analysis coalesced into three masculinities. 'Being in the male centre', developed from subthemes as: taking pride in one's work and economic situation; being in the centre in relation to others; regarding women as sexual objects; and belonging to a select group. 'Striving to maintain the male facade' developed from subthemes as: emphasizing 'important' connections; having feelings of loss; striving to maintain old norms and rejecting the fact of being old. 'Being related' was formulated from subthemes as: feeling at home with domestic duties; being concerned; accepting one's own aging; and reflecting on life. CONCLUSIONS: Our study indicates the importance of being aware of the existence of multiple masculinities, in contrast to the generally unproblematic and unsubtle particular healthcare approaches which consider men as simply belonging to one masculinity. Relevance to clinical practice. Diverse masculinities probably affect encounters between men and healthcare providers and others who work with an older population and therefore our results are of importance in a caring context.

  • 50.
    Amanbaeva, Asel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Swierszcz, Bernadetta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vårdas för MRSA: En litteraturöversikt om patienters upplevelser av MRSA-vård2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. 

    Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. 

    Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. 

    Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos. Detta redovisas efter följande i sex teman och två subteman: Patienters kunskap om MRSA, Upplevelser av att bli smittad med MRSA, Patienters upplevelser av personalens kunskap och information, Upplevelser av personalens bemötande, Isolering med två subteman: Negativa upplevelser av isolering och Positiva upplevelser av isolering samt Oro för framtid. 

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan som teoretisk utgångspunkt och utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonalen kan påverka hur vårdandet upplevs. Brister i kunskap om MRSA hos vårdpersonalen, deras bemötande och följsamheten till hygienrutiner orsakar vårdlidande hos patienter med MRSA. Sjuksköterskans roll är att förebygga/lindra lidandet hos patienter.

1234567 1 - 50 av 1485
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf