Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 501
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Örebro universitet.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Solid or Flexible?: Social Trust from Early Adolescence to Young Adulthood2017Ingår i: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 40, nr 2, s. 207-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The belief that people are generally fair and trustworthy has generated plenty of scholarly attention in recent decades, particularly in the Scandinavian countries, which are often known for high levels of social trust. This article draws attention to the current discussion in the literature on whether social trust is a stable cultural trait marked by persistence or is based on experiences and subject to change throughout life. Based on unique longitudinal data from five different cohorts of young people in Sweden, ranging in age from 13 to 28 years, this article provides an empirical contribution on how social trust develops over time. The results show that there is a greater degree of instability in social trust between 13 and 15 years of age than in other age groups, and that social trust appears to stabilize with age. Findings also indicate that there are substantial inter-individual differences in social trust among young people within the same age group, both in initial levels and in the rates of change over time. The article concludes that although social trust is relatively stable it tends to crystallize in early adulthood, highlighting the relevance of the impressionable-years hypothesis.

  • 2.
    Abdi, Isabella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Siverling, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur arbetar skolor förebyggande och åtgärdande med mobbning och kränkande behandling som sker på sociala medier?: En kvalitativ studie med skolkuratorer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

    Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

  • 3.
    Abdulrahman, Daria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Khalighi, Shabbo
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "...Jag har äntligen hittat hem!": En kvalitativ studie om hur medlemmarna i organisationen Unga KRIS uppfattar organisationen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

  • 4.
    Agnesund, Linda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Martinez-Conde, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Välkommen in? En studie om socialkontors väntrum2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:

    ”Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.”

     To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms län? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments?

     We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms län. In the paper we describe what the environments look like, with text and whit pictures. Then we have analysed the results from four different theoretical perspectives. These four perspectives are: nursing theory, environmental psychology, power theory and theories about material.

    Our conclusions is that the environment in the different waiting rooms shift a lot, but the thing the most of them have in common is that there doesn’t seem to be a lot of thought behind the design and configuration of the waiting room. Half of them don’t have windows and the environment is generally stripped. All of the waiting rooms have receptions covered all up with glass, with slots that the receptionist opens when someone comes up to the reception. Most of the waiting rooms also have walls and doors of glass facing the corridors where the visit rooms and the social workers offices are located. These are covered so that you cannot see in to the corridors. There is also a lack of a children’s perspective in the environments.

    We mean that the poorly designed waiting rooms, with all the security built in to them, create and maintain the unequal relations between the social worker and the client, where the client is constructed as the ’the other’ and the dangerous.

  • 5.
    Ahlström, Katrin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Unga vuxnas väg till återhämtning: En kvalitativ studie om att bli fri från psykisk ohälsa2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Barns och ungdomars psykiska ohälsa är ett ofullständigt utforskat område i Sverige. Mycket tyder dock på att den psykiska ohälsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bäst kan bli hjälpt. Syftet med denna studie har varit att få en större förståelse för hur återhämtningsprocessen från psykisk ohälsa kan se ut för denna grupp: vad som är verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pådrivande och hjälpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 år som lidit av psykisk ohälsa men som idag mår bra igen. Ingen av dem har vårdats på institution för den psykiska ohälsan, men alla har fått professionell hjälp. Intervjuerna har analyserats med hjälp av teori inom återhämtningsforskningen och bearbetats med hjälp av kategorisering. Resultatet lyfter fram vikten av att få en tydlig reaktion på sin psykiska ohälsa; att man blir sedd och bekräftad av någon som också vågar agera och ta ställning. Det visar även att behandlarens ”regelbrott” kan ha en positiv inverkan, att sociala kontakter är viktiga under processen samt att man önskar en större tillgänglighet till vården. Slutsatsen är också att dessa behov för unga vuxna ska ses i ljuset av närheten till deras barndom och ungdom. Detta sammantaget ställer krav på förhållningssätt och tillgänglighet hos oss som möter unga vuxna i det sociala arbetet, från socialtjänst och skola till terapimottagningar och fritidsverksamheter. Det får också implikationer på det strukturella planet, till exempel hur ansvar och resurser fördelas mellan olika aktörer. Om detta behövs mer forskning, samt om unga vuxna explicit, eftersom de nu som grupp blir allt större, men fortfarande är otydligt definierade i både statistik och debatt, men också inom vården.

  • 6.
    Alexandersson, Hanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Indian male voices on gender equality and sexual violence: a qualitative study2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna kvalitativa studie avser att undersöka jämställdhet som bakgrund till det omfattande sexuella våldet i Indien, genom ett manligt perspektiv, utifrån intervjuer med sju män från Mandvi i Gujarat. Den brutala våldtäkten på en student i december 2012 i den Indiska huvudstaden, startade en massreaktion i landet, och satte hela världens ljus på de ojämställda villkoren kvinnor och män lever under. Detta våld är ett tecken på strukturell kvinnlig underordning, vilket liksom mäns våld mot kvinnor är ett mycket aktuellt forskningsämne.

         Resultatet baseras på de svar jag fick runt den primära forskningsfrågan, hur männen upplever jämställdhet och vad de tänker om sexuellt våld. I analysen undersöker jag samband däremellan, och diskuterar vad som kan göras på olika samhällsnivåer samt speglar datan genom teorier och tidigare forskning inom socialt arbete, kritisk teori, genusteori samt samtida indisk maskulinitetsforskning.

  • 7.
    Alexius, Katarina
    et al.
    Stockholms universitet.
    Backlund, Åsa
    Stockholms universitet.
    Alm, Charlotte
    Stockholms universitet.
    Kaldal, Anna
    Stockholms universitet.
    Hollander, Anna
    Stockholms universitet.
    Tärnfalk, Michael
    Stockholms universitet.
    Östberg, Francesca
    Stockholms universitet.
    Överlien, Carolina
    Stockholms universitet.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forskare: Ge socialtjänsten rätt verktyg2015Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2015-12-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Alfsdotter, Annika E. M.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En storstadsförsamlings diakonala arbete i början av 2000-talet: stabilitet och förändring2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 9.
    Alm, Päivi
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Empowerment ur brukarnas perspektiv: En kvalitativ studie gjord på Basta2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien var att undersöka och förklara brukarnas uppfattning om och erfarenheter av det mångfacetterade fenomenet empowerment. Då empowerment ofta definieras av andra än dem som praktiserar det låter den här studien brukarna komma till tals. Studien är genomförd på en enhet inom Basta gruppen, ett socialt företag som arbetar med rehabilitering och integration av människor med missbruksproblem tillbaka till samhället utifrån en tanke om empowerment. Sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes. Studien kan anses ha en abduktiv ansats vilket innebär att målet inte var att komma fram till en ny teori utan ambitionen var att hitta nya infallsvinklar på ett redan etablerat fenomen. Mitt resultat visar att betydelsen av att känna till begreppet empowerment eller egenmakt är obefintlig i förhållande till individens empowermentprocess. De empowermentprocesser som bevittnats i intervjuerna ger en bild av hur brukarna parallellt med det dagliga arbetet på Basta visar på medvetna och omedvetna komplicerade strategier, uppfinningsrikedom och självinsikter som avlöser varandra då det gäller att orientera sig i den kontext de befinner sig i. Relationen till utomstående ”vanliga” människor ansågs ha stor betydelse medan relationen till organisationen eller till placerande myndighet inte uppmärksammades i samma utsträckning. Respondenternas berättelser kunde förklaras och sättas i ett större sammanhang med Jo Rowlands (1997) teori om tre dimensioner av empowerment. Inom det sociala arbetets praktik finns det möjligheter att ytterligare öka tron på individen och dennes förmåga och kapacitet att av egen kraft med professionens hjälp ta sig ur sin situation. Denna hjälp av professionen skulle också gynnas av att undersöka vilken betydelse brukarens bakgrund har för vilket rehabiliteringsalternativ hen erbjuds eller väljer.

  • 10.
    Alvant, Carin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Avledandets strategier: Omsorgspersonals erfarenhet och upplevelse av att begränsa personer med demenssjukdom i deras självbestämmanderätt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna. Med hjälp av handlingsteori analyserades resultatet och visade att de avledande strategierna är den handling som intentionen att skydda den demenssjuke leder fram till. Vidare beskrivs de faktorer som ligger bakom intentionen. En diskussion förs om korrelationen mellan mikro- och makronivå; hur omsorgspersonalens handlingar påverkas av makronivån men även hur handlingarna påverkar densamma.

  • 11.
    Andersson, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Karlsson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Så bör du vara: En kvantitativ studie av vilka etiska egenskaper socionomstudenter anser är viktiga i socionomens yrkesroll2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta ställning till tjugotvå olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns någon skillnad i värderingen av dem utifrån kontext. Dessa kontexter var: i allmänhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.

    En kvantitativ tvärsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjälp av enkäter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vårterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.

    Vid analysarbetet användes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.

    Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att värdering av dessa skiljer sig åt beroende av kontext. Den viktigaste kontexten att ha dessa etiska egenskaper i ansågs vara i kontakt med brukare. De tre etiska egenskaperna som ansågs vara viktigast både i allmänhet och i förhållande till brukare var empati, lyhördhet samt respektfullhet. I kontakt med chef ansågs samarbetsförmåga, tydlighet och ansvarstagande vara de tre viktigaste egenskaperna. I kontakt med kollegor var det samarbetsförmåga, lyhördhet och respektfullhet som ansågs vara viktigast och i kontakt med andra organisationer och myndigheter var det tydlighet, samarbetsförmåga och saklighet som lyftes fram.

    Tidigare erfarenhet, oavsett om det var på utförar- eller mottagarsidan, visade sig inte vara avgörande för vilka etiska egenskaper studenterna angett som viktigast. Den enda grupp vars svar utmärkte sig var de lite äldre studenternas.

  • 12.
    Andersson, Sara
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Klang, Niclas
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jag finns men jag syns inte: En studie om hur barn synliggörs och deras bästa beaktas i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den aktuella studien syftar till att utifrån en innehållsanalys visa och förklara hur barn lyfts fram, berörs och beskrivs i förvaltningsrättens prövningar av ekonomiskt bistånd. Underlaget bestående av biståndsprövningar där barn på ett eller annat sätt ingår i de sökandes hushåll, undersöks med avseende på rättens synliggörande av barnen och beaktande av ett barnperspektiv. Studien visar och förklarar även hur förvaltningsrättens hänsynstagande till de berörda barnens behov är relaterade till domstolens bedömningar och slutgiltiga motiveringar till beslut.

    Resultatet visar att barnperspektivet beaktas i endast tio procent av sammanlagt 134 prövningar. I lite drygt hälften av det totala antalet domar synliggörs barnen heller inte som subjekt eller som särskilda individer med egna anspråk. I resterande fall uppmärksammas barnen genom deras behov, men då främst i referatet av de klagandes egna yrkanden. Av studiens resultat framgår även att domskäl med fokus på förälderns skyldigheter ges företräde framför ett särskilt beaktande av barns bästa.

    De i domarna frånvarande beskrivningarna av barnen kan i enlighet med rättssociologisk teori förklaras med en i förvaltningsrätten normrationell tillämpning av socialtjänstlagen. Pliktnormer, som anger de kriterier som bör uppfyllas för att rätt till bistånd ska anses föreligga, prioriteras på bekostnad av målinriktade lagar som ser till barns behov. Materiell rättsäkerhet med krav på beaktande av sociala värden får i förvaltningsrättens bedömningar stå i skymundan för en formell rättsäkerhet, som i första hand prövar själva legalitetsaspekterna av socialnämndens beslut. Studien visar att nya rättsprinciper och utfärdade riktlinjer gällande barns bästa förbises till förmån för en rättstillämpning rättfärdigad av ett i förvaltningsrätten traditionellt förfarande. 

  • 13.
    Andersson, Tuva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur löser vi det här?: En diskursanalys av kvinnojourernas riksförbunds konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats är en diskursanalys över Sveriges kvinno- och tjejjourers två riksförbunds (Roks och Unizon) konstruktion av mäns våld mot kvinnor som socialt problem. Syftet är att belysa hur riksförbunden bidrar till förståelsen av mäns våld mot kvinnor som socialt problem och hur riksförbunden bidrar till konstruktionen och beskrivningen av det sociala problemets orsaker och lösningar. Materialet består av pressmeddelanden från respektive förbund under perioden 2013–2015.

    Med socialkonstruktionismen som forskningsansats och Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod har samtliga texter analyserats och sedan sammanfattats i en schemamodell skapad av Håkan Jönsson. Resultatet visar på fyra diskurser inom diskursordningen; två för förbunden gemensamma (strukturkritisk diskurs och diskursen om offentlig sektor som inkompetent samarbetspartner) samt två diskurser specifika för var sitt förbund (Roks professionaliseringskritiska diskurs och Unizons våldspreventiva lösningsorienterade diskurs).

    Uppsatsen avslutas med en diskussion kring vidare forskning utifrån frågorna hur sociala problem kan konstrueras och förstås med hjälp av civilsamhällets aktörers kommunikation utåt och i relation till resultatet hur civilsamhällets aktörers upplevelser kring samarbetet med offentlig sektor ser ut och kan tänkas förbättras.

  • 14.
    Andersson, Ulrika
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Al- Zaibari, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnen med den lyckliga fasaden: Om socialarbetares erfarenheter av att arbeta med barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att utifrån socialarbetares erfarenheter öka kunskapen om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Vi har använt oss av en kvalitativ metod bestående av semi-strukturerade intervjuer med fyra socialarbetare som har erfarenhet av att arbeta med ovannämnda målgrupp. De fyra teman som har behandlats under intervjuerna är: aktualisering av och arbete med barn och ungdomar som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, dominerande problematik, mötet mellan socialarbetare och familj samt socialarbetarens möjligheter.

    Enligt de intervjuade socialarbetarna har det framkommit att barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer många gånger inte kommer till socialtjänstens och/eller fältteamets kännedom. Det finns flera anledningar till mörkertalet, bland annat att ekonomiskt resursstarka familjer har flera strategier att dölja missförhållanden. Även skola och grannar har en tveksam inställning inför att göra en orosanmälan när det gäller barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Samtliga intervjuade socialarbetare var noga med att poängtera att deras arbetsrutiner och förberedelser är lika oavsett vilken socioekonomisk grupp barnet tillhör. I resultatet redogörs vilka arbetsrutiner socialarbetarna har i arbetet med barn som far illa. Resultatet visar även att inte heller mötet påverkas av familjens socioekonomiska status. Däremot förekommer att ekonomiskt resursstarka familjer anlitar advokater vid mötet med socialarbetarna. De dominerande ärendetyperna i socialtjänst och fältteam som gäller barn och ungdomar i studiens målgrupp är: relationskonflikter, alkohol-och drogproblem, prestationsångest och psykisk ohälsa. Problematiken som framkommer i studien drabbar nödvändigtvis inte bara ekonomiskt resursstarka barn och ungdomar. Dock kan familjens ekonomi ha en inverkan på hur problematiken utformas och utvecklas.

    Materialet har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer. Slutligen har författarna besvarat frågeställningarna och diskuterat om barn som far illa i ekonomiskt resursstarka familjer, utifrån ett socialarbetarperspektiv. 

  • 15.
    Aranki, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hamasour, Sina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En studie om Socialtjänstens och polisens upplevelser kring barn som bevittnar våld i hemmet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Socialstyrelsen (2011) skriver att det är under de senaste tio åren som man har börjat uppmärksamma barn som bevittnat våld och att dessa barn kan reagera på samma sätt som barn som själva har utsatts för våld och är i behov av stöd och hjälp. Syftet med studien är att öka kunskapen om Socialtjänstens och Polisens arbete med barn som bevittnat våld. Målet är att försöka förstå om det finns en skillnad på myndigheternas bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld och hur denna skillnad i så fall yttrar sig. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi genomförde tre intervjuer med Socialtjänsten och tre med Polisen. Våra tre frågeställningar är: Hur arbetar Polis respektive Socialtjänst med barn som är offer för familjevåld? Hur jobbar Socialtjänsten och Polisen med barn som bevittnat våld? På vilket sätt skiljer sig Polisens och Socialtjänstens bemötande med barn som har bevittnat våld gentemot barn som själva har utsatts för våld?

    Vi använde oss av organisationsteorin för att på så sätt kunna beskriva hur Polisen och Socialtjänsten är organiserade och hur de bemöter barn som bevittnat våld. Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att det finns en stor skillnad med att arbeta med barn som bevittnat våld i jämförelse med barn som själva utsatts för våld. Informanterna menar att detta beror på att barn som bevittnat våld idag inte är brottsoffer fullt ut juridiskt sätt och att detta gör det svårare för de att hjälpa dessa barn. Alla våra informanter var eniga om att det idag behövs en lagändring som gör det lättare för de att höra dessa barn och att barnen på så sätt kan få den hjälp och det stöd de behöver. Däremot var de eniga om att alla barn de träffar värderas och bemöts på samma sätt.

  • 16.
    Arnimo, Sanaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bile, Camilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En undersökning av ny rättspraxis år 2010 i 3 § LVU för barn och ungdomar med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.

         Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård. I ytterligare två fall har rätten tagit upp och refererat till rättspraxisen men ändå dömt till 3 § LVU och i de övriga elva fallen har rätten varken nämnt eller tagit hänsyn till rättspraxisen.

         De andra två frågeställningarna besvaras och styrks genom litteratur och tidigare forskning och resultatet visar på att det är viktigt med tidiga insatser och att barnen och ungdomarna skall få stöd och hjälp från kommunen på frivillig grund. Som placeringsalternativ framkommer det att inledningsvis skall insatserna främst ske i det egna hemmet, fungerar inte det så erbjuds familjehem och HVB-hem.

         Enligt bland annat psykologen Hejlskov Elvén (2010) och SKL bör barn och ungdomar med AST och ADHD diagnoser behandlas utifrån en skräddarsydd behandlingsform, då straff som en inlåsning inte är en bra vårdform eftersom dessa barn och ungdomar inte rår för sitt beteende. Det som är centralt och som ligger till grund för besluten om tvångsvård är barnet och ungdomens egna beteende, ett annat socialt nedbrytande beteende. Ett annat socialt nedbrytande beteende är ett beteende som avviker från samhällets normer och som vid ett neuropsykiatriskt funktionshinder inte skall betraktas som ett sådant. För att uppnå bästa vårdform för barn och ungdomar med AST och ADHD diagnos är samverkan mycket viktigt mellan de olika berörda aktörerna då dessa barn och ungdomar ofta faller mellan stolarna.

  • 17.
    Aronsson, Nadine
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Alternativ familjebildning: en studie om familjenormer på forumet regnbågsfamiljer.ning.com2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Bajo, Sonia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur uppfattar kuratorer sin roll i den psykiatriska vården och hur väl förberedda kände de sig för uppgiften: En kvalitativ intervjustudie om kuratorer inom psykiatrin2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract

    I Sverige saknar kuratorer som yrkesgrupp ännu en specifik legitimation och därmed en skyddad yrkestitel. Det kan därför förväntas att kuratorsrollen är diffust definierad på många arbetsplatser. Denna C-uppsats har haft som ambition att klarlägga den professionella roll som yrkesverksamma kuratorer inom den psykiatriska vården i Sverige uppfattar som sin viktigaste. Syftet var även att inhämta kunskap om vilken formell utbildning, tidigare erfarenhet och personliga egenskaper som psykiatrikuratorerna anser vara mest värdefulla för sina faktiska arbetsuppgifter, liksom att utreda i vilken utsträckning de upplever speciella situationer som betingade av att klienterna/patienterna har en psykiatrisk problematik. 

    En kvalitativ intervjustudie med öppna, semistrukturerade frågor fick ligga till grund för undersökningen, som omfattade fem yrkesverksamma psykiatrikuratorer i Stockholm. Teoretiska utgångspunkter har hämtats från rollteori och teoribildning kring den terapeutiska alliansen. 

    På basen av intervjusvaren dras slutsatsen att intervjudeltagarna mestadels känt sig något bristfälligt förberedda för kuratorsrollen i den psykiatriska vården men att de efterhand, genom en god socialisationsprocess, själva kunnat definiera och inta en för patientvården lämplig roll och funktion på arbetsplatsen. Värdefull information kunde inhämtas om vad som för denna specifika kuratorsroll bedömdes som mest ändamålsenliga förkunskaper, utbildningar, tidigare erfarenheter av socialt arbete, allmän livserfarenhet och personliga egenskaper. Likaså kunde studien kartlägga erfarenheter av förutsättningarna för en terapeutisk allians med psykiskt sjuka klienter/patienter, inte minst sådana från andra kulturella bakgrunder. 

    Vidare forskning föreslås på sistnämnda problemområde.

  • 19.
    Benson, Livia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hedberg, Heléne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Beyond cultural competence: How mental health and psychosocial support practitioners' perception of culture influence their work with Syrian refugees in Amman, Jordan.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Since the start of the Syrian war, Jordan has received many Syrian refugees with around 650,000 Syrians now residing in the country. As the state has received a lot of help from the international community, funding refugee camps and providing basic necessities, a lot of international humanitarian practitioners have come to Jordan to work alongside Jordanian and Middle Eastern practitioners. The situation therefore has brought practitioners from different academic, professional and geographical backgrounds together to work with people of a different cultural background than their own. Syrians represent a vast diversity in terms of ethnic, religious, linguistic and socio-economic backgrounds. Research have addressed that practitioners’ sensitivity to how cultural complexities may influence social problems can facilitate a better understanding of the client’s path to recovery. The purpose of our study was to increase the knowledge of mental health and psychosocial support practitioners’ understanding and experience of a culturally sensitive social work in Amman, Jordan and discuss how this affects their practice with Syrian refugees. Through qualitative interviews we found that the practitioners’ perception of Arab culture as one and the same makes culture a non-issue in terms of cultural diversity, and that this perception influence the practice with Syrian refugees in a number of ways.

  • 20.
    Berg, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, Lillemor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Integritet, i väntans tecken: En experimentell studie om väntrummets inverkan på den personliga integriteten2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka väntrumsmiljön på en vuxenpyskiatrisk öppenvårdsmottagning med fokus på patienternas personliga sfär, avskildhet och intimitet. Det bakomliggande intresset för studien handlar om den forskning inom miljöpsykologi som visar att rumsutformning och fästpunkter (inredningselement) som bidrar till upplevelsen av den personliga sfären, avskildhet och intimitet kan appliceras i en väntrumsmiljö på en vuxenpsykiatrisk öppenvårdsmottagning.  Studien har genom en experimentell design undersökt om man med hjälp av fästpunkter såsom vikväggar, växter, tavlor och tidningar samt genom en förändring av möbler och dess placering i väntrummet påverkade patienternas upplevelse av deras personliga sfär, avskildhet och intimitet. Genom att i den manipulerade väntrumsmiljön förändra rumsutformningen och placera fästpunkter såsom vikväggar, växter, tidningar med mera kunde olika grader av avskildhet och intimitet tillgodoses och även stärka deltagarnas personliga sfär. Resultatet visar på att de flesta patienter som deltog i studien upplevde att deras personliga sfär, avskildhet och intimitet tillgodosågs mer i den manipulerade väntrumsmiljön. Den manipulerade väntrumsmiljön bidrog till att patienterna själva kunde styra över den process som handlar om att främja eller inte främja den sociala interaktionen. Genom att placera bord och stolar annorlunda och genom att skapa rum i rummet inverkade detta på patienternas val att själva kunna kontrollera sin vilja till att interagera eller inte.

  • 21.
    Berg, Linda
    et al.
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Nolbris, Margaretha Jenholt
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Koinberg, Ingalill
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Melin-Johansson, Christina
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Möller, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Öhlen, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Characterisation of cancer support and rehabilitation programmes: a Swedish multiple case study.2014Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 8, artikel-id TONURSJ-8-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cancer support and rehabilitation are suggested to be an integral part of cancer care strategies. This study focuses on comparativeness of cancer support and rehabilitation programmes. The aim of this study was to analyse available cancer support and rehabilitation programmes in Sweden presented as complementary to cancer rehabilitation at cancer clinics. A multiple case study design was chosen in order to inquire the small number of existing supportive and rehabilitative cancer programmes. Based on the structures, processes and outcomes of the nine included programmes, three types of cancer support and rehabilitation programmes were identified: multimodal rehabilitation, comprehensive cancer support and art therapy. Cancer support and rehabilitation programmes offer a variety of activities and therapies which are highly valuable and relevant for people with cancer. The typology of cancer support and rehabilitation programmes and comparability between programmes need further inquiry.

  • 22. Berggren, Henrik
    et al.
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Pippi Longstocking: The autonomus child and the moral logic of the Swedish welfare state2010Ingår i: Swedish Modernism: Architecture, consumption and the welfare state / [ed] Helena Mattsson, Sven-Olov Wallenstein, London: Black Dog Publishing, 2010, 1, s. 50-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Berglund, Alexandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Samtal om sexualitet(er): ur kuratorers perspektiv2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 24.
    Berglund, Nina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Styrningsmentalitet i anhörigsverige: En kritisk granskning av styrdokument för anhörigstöd med inriktning på anhöriga till närstående med beroendeproblem2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

  • 25.
    Berglund, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sorgebearbetning hos änkor: hur kvinnor i den äldre generationen sörjer2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to better understand how older widows recover from bereavement after their husbands death. The second aim was to find out about common recovery methods and also if there were any particular personal qualities which helped the widows to regain strength after their loss. The study is based on qualitative interviews with seven widows at the minimum age of 75 years. The essay has a phenomenological approach and include three theories; psychodynamic theory, crisis theory and sense of coherence. The results are analyzed on the basis of five themes which were consistently in all of the interviews. The conclusion of the study is that one of the most important thing when older widow try to recover from bereavement is their possibility to talk about their grief. Other helpful things in recovery work for widows were their faith in God and the support they received from their church. Another important factor, is how widows who mourn can find solace in the relationship with their pet.

  • 26.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, nr 3, s. 374-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 27.
    Bergman, Peter
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Aktivering av sjukskrivna personer med försörjningsstöd: -en studie av verksamheten Steget på socialtjänsten i Skarpnäck2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Syftet med denna studie är att beskriva och förstå verksamheten Steget på stadsdelsförvaltningen i Skarpnäck. I detta ingår att ingående beskriva hur verksamheten är organiserad och strukturerad och vad man faktiskt gör. Vidare ingår att identifiera målgruppen, interna och externa aktörer samt att förstå hur verksamheten implementerats i den befintliga organisationen.

    Stegets syfte är att stödja och hjälpa sjukskrivna personer med långvarigt försörjningsstöd att bli självförsörjande eller uppnå en högre grad av självförsörjning. Man har också som mål att upprätta samverkan med externa aktörer som berörs av målgruppen. Som teoretiskt ramverk har ett implementeringsteoretiskt perspektiv använts. Studien är uppbyggd genom informantintervjuer med personalen på Steget samt med några av de externa aktörerna.

    Det aktiveringspolitiska fält i vilket Steget befinner sig är på kommunal nivå relativt outforskat. Den kunskapsgenomgång som görs i denna studie visar på att forskning framförallt gjorts på policynivå samt på ett övergripande organisatoriska plan. Vad som sker i verksamheterna saknas det kunskap om, bland annat beroende på bristande dokumentation i kommunerna. Forskning visar också på att det råder stora variationer i landet hur man arbetar med arbetslösa socialbidragstagare. En annan tendens är att dessa personer selekteras eller sorteras in i olika hjälpprogram och att ökade krav på socialbidragstagaren innebär att man för att få fortsatt stöd från samhället skall ingå i anvisad aktivitet. 

    Denna studie visar på att komponenter som samverkan, selektering, stöd och kontroll är centrala när det gäller aktivering av socialbidragstagare. Att implementering av en verksamhet är en komplicerad process går också att konstatera utifrån denna studie, bland annat beroende på att det ofta är många aktörer inblandade samtidigt. Implementeringsforskning beskriver svårigheter med att få politiska beslut att utföras som så som de är avsedda, framförallt i organisationer där det arbetar tjänstemän med stort handlingsutrymme.

    Steget befinner sig mitt i en utvecklingsfas där implementeringen pågår. Denna studie har således satt ner fingret i en pågående process för att försöka beskriva var verksamheten befinner sig i det pågående arbetet.

     

  • 28.
    Bergman, Peter
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnets bästa?: En kvalitativ studie med syfte att undersöka familjehemsföräldrars erfarenheter av biologiska föräldrars hemtagningsbegäran av det placerade barnet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka ett antal familjehemsföräldrars erfarenheter av att befinna sig i en juridisk process, där det placerade barnets biologiska förälder gjort en hemtagningsbegäran och yrkat på att vården enligt LVU skall upphöra. Mer specifikt avser studien att beskriva hur familjehemsföräldrarna upplever den juridiska processen avseende de placerade barnens känslomässiga, beteendemässiga och sociala utveckling, sin egen relation med barnen, kontakten med barnens biologiska föräldrar samt kontakten med barnets omgivande professionella nätverk. Studien bygger på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med åtta familjehemsföräldrar i fyra olika familjehem. Familjehemmen är geografiskt åtskilda och belägna på olika platser i Sverige. Som teoretiska ramverk har ett anknytningsteoretiskt perspektiv och teorier om barn och trauma använts. Tidigare studier och forskning visar på att de familjehemsplacerade barnen är en särskilt utsatt grupp i samhället och att barnens rättsskydd är mycket begränsat. Resultatet i denna studie utgör inget undantag. Intervjupersonerna beskriver att barnen under den juridiska processen är utsatta för mycket stark psykisk stress. Barnen uppvisar svåra psykiska symptom som tydligt följer den juridiska processens faser. I den stund de nås av hotet om uppbrott så ökar barnens symptom med dissociation, tilltagande mardrömmar samt svårigheter att hålla urin och avföring. Studien bekräftar således tidigare forskning som visar på att placerade barn ständigt omges av en oro och osäkerhet kring placeringens varaktighet och stabilitet i tillvaron. Även familjehemsföräldrarnas situation är utsatt. Flera av intervjupersonerna beskriver att de mått mycket dåligt under de omständigheter som den juridiska processen medför. Familjehemsföräldrarna upplever en känsla av maktlöshet och att de sviker barnen. Maktlösheten uppkommer också utifrån familjehemmens svaga rättsliga ställning som innebär att de inte är någon part i de rättsliga processerna och kan således inte driva barnens intressen.

    Resultatet visar också på brister i stödet, både till familjehemmen och barnen. Barnen som är i stort behov av terapeutisk behandling förvägras detta då det terapeutiska arbetet förutsätter stabilitet, vilket paradoxalt nog är det som saknas i dessa barns tillvaro.

    Utifrån ett anknytningsteoretiskt perspektiv så innebär otryggheten och avsaknaden av förutsebarhet under placeringen att barnen varken får möjlighet att knyta an till familjehemsföräldrarna eller hjälp med att separera från de biologiska föräldrarna.

     

  • 29.
    Bergmark, Anders
    et al.
    Stockholms universitet.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Jonsson, Britt
    Modig, Cecilia
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vinterhed, Kerstin
    Att förstå socialt arbete: om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bengt Börjeson (1932-2012) var under nära ett halvt sekel en av de tongivande aktörerna på det sociala området i Sverige. Han stod för en radikal samhälls- och människosyn och en progressiv socialvård, för människornas skull.

    Den 8 november 2014 hölls ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Att förstå socialt arbete. Ett seminarium om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör”. I seminariet medverkade en rad medarbetare till Bengt Börjeson, på olika sätt verksamma inom det sociala fältet, både tidigare och idag. Bidragen i den här rapporten bygger på ett urval av anförandena vid seminariet.

  • 30.
    Berivan, Akkurt
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Azizi, Rozhin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tvångsäktenskap, rättigheter och empowerment: en kvantitativ studie om ungdomars behov av kunskap om tvångsäktenskap och rättigheter2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ta reda på vad det kan finnas för bakomliggande orsaker till att det i dagens Sverige sker så få anmälningar gällande tvångsäktenskap bland ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. I denna studie kommer det att undersökas om ungdomarna besitter kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp och stöd om de riskerar att utsättas för tvångsäktenskap och om familjestrukturen kan ha en påverkan på att det sker så få anmälningar. Då skolan är en central arena där individens rättigheter ska förmedlas har studien i syfte att dels undersöka om skolan belyst dessa frågor men också hur skolan kan användas som en plattform för att jobba med förebyggande insatser mot tvångsäktenskap. För att samla in den gedigna kunskapen inom ämnet har vi använt oss av olika litteratur så som böcker, studier samt tidigare forskningsrapporter.

       Teorin om individ- och gruppcentrerad familjestruktur samt kulturteorin används för att undersöka om familjestrukturen kan ha en påverkan på individens val av att göra en anmälan. Empowerment teorin används för att förklara hur skolan kan jobba med denna problematik i förebyggande syfte. Studien bygger på litteraturstudie och en enkätundersökning. Enkätundersökningen består av 150 enkäter som har delats ut i tre gymnasieskolor i Botkyrka kommun. Resultatet av enkätundersökningen visar dels att det hos ungdomarna brister i kunskapen om vart de kan vända sig för att söka hjälp men också att skolans arbete med att belysa denna problematik samt informera eleverna om de egna rättigheterna inte är tillräcklig.  Litteraturstudiens resultat visar att det finns en distinktion mellan den individcentrerade familjestrukturen som råder i Sverige och den gruppcentrerade familjestrukturen. Att tvingas in i ett äktenskap innebär att man tillhör en gruppcentrerad familjestruktur där individen har uppfostrats in i att vara en odelbar del i gruppen. Detta och bristen på information kring ämnet kan ha en inverkan på individens val av att göra en anmälan. Resultatet av litteraturstudien visar även hur skolan genom att använda empowerment kan utför ett kontinuerligt arbete i förebyggande syfte mot tvångsäktenskap.

  • 31.
    Björkdahl, Ann
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Aktivitetsförmåga2012Ingår i: Stroke: patienters, närståendes och vårdares perspektiv / [ed] Ann-Cathrin Jönsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2012, s. 103-122Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Björkdahl, Ann
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kognitiv rehabilitering: Teoretisk grund och praktisk tillämpning2015 (uppl. 1:1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Göteborgs universitet.
    Esbjörnsson, Eva
    Göteborgs Universitet.
    Ljungqvist, Johan
    Göteborgs Universitet.
    Skoglund, Thomas
    Göteborgs Universitet.
    Stibrant Sunnerhagen, Katharina
    Göteborgs Universitet.
    Decline in cognitive function due to diffuse axonal injury does not necessarily imply a corresponding decline in ability to perform activities2016Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 38, nr 10, s. 1006-1015Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The study explored the direction of change (decline vs. improvement) after diffuse axonal injury (DAI) in the domains of the ICF: body structure, body function, and activity.

    Methods: Thirteen patients with DAI were assessed by using diffusion tensor imaging (DTI) to measure body structure, the Barrow Neurological Institute Screen for Higher Cerebral Functions (BNIS) to measure body function, and the Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) to measure activity. The DTI, BNIS, and AMPS were applied at the acute phase (A1), and at 6 and 12 months post-injury (A2 and A3). Visual and statistical analyses were conducted to explore time-dependent changes in the ICF domains.

    Results: Improvements were observed for most patients in all ICF domains from injury until six months. Thereafter, the results diverged, with half of the subjects showing a decline in DTI and BNIS scores between A2–A3, and all but one of the patients exhibiting identical or better A2–A3 AMPS process skill scores.

    Conclusions: From 6 to 12 months post-injury, some patients underwent an ongoing degenerative process, causing a decline in cognitive function. The same decline was not observed in the activity measure, which might be explained by the use of compensatory strategies.

    • Implications for rehabilitation
    • In rehabilitation it is essential to be aware that in some cases with TBI, an ongoing degenerative process in the white matter can be expected, causing an adverse late effect on cognitive function.

    • The cognitive decline, caused by DAI, does not necessarily mean a concurrent decrease in activity performance, possibly explained by the use of compensatory strategies. This suggests that, after the post-acute phase, rehabilitation offering strategy training may be beneficial to enhance every-day functioning.

    • Strategy use requires awareness, which imply the need to assess level of awareness in order to guide rehabilitation.

  • 34.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Larsson, Jerry
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    Vad är förvärvad hjärnskada?2013 (uppl. Rev. utg.)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 35.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Larsson, Jerry
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    Söderström, Staffan
    Neuropsykologisk rehabilitering2014Ingår i: Klinisk neuropsykologi / [ed] Håkan Nyman och Aniko Bartfai, Lund: Studentlitteratur AB, 2014, 2Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    Nilsson, Asa Lundgren
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    Stibrant Sunnerhagen, Katharina
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    How can we tell who is aware? Where does the veracity lie?2012Ingår i: Journal of Stroke & Cerebrovascular Diseases, ISSN 1052-3057, E-ISSN 1532-8511, Vol. 21, nr 8, s. 812-818Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The first aim of this study was to compare the subjective experiences of social, cognitive, and emotional problems of the patient and his/her next of kin, and explore if this related to cognitive testing. The second aim was to explore how these results reflect the patient's awareness.

    METHODS: This is a subanalysis from a longitudinal study in the first year after discharge with comparisons of patient and next of kin scores on the European Brain Injury Questionnaire (EBIQ) and analyses of the relationship of their scores to an objective cognitive screening on 3 occasions. A paired t test was used to explore differences between 35 stroke patients and their next of kin on the EBIQ. Gamma analyses were made to explore the relationship between the EBIQ scores and the Barrow Neurological Institute Screening (BNIS) of higher cognitive functions, with the entire sample grouped into aware and unaware according to the BNIS item of awareness.

    RESULTS: We found significant differences between the patient and next of kin assessments on all occasions, apart from at discharge. When grouped, only the group of aware patients differed significantly from their next of kin. Significant relations of the patient ratings on the EBIQ and BNIS were only found at the 1-year follow-up for the unaware group and the entire sample. Next of kin EBIQ scores did not correlate with the BNIS.

    CONCLUSIONS: Neither next of kin ratings nor an objective measurement was feasible to use for evaluation of the patient's awareness of social, cognitive, and emotional problems.

  • 37.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Göteborgs universitet.
    Nilsson, Lena
    Göteborgs universitet.
    Jönsson, Ulrika
    Göteborgs universitet.
    Which is the Best Way to Assess and Follow-Up Fitness to Drive after Stroke?2015Ingår i: Physical Medicine and Rehabilitation - International, Vol. 2, nr 6, s. 1054-, artikel-id 1054Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To explore the feasibility to make on-road assessments routinely at 3 months follow-up for all patients with a 3 months verbal prohibition of driving after stroke, to support the physicians decision of fitness to drive.

    Methods: From September 2007 to December 2009 there were 151 stroke patients from the stroke units at the hospital eligible for inclusion in the study. Fifty agreed to be assessed by the Nordic Stroke Driver Screening Assessment (NorSDSA) and on-road assessment. As base for discussion about the consequences on resource use relative to accuracy, calculations were made to explore and compare an expected yearly cost for two different assessment conditions, the NorSDSA followed by on-road assessment in uncertain cases and on-road assessment for all cases.

    Findings: The yearly need for driving assessments was estimated to 500 patients. With less accuracy than only on-road assessments the NorSDSA with the stipulated cut-off produced a cost benefit of 1,700 €. The NorSDSA resulted in 32% uncertain cases and the certain cases were in 17% in disagreement with the on-road assessment, the gold standard.

    Conclusion: It is conceivable and could be recommended to make on-road assessments for all patients with stroke at 3 months follow-up as accuracy is of importance both for patients and society and may save resources in the long run.

  • 38.
    Björkdahl, Ann
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Åkerlund, Elisabeth
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    Svensson, Siv
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Rehabiliteringsmedicin, Göteborg.
    Esbjörnsson, Eva
    Rehabiliteringsmedicin, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet.
    A randomized study of computerized working memory training and effects on functioning in everyday life for patients with brain injury2013Ingår i: Brain Injury, ISSN 0269-9052, E-ISSN 1362-301X, Vol. 27, nr 13-14, s. 1658-1665Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Working memory (WM) problems influence most activities of daily living. The aim was to evaluate if computerized working memory training after brain injury has a significant effect on functioning in daily life. Method: Outpatients with WM deficits, aged 22-63 years, were randomized to either intervention group (IG, n = 20) or control group (CG, n = 18) and received 5 weeks standard rehabilitation. The IG also received WM training with the Cogmed QM training program. Assessments were made before (A1), immediately (A2) and 3 months (A3) after intervention. After follow-up, the CG was offered the computerized training and assessed after this (A4; n = 8). Assessments included the WAIS-III Digit span reversed, Fatigue Impact Scale (FIS), Assessment of Motor and Process Skills (AMPS), Rivermead Behavioural Memory Test-II (RBMT-II) and a WM questionnaire. Results: The IG improved on digit span and FIS, A1-A2, and significantly more than the CG on the WM questionnaire, A1-A3. Both groups improved in AMPS motor skill and the AMPS process skill score tended towards significant improvement in the IG, from A1-A3. After training (A3-A4), the CG improved in digit span and RBMT-II. Conclusion: The WM training seems to have a generalized effect on functional activity and lessens fatigue.

  • 39.
    Björkenor, Elsa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Storm, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Färska socionomer: En studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om hur nyutexaminerade socionomer upplever och hanterar sin arbetssituation efter sin socionomexamen på Ersta Sköndal Högskola. Studiens fokus har varit att beskriva och förstå hur de nyutexaminerade socionomerna hanterar sin arbetssituation samt att undersöka hur förberedda dessa socionomer är från sin utbildning för att möta sitt första arbete som socionom. Tio nyutexaminerade socionomer har intervjuats.Resultatet i studien visar att samtliga intervjupersoner upplever höga krav på sin arbetsplats. Det som är avgörande för om socionomerna är tillfreds eller till och med upplever kraven som positiva är om de upplever tillräckligt med stöd från sina kollegor och chef. Det privata stödet för socionomerna är också av vikt för hur de upplever sin arbetssituation. Hur utbildningen har påverkat socionomerna är varierande, mönstret i studien pekar på att utbildningen har förberett socionomerna med en generell kunskap i hur de ska förhålla sig till och hur de hanterar sitt arbete. De saknar dock till viss del direkta kunskaper i vissa avgörande delar i arbetet. Att nyutexaminerade studenters upplevelse av arbetslivet undersöks är av vikt för både professionen, utbildningen och studenten själv.

  • 40.
    Bogardi, Gabriella
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Oönskad plikt: en studie om föreskolepersonals inställning till anmälningsplikten2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41.
    Boije, Mathilda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”På sätt och vis är det tydligt, på sätt och vis är det inte det”: en studie om kuratorns upplevelse av sin yrkesroll och det psykosociala synsättet inom habiliteringen2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 42.
    Bonis, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Anderson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Det krävs en dialog...": En studie hur äldreomsorgschefer i praktiken arbetar med bemötandefrågor på vård- och omsorgsboende.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Värdegrundsfrågor är idag ett aktuellt ämne när kvalitet i äldreomsorgen diskuteras och värdegrundsarbete är starkt relaterat till bemötande. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur äldreomsorgschefer arbetar med bemötandefrågor. Vi har intervjuat sex chefer på vård- och omsorgsboende i Stockholm med en kvalitativ induktiv ansats. Vi gjorde en perspektivanalys med olika ledarskapsperspektiv, handlingsutrymme och dialogens betydelse som teoretiska utgångspunkter. Vårt resultat ger en bild av att cheferna har en värdegrund som ett stöd i bemötandefrågor men vi ser att ett fortsatt arbete kring komplexiteten med bemötandefrågor bör utvecklas. Vi menar att dialogens betydelse är nödvändig i kombination med arbetet kring tillit mellan ledare och personal. Tillräckliga resurser och ett mer närvarande ledarskap behövs för att ge rätt förutsättningar till att skapa en god bemötandekultur i äldreomsorgen.

  • 43.
    Borgstig, Fanny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Larsson, Jenny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Dom skiter i vad du har gjort, dom vill bara att du ska lyckas": En fallstudie om organisationen Process Kedjan2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats syftar till att undersöka vilken betydelse organisationen Process Kedjan har för ungdomars upphörande av kriminalitet och missbruk. Den syftar även till att undersöka i vilken utsträckning organisationen hjälper ungdomar på andra sätt än myndigheter samt hur organisationen kan fungera som ett komplement till myndigheter. Uppsatsen är utformad som en fallstudie och utgår från medlemmarna i Process Kedjans perspektiv. Empirin har insamlats genom kvalitativa intervjuer med fem unga män som får eller har fått hjälp av organisationen. Tre av dem tar fortfarande emot hjälp och två arbetar numera i organisationen. I analysen tillämpades Laub och Sampsons teori om upphörandeprocesser, vändpunkter och sociala band. Vid bearbetning av det empiriska materialet framkom det att Process Kedjan har varit av stor betydelse för att ungdomarna ska kunna upprätthålla ett liv utan brott och missbruk. Andra viktiga faktorer har varit: nära relationer framför allt med familj, dagliga rutiner och aktiviteter samt en skuldkänsla av att ha orsakat skada hos andra människor. Det framkom också att Process Kedjans verksamhet innehåller delar som inte går att finna hos myndigheter. Dessa har sammanfattats i fyra olika begrepp: identifikation, tillit, tillgänglighet och gemenskap. I resultatet går det att utläsa att Process Kedjan är ett viktigt komplement till det arbete som myndigheter utför angående att förebygga återfall i kriminalitet och missbruk bland ungdomar, men för att kunna hjälpa en ungdom krävs ett samarbete mellan organisationen och olika myndigheter. Med hjälp av stöd från organisationens personal har ungdomarna fått en förändrad syn på myndigheter och ser nu vikten av att ha en kontakt med exempelvis socialtjänsten.

  • 44.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Verschuere, Bram
    Ghent University, Belgium.
    Co-production and the third sector: the state of the art in research2014Ingår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny, Lars Hulgård, Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 231-249Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Local Welfare from a Historical and Institutional Perspective: A Comparative Report2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 46.
    Brunqvist, Klara
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hansson, Stephanie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Beredande av vård enligt LVM alternativt LPT för personer med både missbruk och psykisk ohälsa: En studie av rättskällor2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I förarbeten till lagarna LVM och LPT framkommer det att det finns en problematik kring vården av personer som lider av både missbruk och psykisk ohälsa. Det framgår att samarbetet mellan psykiatri och socialtjänst i vissa avseende är att anse som bristfälligt och att brukarna faller mellan stolarna. Syftet med studien har varit att, genom granskning av rättskällorna, ta reda på och tydliggöra vad som ska ses som gällande rätt, för om en person med både missbruk och psykisk ohälsa ska få vård enligt LVM eller LPT. Metoden som har använts är en rättsvetenskaplig metod där fokus legat på granskning av rättskällorna. En rättsfallsstudie har även gjorts för att bredda bilden av hur rekvisiten för lagstiftningarna tillämpas. Resultatet har analyserats och redovisats utifrån den rättsdogmatiska metoden. Rättsfallen har tematiserats och redovisats i diagram. Studien visar att det finns gällande rätt kring ämnet, men att gällande rätt varierar beroende på personens situation. Huvuddraget i resultatet är att LPT vid allvarlig psykisk ohälsa bör gå före LVM. Vidare framkommer det att det inte finns något hinder, för att under en kortare period, vårdas enligt båda lagstiftningarna samtidigt.

  • 47.
    Bunk, Brian D.
    et al.
    USA.
    Pack, Sasha D.USA.Scott, Carl-GustafErsta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. USA.
    Nation and conflict in modern Spain: Essays in honor of Stanley G. Payne2008Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Bäck, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stämplad till frånvaro?: en kvalitativ studie om orsaker till elevers höga frånvaro2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Bäckström, Kristina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hermansson, Hanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    A Participatory Approach Study in Ghana: "There is no one size fit all approach for participation"2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a Participatory Approach (PA) study done in Ghana, West Africa. We focus on two Non Governmental Organizations (NGO) in Ghana which uses a PA in their development work. Historically the development work in most African countries has been influenced by western countries, where development often was imposed from the top down, but nowadays, with PA, development seek to engage the local population in a community during the development process. Ghana has been struggling with poverty for several years, and the NGOs are of importance for the development in the country. The purpose of this study is to contribute to a better understanding of development workers’ perception of Participatory Approach and to increase the knowledge about how development workers’ at NGOs in Ghana are working with Participatory Approach. This is a qualitative research and we have used three methods in this Bachelor’s thesis. We have done six semi - structured interviews, one focus group and one field research. We had the interviews and the focus group with development workers at two NGOs. At the field research we had the opportunity to observe the development workers in action. The research questions in this Bachelor’s thesis are: - At two NGOs in Ghana, in what ways can the development workers’ perception of Participatory Approach be understood? - At two NGOs in Ghana, in what ways can the practise of Participatory Approach be understood?

    The development workers perception of PA, is that PA is important to get sustainable projects and to ensure ownership for all stakeholders in the development process. PA is an empowering process with focus on capacity building. The acceptance of oneself being in need is as important as the participation. Their perception about PA also include some challenges. PA is time- and money consuming , the flexibility that PA need is limited by deadlines and budgets. There are challenges related to social- and cultural values, your own as a development worker and the community’s. The contextual knowledge must be highlighted and the limitations of the organizations must be considered. Another concern is when peoples opinions are influenced by their expectaitions from what the NGOs can provide. The practise of PA is understood as a process where all stakeholders are involved from the beginning, a process to engage the community and make them active participants in every step in a development project. The development workers main role is to build capacity of the people on the field. They uses different tools to ensure participation; Stakeholder analyses, Community conversations and Key informants interviews. The practise can be understood in terms of different levels of participation and different intensity within different cycles in a development project. Depending of the role of the actor and the stage the process are going through, some actors are more active than others.

  • 50.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Norberg, Johan R
    Malmö högskola.
    Föreningsidrotten ur ett civilsamhällesperspektiv: idrott i spänningsfältet mellan stat, marknad och familj2009Ingår i: Svensk Idrottsforskning: Organ för Centrum för Idrottsforskning, ISSN 1103-4629, Vol. 18, nr 3, s. 19-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras ett större forskningsprojekt med syfte att studera och analysera den ideellt organiserade idrotten som samhällsfenomen utifrån ett civilsamhällesperspektiv. Detta har inte tidigare gjorts i Sverige. I teoretiskt avseende handlar det om att utifrån teorier och forskningsresultat i aktuell forskning om det civila samhället generera nya perspektiv och ny kunskap om föreningsidrotten som en del av det svenska civilsamhället. I ett institutionellt avseende handlar det om att utveckla ett vetenskapligt samarbete i korsvägen mellan två forskningstraditioner; dels civilsamhällesforskningen företrädd av Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal Högskola, dels samhällsvetenskaplig idrottsforskning företrädd av enheten Idrottsvetenskap vid Malmö Högskola.

1234567 1 - 50 av 501
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf