Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 461
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Örebro universitet.
    Amnå, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En arena för tillit och tolerans?2016Ingår i: Föreningen, jaget och laget: 7 perspektiv på idrottens demokratiska effekter / [ed] Christine Dartsch; Johan R Norberg; Johan Pihlblad, Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2016, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Forum för levande historia.
    Tolerance and other citizen competencies2017Ingår i: Mechanisms of tolerance: an anthology / [ed] Erik Lundberg, Stockholm: Forum för levande historia , 2017, s. 149-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    MUCF - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tolerans och andra medborgarkompetenser2017Ingår i: Toleransens mekanismer: En antologi / [ed] Lundberg, Erik, Stockholm: Forum för levande historia , 2017, s. 145-170Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Adrian, Klara
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vägen upp: hur socionomer hanterar sin arbetssituation och når ett högre välbefinnande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Agnafors, Sara
    et al.
    Linköpings universitet.
    Bladh, Marie
    Linköpings universitet.
    Ekselius, Lisa
    Uppsala universitet.
    Svedin, Carl Göran
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sydsjö, Gunilla
    Linköpings universitet.
    Maternal temperament and character: associations to child behavior at the age of 3 years.2021Ingår i: Child and Adolescent Psychiatry and Mental Health, E-ISSN 1753-2000, Vol. 15, nr 1, artikel-id 23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: The influence of maternal temperament on child behavior, and whether maternal temperament impact boys and girls differently is not thoroughly studied. The aim was to investigate the impact of maternal temperament and character on child externalizing and internalizing problems at age 3.

    METHODS: A birth-cohort of 1723 mothers and their children were followed from birth to age 3. At the child's age of 3 months, the mothers filled out standardized instruments on their temperament and character using the Temperament and Character Inventory (TCI) and depressive symptoms using the Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS). At the child's age of 3 years, the mothers reported on child behavior using the Child Behaviour Checklist (CBCL).

    RESULTS: Maternal temperamental trait novelty seeking was positively associated with externalizing problems in the total population and in girls. Harm avoidance was positively associated with externalizing problems in the total population and in boys, and with internalizing problems in the total population and boys and girls respectively. Maternal character traits of self-directedness and cooperativeness were negatively associated with both externalizing and internalizing problems in the total population and in boys and girls respectively.

    CONCLUSIONS: Maternal character traits were more influential on child behavior than were temperamental traits, and thus the opportunities for intervention targeted at parental support are good. Maternal mental health and socioeconomic aspects also increased the risk for child behavior problems, indicating the need for recognition and support in clinical settings.

  • 6.
    Ahjokivi, Noora
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Söderberg, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Annat socialt nedbrytande beteende, vad innebär det?: En kritisk diskursanalys av domar om tvångsvård enligt 3 § LVU2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    År 2018 fick cirka 8 900 barn och ungdomar vård med stöd av tvångsvårdslagstiftningen Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Ett av rekvisitet detta baseras på är det så kallade socialt nedbrytande beteendet, ett rekvisit öppet för tolkning. Syftet med vår studie var att undersöka begreppet annat socialt nedbrytande beteende för att se vilka beteenden, handlingar och egenskaper som tillskrivs ungdomen av socialnämnden när de ansöker om vård enligt 3 § LVU i förvaltningsrätten. Vårt urval innefattade ungdomar under 18 år där socialnämnderna ansöker om vård på grund av ett annat socialt nedbrytande beteende, det empiriska materialet bestod av 40 domar från Förvaltningsrätten i Stockholm. Studien utgick från en kvalitativ kritisk diskursanalys och har bearbetats med hjälp av ett antal diskursanalytiska verktyg. Med hjälp av Faircloughs tredimensionella modell sattes studiens resultat i ett bredare perspektiv.

    Vårt resultat visade att fyra teman lyfts fram i domarna, vi valde att kalla dessa för det rebelliska beteendet, det farliga beteendet, beskrivning av utsatthet och det vardagliga normbrytande beteendet. Socialnämnderna lyfter handlingar som ungdomen begått, beteenden samt egenskaper som den unge besitter som grund för vård. Resultatet visade att det socialt nedbrytande beteendet inte kan kokas ner till en specifik handling eller ett beteende, utan att en sammantagen bedömning behövs i varje enskilt fall. Diskursen kring ungdomars normbrytande beteende styrs till stor del av vuxna och diskuteras flitigt i media, politik och i övriga samhället. Den röst som hörs minst i diskussionen är ungdomarna själva. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Ahlström, Gerd
    et al.
    Lunds universitet.
    Wallén, Eva Flygare
    Karolinska institutet; Östersunds kommun.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Holmgren, Marianne
    Lunds universitet.
    Ageing people with intellectual disabilities and the association between frailty factors and social care: A Swedish national register study2022Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309, Vol. 26, nr 4, s. 900-918Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the social care provided for different age groups of people with intellectual disability, 55 years or above, and to investigate the association between such care and frailty factors for those with diagnosed level of intellectual disabilities. Descriptive and logistic regression analyses were used. Commonest forms of social care among the 7936 people were Residential care, Daily activities and Contact person. Home help and Security alarm increased with age. The frailty factors significantly associated with increased social care were age, polypharmacy and severe levels of intellectual disabilities. Persons most likely to be in residential care were in the age group 65-79 with polypharmacy and severe disability. The results indicate a need for further research of how frailty factors are considered in social care and longstanding medication, especially then severe intellectual disability hinders communication. A national strategic plan for preventive interventions should be developed to ensure the best possible healthy ageing.

  • 8.
    Ahmadzadeh, Arman
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rytkönen, Hannes
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Coping with a war on drugs: Bachelor Thesis2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    After the 2016 election of president Duterte, the Philippines have been actively fighting a war on drugs inside their own country according to the new policies developed by the newly chosen regime. These policies have led to the several thousands of dead in police operations which are by many called out as extrajudicial executions. The purpose of this study is to research the experience of urban people living in a society pervaded by a war on drugs with the goal of contributing to the understanding of how they handle the situation and how it affects their lives. The authors have spent two months in the Philippines, mainly in the Metro Manila area to gather the data for the study through mainly participant observation and semi-structured interviews for an ethnographic study. The results show who are being targeted in the war, how people experience it and create labeling and stigma according to the societal rules and norms as well as how people cope with difficult circumstances out of their control.

  • 9.
    Ahmed, Sara
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Backman, Pernilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hedersrelaterat våld och förtryck: Unga kvinnors erfarenheter av socialtjänsten2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Detta examensarbete avser att undersöka hur ungdomar, som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck upplever socialtjänstens stöd utifrån maktperspektivet och KASAM-teorins tre begrepp. I studien har vi använt oss av kvalitativ metod för att genomföra semistrukturerade intervjuer. Åtta unga kvinnor som varit i kontakt med socialtjänsten intervjuades.

    Tidigare forskning har framförallt studerat klientens upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Antalet studier som berör kvinnor som har utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck är väldigt begränsat. Forskning inom detta område bör därmed eftersträvas.

    Studiens resultat visade att de unga kvinnors förväntningar inte överensstämde med deras upplevelse av kontakten med socialtjänsten. Vidare visades att socialtjänstens stöd- och hjälpinsatser var allt för kortsiktiga där kvinnorna lämnades alltför tidigt och förväntades hantera sina svårigheter på egen hand.

  • 10.
    Al-Baldawi, Riyadh
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola.
    Gärde, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordquist, Kjell-Åke
    Teologiska högskolan.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stenberg, Leif
    United Kingdom.
    Underskatta inte religiös extremism2018Ingår i: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2018-01-08, s. 4-4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    En del av det svenska biståndets insatser planerade för Mellanöstern kan bli omöjliga att ­genomföra. Sidas analytiker har inte tagit tillräcklig hänsyn till en ökande religiös ­våldsbejakande extremism och dess genomslag i hela området.

  • 11.
    Albinsson, Fabian
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En välfungerande arbetsplats: En kvantitativ studie om arbetsmiljörelaterade faktorer inom Stockholms socialtjänst2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens socialtjänst kännetecknas av att ha hög personalomsättning som resulterat i olika arbetsrelaterade problem, såsom hög arbetsbelastning, stress och otillräckliga resurser. Denna studie syftar till att undersöka och kvantifiera de arbetsmiljörelaterade faktorer som, i störst utsträckning, leder till att socialsekreterare inom Stockholms socialtjänst stannar kvar på sina arbetsplatser. Studiens datainsamlingsmetod består av en enkät som totalt fick 35 respondenter. Slutsatserna visade en randordning mellan de arbetsmiljörelaterade faktorerna, där de personliga egenskaperna hos socialsekreterarna visade sig vara de starkaste/viktigaste faktorn till att socialsekreterarna stannar på sina arbetsplatser. Stöd och handledning var den näst starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterarna inom området barn och unga. Återhämtning och självkännedom var den tredje starkaste faktorn. Stimulans och utveckling var den fjärde starkaste faktorn som hade en större betydelse för socialsekreterare som hade längre anställningstid. Den svagaste faktorn för socialsekreterarna i denna studie var kall och drivkrafter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12. Alexandersson, Pär
    et al.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Gunhild
    Omsorgskonst2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 174-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13. Alexandersson, Pär
    et al.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Gunhild
    Omsorgstagaren som medberättare2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 149-157Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Alvarado, Fredrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Pålitliga kvalitetsmått?: en fallstudie i upplevelser av arbete med avvikelser i en personalgrupp inom äldreomsorgen2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Välfärdsomsorg som i Sverige bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen är enligt lag skyldig att bedriva en systematisk kvalitetsutveckling. I denna kvalitetsutveckling inkluderas att arbeta med identifiering av brister samt risker för brister. Detta sker genom att personal i omsorgsverksamheter systematiskt ska rapportera avvikelser varpå ett avvikelsearbete påbörjas. Avvikelsearbetet leder till åtgärder i verksamheter och är därmed ett relativt omedelbart kvalitetsutvecklande. Samtidigt fyller avvikelsearbetet en funktion på en mer aggregerad nivå då det i statistiska sammanställningar kan ge fingervisning om hur verksamheter bedrivs samt att brister, och eventuella behov, tydliggörs. Statistiskt underlag samt tydliggjorda brister och behov kan i sin tur användas för att underbygga beslut som berör verksamheterna, både beslut inom verksamheter men också politiska beslut som sätter ramar och förutsättningar för organisationer och verksamheter. Således kan avvikelsearbete mynna ut i ett av de flera kvalitetsmått vilka i vårt samhälle idag är avgörande för att kunna utvärdera att offentligt bekostad välfärd dels är effektiv men också av god kvalité. Det finns idag en utbredd kritik av den samhälleliga styrmodell som kallas New Public Management. Kritiken riktar bland annat in sig på de stora krav av uppföljning och utvärdering som är både resurskrävande och riskfyllda i den mening att utvärdering och mätning av kvalité kan innehålla skevheter och föra med sig missvisande resultat. Kritik förs också fram mot att det administrativa arbetet tar över tid och resurser från kärnverksamheten, i den här studien äldreomsorg. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur personal inom äldreomsorgens särskilda boende upplever deras avvikelsearbete utifrån begreppet organisationskultur. Det är av relevans att höra hur den personal som arbetar med avvikelsearbete upplever sitt arbete med kvalitetsutveckling. Avvikelsearbete som arbetsuppgift medför nämligen möjliga utmaningar: personal inom äldreomsorg är en av de personalgrupper i samhället som är mest belastad arbetsmiljömässigt, avvikelsearbete kan vara laddat med en känsla av utpekande av syndabockar, det finns incitament för organisationer att visa upp en yta av att kvalitetsarbete pågår. Studien har genomförts som en fallstudie med kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer med vårdbiträden samt undersköterskor från en och samma arbetsgrupp har gjorts under våren 2018. Resultatet går i linje med tidigare forskning som lyfter fram olika aspekter som relevanta för ett framgångsrikt avvikelsearbete: kommunikation och dialog med kollegor och chef, uppmuntran från chef, tydlig struktur för hur avvikelsearbetet bedrivs. Resultatet visar också på aspekter som kan lyftas fram som brister i avvikelsearbetet: hur personal kompenserar för att hinna med sitt arbete, att avvikelser gällande vissa brister inte alltid rapporteras. För att tolka och analysera studiens resultat används socialpsykologen Edgar Scheins arbete om organisationskultur samt företagsekonomen Mats Alvessons arbete om mekanismer inom organisationer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Alvarez, Homero
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Diskurser på sociala medier och dess koppling till socialt arbete: En diskursanalys med utgångspunkt i temat; kvinnors och mäns lönesättning2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 210 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Temat diskurs kan vara svårt att få grepp om. Uppsatsen ämnar närma sig temat ur ett teoretiskt intresse, samt försöka finna hur det kan vara relevant för det sociala arbetet. För att lättare ta sig ann detta görs utgångspunkten i en diskursanalys av löneskillnader mellan kvinnor och män, med utgångspunkt i sociala medier. Studiens syfte är att belysa och analysera olika typer av diskurser på sociala medier med utgångspunkt ur ämnet; kvinnors underpriviligierade lönesättning i jämförelse med män, samt att finna på vilket sätt detta kan påverka det sociala arbetet.

    Jämställdhetsämnen som detta, bör ur analytisk synpunkt närmas med försiktighet. Detta då normer, formella regler, lagar samt bildandet av kulturer gör att personen bakom analysen själv är en del av det som analyseras. Man är således själv färgad av samhällets kultur och struktur. Sociala medier möjliggör ett sätt att kommunicera allt ifrån händelser ur det privata livet samt en vy av den egna världsbilden. Det ska tydliggöras att uppsatsen är menad att stå neutral i de olika typer av jämställdhetsfrågor som kan dyka upp. Ställningstaganden undviks i så stor mån som möjligt då uppsatsen ska ses ur teoretisk synpunkt, med intresse för teoriernas applikation. Frambringande av information görs genom empiri utan syfte för ställningstagande.

    Uppsatsen vill finna den kritiska punkten hos uttalanden i sociala medier och vilken grund de står på. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips. skriver att diskurs kan sägas vara ”ett bestämt sätt att tala om och förstå världen, eller ett utsnitt av världen” (2000 s.7). Uppsatsen söker alltså att finna mening och betydelse ur vilket människor grundar sina argument, samt vad som kan ligga bakom världsbilderna som skapas ur diskursen inom uppsatsens tema. På detta sätt kan dessa världsbilder tydliggöras och slutligen agera som exempel för hur socialt arbete kan färgas av diskursutformning. Uppsatsen vilar mot Michel Foucaults teorier om diskurs i förhållande till makt som ramverk för att analysera och beskriva materialet som yttrar sig genom Instagram och Twitter. I den här uppsatsen ses Foucaults definition av makt som formande och resultat av diskurs, snarare än maktens kanske vedertagna definition som suveränitetens härskande över individen eller en parts förtryck av en annan. M. Winther Jørgensen. & L. Phillips (2000 s.28) skriver vidare att forskarens roll inom diskursanalysen bör vara att intressera sig av ”hur vissa utsagor helt naturligt blir accepterade som sanna och andra inte”. Det är med denna grund som uppsatsen bör ses som betraktande och frågande, i vissa fall mer eller mindre kritisk, men med förhoppningen att den inte ska beläggas med en underton av någon slags ideologisk agenda. Etikprofessorn Elena Namli, sa i programmet Idévärlden, på Sveriges Television: ”’Kritisk’ – betyder inte ’ta avstånd’” (Idévärlden 4/2 2018). Det är med denna ståndpunkt som uppsatsen tar sig an följande analys.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Amahzoune, Yasmine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Vad har du gjort på internet?”: Skolkuratorers erfarenheter av unga utsatta för sexuella övergrepp på internet2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vid frågor som rör barns utsatthet för sexuella övergrepp har internet fått en allt större roll där den omfattande teknikutvecklingen har lett till nya möjligheter för personer att ta kontakt med unga för sexuella ändamål. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers erfarenheter av att möta och arbeta med unga som utsatts eller riskerar att utsättas för sexuella övergrepp på nätet. Studiens empiri baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju skolkuratorer som arbetar på högstadium. Empirin analyserades med hjälp av en teoretisk referensram bestående av yrkeskompetens samt tidigare forskning. Resultatet visar att skolkuratorerna arbetar till med förebyggande insatser såsom kunskapsspridning och utbildning till både elever och föräldrar. Det framkommer dock att insatserna ter sig resultatlösa då alltfler elever blir utsatta och skolkuratorerna har inte har kunnat se några förändringar. För att fånga upp elever som blivit utsatta för nätövergrepp utgör relationen ett viktigt verktyg. När det gäller att stödja elever som blivit utsatta utförs arbetet vid misstanke eller när skolkuratorerna har fått kännedom om att en elev har blivit utsatt. En utmärkande utmaning är skolkuratorernas kunskapsbrist kring fenomenet som leder till svårigheter i det förebyggande, upptäckande och intervenerande arbetet. 

  • 17.
    Ambjörnsson, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Varför är det så tyst?: En kvalitativ litteraturöversikt om våld och övergrepp mot personer med intellektuell funktionsnedsättning2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Interpersonellt våld är ett globalt samhällsproblem som kostar liv och hälsa världen över. Individer med intellektuell funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för våld och övergrepp i jämförelse med den generella populationen. Sverige saknar, trots 2008 års ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, både kunskap, statistik och verktyg för att komma till rätta med våldet. Förevarande litteraturöversikt syftar till att med hjälp av aktuell svensk samt internationell forskning undersöka samt identifiera faktorer som verkar föranledande samt upprätthållande av våld mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden för insamling av empiri grundade sig i en kvalitativ ansats där studier lästes in och analyserades enligt en tematisk analysmetod. Resultatet visade på en genomgående avhumanisering av personer med intellektuell funktionsnedsättning som går genom alla led i samhället. I kombination med de sårbarhetsfaktorer som kommer av funktionsnedsättningen föranleds och upprätthålls våldet. Slutsatsen landade i vikten av att socialarbetare och andra människobehandlande professioner har tillgång till verktyg där våld kan upptäckas hos personer som själv inte kan synliggöra sin utsatthet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Amedi, Fares
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Inkommen orosanmälan från grundskolan: En vinjettstudie om hur socialsekreterare resonerar kring sina beslut i förhandsbedömningar2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt: En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.

    En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.

    I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.

    Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.

    Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.

    Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Andersen-Larsson, Tintin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Morath, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Ensamkommande ‘barn’ behöver kläder och skor. Stora skor. Jättestora skor.”: En kritisk diskursanalys av hur begreppet “ensamkommande” konstruerades på Twitter under 2015.2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att med hjälp av kritisk diskursanalys undersöka hur konstruktioner av begreppet ensamkommande tog sig i uttryck på Twitter under 2015 och vilka konsekvenser dessa konstruktioner kunde tänkas få för människors förståelse av begreppet ensamkommande samt det sociala arbetet med ensamkommande. Materialet består av samtliga tweets på svenska innehållande begreppet ensamkommande som publicerades på den sociala medieplattformen Twitter under 2015. Vi har utgått från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och använt oss av kritisk diskursanalys med Faircloughs tredimensionella modell som analysmetod. I resultatet kunde åtta diskurser urskiljas. Majoriteten av diskurserna kunde sägas vara negativt inställda till ensamkommande och framställde ensamkommande på ett mycket ogynnsamt sätt. De få diskurser som kunde sägas vara positivt inställda till ensamkommande bidrog dock till den väldigt vinklade konstruktionen av målgruppen. Resultatet visade även att de aktörer som stod för störst del av materialet, och därigenom störst del av konstruktionen av ensamkommande, var privatpersoner, politiker, journalister och media. Slutsatserna är att konstruktionen av ensamkommande kan påverka det sociala arbetet, då den kan leda till att människor får en mycket negativt vinklad förståelse och uppfattning av ensamkommande. Detta kan i sin tur leda till att lagstiftning och riktlinjer som reglerar socialarbetares handlingsutrymme kan förändras för att bättre svara mot den negativa konstruktionen av målgruppen. Det finns även en risk att socialarbetare införlivar konstruktionen av ensamkommande och arbetet med målgruppen kan komma att utgå från fördomsfulla och generella antaganden om ensamkommande.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Antalek, Nicole
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sörling, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende: Socialsekreterares perspektiv2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här uppsatsen handlar om socialsekreterares perspektiv på sitt handlingsutrymme och hur socialsekreterare i sitt arbete samverkar med hälso- och sjukvården när en klient deltar i läkemedelsassisterad behandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om handlingsutrymmet för socialsekreterare inom socialtjänsten i samverkan med hälso- och sjukvården kring klienter med läkemedelsassisterad behandling för opioidberoende. Vår studie har en induktiv ansats och är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Materialet som analyserats består av sex intervjuer med åtta respondenter från socialtjänstens vuxenenhet missbruk. Vi använder oss av tidigare forskning som relaterar till samverkan i välfärdsorganisationen, en vetenskaplig artikel kring sidomissbruk och en vetenskaplig artikel ur en akademisk tidskrift som undersöker skillnader mellan privata och offentliga missbruksbehandlingar i USA. Resultatet har analyserats med hjälp av Lipskys teori om Street-level bureaucrats om handlingsutrymme och Bertalanffys systemteori för att få att förstå samverkan i ett helhetsperspektiv. Studiens resultat visar att socialtjänstens handlingsutrymme och samverkan finns inom den byråkratiska organisationens lagar och riktlinjer. Faktorer som ökar handlingsutrymmet och samverkan för socialsekreteraren är erfarenhet i yrket och allians med klientens motivation. Utmanande faktorer i handlingsutrymmet och samverkan med hälso- och sjukvården är när den byråkratiska organisationens mål med insatsen inte stämmer överens med klientens mål med insatsen. De mest framträdande faktorerna i vårt resultat som försvårar samverkan och begränsar handlingsutrymmet är sidomissbruk och samsjuklighet hos klienten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2017Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, nr 2, s. 81-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University, Denmark.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg universitet, Denmark.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordic Social Work Research: Steadily growing and moving around2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 8, nr 3, s. 205-209Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Arbouz, Olivia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The importance of Intercultural and Decolonial perspectives in a Westernized University: A case study of an interrelated social work setting in Colombia.2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study investigates the perspective of ‘Trabajo social intercultural y decolonial’ or ‘Intercultural and decolonial social work’ demonstrated by social workers and scholars of the University of Antioquia in Medellin, Colombia. A qualitative ethnographic and a methodologically plural approach are presented. The results shows that the intercultural and decolonial perspective could be of relevant pragmatic value for orienting future studies and opportunities for implementation in social policy programs. Empirical insights gained through this perspective can be used for improving the understanding of this specific domain and the practices of social work in Colombia and on an international arena.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Ardenstedt, Kristin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Helst ska kvinnan vara halvt ihjälslagen": en kvalitativ studie om hur personal på skyddat boende upplever kortsiktiga skyddsplaceringar av kvinnor utsatta för våld i nära relationer2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur personal på skyddat boende beskriver effekter som blir av att kortsiktigt skyddsplacera kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Studien baseras på personalens perspektiv på skyddsplaceringar genom semistrukturerade intervjuer som genomförts med anställda i verksamheter som bedriver skyddat boende för kvinnor i Sverige. Materialet bearbetades i en tematisk analys och analyserades utifrån tidigare forskning och de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och kristeori. I avslutande kapitel förs en fördjupad diskussion kring de säkerhetsbedömningar som genomförs vid en skyddsplacering, att barnperspektivet behöver förstärkas och att kvinnors utsatthet inte är till salu. 

    Resultatet visade på att personalen upplever att kortsiktiga skyddsplaceringar förekommer och att antalet skyddsplaceringar generellt har minskat under de senaste åren. Det påverkar verksamheterna genom att personalen känner tidspress att hinna med arbetsprocessen att hjälpa de skyddsplacerade kvinnorna, samt att verksamheterna har fått ta till olika åtstramningsåtgärder för att klara sig ekonomiskt. Personalen tolkar att kvinnor vid kortsiktiga skyddsplaceringar uttrycker oro och rädsla för sin framtid. De visar särskild oro för sina barns säkerhet och är rädda att de (eller barnen) ska behöva träffa förövaren igen om de inte har någonstans att ta vägen. Personalen upplever att det är privata aktörer med låga dygnspriser som konkurrerar ut dem från marknaden och att det har medfört att även dem har behövt sänka sina dygnspriser. Resultatet visar vidare på att de riskbedömningar som socialtjänsten gör kring hotbilden mot kvinnan kan bedömas för lågt i förhållande till verkligheten och inte visar på förövarens fulla kapacitet. Kvinnor riskerar då att bli utan skyddsinsatser eller blir placerade hos aktörer som saknar kunskap om våldets karaktär, lämpliga skydd- och säkerhetsåtgärder och utan personal som kan tillgodose stöd- och behandlingsinsatser. 

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Arvidsson, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Media och socialtjänsten2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Asmundsson, Ulrika
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lilljegren Hedlund, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Det ekonomiska våldet; En privat angelägenhet?: - En kvalitativ studie om socialtjänstens syn om fenomenet2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Aspberg, Simon
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Janoff, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Relationen mellan det sakrala och profana: en kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att vara både diakon och socionom i Svenska kyrkan2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att ge kunskap om hur diakoner i Svenska kyrkan upplever att deras yrkesidentitet påverkas av spänningen mellan att vara yrkesutbildad socionom och att vara kallad till diakon av Gud och kyrkan. Studien baserades på åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med diakoner från åtta olika församlingar i Stockholms stift. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och hermeneutisk meningstolkning och analyserats utifrån begrepp från två rollteorier. Studien visar att diakonerna kan förhålla sig till det sakrala och profana i sina yrkesidentiteter på tre olika sätt. För vissa diakoner är det sakrala och profana i yrkesidentiteten välintegrerat, dessa diakoner upplever inte några motstridigheter mellan det sekulära i att vara socionom och det religiösa i att vara kallad av Gud. För andra diakoner tar antingen det sakrala eller det profana över, exempelvis om de upplever att de inte har tillräckligt med kunskap i teologi och därför främst arbetar med socialt arbete och det profana. Det tredje förhållningssättet är att det kontinuerligt sker en förhandling mellan det sakrala och profana, detta tar sig till exempel uttryck i att diakonerna ibland får stöd och vägledning genom sitt kall, men ibland genom sin kunskap från socionomutbildningen. Gemensamt för diakonerna är att relationen mellan det sakrala och profana i diakonernas yrkesidentitet påverkas av kontextuella faktorer, som organisationen och det sekulära samhället.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Attling, Agnes
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Liljeros, Tobias
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Generella frågor i jakten på specifika svar: att använda standardiserade frågeformulär vid frågor om våld i nära relationer inom socialtjänstens äldreeheter2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    To use standardized questionnaires for questions about domestic violence within the social services' elderly units Intimate partner violence (IPV)and the way women are  exposed to violence in close relationships has been recognized in recent decades as a problem at a societal level, both nationally and globally. As a result, work on IPV has  received new laws and regulations to strengthen women's right to protection in society, which has also led to work with these issues is being developed and prioritized at a  municipal level. While IPV has gained more visibility, IPV that affect older women also has received greater attention. IPV and aging can mean a special vulnerability as aging  can mean more isolation, greater need for care by or for a violent partner and that the violence may have lasted for a longer period of time. Research on the subject also shows that there is a knowledge gap about the elderly's exposure to violence and the work to discover it, and that there are no specific figures that show how widespread the problem is. Despite the increased focus on older women's exposure to IPV, interest in skills development regarding elderly is lower in comparison with other categories within the group  of women exposed to violence in Sweden's municipalities. At the same time, the development of welfare has moved in a direction towards an evidence-based practice and  developed standardized assessment instruments. Based on an attempt to combine work against violence in close relationships with evidence-based practice, the assessment  instrument FREDA was developed, which social workers and social service agents can use to detect and identify violence and make protection assessments, which is considered  an important part of violence prevention and violence protection work. Nevertheless, several studies and evaluations show that there are several obstacles to asking questions  about violence, such as insecurity and lack of knowledge. The purpose of our study has been to investigate how social workers at social agencies that works with elders ask  questions about violence in IPV and whether underlying factors such as knowledge, experience and supervision affect the tendency for social service agents to ask the question  about violence. The purpose is also to investigate the extent to which social service workers use standardized assessment instruments in matters of violence and whether  standardized assessment instruments is experienced as a support in their work.

    With a quantitative method and with a survey design to collect data, we have created a web survey with 49 statements and questions that we have sent via link to social service agents who work with development assistance and the elderly. The survey received a total of 79 respondents and the results have been processed in SPSS and to some extent in Excel. To present the results we have used SPSS to create graphs and crosstabs and through using Cramres V we report the strength of the relationships between the  variables. We have also developed a significance measure based on Cramers V. The results of the study shows that a significant proportion of the respondents do not agree that they ask questions about domestic violence to their clients and that there is a connection between not asking questions about domestic violence and not feeling that you have  enough knowledge of the subject. The results of the study cannot show where the knowledge about violence comes from, but it shows that within our sample there is a slight  tendency for the use of FREDA-short questions to have a positive impact on the experience of knowledge about IPV. The results of the study show that approximately one third  of the study respondents use FREDA-short questions at their workplace. The study also shows that of the respondents who stated that they fully or partially agree that they ask questions about violence in close proximity to a greater extent use FREDA-shortquestions. In conclusion, our study shows that there was a tendency for respondents who  stated that they did not agree that they ask questions about domestic violence also had the opinion that older people find it more intrusive to talk about IPV.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Axberg, Ulf
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Broberg, Anders
    Göteborgs universitet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj: Rapport från en fortsättningsstudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Baljkas, Ivana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Empowerment through art: non-governmental organisations’ art projects’ contribution to empowerment ofmarginalised groups in Mexico City and San Cristóbal de Las Casas, Mexico2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study explores the ways marginalised groups can be supported in their empowerment process, and specifically how art projects organised by non-governmental organisations can contribute in the process. The focus is on prisoners and indigenous children and adults in Mexico City and San Cristóbal de Las Casas, Mexico who are involved in the organisations’ projects. Results from qualitative interviews with organisations’ staff are presented and discussed covering organisations characteristics and relationship with the clients as factors in supporting the clients in their empowerment. Involvement in art projects influenced participants’ self-awareness, self-confidence, sense of achievement, gender roles and the way they cooperate with each other. The findings also show art projects as a possibility for marginalised groups to tell about their own lives and by doing so change stereotypes about themselves. The discussion focuses on interpreting these effects of working with art projects as empowering factors. It is suggested that working with art and in the non-governmental sector can complement the welfare system and serve as an inspiration to finding other ways of achieving empowerment. A closer look at how the non-governmental organisations work and relate to their clients, shows a more equal relationship than the one within the welfare systems, which opens up for more options of supporting marginalised individuals through their empowerment processes. The results of this research are based on the perception of the organisation’s employees, not the users themselves.Therefore it would be interesting to continue research on this topic, interviewing the users in order to get the marginalized people’s perspective on the issue.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Baranowski, Anita
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Cousu, Stéphanie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Våld i nära relationer har ingen åldersgräns: En kvalitativ studie om socialtjänstens arbete med och skyddsinsatser för äldre personer utsatta för våld i nära relation2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka vilket stöd och vilka insatser som i dagsläget finns för äldre personer, 65+, som är utsatta för våld i nära relation och som har vård- och omsorgsbehov. För att kunna besvara studien har vi tagit kontakt med socialtjänstens äldreomsorg, relationsvåldsteamet samt relationsvåldscentrum i Stockholms stad och genomfört semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare samt socialsekreterare. Studiens resultat visar att det finns tillgängliga insatser för äldre personer som utsätts för våld i nära relation, men att insatserna är inte anpassade för de äldre som har särskilda omvårdnadsbehov. Resultatet visar på brister i utbudet av insatser utformade efter äldres behov av stöd i våldsutsatthet och på bristande kunskap och osäkerhet bland socialarbetare och biståndshandläggare när det gäller problematiken äldre och våld i nära relation samt vilka insatser som i dagsläget finns tillgängliga för äldre med vård- och omsorgsbehov som utsätts för våld i nära relation. Äldre personer tillhör en målgrupp som kan vara särskilt sårbar i samhället och riskerar att utsättas för ålderism. De teorier som vi har utgått ifrån i vår studie är ålderism samt empowerment och företrädarskap. Studien har gjorts för att uppmärksamma och belysa äldres utsatthet vid våld i nära relation då äldre personer med vård- och omsorgsbehov riskerar att hamna i skymundan när fokus för våld i nära relation främst läggs på yngre kvinnor. Detsamma gäller forskningen inom detta område. Våld kan se annorlunda ut bland de yngre och äldre personer och även orsaker till våldshandlingar kan ha olika grunder. Äldre kan till exempel ha andra stöd-, hjälp- och vårdbehov. Dessa behov bör därför uppmärksammas och anpassas med de insatser som äldre kan vara i behov av när de utsätts förvåld i nära relation. Med anledning av detta tycker vi att det är viktigt att ta reda på hur arbetssätt/rutiner och insatserna för äldre är utformade i nuläget samt hur man arbetar med denna fråga/problematik inom Socialtjänsten i Stockholms stad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Beck Magrini, Odette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rinkebymodellen - Föräldrarådgivares skildring av förebyggande arbete i socialt utsatta områden: En kvalitativ studie av hur föräldrarådgivare i Järva beskriver sitt arbete och vad som utmärker ett gott förbyggande arbete i utökat hembesöksprogram2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Beckeman Jallouli, Samantha
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Det är verkligen inte helt lätt": En kvalitativ studie om utredande socialsekreterares tolkningar av barn som upplever våld i nära relationer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att öka kunskapen om hur utredande socialsekreterare ser på fenomenet barn som upplever våld mellan närstående och hur deras tolkningar förhåller sig till de lagar och riktlinjer som finns gällande barn som upplever våld. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma barn- eller ungdomsutredare, vilka alla arbetar för socialtjänsten på förvaltningar inom Stockholm stad eller i kranskommuner till Stockholm. Intervjuerna har gett ett material som sedan analyserats mot Michael Lipskys teori om Street level bureaucracy, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att de socialsekreterare som intervjuats ser allvarligt på det faktum att barn upplever våld mellan närstående. Samtliga respondenter anser att barn som upplever våld mellan närstående själva är offer för psykisk misshandel. Dock framkommer det i studien att våldet i sig av vissa respondenter anses få för stort utrymme i arbetet, de menar att våldet kan vara ett uttryck för andra missförhållanden som riskerar att missas om allt för mycket fokus läggs vid att enbart utreda våldet. Vad gäller hur studiens respondenter förhåller sig till lagar och riktlinjer visar studiens resultat att kännedomen om riktlinjer är låg. Respondenterna uttrycker ingen avsaknad av rutiner och de argumenterar om eventuella för- och nackdelar vad gäller införandet av rutiner i deras arbete. Socialsekreterarna är överens om att arbetet genomsyras av individuella bedömningar och att det inte går att göra generaliseringar i arbetet. De menar att för att kunna utföra arbetet på ett tillfredställande sätt är det individuella synsättet en förutsättning.   

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Bengtsson, Dennis
    et al.
    Högskolan i Halmstad.
    Landberg, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jernbro, Carolina
    Karlstads universitet.
    Increased risk of child maltreatment and mental health problems among adolescents with restrictions regarding choice of future partner: Results from a Swedish school-based survey2022Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 50, nr 8, s. 1133-1139Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Honour-related violence and oppression is a violation of human rights and a public health problem. Oppressioncan be manifested by not being allowed to choose future partners and can increase the risk of abuse and mental healthproblems.

    Aims: The aim of this study was to investigate associations between restrictions regarding choice of future partner(RCP), child maltreatment and mental health problems among adolescents in Sweden.

    Methods: The study was based oncross-sectional data, including a nationally representative sample of 4741 pupils from grade nine in primary school and secondyear in high school. Pearson’s chi-square tests and binary logistical regression analyses adjusting for socio-demographicfactors were conducted.

    Results: RCP was significantly associated to child maltreatment, including poly-victimisation, andmental health problems. In the adjusted analysis, an increased risk for all types of maltreatment, poly-victimisation (adjustedodds ratio (aOR) 10.2, confidence interval (CI) 5.6–18.4), self-harm (aOR 1.9, CI 1.1–3.2) and suicide attempt (aOR 2.4,CI 1.3–4.7) were shown in adolescents exposed to RCP compared to non-exposed.

    Conclusions: There is an increasedrisk of child maltreatment including poly-victimisation and mental health problems among adolescents exposedto RCP compared to non-exposed. The study emphasizes the matter as a public health problem requiringimmediate preventive measures to ensure the rights of children and adolescents.

  • 37.
    Berg, Molly
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johannesson, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnombud: En kvalitativ studie om att arbeta med barns rättigheter2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kvalitativa studie är att söka förstå och identifiera barnombudens specifika kunskaper och erfarenheter för att kunna föra en konstruktiv diskussion kring vad detta kan tillföra andra yrkesgrupper som möter barn och unga. Detta genom att undersöka hur barnombud arbetar för att stärka barns rättigheter samt barnombudens reflektioner kring och erfarenheter av detta arbete. Studien baseras på intervjuer med barnombud i civila organisationer som företräder barn i kontakt med sociala välfärdsinstitutioner. Utifrån begrepp som advocacy (företrädarskap) och empowerment samt Harts (1992) delaktighetsstege har intervjuerna tolkats och analyserats. Barnombuden berättar om myndigheter som har svårt att göra barn delaktiga i beslut som rör dem samt om barn och unga som inte får sina rättigheter tillgodosedda. Barnombudens arbete handlar till stor del om att göra barn delaktiga. Detta sker genom att lyssna och skapa tillitsfulla relationer vilket barnombuden menar är en förutsättning för att kunna företräda. Detta relationsarbete kan ses som en del av en empowermentprocess som bidrar till ett ökat självförtroende hos barnen. Barnombuden upplever att det bidrar till att barn inser att deras upplevelser och åsikter betyder något. Barnombuden stärker barns delaktighet i myndighetsprocesser bland annat genom att vara en bro mellan barn och myndigheter där en viktig del är att göra myndighetsinformationen begriplig för barn och unga. Genom barnombudens arbete får barnen även en ökad kunskap och förståelse för sina rättigheter. En av slutsatserna är att även till synes små insatser, som att lyssna och tro på barn och ungas berättelser kan göra stora skillnader för barn och unga. En annan är att det finns en stor efterfrågan på barnombudens arbete som inte motsvarar de befintliga resurserna. Att barnkonvention blir svensk lag kommer sannolikt ha betydelse för barnombudens framtida arbete. Flera av barnombuden menar dock att det behövs mer än att barnkonventionen blir lag för att barns rättigheter ska kunna tillgodoses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Bergh, Emilia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Socialt arbete i pedagogisk kontext: En observationsstudie om sociala metoder i särskild undervisningsgrupp2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) har svårare att etablera en social umgängeskrets och erhålla fullständiga betyg, vilket ökar risken för arbetslöshet och ökade kostnader för samhället. Därför behöver skolan erbjuda psykosociala insatser genom särskild undervisning. Emellertid kan specialpedagoger möta problem med att ge den särskilda undervisning som är nödvändigt för eleverna. Syftet med denna studie var därför att undersöka hur pedagoger arbetar med elever som har behov av särskilt stöd på grund av psykisk ohälsa och hur de psykosociala insatserna appliceras i skolans pedagogiska verksamhet för elever i årskurs 3–6. Syftet uppfylldes genom en observationsstudie av tre pedagoger i särskild undervisning och tematisering utifrån implementeringsteorin och analys i förhållande till Maslows behovstrappa, KASAM, KBT och lågaffektivt bemötande. Resultatet visade att pedagogernas användning av konkreta aktiviteter i form av högläsning, målning och illustration samt gemensamma tävlingar bröt ner abstrakta pedagogiska teorier i fungerande delkomponenter som skapade engagemang bland eleverna. Pedagogerna upplevde dock svårigheter att dämpa konflikter genom lågaffektivt bemötande. Pedagogerna upplevde även att den praktiska tillämpningen av teorier som KASAM, KBT och lågaffektivt bemötande var för abstrakta för eleverna vilken skapade ointresse i undervisningen. Resultatet visade dessutom att samverkan mellan elevhälsoteam, skolkuratorer, lärare och pedagoger fungerade väl i de förberedande mötena inför implementeringen av den särskilda undervisningen, men att nya behov av samverkan kunde uppstå under arbetets gång. En slutsats blev att teorier som Maslows behovstrappa, KASAM, KBT och lågaffektivt bemötande behöver brytas ned i konkreta och praktiskt genomförbara komponenter för att undvika konflikter och motivera elevernas lärande.

  • 39.
    Berglund, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Huss Wallin, Leo
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    I stormens öga: en kvalitativ intervjustudie om hälso- och sjukvårdskuratorers upplevelser och hantering av arbetet under covid-19-pandemin2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdskuratorers erfarenheter av sitt arbete under covid-19-pandemin. För att göra detta genomfördes åtta kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hälso- och sjukvårdskuratorer på fem olika vårdinstitutioner i Stockholmsregionen. Materialet bearbetades sedan genom en hermeneutisk-fenomenologisk tradition, tolkades och analyserades utifrån krav-kontroll-stödmodellen samt utifrån copingteori. Studiens slutsats är att hälso- och sjukvårdskuratorerna upplevt krav under pandemin och behövt anpassa sig till en föränderlig psykosocial arbetsmiljö. De har upplevt krav i form av oförutsägbar arbetsbelastning, nya riktlinjer, skyddsutrustning, rutiner och mental belastning. Studien visar att de upplevt inflytande i sitt arbete och att kollegialt stöd varit en betydelsefull källa till stöd samt att upplevelsen av gemenskap fick betydelse under pandemin. Hälso- och sjukvårdskuratorerna har använt sig av problem-, emotions- och meningsfokuserade copingstrategier för att hantera arbetsrelaterade utmaningar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Våldsutsatta barns trygghet då de har umgängesstöd2020Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har sedan 2012 insatsen övervakat umgänge ersatts av umgängesstöd. I reformprocessen betonades att om umgänge ansikte mot ansikte mellan barn och en förälder som barnet inte bor med inte kan organiseras utan risk för barnet bör beslut fattas om indirekt umgänge (exempelvis via telefon) eller inget umgänge. Seminariet diskuterar socialarbetares praktik rörande umgängesstöd när stödet gäller ärenden med våld. Det bygger på en studie av en umgängesstödsverksamhet, där underlaget bestod av akter för 37 barn för vilka det fanns en dom om umgängesstöd, intervjuer med sju personal, tio föräldrar och tre barn, samt dokument och rutiner för verksamheten. För 18 av 37 barn innehöll akterna bekräftad information om en historia av våld. Studien visade att tingsrätten ibland beslutar om umgängesstöd i ärenden med våld och där det är osannolikt att umgänget kan ”normaliseras” inom överskådlig framtid. Insatsen umgängesstöd ges alltså ibland på ett sätt som inte var avsett med reformen. När det kommer till det sociala arbetets praktik visar analysen att även om de lokala rutinerna följer lagstiftarens intentioner med reformen och fokus på risk, kan professionella i praktiken både giltiggöra och ogiltiggöra våld. Det senare gäller i synnerhet gruppen umgängesstödjare som finns närvarande med barnet i rummet. Sammantaget visar studien hur både domstolens praktik och umgängesstödsverksamheten kan bidra till barns fortsatta utsatthet.

  • 41.
    Bergquist, Maja
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Andersson, Agnes
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Det gjorde ont i hjärtat ibland”: - En kvalitativ undersökning om socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/20162018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att beskriva och förstå socialsekreterares erfarenheter av etiska dilemman som de upplevde i arbetet med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 samt hur socialsekreterare hanterade dessa. Studien har haft en kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer. Sammanlagt har sju socialsekreterare från Västmanlands län som arbetade med ensamkommande barn och unga under 2015/2016 deltagit i studien. Studiens resultat har analyserats och tolkats utifrån teorin om coping, normativ etik och även tidigare forskning på området. Studiens resultat visar att socialsekreterare inom socialtjänsten ställdes inför en mängd svårigheter men som inte var renodlade etiska dilemman, utan hade karaktärer i form av etiska svårigheter och problem. Dessa etiska svårigheter har uppstått på flera arenor, i samverkan med Migrationsverket, ur en politiskt styrd organisation med riktlinjer och ekonomiska restriktioner samt i mötet med barn och ungdomar. Resultatet visar även att socialsekreterarna påverkats och berörts både privat som professionellt. Fem av sju socialsekreterare har varit sjukskrivna under perioden och flera har haft svårt att hantera etiska svårigheter. Socialsekreterarna har hanterat dessa etiska svårigheter genom att använda olika copingstrategier. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    PDF
  • 42.
    Bergström, Cassandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Helgodt, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vem har ansvar över de utsatta filippinska barnen?: En kvalitativ studie om svenska aktörers arbete kring live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker olika svenska aktörers arbete mot live-streamade sexuella övergrepp på filippinska barn samt deras syn på ansvarstagande gällande fall där svenska förövare begår detta brott. Det finns fyra svenska rättsfall där svenska män dömts för att ha beställt, regisserat och bevittnat sexuella övergrepp på barn i dagsläget. I dokumentärer och radioprogram som lyfter problematiken framkommer att dessa övergrepp sker i det dolda (på internet) och att det därmed finns ett stort mörkertal som innebär att övergreppen fortsätter att ske och att barnen riskerar att inte få rätt stöd och hjälp. Syftet med studien är därför att bidra med fördjupad kunskap inom området genom att undersöka huruvida svenska frivillighetsorganisationer samt myndigheter anser att deras arbete är tillräckligt eller behöver utvecklas. Det empiriska materialet bygger på fem intervjuer med ett urval av svenska myndigheter och frivilligorganisationer, där en aktör befinner sig på Filippinerna. Studien har en kvalitativ och induktiv ansats där resultatet analyseras utifrån Ludwig von Bertalanffys generella systemteori samt tidigare relevant forskning. Resultatet visar att informanterna anser att svenska aktörer har ett stort internationellt ansvar för de filippinska barn som blir utsatta för live-streamade övergrepp då förövarna är svenska. Två informanter menar att Sverige inte gör tillräckligt för dessa barn i nuläget. Samtidigt menar vissa informanter att ansvaret slutar någonstans och att Filippinernas egna aktörer behöver ta vid då vissa insatser inte anses kunna skötas från Sveriges håll. Resultatet visar även att nya idéer och resurser krävs för att de ska kunna uppfylla dessa ambitioner samt att det finns många utmaningar som försvårar och stoppar utvecklingen av arbetet. Empirin presenterar också möjligheter inom arbetet och förslag på nödvändiga åtgärder. I en avslutade diskussion lyfter vi fram bristen på ett barnfokus hos svenska aktörer samt några tankar kring vad detta kan bero på. Vi diskuterar även konsekvenserna av svenska rättsliga insatser för barnen och huruvida dessa gynnar eller skadar barnet. Avslutningsvis redovisar vi önskemål för framtida forskning inom området.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Bernström, Gabriella
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rosenqvist Leijonqvist, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Civilsamhällets betydelse för ensamkommande unga: på vilket sätt, i vilken omfattning och hur viktigt?2020Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The importance of civil society for unaccompanied young people - in what way, to what extent andhow important?The purpose of this study is to investigate the importance of civil society organizations and actorsfor unaccompanied young people who have a residence permit in Sweden through the New UpperSecondary School Act ( NGL) and are on their way to independence. When these young people turn18 and complete their upper secondary school studies they lose the security that our laws and rightsprovide a child in Sweden. Young people are losing the right to a trustee and the social services are nolonger responsible for the individual's housing and finances, reasons that are a great security for theseindividuals. These young people often lack a developed network that many Swedish young peoplehave.After school, there are requirements for a permanent job that must be followed in order to stay inSweden according to NGL, which comes with arranging housing and managing your finances. Thisfact is something that many of the actors in civil society have noticed and problematized.The study examines this by collecting material on how worried they are about the future, howimportant they state that civil society is for them, what degree of contact they have with organizationsand associations, and what efforts and what support they have received after they have filled 18 yearsfrom municipalities and from various actors in civil society.A quantitative questionnaire study was conducted, the results and analysis of which are based on 92questionnaire responses (59 completed questionnaires) of unaccompanied young people, of which 47have a residence permit through the new Upper Secondary School Act (NGL). The results of the studyshow that the importance of civil society organizations and actors is great, 83% of the respondentsstated that they were important to them. The study shows that as many as 63% of the respondents areworried about turning 18 and 90% are worried about the requirement for a permanent job afterschool.Our results and our analysis can show that the support of civil society is important for theseyoung people and can also be an important function for public activities to facilitate for these youngpeople now that many of them are graduating from upper secondary school in the spring of 2020.The corona epidemic that arose during the course of the study contributes to reinforcing theproblem with NGL's demands to be allowed to stay in Sweden with the fact that the unaccompaniednow have even more difficulty getting a job than they had before. This reinforces our issue andhighlights what civil society is problematizing as more acute than ever. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Björklind, Eva
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Det var min närmsta arbetsledare och min chef som gav mig det emotionella stödet, som hade störst betydelse”: En kvalitativ studie om det emotionella stödets betydelse i samband med socionomers återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige idag så lever människor längre än tidigare, forskning och vård är så utvecklade att vi kan hjälpa och stötta människor bättre än någonsin. Trots detta har antalet sjukskrivningar på grund av stress och utmattningssyndrom ökat explosionsartat de senaste tio åren. Syftet med denna studie är att få ta del av socionomers egna upplevelser av vilken betydelse emotionellt stöd från arbetsgivaren har för rehabiliteringsprocessen från utmattningssyndrom. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes semistrukturerade intervjuer med 16 socionomer som är eller har varit sjukskrivna. 

    Den teori som används är Houses teori om olika former av socialt stöd, den delar upp socialt stöd i fyra olika former. Resultatet visar att informanterna beskriver emotionellt stöd på flera olika sätt som inte helt stämmer överens med Houses uppdelning. Informanterna lyfter fram vikten av att familj och vänner fanns där, att de inte slutade att ringa eller skicka sms. Vikten av att någon ser vad som behöver göras och bara göra, att inte behöva be om hjälp. De flesta informanterna lyfte fram vikten av att bli lyssnad på samt att få hjälp och stöd med att bearbeta och kartlägga ångesten. Att öppna sig för någon och känna sig trygg, bli sedd och vara i ett sammanhang. De flesta informanterna svarade att chefen hade en avgörande roll för deras återgång i arbete efter utmattningssyndrom bland annat genom täta avstämningar och arbetsanpassningar. Samtidigt berättade mer än hälften av informanterna att de saknade något för att komma åter på bästa sätt. Nästan alla av de som saknade något saknade olika former av chefsstöd. Drygt hälften av de informanter som saknade något, saknade känslan av delaktighet och självbestämmande i processen för återgång i arbetet. Denna studie visar att emotionellt stöd från arbetsgivaren har stor positiv effekt på rehabiliteringsprocessen och möjligheten för socionomer att komma åter i arbete efter sjukskrivning på grund av utmattningssyndrom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Björkman, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Waxler, Rebecka
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stödjande samtal på distans: en kvalitativ studie om hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen vid samtal på distans2021Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur hälso- och sjukvårdskuratorer inom akutsjukvården upplever den terapeutiska relationen i deras stödjande arbete på distans. För att få veta mer har vi intervjuat sju sjukhuskuratorer inom akutsjukvården och frågat dem om möjligheter och utmaningar med att arbeta på distans kopplat till den terapeutiska relationen. Vi ville veta om det gick att uppnå samma nivå av terapeutisk relation när det stödjande arbetet på sjukhusen styrdes om till att i större utsträckning än tidigare ges på distans. Materialet, vår empiri, har analyserats utifrån en hermeneutisk tolkningstradition och resultatet har analyserats med hjälp av Asplunds teori om social responsivitet.   

    Studiens resultat visar på två olika svar. Det ena resultatet visar att kuratorer upplever att det är relationsstärkande när patienten själv får välja var och hur man vill ha sitt samtal med kuratorn vid samtal på distans. Det andra resultatet visar att det finns något i kommunikationen, och därmed också i den terapeutiska relationen som går förlorat när samtalet inte sker fysiskt och kuratorn och patienten inte kan ta del av varandra med både verbalt språk och kroppsspråk. Kuratorerna har berättat om svårigheter att bekräfta patienten när man inte ser minspel och kroppsspråk eller när ljudet fungerar dåligt och man kan behöva be patienten upprepa något mitt uppe i en känslosam berättelse. Kuratorerna har också poängterat att de sannolikt kunnat fånga upp fler patienter än vad de annars hade gjort genom att kunna erbjuda samtal på distans och därigenom uppnått en terapeutisk relation, även om kontakten skedde på distans. Människors olika behov har blivit tydligt genom studien och genomsyrar våra resultat som visar på kuratorernas upplevelse av att det har varit relationsstärkande att kunna erbjuda olika samtalsmöjligheter.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Blomqvist, Maja
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sundin, Tove
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En polisanmälan i grundskolan - för barnets bästa?: En kvalitativ studie om skolkuratorers perspektiv och erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det pågår idag inom skolans vardagspraktik en tillämpning av polisanmälningar av barn under 15 år. Syftet med denna studie var att undersöka skolkuratorers perspektiv på polisanmälningar i grundskolan, för att kunna beskriva och förstå vilken roll de har vid bedömningen. Syftet var också att undersöka om skolkuratorerna anser att en polisanmälan är förenlig med principen om barnets bästa och om de tror att en polisanmälan påverkar barnet.

    Vi har utfört en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer med åtta skolkuratorer inom såväl kommunala- som friskolor i Stockholms län. Materialet från intervjuerna har analyserats med hjälp av professionsteori, stämplingsteori och vald litteratur. Resultatet visar att skolkuratorerna ser polisanmälningar av barn som ett komplext fenomen och de har en ambivalent hållning till tillämpningen. Skolkuratorernas erfarenhet är att polisanmälningar kan påverka barnet både positivt och negativt. Positiva erfarenheter lyfts i form av att ett barns oönskade beteende kan upphöra. Negativa erfarenheter beskrivs vara att det polisanmälda barnet kan få en stämpel som avvikare, vilket i förlängningen kan leda till negativa konsekvenser för barnet. Vidare visar resultatet att principen om barnets bästa, enligt skolkuratorerna, är att barn ska nå kunskapsmålen i skolan. Skolkuratorerna tycks inte ha reflekterat över huruvida skolrelaterade polisanmälningar är förenliga med principen om barnets bästa. Majoriteten har dock en negativ inställning till polisanmälningar av barn i grundskolan och menar att det finns andra, bättre, sätt att arbeta med barns oönskade handlingar. Trots att skolkuratorerna ger uttryck för att polisanmälningar kan påverka barnet negativt, visar studien att de sällan är delaktiga när det fattas ett beslut om att polisanmäla ett barn.Socionomer har genom sin profession ett uppdrag att företräda barn i utsatta situationer och bör därmed vara bärare av barnet bästa. Att skolkuratorer inte deltar i bedömningen och således inte företräder barnet anses problematiskt. Det framkommer att skolkuratorerna ser till sin funktion och är lojal skolorganisationen snarare än att se till sitt uppdrag som socionom. Avslutningsvis visar resultatet på att det behövs mer kunskap om såväl skolkuratorns roll, som fenomenet polisanmälningar i grundskolan och vilka konsekvenser dessa får för barn. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Brolin, Susanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vad krävs för att skapa förändring?: en makt- och organisationsanalys kring Stockholms stads handlingsplan för att förbättra arbetssituationen för socialsekreterare2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This essay focuses on the following issues:• What are the effects of Stockholm's Action Plan on both decision-makers and social security officers in the field?• How is the outcome of the Action Plan and the work environment affected by methods, organisation and control systems?• Why are conflicts between stakeholders and the organization handled in the way they are done?

    The overall purpose of the essay is to a critically study of New Public Management, the ongoing personnel crisis in services for children and young people.  Where yhe crisis is resulting in significant staff turnover and high health statistic. What is being done and can be done within the local Action Plan to address this, and whether or not the Stockholm City Action Plan to improve the working situation of the Social Security Officer and Assistant Handler, or is it the organization itself and how is it managed in that case?

    The paper is supported by Michel Foucault's theories on power and by Christopher Hood's work on New Public Management. In addition, I interviewed four Social Security Officers working in children and young peoples' services, along with four decision-makers (including politicians, managers and union representatives) and have incorporated information gained from those interviews in this essay.

    The main result in the essay is that: There are common expectations of the action plan's output and that in the long term it will lead to a better working environment, but the decision-makers had more confidence about what can actually be resolved.  However, there is a concern that changes should have been implemented earlier. The crucial challenges are clearly linked to the economy and today's management systems, such as New Public Management (NPM).  NPM has changed over time and within different welfare areas.  There are also clear links between NPM and deficiencies in the working environment in Social Services. The essay addresses a number of these shortcomings and the strategies that Social Security Officers use to address the situation. However, more and more require other reforms, but at present there is no legitimate alternative, although this is being studied at state level in Sweden and Denmark. Conflicts between stakeholders revolve around the power that the organisation has produces; the organisation disciplines its employees as well as the clients, who are the same as society's residents. This has resulted in a culture of silence, where staff are focused on doing and reporting the right things, rather than looking at long-term results. The Action Plan challenges and balances these structures.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Den bästa omsorgen2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 19-31Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Goda och onda berättelser2021Ingår i: Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst / [ed] Tomas Brytting, Lund: Studentlitteratur AB, 2021, s. 145-148Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kvalitet i äldreomsorgen: berättelser om omsorgskonst2021Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Vågar man bli gammal? Medias granskning av äldreomsorgen är ofta alarmerande. Vi hade tur! är samtidigt en vanlig reaktion efter konkreta och personliga erfarenheter av en äldreomsorg som ofta är bättre än sitt rykte. Hur ska den goda praktiken kunna sprida sig så att blicken inte fastnar på det som fungerar dåligt?

    I Kvalitet i äldreomsorgen – berättelser om omsorgskonst skildras äldreomsorgen när den är som allra bäst och hyllar alla dem som ofta med knappa resurser skapar en äldreomsorg där ”lust att leva och mod att dö” inte bara är tomma ord. Det är skickligt utövad omsorgskonst.

    Omsorgskonstens praktik beskrivs i reportagets form. Dess generella särdrag och förutsättningar beskrivs i teoretiska avsnitt. Kvalitet i äldreomsorgen – berättelser om omsorgskonst vänder sig till alla som arbetar i, leder, eller intresserar sig för äldreomsorgen. Den lämpar sig väl för både personal- och chefsutbildningar.

1234567 1 - 50 av 461
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf