Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almlöf, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av arbete med relationen i terapirummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv.

    Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?

     Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras?

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod.

    Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet.

    Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Alsterlind-Waegle, Robert
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att lyssna med Jämnt svävande uppmärksamhet: En studie om hur psykoterapeuter lyssnar med utgångspunkt i Freuds begrepp2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Sigmund Freud omnämner 1912 för första gången i publicerad form det psykoanalytiska lyssnandets princip med begreppet Jämnt svävande uppmärksamhet (JSU) (1912/2002). Begreppet har frekvent refererats till i publikationer om psykoanalys och psykoterapi sedan Freud myntade det. 

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge innebörd åt och förstå mer om Freuds begrepp och hur psykodynamiska psykoterapeuter med utgångspunkt i Freuds grundregel lyssnar kliniskt idag. 

    Metod: Genom intervjuer med fem psykoterapeuter söks begreppets kliniska relevans och tillämpbarhet. Intervjuerna analyseras enligt en kombinerad deduktiv och induktiv Tematisk analys. 

    Resultat: Resultatet visar att jämnt svävande uppmärksamt lyssnande utgörs av en historiserande positionering i förhållande till berättelsen. Lyssnande som läsning utgörs av uppmärksamhet efter semantiska och vokaliserande aspekter av mänskliga erfarenheter bortom språk och begrepp. Lyssnandet i samtalets form karaktäriseras av med-lyssnande. 

    Diskussion: Analysen visar terapeuternas uppfattning av tillämpbarheten av JSU med hänsyn till begreppets referensvärde. Terapeuternas förståelse av och syn på dess kliniska relevans diskuteras utifrån tillgängliga forskningsresultat från studier av empatisk förståelse och kliniskt lyssnande inom psykoterapi. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Bergsten, Katja Lindert
    Uppsala universitet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Norbäck, Kajsa
    Uppsala universitet.
    Rask, Karin
    Uppsala universitet.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    The effectiveness of smartphone compassion training on stress among Swedish university students: A pilot randomized trial2020Ingår i: Journal of Clinical Psychology, ISSN 0021-9762, E-ISSN 1097-4679, Vol. 77, nr 4, s. 927-945Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate the effects of a 6-week smartphone compassion training intervention on mental health.

    METHOD: Fifty-seven Swedish university students (mean age = 25, SD = 5) reporting high levels of stress were randomized to compassion training (n = 23), mindfulness (n = 19), or waitlist (n = 15).

    RESULT: Multilevel models indicated that both compassion and mindfulness training increased self-compassion compared to the waitlist, while only compassion significantly reduced stress. Between-group effect sizes for compassion compared to waitlist were large for both self-compassion (d = 1.61) and stress (d = 0.94). Compassion and mindfulness did not differ significantly, but effect sizes were in favor of compassion. Secondary outcomes indicated positive effects on emotional awareness, while no effect was found for global psychological distress.

    CONCLUSIONS: Our results suggest that compassion training via a smartphone application can improve self-compassion and reduce stress among university students. Future studies in larger clinical samples are warranted.

  • 4.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Bergsten, Katja Lindert
    Uppsala universitet.
    Stenström, Emma
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    Cultivating Compassion and Reducing Stress and Mental Ill-Health in Employees: A Randomized Controlled Study2021Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 12, artikel-id 748140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stress and mental ill-health carry considerable costs for both individuals and organizations. Although interventions targeting compassion and self-compassion have been shown to reduce stress and benefit mental health, related research in organizational settings is limited. We investigated the effects of a 6-week psychological intervention utilizing compassion training on stress, mental health, and self-compassion. Forty-nine employees of two organizations were randomly assigned to either the intervention (n = 25) or a physical exercise control condition (n = 24). Multilevel growth models showed that stress (p = 0.04) and mental ill-health (p = 0.02) decreased over 3 months in both groups (pre-intervention to follow-up: Cohen's d = -0.46 and d = 0.33, respectively), while self-compassion only increased in the intervention group (p = 0.03, between group d = 0.53). There were no significant effects on life satisfaction in any of the groups (p > 0.53). The findings show promising results regarding the ability of compassion training within organizations to decrease stress and mental ill-health and increase self-compassion.

  • 5.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Stenfors, Cecilia U. D.
    Stockholms universitet; Karolinska institutet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    Benevolence - Associations With Stress, Mental Health, and Self-Compassion at the Workplace2021Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 12, artikel-id 568625Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Benevolence is an emerging concept in motivation theory and research as well as in on pro-social behavior, which has stimulated increasing interest in studying factors that impair or facilitate benevolence and effects thereof. This exploratory study examines the associations between benevolence, stress, mental health, self-compassion, and satisfaction with life in two workplace samples.

    Methods: In the first study n = 522 (38% = female, median age = 42) participants answered questionnaires regarding self-reported stress symptoms (i.e., emotional exhaustion), depressive symptoms and benevolence. In the second study n = 49 (female = 96%) participants answered questionnaires regarding perceived stress, self-compassion, anxiety, depression symptoms, and benevolence.

    Results: In study 1, measures of emotional exhaustion (r = -0.295) and depression (r = -0.190) were significantly negatively correlated with benevolence. In study 2, benevolence was significantly negatively correlated with stress (r = -0.392) and depression (r = -0.310), whereas self-compassion (0.401) was significantly positively correlated with benevolence. While correlations were in expected directions, benevolence was not significantly associated with Satisfaction with Life (r = 0.148) or anxiety (r = -0.199) in study 2.

    Conclusion: Self-assessed benevolence is associated with levels of perceived stress, exhaustion, depression, and self-compassion. Future studies are warranted on how benevolence is related to stress and mental ill health such as depression and anxiety, and if benevolence can be trained in order to decrease stress and mental ill health such as depression and anxiety in workplace settings.

  • 6.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att gå i psykoterapi efter pension: En kvalitativ studie av yngre äldre kvinnors behov avpsykoterapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Apell, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapiutbildningens påverkan på prästens yrkesutövning: En kvalitativ intervjustudie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Prästens yrke är grundat i kristen tro medan psykodynamisk terapi har sin utgångspunkt i psykoanalytisk teori som inledningsvis betraktade religiösa föreställningar som kompromissbildningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur präster upplever att centrala aspekter i yrket som präst förändras av en psykodynamisk terapiutbildning.

    Frågeställningar: Upplever deltagarna en förändring i sin tro gällande deras gudsbild? På vilket sätt upplever deltagarna att psykodynamisk terapiutbildning påverkat deras yrkesutövande som präster?

    Metod: Fem semistrukturerade intervjuer med präster i Svenska kyrkan som är legitmerade psykoterapeuter, psykodynamisk inriktning, analyserades i en induktiv tematisk analys.

    Resultat: Studien visar att prästerna upplever att en psykodynamisk psykoterapiutbildning förändrar centrala aspekter i yrket som präst. Genom en psykodynamisk psykoterapiutbildning sker en intrapsykisk förändring och de två yrkena präst och psykoterapeut integreras. 

    Diskussion: Diskussionen tar fram en modell som visar att psykoterapiutbildningen ger en intrapsykisk förändring och att de två yrkena integreras med varandra. Resultatet förankas och diskuteras utifrån objektrelationsterori, anknytningsteori och empiri.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Branner, Aron
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gör vi egentligen?: Vilka interventionstyper upplever psykoterapeuter att de använderför att skapa behandlingsallians medpatienter som har svårigheter med mentalisering? –En explorativ studie.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering.

    Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera?

    Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys.

    Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring.

    Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Bratt, Sofia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters användande av Anknytningsteorin2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi.

    Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister?

    Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade.

    Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs.

    Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Callenberg, Josefine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Närvaro på distans: psykodynamiska terapeuters erfarenhet av att övergå till att bedriva terapi på distans2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet.

    Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan.

    Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter.

    Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet.

    Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Carlgren, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoanalytikers upplevelser av att patienten finns med i deras inre värld: utanför terapins tid och rum2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan analytiker och patient i det terapeutiska rummet är av stor betydelse för terapin, men vilken betydelse har samma relation utanför nämnda rum?

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka psykoanalytikers upplevelser av patientens närvaro i deras inre, utanför terapin, hur analytikern, det terapeutiska samarbetet och processen i terapin påverkas av detta.

    Metod: Fem analytiker intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuerna analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis.

    Resultat: Analytikerna beskrev erfarenheter av en lugn, kreativ, rörlig och drömsk närvaro av patienten i terapeutens inre, av en betungande närvaro präglad av oro, av en närvaro präglad av både kärleksfulla känslor och oro, av en överföring och motöverföring präglad av stark aggressivitet, där analytikern känner sig ockuperad av patienten samt av patientens närvaro kopplad till rambrott.

    Diskussion: Samtliga analytiker uppgav att patienterna för dem blivit inre objekt, vilka utgjorde en bestående del av deras inre värld. Detta kunde upplevas både som berikande, i form av känslor av glädje, tillfredställelse och kreativitet, och krävande, i form av känslor av oro, frustration och ilska. I båda fallen upplevdes dock närvaron av patienten i analytikerns inre värld utanför terapin som en tillgång och ett verktyg i den terapeutiska processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Conradi, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gestaltar sig den härbärgerande funktionen?: Psykoterapeuters upplevelser i den kliniska praktiken2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom psykoanalysen finns välkända teorier som beskriver den härbärgerande funktionen. Begreppet har också beskrivits i flertalet erfarenhetsbaserade fallstudier men är svårare att finna empiriska studier om. Den härbärgerande funktionen är ett centralt begrepp inför vilken den kliniska förståelsen hade gynnats av att urskiljas från allmänt psykodynamiskt arbete och konkretiseras ur den teoretiska abstraktionen.

    Syfte: Syftet med studien är att med en kvalitativt empirisk undersökning bidra till att öka praktisk förståelse för den härbärgande funktionen genom att undersöka psykodynamiska terapeuters upplevelser av hur den gestaltar sig i den egna kliniska praktiken.Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma psykoterapeuter med inriktning psykodynamisk terapi och bearbetades med tematisk analys. Studien har i och med sin utgångspunkt i terapeuternas subjektiva upplevelser en fenomenologisk förståelse av svarsdata.

    Resultat: Tre övergripande teman framträder; att stå ut, att ge tillbaka och att skapa i relation.Diskussion: Resultatet ger en kvalitativ inblick i undersökningsområdet. Resultatet bidrar med ett operationaliserat förslag på en klinisk och en i jämförelse med psykoanalytisk teori förståelig gestaltning av begreppet.

    Nyckelord: härbärgerande funktion, terapeutens upplevelse, projektiv identifikation, motöverföringSökdatabaser: DiVA, PEP, PsycINFO, APA PsycNet, Google Scholar och PubMed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Deines, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klienters upplevelser av Bildterapi inom en Psykodynamisk terapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Bildterapi/bildpsykoterapi är en metod där bildskapande används i terapeutiskt syfte. Bildterapi som metod återfinns inom olika psykoterapeutiska riktningar men den psykodynamiska teorigrunden är vanligast förekommande. På senare år har flera översiktstudier och RCT-studier om bildterapi som behandlingsmetod publicerats. Studier där klienter har kommit till tals och delat sina erfarenheter av metoden är än så länge mindre vanligt förekommande. Således är syftet med föreliggande studie att undersöka klienters subjektiva upplevelse av bildterapi inom en psykodynamisk terapi.

    Frågeställningar: Hur upplever klienter bildterapi inom en psykodynamisk terapi? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar relationen till terapeuten? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar förståelsen av sig själv?

    Metod: Studien baseras på intervjuer från fem kvinnor mellan 36 och 63 år som deltagit i bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Intervjudata analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys.

    Resultat: Den terapeutiska alliansens hade stor betydelse och berodde enligt deltagarna främst på terapeutens professionalism och förmåga att skapa trygghet. Bildterapin upplevdes också som en metod som underlättade att uttrycka, bli medveten om och hantera känslor och som en metod som hjälpte deltagaren att släppa kontroll och komma förbi försvar. Att bilden synliggjorde både medvetna och omedvetna känslor och tankar på ett konkret sätt betonades av deltagarna. Slutligen visade resultatet att deltagarna upplevde att de fått en ökad självförståelse och förändrad självbild. Alla deltagarna i studien betonade dock det omöjliga med att i ord uttrycka allt det som bilderna kunde förmedla.

    Diskussion: Resultatet diskuterades bland annat utifrån andra terapiformer där stor vikt läggs vid att medvetandegöra, uttrycka och hantera känslor. Den terapeutiska relationen ansågs ha avgörande betydelse men tycktes inte i första hand vara ett resultat av bildterapimetoden. Att bilderna sparades och fanns tillgängliga för att senare kunna betraktas och samtalas om gjorde enligt deltagarna att den egna förändringsprocessen blev tydlig på ett konkret sätt. Slutligen diskuterades vikten av att klienters subjektiva upplevelser ges utrymme i forskningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Elmér, Ingrid
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Från "förälder på heltid" till "förälder på deltid": En kvalitativ studie av fem personers upplevelser2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Av de barn som har separerade föräldrar i Sverige så är det 35 procent som bor växelvis dvs. halva tiden hos respektive förälder. Frågeställningar: Hur har särlevande föräldrar upplevt omställningsprocessen från att ha varit "förälder på heltid" i kärnfamiljen till att vara "förälder på deltid" och träffa barnen varannan vecka samt hur upplever de att relationen till barnen och andra personer förändrats efter omställningen. Metod: Kvalitativ metod har valts och fem särlevande föräldrar som separerat för minst tre år sedan intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: Resultatet visar att en separation är en process vars förlopp startar med olika påfrestningar inom kärnfamiljen och som leder till praktiska, känslomässiga, sociala och relationella förändringar som varierar över tid. Diskussion: Resultatet har undersökts med fokus på i vilken utsträckning det stöds av de tre teorierna; transitions-, kris- och ex-teorin.  Informanternas upplevelser stämmer överens med samtliga teorier i olika delar. Separationsprocessen med växelvis boende innebär en djupgående förändring som pågår parallellt; i den intrapsykiska världen (kris-teorin),  identitets- och rollförändring samt inom den relationella världen mot såväl barnen som andra vuxna (ex-teorin). Transitions-teorin  ger möjlighet till en mer differentierad beskrivning av processen med hjälp av sina sex faktorer. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Enoxon, Camilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När döden kommer in i terapirummet2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapi och psykoanalys är påfallande frånvarande i studier när det gäller palliativ vård och död. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur psykoterapeuter arbetar i terapi med döende patienter.

    Frågeställning: Hur arbetar psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning med döden i terapirummet?

    Metod: Studien baseras på halvstrukturerade intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning med erfarenhet av terapi med döende patienter. Materialet analyserades med hjälp av tematisk analys.

    Resultat: Resultatet beskriver psykoterapeuters arbete med döende patienter. Fyra teman framträder. Det första belyser att döden är ramen i terapin. Det andra visar på den livsviktiga alliansen. Det tredje beskriver närmare den terapeutiska praktiken och innehållet i terapin. Det fjärde beskriver de särskilda utmaningar som terapeuten möter i terapi med döende patienter.

    Diskussion: I studien framkommer att döden återverkar på hela terapiförloppet. Döden blir ramen i terapi med döende patienter. När det gäller alliansen ser den ut att komma snabbare i terapier med döende patienter. Själva innehållet i terapin blir också något annorlunda, det blir ett annat fokus. Livsfrågor får ett stort utrymme. Många starka känslor väcks i terapin, såväl hos patient som hos terapeut. Teoribildningens betydelse betonas för att kunna förstå dessa känslor i termer av överföring/motöverföring och projektion/identifikation. Bland det mest utmanande i terapier med döende patienter är de starka känslor som väcks hos terapeuten. Studiens resultat är i linje med tidigare forskning som främst består av kliniska rapporter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Eriksson, Mats Einar
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Händer det något särskilt?": En intervjustudie om män i terapi hos manliga psykoterapeuter.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi.

    Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter?

    Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys.

    Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet.

    Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Fahlberg, Emma
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Människan är under livet med om både glädje och sorg. En del av oss är med om allvarliga trauman. För de flesta av oss går livet vidare efter att vi varit med om ett allvarligt trauma. Men en del människor fastnar och utvecklar symtom som gör att kriterierna för diagnosen Posttraumatisk Stressyndrom (PTSD) uppfylls. I mitt arbete inom psykiatrisk öppenvård träffar jag patienter med diagnosen PTSD. En del patienter som får diagnos PTSD har också dissociation. Dissociation beskriver ett psykologiskt tillstånd där en individ i någon grad avskärmar sig ifrån sina upplevelser. Hur kommer det sig att några människor har en högre risk för att uppfylla kriterier för allvarlig dissociationstörning medan andra, med likande traumaupplevelse, inte har dissociation av den allvarliga graden. Kan det vara så att vissa människor har ett skydd eller en sårbarhet mot dissociation kopplat till vilken anknytning de har? Syftet med denna studie är att undersöka om det finns något samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD-diagnos inom psykiatrisk öppenvård.

    Frågeställningar: Finns det något samband mellan anknytningsstil och allvarlig dissociativ störning hos patienter som diagnostiserats med PTSD-diagnos inom psykiatrisk öppenvård?

    Metod: 30 patienter har fyllt i tre självskattningsformulär, ASQ (Attachment style Questionnaire), DES-T (Dissociation Experience Scale) och SDQ-5 (Somatoform Dissociation Questionnaire).

    Resultat: Patienternas resultat på självskattning av ASQ, DES-T och SDQ-5 visar att det finns ett samband mellan otrygg anknytning och ökad risk för allvarlig dissociation.

    Diskussion: Studiens resultat påvisar att det finns ett samband mellan patienters anknytningsstil och risk för allvarlig dissociation. Resultatet stödjer tidigare forskning. Studiens resultat ger nya infallsvinklar för både framtida forskning och för klinisk tillämpning.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Forell, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Genusperspektiv i psykoterapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet.

    Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet?

    Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod.

    Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Forsberg, Margareta
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur psykodynamiska psykoterapeuter hanterar omständigheter som påverkar deras kliniska arbete2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Forss, Margaretha
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil hos ledare och medarbetare och dess betydelse för upplevelser av arbete, arbetssituation och hälsa2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Anknytningssystemet har en beprövad inverkan på hur vi söker stöd i pressade situationer och kan reglera stress. Studien syftar till att belysa anknytningens betydelse för ledar-och medarbetarskap och upplevelser av arbete och hälsa. 

    Frågeställningar: 1. Har otrygg anknytningsstil (avfärdande/upptagen/rädd) samband med mer negativa upplevelser av arbete och hälsa?

    2. Har medarbetare till chefer med trygg anknytningsstil mer positiva upplevelser av arbete och hälsa?

    Metod: 432 tjänstemän i svenska företag besvarade ett frågeformulär bestående av Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS).

     Resultat: Medarbetare med upptagen eller rädd anknytningsstil hade sämre upplevelser av vissa aspekter av arbete. Tryggt anknutna medarbetare upplever arbetet mer positivt. Chefens anknytningsstil påverkar medarbetarens uppfattning av vissa aspekter av arbete och hälsa. 

    Diskussion: Otrygg anknytning hos medarbetaren medför en mer negativ upplevelse av arbete vilket kan tolkas som en konsekvens av mindre effektiv stressreduktion. Fysiska aspekter av hälsa, självbestämmande och uppfattning om ledarskap påverkas negativt hos medarbetare med otryggt anknutna chefer vilket kan ses som en följd av ledarens brist på stöd till följd av dennes anknytningsstil. Betydelsen av struktur och trygghet, som arbetsrättslig lagstiftning medför, bör fortsatt diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Frövenholt, Amanda
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av olika konstnärliga terapiformer2021Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Redan Freud talade om den konstnärliga gestaltningen som en väg till det omedvetna. Konstnärliga terapiformer är också något som samtida forskning framhåller värdet av. Dock förmedlas inte kunskap om denna form av terapier på de legitimerande psykodynamiska psykoterapeututbildningar som idag ges i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka förenande aspekter för de konstnärliga terapimetoderna dansterapi, musikterapi och symboldramaterapi. Kvalitativ metod med intervjuer användes. Urvalet begränsades till psykoterapeuter med legitimerande psykodynamisk skolning och erfarenheter av: dansterapi, musikterapi och symboldrama. Enligt resultatet karaktäriseras arbetet, oavsett konstnärlig metod, av något ordlöst i form av lekfullhet, kroppslig närvaro och en ingång till en annan kontakt. Arbetet tillämpas, inom alla de olika konstnärliga metoderna, genom följsamhet, flera uttryckssätt och samarbete med en aktiv terapeut i fokus. I diskussionen beskrivs att det som karaktäriserar arbetet med de olika konstnärliga metoder som undersökts också är något som förenar metoderna. I diskussionen framkommer även att tillvägagångssättet i kombination med en psykodynamisk förståelsemodell på ett mer direkt sätt än verbal terapi, inger trygghet vilket möjliggör ett delat ögonblick, reflektion och återuppbyggnad av självet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Haglund Svensson, Jeanette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att ha deltagit i föräldragrupp för anhöriga till beroende: en studie av klienttillfredsställelse2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Hammar, Kristina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av terapier med patienter med dödlig sjukdom2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapisamtal kan vara till hjälp för att minska lidande när en människa drabbas av dödlig sjukdom. Terapier med patienter med dödlig sjukdom kan väcka starka känslomässiga reaktioner hos terapeuten. Forskning gjord inom det psykodynamiska fältet utgår övervägande från fallstudier, varför denna kvalitativa intervjustudie skulle kunna tillföra ytterligare kunskap om hur de känslomässiga upplevelserna beskrivs av psykodynamiska terapeuter. Syftet med studien var att undersöka den psykodynamiska psykoterapeutens upplevelse av terapisamtal med patienter som drabbats av dödlig sjukdom, för att skapa en förståelse för de känslomässiga reaktionerna hos terapeuten. 

    Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuten de känslomässiga upplevelserna i det terapeutiska samtalet med patienter med dödlig sjukdom?Vad upplever den psykodynamiska psykoterapeuten är betydelsefullt i samtalen med patienter med dödlig sjukdom? 

    Metod: En semistrukturerad kvalitativ intervjustudie av fem legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter med erfarenhet av terapier med patienter med dödlig sjukdom. Materialet bearbetades med hjälp av tematisk analys. 

    Resultat: Studien visar att terapisamtal med patienter med döende patienter väcker starka känslomässiga reaktioner hos terapeuten där känslor av hjälplöshet var framträdande. Terapeutens hantering av de starka känslomässiga reaktionerna och relationen till sin egen dödlighet inverkade på hur terapeuten påverkades av samtalen. I en nära och känslomässig relation och med en flexibel terapeutisk ram kunde terapeuten möta patientens starka känslor i processen mot döden, där också en känsla av tacksamhet uppstod hos terapeuten. 

    Diskussion: Studien belyser på vilket sätt terapeuten påverkas av arbetet med patienter med dödlig sjukdom och hur terapeuten handskas med starka känslomässiga upplevelser. Betydelsen av psykoterapeutens personliga förhållningssätt och flexibla ram och vilka resurser och erfarenheter den psykodynamiska psykoterapeuten behöver för att kunna utföra detta arbete. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Hanner, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters upplevelser av egna känslor i psykoterapi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Ett känslomässigt möte kan möjliggöra en terapeutisk förändring. Dock kan själva mötesögonblicket väcka starka känslor hos psykoterapeuten och ställa stora krav på förmågan att hantera det som väcks. Trots att det är en välkänd klinisk erfarenhet så finns det begränsad forskning om psykoterapeuters erfarenheter av egna känslor i det psykoterapeutiska arbetet och hur detta hanteras.

    Syfte: Att få fördjupad kunskap om och förståelse för hur psykodynamiskt verksamma psykoterapeuter upplever och hanterar egna känslor i det psykoterapeutiska arbetet.

    Metod: Sju psykodynamiskt verksamma psykoterapeuter intervjuades. Materialet analyserades tematiskt.

    Resultat: Informanterna beskrev hur de hade utvecklats i yrket, vilket hade stärkt förmågan att klara av starka känslor. Känsloladdade stunder kunde innebära en brytpunkt i terapin. Informanterna var övervägande positiva till att dela känslor med patienter, men upplevelsen av hur detta gjordes varierade. Det kunde vara svårt att tala om negativa aspekter/känslor i terapin. Egenterapi och handledning upplevdes som viktigt och kunde vara ett stöd i att förstå och hantera starka känslor i terapi.

    Diskussion: Resultatet diskuteras bland annat i förhållande till psykoterapeuters professionella utveckling, förmågan att hantera känslostarka mötesögonblick, intersubjektivitet samt viktiga egenskaper hos en terapeut. Vidare diskuterades bland annat upplevelser av att dela känslor med patienten, för- och nackdelar med självavslöjande och vikten av att kunna prata om negativa aspekter/känslor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Hartman, Amanda
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Familjebehandling under tvång: Familjebehandlares upplevelser kring den terapeutiska alliansens betydlese inom kommunal familjebehandling2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Studien undersöker hur familjebehandling som sker under tvång påverkar möjligheten för familjebehandlare att skapa terapeutisk arbetsallians med familjens medlemmar samt om detta i så fall påverkar familjebehandlarnas känsla för möjligheten att skapa förändring i familjer som fått insatsen via socialtjänsten. Frågeställningar:  Hur påverkas familjebehandlarna i sitt arbete med att skapa en terapeutisk allians när familjen är under/eller hot om LVU? Finns speciellt viktiga relationella inslag i familjebehandlingen, som bidrar till förändring då det föreligger LVU eller hot om LVU? Metod: Kvalitativ intervju-undersökning och tematisk analys. Resultat: Resultatet av studien visar att familjebehandlarna för att nå en terapeutisk allians. upplever det som av stor vikt att de visar sig vara en ”vanlig människa”, att de får ges möjligheten att samgå med familjen samt att de lyfter styrkor snarare än svagheter. Resultatet pekar på att familjebehandlarna som tillfrågats upplever det som försvårande när det kommer till skapande av allians, vid de tillfällen då samarbetet med socialtjänsten är komplicerat. De upplever det lättare att skapa allians då familjen själva efterfrågar behandling, än när insatsen är tvingande. De menar att förändring är möjlig, om än svårare, då tvång föreligger. Diskussion: Studiens resultat diskuteras, delvis ur ett intersubjektivt och systemiskt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Hedström, Mikael
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Allians med ungdomar i familjeterapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Uppsatsen syftar till att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av processer och faktorer bakom hur allians byggs upp med ungdomar i familjeterapi. Studien visar på att ungdomars utvecklingspsykologiska position gör att terapeuter måste närma sig ungdomarna med en väl tilltagen dos respekt och lyhördhet, samt i det odla en medvetenhet om att ungdomarna är extra känsliga och observanta på hur familjeterapeuterna agerar i relation till dem och föräldrarna.

    Frågeställningar: Hur ser och beskriver ett antal familjeterapeuter alliansprocessen med ungdomar i familjeterapi? Finns det särskilt viktiga komponenter i ett förhållningssätt som är allians-befrämjande? Finns det särskilda hinder eller fallgropar att beakta i relation till ovanstående?

    Metod: Kvalitativ intervjuundersökning.

    Resultat: Studien visar på vikten av att familjeterapeuterna visar respekt, nyfikenhet och kan hantera balansen mellan föräldrar och ungdomar. Att fokusera på diagnoser eller inta en dömande attityd verkar försvåra allians med ungdomar i familjeterapi.

    Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat ur ett utvecklingspsykologiskt och intersubjektivt perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Hedsäter, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Divanens betydelse i behandlingssituationen: några psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Helgesson, Andrea
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Legitimerade psykoterapeuters upplevelser av utmaningar och möjligheter i psykodynamisk terapi med gravida: En kvalitativ intervjustudie2020Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Antenatal depression är en riskfaktor förknippad med ej fullgången graviditet, anknytningssvårigheter och förlossningsdepression. Ny forskning framhåller att den havande kvinnans psykiska mående kan ha påverkan på fostrets utveckling. Under havandeskapet återkallas i medvetandet känslor, upplevelser och hågkomster från barndomen vilket gör psykoterapi till ett gynnsamt behandlingsalternativ. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka legitimerade psykoterapeuters upplevelser av det psykodynamiska terapiarbetets utmaningar och möjligheter i arbetet med gravida.

    Frågeställningar: Vad upplever psykoterapeuterna är utmanande i det psykodynamiska arbetet med gravida kvinnor? Vad upplever psykoterapeuterna är gynnsamt innehåll och hjälpsamma interventioner i psykoterapi med gravida?

    Metod: Fem halvstrukturerade intervjuer med legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning har genomförts och med hjälp av tematisk analys kondenserats till tre teman.

    Resultat: De tre temana är Ramen, Innehåll och Terapeutiskt mål. Det psykoterapeutiska arbetets karaktär förändras utifrån var i graviditeten kvinnan befinner sig. Interventioner präglas av lyhördhet och varsamhet och terapeuterna utgår ifrån den blivande mammans komplexa tillstånd: skörhet och styrka. Moderskapandet är det terapeutiska målet och anknytning centralt tema.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån terapeuternas upplevelser av utmaningar och möjligheter i samtalen med gravida kvinnor. Värdefulla komponenter i terapeuternas upplevelser diskuteras utifrån teoretiska begrepp och forskning. Vald metod diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Högberg, Therése
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenhet av eget arbete med känslor i bildterapi: En kvalitativt deskriptiv studie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Känslor spelar en betydande roll i psykisk ohälsa och är ett fokus i terapeutiskt arbete. De kan gömma sig bakom försvar och i förkroppsligade tillstånd och behöva medvetandegöras. Studien syftar till att utforska bild­psyko­terapeuters erfarenheter av att uttrycka känslor i bildterapi, för att se om bild­interventioner kan komplettera det verbala uttrycket i terapi.

    Frågeställningar: Hur har bildpsykoterapeuter använt bildskapande för att uttrycka och bearbeta egna känslor? Hur upplever de att det hjälpt till respektive försvårat det psykiska arbetet med egna känslor?

    Metod: Studien baseras på intervjuer med fem kvinnliga bildpsykoterapeuter. Materialet analyserades i en induktiv tematisk analys.

    Resultat: Studien visar att bildskapande hjälper till att synliggöra känslor. Det bidrar även till att väcka nya, lugna och symbolisera känslor. Vidare framkommer att bildarbetets ram i sig har en påverkan på känslor. Exempelvis kan ledaren/gruppen påverka, men även vilken sorts bildmaterial som används och hur rummet är utformat.

    Diskussion: Resultatet diskuterades i förhållande till att bildinterventioner både kan verka försvårande i arbetet med känslor och vara hjälpsamt. Terapeutens roll i att handskas med detta genom att bedöma patienten och förebilda känslomässigt hållande lyfts fram. Även vikten av att kontrollera variabler som patientens nuläge, typ av bildmaterial och gruppklimat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Jakobsson, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Ungdomars upplevelse av delaktighet i familjebehandling2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Barn som deltar i Familjebehandling inom socialtjänsten i Sverige har rätt till relevant information, rätt att komma till tals och rätt att vara med och påverka. Dessa aspekter på barns rätt till delaktighet gäller utifrån FN:s barnkonvention men även utifrån socialtjänstlagen och BBIC.

    Frågeställningar: Vad tänker ungdomar som deltagit i familjebehandling om delaktighet? Vad tänker de är viktigt för att göra ungdomar delaktiga i familjebehandling? Hade man kunnat göra något mer eller annorlunda för att öka deras upplevelse av delaktighet?

    Metod: Eftersom syftet var att undersöka ungdomars subjektiva upplevelse av delaktighet gjordes en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer där fem ungdomar som deltagit i insatsen familjebehandling intervjuades.

    Resultat: Resultatet visar att intervjupersonerna upplevt sig delaktiga i hög grad och kopplar detta till en rad faktorer kopplade till hur familjebehandlarna samarbetade med dem, som de inte bara tänkte var viktigt för dem utan för ungdomar generellt. Det som de lyfte som viktigt var att få välja om och vad de deltog i, att få komma till tals enskilt i ett tidigt skede, att få aktiv hjälp att komma till tals i de gemensamma familjesamtalen med föräldrarna, att få vara med och formulera mål, att vara med och bestämma insatsens utformning samt att familjebehandlaren var ”rätt person” för just dem.

    Diskussion: En röd tråd i intervjupersonernas berättelser är hur viktigt det varit att inte bara bli medbjuden utan att var en jämbördig samarbetspartner med samma värde och rätt som föräldrar men som ibland behöver mer hjälp för att komma till tals eller få vara med och bestämma.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Johansson, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Så liten och skör": Syskon och föräldrars upplevelse av att få ett prematurt barn/syskon2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: En prematur födsel framkallar ofta en kris i en familj, syskon blir oftast inte tillräckligt sedda i samband med att ett barn föds mycket för tidigt.

    Syftet med denna studie var att undersöka syskons och föräldrars upplevelse med ett särskilt fokus på syskonens upplevelse av att få ett extremt för tidigt fött syskon d.v.s. född v 28 och tidigare med en födelsevikt under ett kilo - v < 28 < 1000 g. Frågeställningarna i undersökningen fokuserade på förväntningar på att få ett syskon, vad som präglade tiden på neonatalavdelningen för föräldrar och syskon och hur har familjen föräldrar och syskon påverkats av att få ett extremt för tidigt fött barn.

    En kvalitativ metod valdes, studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med syskon i åldrarna tio till femton år och fem kvalitativa föräldraenkäter.

    Resultatet min studie överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till inom flera områden. Den neonatala tiden präglades av många känslor alltifrån stark förtvivlan till glädje och lycka. En tid som kom att innefatta mycket av oro för såväl syskon som föräldrar. Starka konfliktkänslor väcktes hos föräldrarna av att inte räcka till för både hemmavarande syskon och för det prematurfödda barnet. Separation och en splittrad familj upplevdes av alla respondenter. Syskonen beskriver en stark avsaknad utav sin mamma. Vardagen för familjerna blev kaotisk, stressig och rörig med lite tid för återhämtning. Diskussion: Flera studier påvisar, sårbarhet av att syskon inte tillräckligt uppmärksammas i samband med en prematur födsel. Vidare forskning inom området utifrån ett familjeperspektiv behövs. Med hänsyn till familjemedlemmars olika behov att hantera och bearbeta, en ofta traumatisk upplevelse som av att få ett mycket förtidigt fött barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Johansson Sahlin, AnnMarie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När goda relationer uppstår: Familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av goda relationer med familjehemsföräldrar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv.

    Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter?

    Metod: Kvalitativ intervjuundersökning

    Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen.

    Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Jonsson, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den analytiska förmågan - en gåva och en förbannelse2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapeuter har genom lång utbildning och kliniskt arbete övat upp en analytisk förmåga. Den förmågan består av dels förmågan till uppmärksamhet och iakttagelse, dels förmågan av analys av det som uppmärksammats. Detta är själva navet i det kliniska arbetet att kunna fånga upp både medvetna och omedvetna processer hos patienten för att terapi ska kunna bedrivas. Förmågan till iakttagelse och analys innefattar även den egna personen. Det innebär att terapeuten i arbetet inte bara är medveten om den andres inre processer utan även de egna inre procceserna.

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att uppmärksamma hur terapeuten upplever den analytiska förmågan i sitt personliga liv för att undersöka om utbildning och arbete faktiskt har en djupare inverkan på privatlivet. Hur upplever terapeuterna att det är att leva med den kunskap och den medvetenhet som den psykoterapeutiska utbildningen och det fortsatt kliniska arbetet bidragit till? Vilka möjligheter och svårigheter bidrar det till? Kommer den analytiska förmågan att få konsekvenser även i terapeutens personliga liv och relationer? Hur hanteras dessa konsekvenser?

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats. Fem legitimerade psykoterapeuter har intervjuats med kvalitativa intervjuer om de upplever att deras analytiska förmåga påverkar deras personliga liv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med den kvalitativ metoden innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att den analytiska förmågan upplevdes i hög grad påverka terapeutens personliga liv. Detta resultat presenteras i form av fem kategorier och 14 underkategorier. De fyra kategorierna omfattar 1. hur fungerar den analytiska förmågan, 2. hur upplevs den, 3. hur används den, 4. hur kopplar psykoterapeuterna av från den och 5. hur påverkas identiteten. Ett övergripande tema som framträddeoch som fanns som en röd tråd genom alla intervjuer var att den analytiska förmågan upplevdes både som en gåva och en förbannelse.

    Diskussion: Det som framkommer i denna studie av hur psykoterapeuter upplever den analytiska förmågan i sina personliga liv överensstämmer med den tidigare forskning som gått att få fram. Terapeuterna upplever att deras yrkesfärdighet i allra högsta grad påverkar deras personliga liv, men upplever det framför allt som något positivt. Nackdelar framgår men fördelarna överväger.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Junger, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Barns upplevelse av intensiv familjeterapi (IFT)2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Juteräng, Staffan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Legitimerade psykoterapeuters upplevelser och hantering av behandlingen av krigs- och tortyrskadade flyktingar2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Behovet av traumabehandling till flyktingar har ökat. Psykoterapeuten blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykoterapeuter upplever sitt arbete med behandling av krigs- och tortyrskadade flyktingar.

    Frågeställningar: 1. Hur upplever psykoterapeuter arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? 2. Använder sig psykoterapeuter av bemästringsstrategier för att hantera sina upplevelser i arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? Om så är fallet, vilka?

    Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk, deskriptiv ansats valdes. Fem psykoterapeuter som arbetar med krigs- och tortyrskadade flyktingar intervjuades.

    Resultat: Studiens resultat har en manifest del och en latent del. ”Att pendla mellan vanmakt och skapande förändring” är ett tema som representerar det underliggande, latenta budskapet, d.v.s. det som sägs ”mellan raderna” och representerar den röda tråd som finns i samtliga intervjuer. Det manifesta resultatet visar att terapeuterna upplever sitt arbete som ett privilegium och som betungande. Terapeuterna använder medvetna bemästringsstrategier för att hantera känslomässig stress.

    Diskussion: Terapeuternas beskrivning av sitt arbete med krigs- och tortyrskadade stämmer väl överens med tidigare forskning. Terapeuternas upplevelse av sitt arbete kan förstås genom begreppen motöverföring, projektiv identifikation, vikarierande traumatisering, sekundär traumatisk stress och posttraumatic growth.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Karpefors, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det förändrande moderskapet: fem ensamstående småbarnsmammors upplevelse av förändring efter att de fött barn2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Övergången till att bli mor belyses i denna studie utifrån fem ensamstående mödrars subjektiva upplevelse av sitt moderskap. 

    Frågeställningar: Hur upplever den ensamstående kvinnan moderskapet? Vilken inverkan har moderskapet på hennes självuppfattning? Vad upplevs hjälpsamt respektive begränsande för övergången till att bli mor?

    Metod: Studien baseras på intervjudata från narrativt inriktade intervjuer med fem ensamstående förstagångsmödrar med barn, 9-15 månader gamla. Data har analyserats med tolkande fenomenologisk analys.

    Resultat: Tre framträdande teman framkom. Det första temat fokuserar på barnet som en brytpunkt i kvinnans liv. Det andra temat illustrerar att det ur mor-barn-relationen som en jag-du-relation kan växa fram ett vi i relationen, vilken såväl utmanar som berikar moderns själv. Det tredje temat fokuserar på att den ensamstående modern brottas med frågor som rör tillräcklighet i sitt föräldraskap, vilket här ses som både ett resultat av det ensamma ansvaret och att den ensamstående modern tycks utmana såväl en tvåsamhetsnorm inom föräldraskapet som ett internaliserat kärnfamiljsideal. 

    Diskussion: Med utgångspunkt i relationell psykoanalytisk teori analyserades resultatet. Moderskapet visade sig i studien kunna medföra en själv-förändring genom en förändringsprocess i tre steg som för modern visar sig som: själv-uppluckrande, själv-utmanande och själv-förstärkande. Processen ses vila på såväl det praktiska som det etiska ansvar som modern har för barnet, något som i sin tur också genererar ett ansvar för sig själv. Intersubjektiviteten mellan mor och barn ses som en motor i processen. Den ensamstående modern tycks särskilt sårbar under denna process när hennes behov av närhet, stöd och erkännande accentueras. Den ensamstående modern riskerar också att uppleva sig ensam-stående om omgivningens uttryckliga och indirekta budskap går isär när hon genom sitt föräldraskap finner sig utmana vissa normer. Då finns risk att hon upplever sig ensam, utsatt och ifrågasatt. Att erbjuda kvinnan samtalsstöd under graviditet och framväxande moderskap med öppenhet för såväl den kroppsliga, psykologiska, relationella, sociala som existentiella dimensionen är en klinisk implikation som föreslås i studien. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Ketterer, Silvia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Likt men olikt: alliansen i ISTDP och Klassisk Psykodynamisk Terapi2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Olika terapimetoder erbjuder olika sätt att hjälpa patienterna. ISTDP utmärker sig genom att vara offensiv och som i alla metoder tillskrivs alliansen en viktig roll. Det är terapeuter som ska jobba med alliansen men hur de upplever den, vilka likheter och olikheter de ser i de metoderna de jobbar med har knappast uppmärksammats. Studiens syfte är att belysa psykodynamiska psykoterapeuters syn på alliansen i både ISTDP och klassisk psykodynamisk psykoterapi.

    Frågeställningar: Hur ser kliniskt verksamma psykodynamiska psykoterapeuter på den terapeutiska alliansen i både klassisk psykodynamisk psykoterapi och ISTDP ser? Vilka är de skillnader och likheter i hur de skapar och upprätthåller den?

    Metod: Sex legitimerade psykodynamisk utbildade psykoterapeuter som är utbildade i ISTDP har intervjuats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Grundad teori användes som metod för bearbetning och analys och materialet.

    Resultat: Skillnaderna finns i behovet av ram och kontrakt samt metodiken. En könsskillnad finns i synen på möjligheten att engagera sig, i tillskrivning av interventionernas betydelse för alliansskapandet och hur begrepp allians, anknytning och emotionell kontakt används. Likheter gäller betydelsen av terapeutens engagemang, kompetens och patientens problematik.

    Diskussion: Resultatet diskuterats utifrån terapeutens syn på alliansen. Terapeutens engagemang och patientens problematik samt hur metodiken påverkar alliansutvecklingen har diskuterats. Upplevelsen av att kunna skapa och upprätthålla alliansen har diskuterats utifrån tydlighet och ett könsperspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Koppfeldt, Maja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Humor och skrattets betydelse i det psykodynamiska terapirummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Lagerling, Louise
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det psykoterapeutiska kontraktet ur ett psykodynamiskt perspektiv2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med den här uppsatsen att undersöka hur fem psykodynamiskt inriktade privatpraktiserande psykoterapeuter definierar begreppet det psykoterapeutiska kontraktet, hur de arbetar med det psykoterapeutiska kontraktet och vilka effekter de anser att detta arbete ger.

    Frågeställningar: Hur definierar du begreppet psykoterapeutiskt kontrakt? Hur arbetar du praktiskt med det psykoterapeutiska kontraktet? Vilka effekter ser du av ditt arbete med det psykoterapeutiska kontraktet?

    Metod: En kvalitativ induktiv analys har använts. Fem psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter har intervjuats med semistrukturerade frågor. Därefter har materialet kodats, tematiserats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Det psykoterapeutiska kontraktet som begrepp har inte upplevts som vedertaget av de intervjuade. Samtliga använder sig dock av ett psykoterapeutiskt kontrakt på olika sätt. Samtliga intervjuade upplever fördelar av att arbeta med det psykoterapeutiska kontraktet under förutsättning att det används på rätt sätt.

    Diskussion: Det psykoterapeutiska kontraktet tolkas och tillämpas på varierande sätt beroende på teoretisk inriktning. Utifrån uppsatsens ramar kan slutas att psykodynamisk psykoterapi tolkas och utövas på olika sätt beroende på hur psykoterapeuten förhåller sig till det psykoterapeutiska kontraktet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Leichsenring, Falk
    et al.
    Germany.
    Liliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Lindqvist, Karin
    Stockholms universitet.
    Mechler, Jakob
    Stockholms universitet.
    Falkenstöm, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Steinert, Christiane
    Germany.
    Abbass, Allan
    Canada.
    Inadequate Reporting of a Randomized Trial Comparing Cognitive-Behavioral Therapy and Psychodynamic Therapy for Depression.2019Ingår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 207, nr 6, s. 421-422Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 41.
    Lidén, Jessica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Kliniska bedömningar av förändring i terapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det har visat sig att en stor andel terapipatienter inte upplever någon förändring av psykoterapi och att ca 5-10% försämras under behandling. Samtidigt saknas konsensus i fältet om vad förändring innebär och vad som kan vara tecken på positiva respektive negativa förändringar och hur terapeuten bör förhålla sig till dessa tecken.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Liljeäng, Svante
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den bejakande och separerande rörelsen: Om arbetet med abjektet i psykoterapi2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Julia Kristeva har utvecklat det teoretiska begreppet abjektet. Syftet med studien var att förstå mer av abjektet och vilken betydelse det kan ha för den psykodynamiska praktiken. Frågeställningar: Hur upplever terapeuter förtrogna med begreppet abjekt dess kliniska relevans och användbarhet? Vilka implikationer för, och vilka specifika intrapsykiska och/eller intersubjektiva kännetecken i, terapin beskrivs? Metod: Genom intervjuer med sex terapeuter förtrogna med Kristeva söktes abjektets relevans och användbarhet samt specifika intrapsykiska och intersubjektiva kännetecken i relation till det kliniska arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultat: Abjektet som fenomen beskrevs visa sig som affektiva och kroppsliga symptom, där patienten visar föga förankring i språket, och där sammanblandade och gränslösa relationer framträder. Det präglas av att patienten agerar ut med syftet att fortsatt symbiotiskt sammanblandas eller i försök att differentiera och separera. Arbetet med det abjekta visade sig kliniskt innebära att en tillitsfull relation behöver upprättas; ett terapeutiskt sammanhang markerat av gränser, möjliggörande rörelse och benämning av tidigare osymboliserat material. Patienten kan i det ideala fallet upprättas som subjekt, sörja över separationen och bristen, ges tillträde till en plats i sin historia och förmå stå ensam och separat i relation till andra. Diskussion: Av analysen framkommer att de intervjuade terapeuterna antog positioner i olika grad längst en å ena sidan ickespråklig nivå av närvaro i terapirummet och en å andra sidan språkligt avgränsad nivå.  I analysen visar sig arbetet med det abjekta syfta till separation och subjektets tillblivelse. Ett arbete som i sin tur ses vara avgörande för att individen ska kunna ingå i relationer med andra.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Lilliengren, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Cooper, Angela
    Dalhousie University, Canada.
    Town, Joel M.
    Dalhousie University, Canada.
    Kisely, Steve
    The University of Queensland, Australia.
    Abbass, Allan
    Dalhousie University, Canada.
    Clinical- and cost-effectiveness of intensive short-term dynamic psychotherapy for chronic pain in a tertiary psychotherapy service2020Ingår i: Australasian Psychiatry, ISSN 1039-8562, E-ISSN 1440-1665, Vol. 28, nr 4, s. 414-417Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The objective of this study is to assess the clinical- and cost-effectiveness of intensive short-term dynamic psychotherapy (ISTDP) for patients with chronic pain.

    METHOD: A sample of 228 pain patients was drawn from a larger naturalistic study of ISTDP. They received an average of 6.1 sessions delivered by 31 therapists. Psychiatric symptoms and interpersonal problems were assessed at three time points. Healthcare data from baseline year and three years following treatment came from independent governmental databases.

    RESULTS: Multilevel models indicated significant reductions in symptoms and interpersonal problems during treatment, including a moderate to large pre-post effect size (d = 0.76) for somatization. Further, the sample had successive reductions in yearly healthcare costs, reaching the normal population mean two years post-treatment.

    CONCLUSION: Within the limitations of the uncontrolled design, our study suggests that ISTDP may be both clinically effective and cost-effective for patients with chronic pain.

  • 44.
    Lilliengren, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Bergquist, Mia
    Region Västra Götaland.
    Ulvenes, Pål
    Research Institute, Modum Bad Psychiatric Center, Norway.
    Wampold, Bruce
    Research Institute, Modum Bad Psychiatric Center, Norway.
    Comparing the treatment process in successful and unsuccessful cases in two forms of psychotherapy for cluster C personality disorders2019Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 56, nr 2, s. 285-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Different forms of psychotherapy are effective for cluster C personality disorders, but we know less about what in-session processes promote change. Contrasting successful and unsuccessful cases may elucidate processes that facilitate or impede outcome and offer suggestions for clinical practice and future research. In this exploratory outcome-process study, 10 successful and 10 unsuccessful cases were selected from a randomized trial comparing cognitive therapy and short-term psychodynamic psychotherapy for cluster C personality disorders. Videotaped sessions were rated with the Psychotherapy Process Q-Set (PQS). The treatments were compared in terms of which PQS items differentiated successful and unsuccessful cases, as well as their resemblance with PQS prototypes of "ideal treatments." Therapists' behavior in early sessions was also explored. Results indicate that successful cases in our sample were characterized by a more active and engaged patient. In contrast, unsuccessful cases were characterized by a more directive or "controlling" therapist stance. Correlations with PQS prototypes were moderate to strong in both successful and unsuccessful cases, suggesting that optimal and suboptimal interpersonal processes may be independent of adherence to particular treatments. Exploration of therapist behaviors in early sessions indicated that therapists were more likely to adjust their way of working in the successful cases. Our result suggests that patient engagement and therapists' early efforts to improve the therapy relationship may be pivotal for successful outcome, whereas therapist controlling behavior may obstruct the treatment process, regardless of therapy model used. The impact of these in-session processes should be examined more closely in larger samples in future studies. (PsycINFO Database Record (c) 2019 APA, all rights reserved).

  • 45.
    Lindahl Wihlke, Rigmor
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur påverkas en parrelaton över tid av att få ett barn med flerfunktionsnedsättning2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Lindblad, Kristina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamisk psykoterapi med personer med intellektuell funktionsnedsättning2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa.

    Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen?

    Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats.

    Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten.

    Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Lindblom, Sophia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Objektrelationer hos livsstilskriminella män: En litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen.

    Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen?

    Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats.

    Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen.

    Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Linde, Camilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Vart ska vi ta vägen": Ungas bloggande om psykisk ohälsa2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med föreliggande studie var att genom bloggar undersöka hur unga vuxna beskriver sin upplevelse av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar synen på sig själva, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Genom att studera bloggar kan bilden av psykisk ohälsa ur den unga vuxnas eget perspektiv såsom de själva beskriver det vidgas.

    Frågeställningar: De frågor som undersökts har varit hur den unge beskriver psykisk ohälsa och hur beskrivningen av de själva kopplas ihop med synen på sig själv, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling.

    Metod: I denna studie har fyra bloggar kring ämnet psykisk ohälsa använts som empiriskt material och en analysmetod som bygger på det diskurspsykologiska angreppssättet med utgångspunkt i tolkningsrepertoarer. Dessa arbetades fram genom att först plocka ut teman ur materialet och ur dessa skapades fyra sammanhållande ramar, tolkningsrepertoarer som definierades som: 1) upplevd psykisk ohälsa - ångestdiskurs, 2) bemötande vid vårdinsatser - bemötandediskurs 3) vårdinsatser med fokus på samtalsbehandling - tillitsdiskurs 4) samt identifikation med psykisk ohälsa - identifikationsdiskurs.

    Resultat: Materialet i studien har redovisats utifrån de fyra tolkningsrepertoarerna som definierades och visar att kvinnorna beskriver psykisk ohälsa framförallt i termer av ångest och då i somatisk form något som de beskriver påverkar dem både i synen på sig själva och deras syn på vård och samtalsbehandling.

    Diskussion: Kvinnorna i denna studie beskriver en skillnad mellan sin upplevelse av psykisk ohälsa framförallt benämnd i termer av ångest och hur ångest fungerar. Detta framkommer också i deras beskrivning av psykisk ohälsa och hur det påverkar synen på sig själva och sin omgivning i denna studie framförallt i relation till vård och omsorg. I beskrivningen av möten med vård och samtalsbehandling framkommer liknande problematik även efter som de beskriver  långvarig kontakt med vård och behandling. Vidare forskning skulle genom t ex intervjuer med bloggskribenter kunna undersöka vad bloggen symboliserar för bloggskribenten och vad kvinnorna tänker att de vill förmedla genom bloggen. Vad är det de tänker att bloggen ersätter som de inte kan få i sin omgivning eller från vuxenvärlden? 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Lindqvist, Karin
    et al.
    Stockholms universitet.
    Mechler, Jakob
    Stockholms universitet.
    Carlbring, Per
    Stockholms universitet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Andersson, Gerhard
    Linköpings universitet; Anna Freud National Centre for Children and Families, United Kingdom.
    Johansson, Robert
    Stockholms universitet.
    Edbrooke-Childs, Julian
    Anna Freud National Centre for Children and Families, United Kingdom; University College London, United Kingdom.
    Dahl, Hanne-Sofie J.
    Sykehuset i Vestfold, Norway; Universitetet i Oslo, Norway.
    Lindert Bergsten, Katja
    Uppsala universitet.
    Midgley, Nick
    University College London, United Kingdom; Anna Freud National Centre for Children and Families, United Kingdom.
    Sandell, Rolf
    Lunds universitet.
    Thorén, Agneta
    Ericastiftelsen, Stockholm.
    Topooco, Naira
    Linköpings universitet; Center for m2 Health, USA.
    Ulberg, Randi
    Universitetet i Oslo, Norway; Dikaonhjemmet Sykehus, Norway.
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Affect-Focused Psychodynamic Internet-Based Therapy for Adolescent Depression: Randomized Controlled Trial2020Ingår i: Journal of Medical Internet Research, E-ISSN 1438-8871, Vol. 22, nr 3, s. 1-15, artikel-id e18047Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Adolescent depression is one of the largest health issues in the world and there is a pressing need for effective and accessible treatments.

    OBJECTIVE: This trial examines whether affect-focused internet-based psychodynamic therapy (IPDT) with therapist support is more effective than an internet-based supportive control condition on reducing depression in adolescents.

    METHODS: The trial included 76 adolescents (61/76, 80% female; mean age 16.6 years), self-referred via an open access website and fulfilling criteria for major depressive disorder. Adolescents were randomized to 8 weeks of IPDT (38/76, 50%) or supportive control (38/76, 50%). The primary outcome was self-reported depressive symptoms, measured with the Quick Inventory of Depressive Symptomatology for Adolescents (QIDS-A17-SR). Secondary outcomes were anxiety severity, emotion regulation, self-compassion, and an additional depression measure. Assessments were made at baseline, postassessment, and at 6 months follow-up, in addition to weekly assessments of the primary outcome measure as well as emotion regulation during treatment.

    RESULTS: IPDT was significantly more effective than the control condition in reducing depression (d=0.82, P=.01), the result of which was corroborated by the second depression measure (d=0.80, P<.001). IPDT was also significantly more effective in reducing anxiety (d=0.78, P<.001) and increasing emotion regulation (d=0.97, P<.001) and self-compassion (d=0.65, P=.003). Significantly more patients in the IPDT group compared to the control group met criteria for response (56% vs 21%, respectively) and remission (35% vs 8%, respectively). Results on depression and anxiety symptoms were stable at 6 months follow-up. On average, participants completed 5.8 (SD 2.4) of the 8 modules.

    CONCLUSIONS: IPDT may be an effective intervention to reduce adolescent depression. Further research is needed, including comparisons with other treatments.

    TRIAL REGISTRATION: International Standard Randomised Controlled Trial Number (ISRCTN) 16206254; http://www.isrctn.com/ISRCTN16206254.

  • 50.
    Lindén, Katarina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av psykodynamisk terapi vid riskbruk av alkohol: En kvalitativ studie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi.

    Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol?

    Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod.

    Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk.

    Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
12 1 - 50 av 95
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf