Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234 1 - 50 av 157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Adolfsson, Linda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Det beror på vilken socialsekreterare du får: En kvalitativ intervjustudie om socialarbetares syn på kunskapen om NPF i Socialtjänstens arbete med barn och unga2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det är en stor del av alla som kommer i kontakt med Socialtjänsten som har Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Socialsekreterare upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att möta den här målgruppen på bästa sätt.

    Syfte: Syftet med den här kvalitativa studien är att undersöka socialsekreterares kunskap om NPF.

    Metod: I denna studie används kvalitativ metod och den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer. 4 socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten med barn och unga har intervjuats. Tematisk analys användes sedan för att bearbeta materialet och skapa teman till resultatet.

    Resultat: Resultatet visar att det saknas utbildning om NPF i socialtjänsten, både från socionomutbildningen och från arbetsgivare. Men det visade också att det finns mycket kunskap och erfarenhet som används för att hjälpa den här målgruppen. Det som blev tydligt var dock att det är upp till den enskilda socialarbetaren att utforma sina strategier och att saknas gemensamma arbetssätt vilket leder till en ojämlikhet beroende på vilken socialsekreterare man träffar. Intervjumaterialet analyserades sedan med hjälp av Goffmans teori om Stigma.

    Diskussion: Resultatet visar att kunskap saknas hos socialsekreterare och tidigare forskning visar på samma sak, i Sverige så saknas liknade studier i Socialtjänsten.

  • 2.
    Alm, Sandra
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Finns det en stereotyp av den äldre?: en kvalitativ innehållsanalys av överklaganden till särskilt boende2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka om det finns en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan till särskilt boende. Detta kommer undersökas med hjälp av en riktad kvalitativ innehållsanalys där de texter som kommer analyseras är domar ifrån förvaltningsrätten där äldre personer överklagat sitt biståndsbeslut. Genom att använda teorier om att göra ålder och perspektiv på makt, analyserades och tolkades utvalt empiriskt material. Analysen utfördes genom att söka efter meningsbärande delar av texten, meningar som innehåller relevant information för att kunna svara på studiens syfte. Den relevanta informationen kodades för att sedan kategoriseras, och separerades i olika teman som slutligen analyserats med teori och tidigare forskning. Studien visar att det är svårt att urskilja en stereotyp av den äldre som får bifall på sin överklagan. Denna slutsats tas då det inom kategorierna verkar skilja sig åt både mellan de olika bifallen och de olika avslagen, men även mellan avslag och bifall. Utifrån det resultatet så verkade det inte vara några vissa egenskaper som den äldre ska, eller inte ska ha för att beviljas insatsen. Slutsatsen innebär inte att en stereotyp nödvändigtvis inte existerar, men den har inte kunnat urskiljas i det empiriska materialet. Utifrån de teoretiska begrepp och den forskning som använts i studien är en trolig slutsats i stället att biståndshandläggarna tar godtyckliga beslut utifrån de givna ramar som organisationen utformat i form av kommunala riktlinjer och rådande lagstiftning. Den utredning som biståndshandläggarna skriver om den äldre, utgör sedan en del av underlaget i förvaltningsrättens dom, och det är denna del som är av intresse för denna studie.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alsterfalk, Isabel
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ring, Diana
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Normbrytande beteende bestod av återkommande lögner parallellt med högt våldskapital": En kvalitativ studie om behandlares respektive klienters upplevelser och erfarenheter av behandling inom kriminellt normbrytande beteende2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att undersöka behandlarens respektive klientens upplevelser av behandling riktade kring beteendemönster som är kriminellt normbrytande, där mottaglighet till behandling beaktas särskilt utifrån principerna risk, behov och mottaglighet. Studien utgick från en induktiv kvalitativ ansats med nio semistrukturerade intervjuer. Frågeställningar har besvarats av fem praktiker från frivården och av fyra före detta kriminella män som genomgått någon form av behandling för att motverka återfall i brott. Intervjumaterialet har sedan bearbetats och analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell och Jönsons perspektivansats. Det framkom från både behandlare och respondenter att orsaker till normbrytande beteende ofta hänger samman med en dysfunktionell uppväxt vilket sedan lett till kriminalitet i vuxenlivet. Andra faktorer kan vara en bristande skolgång med utanförskap som följd. Det framkom av både behandlare och klienter att diagnoser är en försvårande faktor. Andra viktiga aspekter som lyftes fram var att det måste finns ett behov av samordnade insatser för personer som är beroende av olika utförare med ett bättre samarbete mellan olika professionella yrkesgrupper som kan axla både diagnoser, psykisk problematik tillsammans med missbruk och med fokus på individens behov samt förutsättningar. Studiens slutsats är att både behandlare och klienter har en samsyn kring om att det måste finnas en medvetenhet, självkännedom och fokus på ett ömsesidigt samspel vilket ökar både tilliten och mottagligheten.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Whitaker, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Personlig professionell utveckling för socionomer2023 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Personlig professionell utveckling för socionomer tar författarna ett grepp kring den livslånga lärandeprocess som kan ge blivande och yrkesverksamma socionomer förutsättningar att utveckla en hållbar yrkesroll samt en yrkesidentitet präglad av etisk medvetenhet och en personlig professionalitet. 

    Ett vanligt budskap inom socionomens profession är vikten av att vara professionell, möjligen personlig, men aldrig privat. Författarna menar att detta delvis är ett missförstånd, att många tror sig behöva bli opersonliga eller spela en roll som professionell. För att skapa ett såväl personligt som professionellt bemötande behöver man arbeta med sin självkännedom, sin empatiska förmåga och med att utveckla en etisk medvetenhet.

    Författarna kombinerar teoretiska resonemang med olika reflektionsövningar för att uppmuntra läsaren till eftertanke kring de teman boken behandlar; viljan att utvecklas, självkännedom, empatisk förmåga, etiskt bemötande samt strategier för att hålla som socionom. Det handlar om att hur man som socionom kan smälta samman sin personlighet med sin professionella roll. Ja, att vara sig själv som socionom. 

    Boken vänder sig till såväl socionomstudenter som till yrkesverksamma socionomer samt till andra inom socialt arbete och människovårdande yrken.

  • 5.
    Andersson, Hedvig
    et al.
    Linköpings universitet.
    Aspeqvist, Erik
    Linköpings universitet.
    Dahlström, Örjan
    Linköpings universitet.
    Svedin, Carl Göran
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jonsson, Linda S.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Landberg, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Zetterqvist, Maria
    Universitetssjukhuset i Linköping.
    Emotional Dysregulation and Trauma Symptoms Mediate the Relationship Between Childhood Abuse and Nonsuicidal Self-Injury in Adolescents2022Ingår i: Frontiers in Psychiatry, E-ISSN 1664-0640, Vol. 13, artikel-id 897081Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Nonsuicidal self-injury (NSSI) is common in adolescents. Emotion dysregulation has been identified as a core mechanism in the development and maintenance of NSSI and it is therefore an important target when addressing NSSI. The pathogenic connection between different kinds of childhood abuse, difficulties in emotion regulation and NSSI needs further investigation. The objective of this study was to examine whether difficulties with emotion regulation and trauma symptoms, separately and together, mediate the relationships between sexual, physical and emotional abuse and NSSI.

    Method: Cross-sectional data was collected from 3,169 adolescent high-school students aged 16–19 years (M = 18.12, SD = 0.45). Data from self-reported experiences of childhood abuse, current difficulties with emotion regulation (measured with the Difficulties with Emotion Regulation Scale, DERS-16) and trauma symptoms (measured with the Trauma Symptom Checklist for Children, TSCC), and NSSI were collected. Structural Equation Modeling (SEM) was used to test the proposed relationships between variables.

    Results: The prevalence of life-time NSSI was 27.4%. Prevalence of reported childhood abuse was 9.2, 17.5, and 18.0% for sexual, physical, and emotional abuse, respectively. Childhood abuse, difficulties with emotion regulation and trauma symptoms exhibited significant positive associations with NSSI in adolescents. Emotional dysregulation and trauma symptoms were both found to mediate the relationship between childhood abuse and NSSI. Latent variable models were found to fit data well.

    Conclusion: Results indicate that increased levels of emotional dysregulation and trauma symptoms in relation to childhood abuse contribute to the increased risk of NSSI. Further, results point to some aspects of emotional dysregulation and trauma symptoms being more important in this regard. Clinical implications are discussed.

  • 6.
    Appo, Elisia
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Youssefi, Laura
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Det är en äcklig verklighet som inspirerar min musik”: En netnografisk studie om gangsterrappens koppling till gängkriminalitet2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att, genom en netnografisk undersökningsmetod, få en större inblick för hur gängrelaterade brott och den kriminella livsstilen porträtteras i musikgenren gangsterrap. Materialet som analyserats består av 25 låtar av fem olika svenska rapartister på den sociala medieplattformen Youtube. Studien inkluderar även en analys av publikens reaktioner och gensvar på musikens innehåll, genom en analys av kommentarsfälten. Genom en tematisk analysmetod för att analysera det insamlade materialet var det möjligt för oss att identifiera betydelsefulla teman. Vidare har analysen genomförts med stöd av tre teoretiska ramverk: intrycksstyrning, kultivationsteorin och symboliskt kapital. Studiens resultat visar att gangsterrappens musikinnehåll består av skildringar av våldsam karaktär, förhärligande av riskabelt beteenden samt diverse referenser som kan relateras till gängkriminalitet i verkligheten. Analysen visar även ett övervägande neutralt förhållningssätt av publiken gentemot våldsamma illustrationer, och kriminella aktiviteter tycks sällan ifrågasättas.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Asplund, Isabel
    et al.
    Islandsprojektet Stockholm.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Friberg, Anna
    Barnahus Stockholm.
    Malm, Frida
    Relationsvåldscentrum RVC Innerstad.
    Tronders, Liselotte
    Stockholm stads Socialjour.
    Börjeson, Martin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Samverkan inom socialtjänsten kring våld i nära relationer: Erfarenheter, utmaningar och möjligheter2022Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Panelsamtal om socialtjänstens insatser för att hantera våld i nära relationer, särskilt de olika former av våld som berör barn. Samtalet kommer att kretsa kring frågan om hur ett mer samordnat och barncentrerat system av insatser mot våld kan åstadkommas, ett system där våldsutsatta barn både kan få det skydd och stöd de behöver, och vara delaktiga i alla processer som berör dem. Utgångspunkten är de olika medverkandes erfarenheter av problematiken kring våld, barn och samordning inom socialtjänsten och mellan socialtjänst och andra aktörer. Utifrån dessa erfarenheter reflekterar paneldeltagarna tillsammans reflektera över de utmaningar respektive utvecklingsmöjligheter när det gäller att utveckla mer samordnade interventioner kring våld i nära relationer.

    Deltar i panelsamtalet gör: Isabel Asplund, projektledare Islandsprojektet Stockholm, Maria Eriksson, professor Marie Cederschiöld högskola, Anna Friberg, biträdande enhetschef i Enheten för stöd och skydd och chef över Barnahus Stockholm, Frida Malm, biträdande enhetschef, Relationsvåldscentrum RVC Innerstad, Liselotte Tronders, biträdande enhetschef Stockholm stads Socialjour

    Panelsamtalet modereras av Martin Börjeson.

  • 8.
    Assmar, Eva
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vem är personen bakom pokerfejset?: En kvalitativ intervjustudie om hur spelberoende kan hålla människor på en genomgående destruktiv väg i livet och hur det kan hållas dolt för alla i sin omgivning under lång tid fram till tillfrisknandet2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med spelproblem har betydligt oftare suicidtankar, suicidplaner och suicidförsök än den allmänna befolkningen. Spelproblem är ett folkhälsoproblem då det kan ge allvarliga sociala, hälsomässiga och ekonomiska konsekvenser för individen, för närstående och för samhället i stort.

    Syftet med den kvalitativa studien är att öka kunskapen om spelberoende samt få fördjupad förståelse för de spelfria spelberoendes upplevelser om deras väg till tillfrisknande.

    Metoden jag har använt mig av är kvalitativt inriktad forskning till följd av att jag vill förstå problemspelares upplevelser och syn på deras livsvärld och på så sätt få detaljrika berättelser.

    Resultatet av studien är att åtta kvalitativa forskningsintervjuer har genomförts med åtta spelfria spelberoende från tre ideella föreningar i tre olika städer i landet. Intervjumaterialet har därefter analyserats utifrån två teoretiska verktyg; Känsla av sammanhang (KASAM) och stigma.

    Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna hade upplevt personlighetsförändringar där lögn, manipulationer och stjäla pengar blev deras vardag. De levde i sin bubbla för att de kände skam och skuld över att berätta för sina närstående om spelberoendet som orsakade förödande negativa konsekvenser för deras psykiska hälsa, sociala relationer och ekonomi. Vägen mot tillfrisknandet har varit i samband med kapitulationen och stödet från anhöriga men framförallt från självhjälpsgrupperna som har varit avgörande för upprätthållandet av återhållsamheten. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Atilgan, Aslihan
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Said, Nadia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Jag offrar mig själv för att kunna försvara mitt område eller mina grabbar”: en studie om den socioekonomiska eftersattheten och dess koppling till gatuvåldet bland unga män i Sverige2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie fokuserar på att undersöka om det finns en koppling mellan kriminalitet och socioekonomiskt eftersatta/utsatta områden. Detta undersöks med avstamp i de yrkesverksammas perspektiv på problematiken. Studien undersöker unga män men resultatet baseras på empirin från intervjuer med yrkesverksamma som är eller har varit i kontakt med unga män vars livsstil präglas av kriminalitet. Intervjupersonerna är yrkesverksamma inom olika fält såsom Socialtjänsten, fritidsverksamheter, politik, avhopparverksamhet med mera. I och med detta liknas undersökningen en fallstudie. Studien genomförs med hjälp av semistrukturerade intervjuer då vi valt en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats.

    Resultatet visar att kopplingen mellan problematiken kring gatuvåldet och de socioekonomiskt eftersatta områdena är stark. Stigman kring områdena och avsaknaden av en meningsfull fritid orsakar riskfaktorer för unga män i form av bland annat bristfällig skolgång med få resurser, trångboddhet, fattigdom och utanförskap. Dessa faktorer leder i sin tur individuellt eller kollektivt till att unga mändras till en livsstil som präglas av bland annat kriminalitet, våld och droghandel med bristande tillit för de vuxna och ansvariga.

    Stämplingsteorin kom att bli en högst aktuell teori som merparten av intervjupersonerna beskrev. Både stigmatisering och stämpling av de människor som är bosatta i de eftersatta områdena kan komma att bli en direkt följd av gatuvåld i förhållande till den socioekonomiska eftersattheten. Detta i sin tur orsakar sköra sociala band i samhället. Utvecklingspsykopatologi var en annan teori som hjälpte oss besvara resultatet i studien. Empirin visade på hur utvecklingen skiljer sig från individ till individ när vissa av unga männen som levt under i princip samma förutsättningar lyckas undvika att hamna i en kriminell livsstil, medan andra inte lyckas undvika det.

    Studiens slutsatser påvisar bland annat att en grundorsak till gatuvåldet är den socioekonomiska eftersattheten. Det finns ett behov av starkare resurser och engagerad personal i skola, fritidsgårdar och andra platser där unga män vistas då dessa faktorer är avgörande för deras uppväxt och framtid.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 10.
    Backman, Ellen
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Regional habilitation center, Region Halland, Sweden.
    Åsberg Johnels, Jakob
    Speech and Language Pathology Unit, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden; Gillberg Neuropsychiatry Centre, Institute of Neuroscience and Physiology, University of Gothenburg, Gothenburg, Sweden.
    Thunberg, Gunilla
    DART centre for AAC and AT, Sahlgrenska University Hospital, Gothenburg, Sweden.
    Parental perceptions of social life before and after attending a parent training program for children with complex communication needs: the ComAlong example2023Ingår i: Augmentative and Alternative Communication: AAC, ISSN 0743-4618, E-ISSN 1477-3848, s. 1-11Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Parent training programs aimed at improving language outcomes for children with complex communication needs have predominantly been evaluated on child-centered outcomes and less often on the impact on social life or parental well-being. This study examined parent perceptions of social life before and after ComAlong, a group intervention providing parents with knowledge and training in responsive communication, environmental-milieu teaching strategies and augmentative and alternative communication (AAC). Parents (N = 467) completed questionnaires during the first and last sessions of ComAlong groups held in Sweden 2012 to 2018. Main outcome measure was change in the Social Life Scale from the Family Impact Questionnaire. Associations between this measure and demographic factors of parents and children were analyzed, along with reported change in parents’ use of AAC. Pre-post comparisons revealed small significant positive changes in perceived impact of social life following intervention. The magnitude of the positive change was larger among parents of children with non-syndromic diagnoses and parents of children with autism spectrum disorder or attention deficit hyper activity disorder (ADHD). Differences in social life impact was not associated with parents’ gender, language proficiency, age, or educational background. In conclusion, communication-focused parent training programs can have a positive impact on social family life and may thereby influence children’s participation.

  • 11.
    Bahrami, Sozan
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Muse, Habon
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Vi vill och försöker, men det är inte alltid vi kan.”: En kvalitativ studie om skolpersonalens perspektiv på socialt arbete med elever som lever med föräldrar i missbruksmiljö2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker hur skolpersonalen uppmärksammar och arbetar med barn som växer upp med en förälder eller flera föräldrar med ett skadligt bruk av alkohol eller andra droger. Studien undersöker även hur skolpersonalen upplever tillgången till resurser för detta arbete och syftar till att lyfta fram det sociala arbetet i skolan. Med hjälp av intervjuer med de yrkesverksamma i skolan studeras deras perspektiv på förebyggande arbete i relation till barn i utsatta miljöer. Intervjupersonerna arbetar på grundskolan i Stockholms samt Västerås län och har olika yrkesroller. Empirin i denna undersökning omfattas av en kvalitativ intervjustudie och därmed har data samlats in genom semistrukturerade intervjuer.

    Resultaten visar att skolpersonalen understryker betydelsen av relationsskapande med barn som lever med en eller flera föräldrar med skadligt bruk. Resultatet framhäver även att brist på resurser för skolans arbete med dessa barn minskar möjligheterna att förstärka skyddsfaktorer som kan hindra framtida problem hos barnen. Synliggörande av barnens egna beteenden menas vara betydelsefullt i arbetet med att kunna identifiera och fånga upp de barn som lever i skadliga levnadsförhållanden.

    Den utvecklingsekologiska teorin används som en ram för denna studie då teorin centrerar kring barnets sammanhang. Begreppet risk- och skyddsfaktor har haft stor relevans för vår studie eftersom den hjälper oss att förstå barnens beteenden, de riskfaktorer som barnet utsätts för och hur skolan kan vara en skyddsfaktor. Begreppet ökar även vår förståelse för barnet som individ på en social och strukturell nivå. Studiens slutsats kan delas upp i tre delar och kopplar till de teman denna undersökning fått fram utifrån den tematiska analysen:

    (1) Förekomsten av bristande resurser i det förebyggande sociala arbetet i skolan;

    (2) betydelsen av relationsbyggande mellan elever och skolpersonal;

    (3) och observationer av barns avvikande beteende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Berg, Ellinor
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rantanen, Idige
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jag tror att när man känner sig ensam, det är värre: en kvalitativ intervjustudie om skyddsfaktorer mot ensamhet bland äldre personer2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet ur äldres perspektiv. För att besvara vårt syfte har vi genom elva kvalitativa intervjuer med äldre personer i en kommun norr om Stockholm försökt fånga intervjupersonernas subjektiva upplevelse av skyddsfaktorer mot emotionell ensamhet. Intervjupersonerna vi har träffat är mellan 79 år och 98 år, hemmaboende, ensamstående med hemtjänstinsatser. Empirin har bearbetats genom kodning där materialet kategoriseras och nyckelbegrepp identifierades. Utifrån kodningsarbetet gjordes en tematisk analys med stöd av tidigare forskning och en teoretisk referensram. Teorin vi använt oss av är gerotranscendensen som är en gerontologisk teori. I studien har vi identifierat fyra skyddsfaktorer som intervjupersonerna upplever vara ett skydd mot emotionell ensamhet, nära relationer i form av familj, självständighet trots hjälpberoende, acceptans, trygghet och att få bo kvar i sitt eget hem. Sorg och saknad efter en partner är en stor utmaning för den äldre som blir kvar på jordelivet men det uppstår också praktiska utmaningar där man efter ett långt liv tillsammans står ensam kvar med allt ansvar. Vi har också genom våra intervjupersoners utsagor förstått att ensamhet inte alltid behöver vara något negativt, att vara ensam har i vissa fall visat sig vara välkomnat hos flera äldre.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Bergelt, Lina
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hägglöf, Sara
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Villkorad syskonkärlek: Om upplevelsen av att växa upp som biologiskt barn i familjehem2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att belysa idag vuxna biologiska barns erfarenheter och upplevelser av att ha vuxit upp i familjehem samt bidra med kunskap och förståelse kring huruvida samhälleliga stödfunktioner stod i proportion till upplevda behov. Studien utgår från en kvalitativ ansats vars empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer. Sammantaget har vi intervjuat åtta informanter. Empirin bearbetades enligt tillvägagångssätten i tematisk analys och utmynnade i ett antal teman och underteman vars innehåll analyserades i förhållande till teorierna Tvetydighet i familjegränser och tvetydig förlust (originaltitel på engelska; Theory of family boundary ambiguity and ambiguous loss) och Nya barndomssociologin samt till tidigare forskning kring ämnet biologiska barn i familjehem.

    Studien visar att biologiska barn i familjehems upplevelser och erfarenheter behöver förstås utifrån varje individs unika berättelse, vilka har bestått av såväl fördelar som utmaningar. Det utmärkande i resultatet är dock de viktiga och varaktiga relationerna som samtliga informanter utvecklade till några av de familjehemsplacerade barnen. Separationer och risk för separationer från familjehemsplacerade barn skapade känslor av oro, rädsla och stress som några av informanterna, till följd av bristande stöd från vuxna, inte hade tillräcklig möjlighet att bearbeta och förstå. De biologiska barnens tillgång till delaktighet, inkludering och information i frågor gällande de placerade barnen och familjehemsuppdraget, framstår som grundläggande komponenter för att uppdraget ska upplevas som mer eller mindre positivt eller utmanande. Resultatet av studien visar även på betydelsen av att de vuxna har kunskap om de biologiska barnens potentiella behov samt att de på ett flexibelt och lyhört sätt kan förhålla sig till dessa. Stödet behöver således utformas så att det står i proportion till det unika barnets behov. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Berglund, Carola
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Gummeson, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Man vill ju att ungdomarna ska få lyckas någon gång”: En kvalitativ studie om behandlingsfamiljers upplevelse och erfarenhet av att arbeta med metoden Treatment Foster Care Oregon (TFCO)2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Treatment Foster Care Oregon (TFCO) är en metod som rekommenderas av Socialstyrelsen (2020) som ett alternativ till institutionsvård för ungdomar med normbrytande beteende. Syftet med denna uppsats var att undersöka behandlingsfamiljsföräldrars upplevelse och erfarenheter av att använda metoden TFCO i behandling av ungdomars normbrytande beteende.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med behandlingsfamiljer runt om i Sverige vilka har den gemensamma nämnaren att de alla är verksamma inom TFCO. Vi bearbetade vår insamlade empiri med tematisk analys och därefter analyserades materialet utifrån systemteoretisk utvecklingsekologi och social inlärningsteori. Studiens resultat visar att våra intervjupersoner uppskattade stödet från det professionella teamet vilket medförde att de inte kände sig ensamma kring beslut gällande ungdomen. Vidare uppskattades också den tydliga rollfördelningen inom teamet runt ungdomen vilket bland annat innebar att intervjupersonerna inte behövde ta några konflikter med ungdomen utan istället fokusera på att förstärka goda beteenden. Upplevelsen att arbeta manualbaserat hade både positiva och negativa aspekter. Positivt i form av tydlig struktur och tydligt uppsatta mål, negativt i form av flera intervjupersoners upplevelse av begränsning i det egna sociala livet. Gemensamt för samtliga intervjupersoner var att arbetet som behandlingsfamilj kändes meningsfullt och att strukturen i programmet bidrog till deras upplevelse av framgång för ungdomarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Bergvall, Jacquline
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jonsson, Teres
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vi borde ju se, höra mer, vi borde ju veta mer: En kvalitativ studie om skolkuratorers roll mot syskonvåld2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att se hur skolkuratorer på gymnasieskolor kan arbeta förebyggande med syskonvåld inom det skolsociala arbetet. Studien har utgått från tre frågeställningar som berör hur skolkuratorerna arbetar förebyggande mot syskonvåld, vilka metoder som kan vara användbara samt hur de kan hjälpa elever som redan blivit utsatta för syskonvåld. Denna studie har utförts utifrån en kvalitativ ansats genom fyra fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio intervjupersoner som arbetar på gymnasieskolor.

    Studiens resultat visar att det råder mer kunskap om syskonvåld och det förebyggande arbetet kring detta än vad skolkuratorerna inledningsvis uppfattat. Genom diskussioner och reflektioner i fokusgrupperna har skolkuratorerna erhållit mer kunskap. Gymnasieskolorna har ett antal bra metoder som redan existerar inom verksamheterna som går att applicera både på det förebyggande arbetet och arbetet där syskonvåldet redan sker. Det går även att arbeta förebyggande där våldet redan sker genom att förhindra att våldet fortlöper och eskalerar. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Berhane, Rodas
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Social Work Perspective on Third-Country Solutions for Refugees: An exploratory study of two EU Countries' work with Resettlement and Complementary Pathways2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This study delves into Sweden and Italy's distinctive approaches to third-country solutions for refugees from a social work perspective. It scrutinizes Sweden's involvement in resettlement via state-directed procedures and Italy's engagement in complementary pathways, primarily through community-driven sponsorship initiatives. Employing a qualitative comparative methodology, the study unearths variations and commonalities within these strategies, underscoring their respective strengths and challenges within the realm of social work. While Sweden's resettlement program has been associated with notable achievements in refugee integration, recent reductions in the refugee quota have prompted concerns. Italy's community sponsorship initiatives exhibit promise, yet their long-term viability hinges on increased governmental backing. Overall, these third-country solutions provide secure and lawful avenues for refugees, necessitating robust collaboration between governmental bodies and civil society within the context of social work. This study enhances our comprehension of these pivotal approaches amid the ongoing global refugee crisis.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Bjernér, Älva
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Haataja, Ida
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Genuskonstruktioner av unga lagöverträdare: En kvalitativ studie baserad på socialtjänstens yttranden2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att med ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar som misstänks för brott beskrivs i socialtjänstens yttranden som upprättas enligt § 11 i Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Studien baseras på 28 yttranden inhämtade från två olika domstolar i Stockholm. Yttrandena gäller 14 flickor och 14 pojkar i åldrarna 15–18 år som antingen är misstänkta för misshandel, stöld, våld mot tjänsteman eller brott mot knivlagen och andra farliga föremål. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån begreppen genusregimer, genus, den manliga normen och avskiljandets logik, samt genusrättvetenskap. Vi har även analyserat resultaten utifrån tidigare beskrivna perspektiv på ungdomsbrottslighet. Vårt resultat visar på att det finns skillnader i beskrivningarna av flickor och pojkar, där flickor beskrivs mer positivt och pojkar mer negativt. Det finns vidare skillnader i fokus, där flickornas familjerelationer och pojkarnas fysiska hälsa och fritidsintressen betonas. Flickorna beskrivs i förhållande till sin kriminalitet som passiva och mindre farliga för samhället, medan pojkarna ses som aktiva och mer kriminellt farliga. Resultatet indikerar också att flickors kriminalitet konstrueras på olika sätt, men med övergripande kvinnligt kodade ord. För pojkarna framkommer både aggressivitet och sårbarhet i beskrivningarna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Björk, Caroline
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En kvalitativ studie om barns delaktighet i socialtjänstens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt. 

  • 19.
    Björkman, Norea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sexuell hälsa bortom normativa linjer?: om normers betydelse för sexuell hälsa bland transpersoner2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studier visar på att transpersoner i Sverige upplever sämre villkor för sexuell hälsa jämfört med övriga befolkningen. Den forskning som finns att tillgå pekar på att normer kring kön och sexualitet är en av de faktorer som influerar transpersoners upplevda sexuella hälsa. Mot denna bakgrund konstateras på flera håll att människobehandlande professioner behöver satsa på kunskapshöjning och kompetensutveckling för att förbättra transpersoners möjligheter till god hälsa. En förutsättning för detta är att det finns kunskap som representerar transpersoners egna erfarenheter av hur normer och förväntningar samspelar med sexuell hälsa. Det är något som saknas i nuläget. Studiens syfte är därför att fylla denna kunskapslucka genom att undersöka transpersoners subjektiva upplevelser av hur köns- och sexualitetsnormer påverkar förutsättningarna för sexuell hälsa. Uppsatsens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med 8 personer som identifierar sig själva som transpersoner. Materialet har analyserats och tematiserats med hjälp av Sara Ahmeds (2006) queera fenomenologi och Gagnon och Simons (2005) teori om sexuella script. Resultatet visar att normer kring kön och sexualitet upplevs influera sexuella livsvillkor på komplexa och mångfacetterade sätt. Denna påverkan tycks ske genom att normer influerar såväl samhällsstrukturer, interpersonella möten som intrapsykiska attityder. Normer upplevs på så vis som ett yttre och inre tryck på samma gång. Studiens slutsats är att personer med normöverskridande könsidentiteter bemöts av omvärlden på ett sätt som begränsar förutsättningarna för sexuell hälsa. Samtidigt pekar resultatet på att normöverskridandet kan främja vissa aspekter av sexuell hälsa genom att det medför en vidgad horisont från vilken det blir möjligt att utforska sex och sexualitet bortom rigida genusnormer. Att existera helt bortom samhällets normativa strukturer upplevs dock som en omöjlighet. Det är därför tydligt att ett mindre cisnormativt samhälle krävs för att transpersoner ska kunna åtnjuta samma sexuella livsvillkor som den övriga befolkningen. Denna slutsats trycker på att det finns ett behov av att utveckla det sociala arbetets praktik för att säkra transpersoners rätt till jämlika levnadsvillkor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Bladh, Marie
    et al.
    Linköpings universitet.
    Svedin, Carl Göran
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Agnafors, Sara
    Linköpings universitet.
    Predictors of educational failure at 16 and 19 years of age: SESBiC longitudinal study2023Ingår i: PLOS ONE, E-ISSN 1932-6203, Vol. 18, nr 1, artikel-id e0279531Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Educational attainment is highly associated with future health and independence. Throughout childhood, children are exposed to factors that may promote educational attainment and factors that may be associated with a reduced likelihood of being able to complete their education. The purpose of the current study was to investigate which factors, measured from birth up to finishing upper secondary school, were associated with a lower mean grade point average from lower and upper secondary school as well as eligibility to upper secondary school and college/university.

    METHODS: This is a longitudinal study on 1723 children born in 1995/1996 who have been followed until they were 20 years old. Information with respect to maternal sociodemographics, maternal stress factors during pregnancy and childhood, birth characteristics of the child, child behavior at 3 and 12 years of age, and mean grade point average from lower and upper secondary school, including eligibility to upper secondary school and college/university was collected.

    RESULTS: Children exhibiting high problems scores on the child behavior checklist at 12 years of age and children or having other living arrangements (e.g. foster parents or institutional care) were less likely to fulfill the requirements for upper secondary school (OR = 0.35, 95% CI = 0.17-0.71 and OR = 0.33 95% CI = 0.17-0.65, respectively). The likelihood of fulfilling the requirements to college/university was lower if the child had divorced parents at three years of age (OR = 0.30, 95% CI = 0.16-0.58) and exhibited externalizing problems at 12 years of age (OR = 0.45, 95% CI = 0.24-0.86) and if the mother had experienced high level of stress at (OR = 0.32, 95% CI = 0.14-0.77).

    CONCLUSION: Identifying mothers with high level of stressors as well as children with externalizing behaviour problems to provide guidance and support is very important as these two factors appear to be associated with future study performance in both lower and upper secondary school.

  • 21.
    Brito Olguin, Francis
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Motivation är A och O i behandlingsarbetet": En kvalitativ studie om hur personal på HVB-hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i behandlingen under placeringstiden2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Min studie handlar om hur personal på HVB–hem arbetar med motivation för att öka barn och ungas delaktighet i sin behandling under placeringstiden. Syftet med studien var att fånga upp personalens upplevelser och perspektiv av hur man arbetar med motivation och delaktighet för de placerade barnen. Till min studie har jag genomfört sex semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar på HVB–hem som jag därefter bearbetade med metoden tematisk analys. Till min analys har jag använt mig av teorierna empowerment och självbestämmande teorin. Resultatet visar att personal har olika tolkningar gällande arbetet med motivation och delaktighet och att man kopplar detta till olika praktiska moment som att påverka sin vardag genom husmöte och i sitt veckoschema. Vidare visar resultatet att motivation och delaktighet hör ihop och att båda behövs för att ungdomarna ska kunna göra en förändring och att behandlarnas verktyg för motivationsarbetet är belöningssystem. Resultatet visar att det finns flera hinder i arbetet som till exempel ifall ungdomen är SoL eller LVU- placerad och att personalen upplever sig begränsade utifrån de lagar som HVB–hemmen styrs utav. Ett annat hinder i arbetet som framkommer i resultatet är att ungdomar riskerar att utveckla fler riskbeteenden när de placeras tillsammans med andra ungdomar på HVB–hem. Gemensamt för alla informanter är att alla har utbildning och kompetens för arbetet men att personalen behöver fortsatt vägledning kring arbetet med öka barnens motivation och delaktighet i sin behandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Bruno, Linnéa
    et al.
    Stockholms universitet.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Conversations about violence, risk and responsibility with divorced and support‐seeking fathers in Sweden2023Ingår i: Child & Family Social Work, ISSN 1356-7500, E-ISSN 1365-2206, Vol. 28, nr 3, s. 764-773Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this paper is to analyse approaches to issues of risk, responsibility and representations of violence in women social workers' conversations with alleged or confirmed violent fathers. The study adds to a growing body of research on agencies' handling of intimate partner violence (IPV) in the context of separation. Empirically, the study draws from 12 structured, audio recorded and transcribed interviews with support-seeking and divorced fathers, from five municipalities in Sweden, conducted as part of a cooperation project in which a risk-detection method (Family Law Detection Of Overall Risk Screen [FL-DOORS]) was also tested. The results suggest a tension between different professional tasks. To validate information on IPV, detect risk and enhance a child perspective competes with other professional projects, most obviously with promoting cooperation between parents. The study confirms previous research, which demonstrates unique challenges facing women social workers and counsellors when working with men as perpetrators. In conclusion, the paper concurs with the call for a focus on responsibility and on safe parenting in professional conversations with allegedly or confirmed abusive fathers.

  • 23.
    Brännnvall, Mari
    et al.
    Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att arbeta i ”möjlighetsfönstret”: Polis och socialtjänst i samverkan vid akuta ärenden av våld i familjer med barn2023Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 30, nr 1, s. 435-455Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses the cooperation between police and social services when working in accordance with the so-called Icelandic model. The aim of this article is to explore what cooperation within the Icelandic model during the “window of opportunity” means for police officers and social workers discretion and their possibility to perform their work in acute cases of domestic violence in families with children. Empirical data consists of interviews with police officers and social workers. Theories of new institutionalism and street level bureaucrats are used in the analysis. Results show that the Icelandic model has led to increased cooperation between police and social workers at the crime scene. The police and social workers state that they can focus to a greater extent on carrying out what they regard as their own tasks in acute cases of domestic violence when they work according to the model. At the same time, the model has entailed increased control of their work, which has reduced the degree of discretion and possibility for professional assessments and priorities. The perception that there is a “window of opportunity” is shared by the police and the social services and they believe that coordinated efforts in the acute phase are important.

  • 24.
    Brännnvall, Mari
    et al.
    Västra Götalands kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Immediate and coordinated responses to domestic violence: Exploring the window of opportunity concept2023Ingår i: Journal of Gender-Based Violence, ISSN 2398-6808, Vol. 7, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines the window of opportunity concept and its implications for police officers’ and social workers’ perceptions of abused women’s agency. The study consists of a qualitative analysis of semi-structured interviews with eight police officers and eight social workers who have worked according to the so-called Icelandic model. This model is based on the assumption that a window of opportunity exists. It is thus a relevant case for analysing the concept’s implications for practical work with and support of abused women.We found that the empirical basis for the window of opportunity concept was meagre. However, the professionals working with domestic violence thought that the concept was relevant, useful and in accordance with their experiences. During the time period they perceived as the window of opportunity, they attributed agency to abused women, and considered it important to offer support before the window closed. At the same time, they tended to underestimate women’s agency, and viewed a choice not to accept support as a sign that the woman had returned to the abuser.

  • 25.
    Börjeson, Martin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Förord2023Ingår i: Personlig professionell utveckling för socionomer / [ed] Natasja Elmtoft Andersson; Anna Whitaker, Stockholm: Liber, 2023, s. 5-8Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 26.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En modell för införandet av en akademisk socialtjänst i Stockholms stad: Slutrapport2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Börjeson Eriksson Akademisk socialtjänst
  • 27.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Leder individuella stöd till delaktighet?: En kunskapskartläggning2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en kunskapskartläggning som är första delen i ett flerårigt forskningsprojekt som med olika metoder belyser frågan om individuella stödinsatser leder till ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen pekar på behov av fördjupande studier och i den registerstudie och de två intervjustudier som utgör forskningsprojektets andra delar är ambitionen att ytterligare fördjupa dessa perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 28.
    Cederlöf, Julieta
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    I skuggan av den våldsutsatta: Om anhörigas erfarenheter av att vara stöd åt en kvinna som blir utsatt för partnervåld2024Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I en tid där mäns våld mot kvinnor alltmer uppmärksammas som ett växande samhällsproblem, fokuserar denna studie på de anhörigas roll. Dessa anhöriga, som ofta är i skuggan av de våldsutsatta, hanterar dagligen den belastande situationen som uppstår av våldet. Studiens syfte är att utforska vilka utmaningar vuxna anhöriga upplever av att stötta sin våldsutsatta närstående, vilka påfrestningar på måendet anhöriga upplever, samt deras erfarenheter och behov av stöd. Genom kvalitativa intervjuer med tio vuxna anhöriga och en abduktiv forskningsansats har resultaten analyserats tillsammans med tidigare forskning och teorierna sekundär och vikarierande traumatisering, medberoende och sociala utbytesteorin. Studiens empiriska data resulterade i tre huvudteman; den anhöriges omsorg, det utomstående stödet och den tysta bördan, vilka ytterligare utvecklades till fyra analytiska teman; det villkorande stödet, förlusten av en relation, den ofrivilliga påverkan på måendet och i skuggan av den våldsutsatta.

    Resultaten påvisar att anhöriga ställs inför betydande utmaningar i sitt stöd till de våldsutsatta, särskilt när det gäller att anpassa stödet efter de våldsutsattas önskemål. Anhörigas anpassning till situationen undersöks genom medberoendeteorin, som belyser de strategier anhöriga använder för att hantera situationen. Studien visar också hur anhörigrollen innebär en psykisk och fysisk påverkan, med symptom som ångest, oro och sömnlöshet. Även om anhörigas symtom delvis överensstämmer med sekundär traumatisering, matchar de i större utsträckning kriterierna för vikarierande traumatisering, vilket betonar den inre personliga förändringen av att hjälpa en närstående som upplevt trauma. Vidare framhåller studien vikten av en ökad samhällelig kunskap om våld i nära relationer och dess påverkan på anhöriga. Många anhöriga prioriterar inte att söka hjälp för sig själva, då fokus oftast ligger på den våldsutsatta och de som söker stöd upplever generellt ett bristande stöd i form av oförståelse eller okunskap. 

    Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen om de utmaningar anhöriga möter när de stöttar sina närstående, samt hur de själva upplever behovet av stöd. Med detta bidrar studien till ett relativt nytt kunskapsområde genom att ge en djupare inblick i anhörigas erfarenheter och förslag till förbättringsområden.     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Dahl, Fanni
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Metoder för att motivera våldsutsatta och våldsutövande personer till stöd: En scoping review2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 2, s. 355-367Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna litteraturöversikt kartläggs och beskrivs befintlig forskning om hur män som utövar våld i nära relation respektive kvinnor som utsätts för våld i nära relation motiveras till att ta emot stöd. 13 artiklar inkluderades i litteraturöversikten där två skilda angreppssätt identifierades; Second Responder program (SRP) och inledande motiverande insats. Båda visar på goda resultat i bemärkelsen ökad tillgång till och användning av stöd. Det är dock oklart vilka effekter insatserna har för återfall i brott. Framtida projekt och studier bör hantera tvetydigheten i återfall som utfallsmått och studier bör kompletteras med brukares egna röster om insatserna.

  • 30.
    Danielsson Wiklund, Jessica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Olausson, Jennifer
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “... ja, ingen mår egentligen bra i den här organisationen av att allt ska gå så fort.”: Biståndshandläggares röster om utskrivningsprocessen inom äldreomsorgen2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie har varit att undersöka om biståndshandläggares arbete inom äldreomsorgen har förändrats i samband med utskrivningsprocessen från sjukhus mot bakgrund av den nya lag som tillkom januari 2018, lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Vi har velat synliggöra vilka förändringar av arbetet som skett i och med att lagändringen trädde i kraft, vad dessa i praktiken inneburit för biståndshandläggarna i arbete med äldre samt undersöka vad de upplever sig behöva för hanteringen av detta. Studien har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet består av totalt åtta intervjuer med yrkesverksamma socionomer inom biståndshandläggning äldreomsorgen vid en stadsdelsförvaltning belägen i Stockholms kommun. Det insamlade materialet har analyserats genom användningen av en perspektivanalys och analysschema av Håkan Jönson. Vidare har vi analyserat våra resultat utifrån Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och även använt oss av teoretiska begrepp som handlingsutrymme och makt. Resultatet av studien visar att det finns flera bakomliggande faktorer som påverkar biståndshandläggarnas upplevelser av sin yrkesroll utifrån den nya lagändringen, en har medfört ett förändrat arbetssätt och bland annat ställt krav på en högre grad av effektivisering i deras arbete. Respondenterna uttrycker att arbetssättet blivit mer akutstyrt, kravfyllt och de har svårigheter att förfoga över sin egen arbetstid vilket leder till att utskrivningar prioriteras framför hembesök och uppföljningar som därmed skjuts upp. Vidare framgår att det har blivit en sämre kvalité i arbetet då biståndshandläggarna pressas till att arbeta bakvänt i handläggningen till följd av bristande och uteblivna ADL-bedömningar (aktiviteter i det dagliga livet) från vårdens sida och de förkortade handläggningsdagarna i samband med utskrivningsprocessen. Biståndshandläggarna påverkas av stress i arbetet då tempot avsevärt har ökat vilket kan leda till felaktigheter i handläggningen och i förlängningen en känsla av otrygghet och rättsosäkerhet för den äldre.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Biståndshandläggares röster om utskrivningsprocessen inom äldreomsorgen
  • 31.
    Darwich, Helin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tutuncu, Dilara
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Jag vill inte alltid behöva se mig om utifrån mitt yrkesval": En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av klientutövat hot och våld2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka socialsekreterares erfarenheter och upplevelser av klientutövat hot och våld i arbetet med barn och unga. Det har gjorts en kvalitativ studie med en semistrukturerad intervjumetod och det har genomförts sex intervjuer. Empirin har tolkats utifrån en tematisk analys och en hermeneutisk meningstolkning. Materialet har analyserats utifrån tidigare forskning och socialkonstruktionismen som vetenskaplig grund samt coping och rollteorin som teoretiskt perspektiv. Studien visar att socialsekreterarna beskriver klientutövat hot och våld som tvetydigt eftersom de har delade meningar om vad hot och våld är samt att allvarlighetsgraden är en påverkande faktor i det. Tröskeln kopplat till hotet och våldets omfattning inom organisationen och medarbetarna har visat sig vara hög vilket medfört att socialsekreteraren i många fall reducerar händelser av hotfull- och våldsam karaktär. Det kan handla om att tillämpa strategier i sitt vardagliga arbete för att lättare kunna hantera riskfyllda situationer och nyttja organisatoriska säkerhetsåtgärder i ett förbyggande syfte. Vidare framkom det att det egna ansvaret är centralt i hot- och våldssituationer vilket har resulterat i underrapporteringar och mindre anmälningar. Resultatet visar också att tillgängligheten av socialsekreterares personuppgifter är ett orosmoment för socialsekreterare och används som innehåll i hot som framförs. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Debove, Julia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barriärer och möjliggörare för implementering av riktlinjer som säkerställer ett barnrättcentrerat arbetssätt2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det svenska åtagandet att efterleva barnkonventionen, och de riktlinjer, praxis och policy som följer är stort och förväntas prägla alla verksamheter som berör barn. Men skapar vi förutsättningar för anställda att efterleva barnkonventionen och de riktlinjer som följer? Vilka organisatoriska förutsättningar måste finnas på plats för att riktlinjerna ska kunna implementeras i verksamheterna?

    Syfte: Syftet med studien var att fördjupa kunskapen kring the National Councils of Churches in the Philippines (NCCP) förutsättningar att implementera ACT Svenska Kyrkans riktlinjer gällande Skydd av barn.

    Metod: Den här studien genomfördes med en deduktiv ansats där en hypotes härleddes utifrån teoretiska överväganden. Hypotesen gjorde antagandet att det saknades förutsättningar inom NCCPs verksamhet att implementera riktlinjen Skydd av barn. För att kunna granska hypotesen valdes en intervjustudie och litteraturstudie som datainsamlingsmetod.

    Resultat: Studien identifierade flera faktorer som påverkade förutsättningarna för implementering av riktlinjen. De tre faktorer som kom att påverka implementeringen mest var okunskap, ovilja att rapportera in överträdelser samt CHS-certifieringen.

    Slutsats: På det sätt hypotesen var formulerad i den här studien kunde den inte bekräftas. Trots detta har studien identifierat ett övervägande antal barriärer i implementeringen av riktlinjen Skydd av barn. För att få en vidare förståelse i vilka förutsättningar som kan komma att påverka implementeringen borde framtida studier rikta in sig på att undersöka de anställdas attityder och uppfattning kring vad riktlinjen och dess efterlevnad innebär.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Donevan, Meghan
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jonsson, Linda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Svedin, Carl Göran
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Osynliga brottsoffer: Intervjustudie bland personer som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I december 2022 gavs forskare vid Marie Cederschiöld högskola i uppdrag av den statliga utredningen “Skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi” (A 2022:02) att utföra en kvalitativ forskningsstudie riktad mot vuxna som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion.

    Syftet med studien var att få en djupare insikt i situationen för människor som förekommer i pornografi med fokus på utsattheten för våld och dess följder, samt behovet av och tillgängligheten till skydd, stöd och vård. Studien har främst en kvalitativ design, men innehåller även kvantitativa inslag.

    Metoden som användes innebar att deltagarna rekryterades via en annons, distribuerad genom sociala medier och på fysiska mottagningar med stöd av offentliga aktörer och ideella organisationer. Totalt intervjuades 26 personer mellan 26 mars och 19 juni 2023. Intervjun bestod av en kvantitativ enkät och en djupintervju som berörde ämnen som uppväxt, våldsutsatthet i samband med pornografi, hälsostatus, erfarenheter av att söka stöd och aktuella behov. Kvantitativ data bearbetades med deskriptiv statistik via SPSS, medan kvalitativ data analyserades genom reflexiv tematisk analys.

    Resultaten från enkätundersökningen visade att majoriteten av deltagarna var under 18 år då första inspelningen av pornografi gjordes och majoriteten hade erfarenheter av såväl olika former av traumatiska händelser under uppväxten som ogynnsamma uppväxtvillkor. Alla utom en hade erfarenheter av sexuella övergrepp under uppväxten. Majoriteten av deltagarna beskrev också i enkäten ett tvång och en våldsutsatthet under själva pornografiproduktionen. Deras hälsa präglades av långvarig psykisk ohälsa där ångest, depression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och dissociation var framträdande. De flesta hade någon gång blivit diagnosticerade med en eller flera psykiatriska diagnoser och varit i kontakt med många olika myndigheter/vårdgivare.

    Resultaten från djupintervjuerna strukturerades kring tre specifika faser i samband med pornografiproduktion: “In”, “Under” och “Ut”. Trots varierande erfarenheter kunde gemensamma faktorer identifieras som kollektivt bidrog till inträdet i pornografiproduktion. Bland dessa var systematiska svek, ofta manifesterade som försummelse och våldsutsatthet under uppväxten, där både vuxna och samhället svikit individen. En påtaglig känsla av ensamhet framhölls också som en drivande faktor, vilket ledde till att många kände sig tvungna att navigera sina sårbarheter på egen hand. Inträdet i pornografiproduktion representerade ofta en kamp för såväl ekonomisk som psykisk överlevnad.

    Fasen inne i pornografiproduktion präglades av fortsatt våld och en hög grad av utsatthet för olika typerav brott. Medverkan i egenproducerad eller studioproducerad pornografi framstod som en strävan efter kontroll efter att tidigare ha blivit berövade på makt och autonomi genom våldsutsatthet och exploatering. Berättelserna illustrerar nödvändigheten av att anta en roll när sexuella handlingar utförs mot ersättning, där individen agerar utifrån köparens förväntningar och krav. Samtliga deltagare uttryckte en rädsla för att hamna i det offentliga rummet till följd av materialets spridning—något som kändes oundvikligt. Denna rädsla var rotad i oron över att bli stämplade som mindre värd–”en hora”. Berättelserna belyser en process av normalisering och integrering av en negativ självbild, en konsekvens av upprepade svek och systematiskt våld.

    För de som blivit filmade eller fotograferade för pornografiproduktion under en längre tid, var resan “Ut” komplex och fylld med hinder och en hög risk för återfall. Intervjupersonerna lyfte ofta en specifik händelse som vändpunkten för att påbörja sin utgång, men många behöll en fot kvar i pornografiska sammanhang på grund av brist på alternativ och rätt stöd. Berättelserna understryker behovet av adekvat stöd och hjälp i form av professionella med kunskap och förståelse, behandling som adresserar grundorsakerna, insatser som fokuserar på individens komplexa behov, samt ett samhälle som tar våld på allvar. Framför allt handlade resan ut om att få omformulera jaget, från att ses som “en hora” som “får skyllasig själv” till att erkännas som ett brottsoffer.

    Deltagarna lyfte även fram viktiga medskick och råd till olika målgrupper. Till allmänheten underströk de behovet av förståelse och empati, grundad på en kunskap om verkligheten inom pornografiproduktionen snarare än föreställningar om “frivillighet”. Deltagarna ville förmedla till unga att trots den tillsynes lockande natur av plattformar som OnlyFans, är de negativa konsekvenserna aldrig värt det – och deras budskap är klart: gör inte det! Till konsumenter och köpare uppmanade deltagarna till att se bakom kameran, att förstå den mörka och skadliga industrin som deras konsumtion understöder. Och slutligen, för professionella, betonade de nödvändigheten av att fånga upp och ta ett helhetsgrepp, där effektiv screening, ett gott bemötande och hänvisning till specialiserad behandling blir nyckeln till resan ut ur pornografiproduktion.

    Avslutningsvis innehåller rapporten en diskussion med specifika rekommendationer om hur samhället kan stärka sitt skydd, stöd och vård för dessa osynliga brottsoffer, så att de får möjligheten att lämna våldets skugga bakom sig.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Dornell, Tove
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Rosati, Gabriella
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    När det tysta talar: En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelser av samtalsrummen på socialkontoret2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om socialsekreterares upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet på socialkontoret, och dess betydelse för det professionella mötet med klienter. Genom kvalitativa intervjuer med åtta socialsekreterare har vi besvarat frågeställningar om socialsekreterarens upplevelse av den fysiska miljön i samtalsrummet, vilka ramverk den fysiska miljön skapar för interaktionen med klienten samt hur makt yttrar sig i den fysiska miljön. 

    Intervjuerna genomfördes med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide och den insamlade empirin har sedan tematiserats och analyserats i relation till tidigare forskning, samt med hjälp av miljöpsykologi och Foucaults teori om makt. 

    Resultatet visar att fysiska aspekter i rummet så som möbler, färg, fönster och annan utrustning kan fylla olika funktioner i förhållande till mötets syfte, säkerhetsaspekter samt vilken relation socialsekreteraren har till klienten. Dessa aspekter kan även förstärka eller hjälpa till att jämna ut den maktobalans som finns inbyggd i relationen mellan klient och socialsekreterare, samt ge en känsla av vem man blir när man kliver in i rummet. Resultatet visar även att upplevelsen av den fysiska miljön varierar utifrån personliga preferenser, tidigare erfarenheter, socialsekreterarnas bemötande och det sammanhang som ligger till grund för mötet.

    Utifrån insamlad empiri kan vi se att samtalsrummen många gånger inte är optimalt anpassade till de behov som finns i mötet med klienter. Trots svårigheter i att uppfylla och bejaka alla aspekter som är av betydelse i ett samtalsrum så ser vi att det finns många mindre, samt större förändringar som skulle göra nytta i en bred bemärkelse. Det finns även ett behov av en större variation av rum för att skapa bättre förutsättningar för både socialsekreterare och klient i det professionella mötet. Detta sett utifrån den kunskap som finns inom miljöpsykologi, maktteori, tidigare forskning samt socialsekreterares kunskap och erfarenheter.

     

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Edhenholm, Niclas
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kärt barn har många namn: Hur problematisk skolfrånvaro framställs som socialt problem2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka hur problematisk skolfrånvaro framställs och omförhandlas som ett socialt problem. Studien ämnar göra så genom att studera och analysera texter producerade av tre olika aktörer som besitter ett delat ansvar för barn och unga med problematisk skolfrånvaro. Dessa tre aktörer är familjen, skolan med angränsande myndigheter och behandlare/utförare på uppdrag av socialtjänsten. Studiens frågeställningar ämnar närmre undersöka hur dessa olika aktörer beskriver problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem samt vilka diskursiva effekter detta genererar. De texter som valts ut för analys är en debattartikel publicerad i Aftonbladet skriven av en förälder till ett barn med problematisk skolfrånvaro, en rapport skriven av Skolinspektionen, samt en handbok som beskriver insatser vid långvarig skolfrånvaro skriven av en grupp forskare på uppdrag av ett företag som även erbjuder behandlingstjänster inom området.

    Studien grundar sig teoretiskt huvudsakligen på Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska systemteori, Foucaults (1982) teoretiska ramverk gällande diskurs samt Bacchis (2009) metodologiska analysverktyg What’s the problem represented to be. Bacchis verktyg används explicit i analysen genom att ställa specifika frågor gentemot det utvalda empiriska materialet.

    Analysens resultat visar att problematisk skolfrånvaro som ett socialt problem framställs på olika sätt beroende av vem avsändaren är – och att de olika aktörerna ofta använder olika strategier och perspektiv i beskrivningen och definitionen av problemet. Studien finner även en gemensam nämnare mellan samtliga texter gällande det faktum att föräldraförmågan inte lyfts eller problematiseras i förhållande till problematisk skolfrånvaro.

    En av studiens huvudsakliga slutsatser är att diskursen gällande problematisk skolfrånvaro generellt tenderar att förena barnet eller ungdomen som subjekt med det sociala problemet, särskilt vad gäller användningen av termen hemmasittare. Slutsatser gjorda i denna studie är framför allt applicerbara i kontexten för de tre texter som har analyserats, men kan också hävdas vara användbara i framtida undersökningar gällande kritisk diskursanalys av problematisk skolfrånvaro som socialt problem.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Ekström, Amanda
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Karlsson, Alexandra
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “Det är ju tyvärr en av de saker som är socialtjänstens stora utmaningar. … alltså det blöder”: En kvalitativ intervjustudie som undersöker socialsekreterares möjligheter och hinder för att arbeta för barnets bästa2023Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som styr socialsekreterares arbete med barns rätt och delaktighet samt vilken betydelse barnkonventionen har i socialsekreterarens arbete och om det har skett någon förändring sedan barnkonventionen inkorporerades som lag.  Studien baserades på fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Tre av intervjuerna genomfördes med personer som arbetar som socialsekreterare och två intervjuer med personer som i dagsläget arbetar som biträdande enhetschefer på en familjeenhet. Resultatet av studien har bearbetats utifrån en tematisk analys, för att sedan analyseras utifrån de teoretiska perspektiven systemteori, ekologisk systemteori och gräsrotsbyråkrati samt de teoretiska begreppen barnperspektiv och barns perspektiv. Det som framkommit av studien gällande våra frågeställningar om faktorer som möjliggör och hindrar socialsekreteraren i arbetet för barnets rätt och barnets bästa, har summerats i två huvudteman med tillhörande subteman. Resultatet av studien har visat att barnkonventionen länge varit en självklar del i socialsekreterarens arbetssätt, både praktiskt och teoretiskt. Därför har lagförandet av barnkonventionen inte gjort någon större skillnad hos socialsekreterarna på familjeenheten. Däremot visar studien att de större förändringarna som skett efter att barnkonventionen blivit lag snarare handlar om andra aktörers arbete, vilket i sin tur har medfört en betydande skillnad i socialsekreterarnas arbete för barnets rättigheter och bästa. Studiens övergripande slutsatser kan sammanfattas i följande punkter; Samhällssystemen styr socialsekreterarens förutsättningar att utföra sitt arbete, Barnkonventionen har gett verktyg för andra aktörer att inta ett barnrättsperspektiv, De organisatoriska förutsättningarna på varje enhet spel en stor roll samt Politikens prioriteringar påverkar socialsekreterarens förutsättningar i stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet av vår studie att det är många andra faktorer än bara lagar som påverkar förutsättningarna för att socialsekreteraren ska kunna utföra sitt arbete på ett adekvat sätt och att det i nuläget finns fler hinder än möjligheter för en socialsekreterare att arbeta för barnets rättigheter och bästa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forthmeiier, Felicia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kvalitet i skyddat boende2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Skyddat boende är en viktig insats för många som utsatts för våld i nära relation. I takt med att mäns våld mot kvinnor uppmärksammats allt mer i Sverige görs också fler placeringar i skyddat boende, men också en förskjutning som innebär att allt fler skyddade boenden drivs av privata aktörer. Samtidigt pågår diskussioner om upphandling, kvalitetssäkring och tillståndsplikt inom detta område.

    I ett flerårigt forskningsprojekt studerar vi hur kvalitet och upphandling av skyddat boende hanteras inom socialtjänsten. Vid detta seminarium kommer vi att presentera preliminära resultat från delar av vårt forskningsprojekt. Vi kommer att reflektera kring utvecklingstendenser, vad marknadiseringen innebär och kvalitetsbegreppets betydelse i relation till insatsen skyddat boende.

    Veronica Ekström är docent i socialt arbete och verksam som lärare och forskare på Marie Cedershiöld högskola. På seminariet deltar också doktorand Felicia Forthmeiier som kommer att presentera sitt kommande avhandlingsarbete om tillståndsplikt för skyddade boenden.

  • 38.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Hvenmark, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Ett pris man får betala?: Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende2022Ingår i: Sociologisk tidskrift, ISSN 0038-0342, Vol. 59, nr 4, s. 447-471Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While most shelters for abused women in Sweden used to be run by the women’s movement, about half of the shelters are, today, operated by private companies. The social services’ procurement of these shelters has resulted in increased demands for quality and monito-ring. This article examines perceptions of quality regarding shelters among local politicians on municipal level and managers in the social services. The analysis shows that perceptions of quality range from adherence to the social services’ assignment orders to evidence, cost-effectiveness, and competence among staff both at the social services and shelters. Moreover, an overly “caring” attitude among staff both at the social services and shelters is portrayed as problematic and unprofessional. The article concludes that the social services’ work with quality, procurement of, and placements in shelters can constitute an unwieldy conf lict surface where logics and practices typical of both market and welfare are pitted against each other

  • 39.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Olin Dahl, Fanni
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Samverkan som berikar: Utvärdering av IGOR-projektet2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2022 har Marie Cederschiöld högskola haft i uppdrag att utvärdera IGOR-projektet, vilket är ett samverkansprojekt mellan polismyndigheten och socialtjänsten på Södermalm i Stockholm. IGOR arbetar uppsökande med mäns våld mot kvinnor i nära relation och informerar, motiverar, erbjuder psykosocialt eller praktiskt stöd samt lotsar till andra avdelningar inom socialtjänsten eller polismyndigheten. Utvärderingens syfte har varit att undersöka hur projektet bidrar till att informera om och motivera till stödinsatser för våldsutsatta och våldsutövare. I syftet ingår att dokumentera hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i praktiken. I rapporten redovisas hur poliserna och socialsekreterarna i projektet arbetar för att i samverkan informera om och motivera till stöd, men också att de själva ger stöd till framförallt våldsutsatta kvinnor. Vidare diskuteras huruvida projektet bidrar till förbättrade möjligheter att informera om och motivera till stöd och vilka eventuella hinder och framgångsfaktorer som kan identifieras. Utvärderingen baseras på i huvudsak kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från polismyndigheten och socialtjänsten. Utöver dessa intervjuer har utvärderingen haft tillgång till IGOR:s egen statistik. Åtta brukare som har haft kontakt med projektet har också intervjuats.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 40.
    Emmervall, Annica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Skolsocionomer: I glappet mellan skola och socialtjänst?2022Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med min uppsats är att få ökad kunskap om skolsocionomers organisering och praktik. Jag har använt mig av en kvalitativ metod och har valt semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats med hjälp av fyra olika praktikteorier och en professionsteoretisk ansats och jag har tagit hjälp av fyra uttalade praktikteorier. Studien visar att skolsocionomerna i min studie bedriver socialt arbete utifrån de fyra praktikteorierna och utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv samt att de arbetar utifrån en yrkesprofessionalism. I den avslutande diskussionen resonerar jag kring hur mina resultat förhåller sig till tidigare forskning. Det avslutande avsnittet lyfter fram vikten av att fortsätta att forska på detta nya fält för socionomer, till exempel gränsarbete mellan socionomer i olika organisationer.

  • 41.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    BRA-samtal och våldsutsatta barn2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Stiftelsen Allmänna Barnhuset startade 2011 ett utvecklingsarbete med namnet BRA, Barns Rätt som Anhöriga. Utvecklingsarbetet resulterade i en modell för samtal med barn: ”BRA-samtal”. BRA-samtal är en modell utformad för att stödja personal inom kommuner, landsting/regioner och idéburna organisationer i hur de kan gå tillväga när de uppmärksammar barns rätt till information, råd och stöd, när de är anhöriga. BRA-samtal är utformad med barnets anhörigskap som explicit utgångspunkt. Det gäller barn, som omfattas av bestämmelsen i hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7 §, som har en förälder som med; ett missbruk, en psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning, en allvarlig fysisk sjukdom eller som dör. Stiftelsen Allmänna Barnhuset har fortsatt att utveckla modellen och har bland annat anpassat den till situationen för barn i osäkra boendeförhållanden, inklusive barn i skyddat boende. Ett tillägg i bestämmelsen i HSL 2021 innebär att även barn som är anhöriga till våldsutövare inkluderas. Under förutsättning att den våldsutövande föräldern får någon form av hjälp eller behandling, ingår nu även våldsutsatta barn i målgruppen för BRA-samtal. Vid seminariet presenteras den version av BRA-samtal som anpassats för nya målgrupper samt resultat från två projekt: dels en pilotstudie av BRA-samtal för barn i skyddat boende, dels från EU-projektet ”Efter våldet” där ett där BRA-samtal implementerats på ett antal skyddade boenden runt om i landet. 

  • 42.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Children’s Participation and Perspectives in Family Disputes2024Ingår i: Children in Custody Disputes: Matching Legal Proceedings to Problems / [ed] Anna Kaldal; Agnes Hellner; Titti Mattsson, Palgrave Macmillan, 2024, 1, s. 85-106Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    From a sociological perspective, this chapter discusses how agency interventions in the lives of children involved in family disputes, could become as child-centred and child-friendly as possible. It is divided into two parts, the first focusing on child health in family disputes, and the second on children’s participation and perspectives. The discussion sets out the results of several empirical studies of children in contact with family-law services and identifies implications for policy and practice. On a policy level, the author describes a need to dissolve boundaries between family-law proceedings and child welfare. To reach that objective in practice, the issue of children’s participation is connected to risk assessments and how best to communicate with children. The author explains how both the principle of care and the principle of participation can be simplified, then applied in practice, in order to contribute to the child’s sense of security and coherence. It is further argued that children’s participation can be enhanced, drawing on research of how best to communicate with them. Finally, the chapter explores children’s actions beyond participation, noting that, the children interviewed in one of the studies, emphasized their right to decide for themselves.

  • 43.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Enabling Children's participation: Putting the ‘good dialogues’ model into practice2024Ingår i: Children & society, ISSN 0951-0605, E-ISSN 1099-0860, Vol. 38, nr 2, s. 334-348Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    A growing interest in children's participation has led to an increased need for methods for communicating with children. Empirical knowledge on ways to secure children's participation in encounters with welfare professionals and in decisions regarding their life is, however, scarce. One example of a practice model intended to enable children's participation is ‘Good Dialogues’. Presenting results from an evaluation study of the feasibility and practical use of the Good Dialogues model, this article explores the ways in which practitioners manage to put the agenda of child-centred and child-guided dialogues with children underpinning this model into practice. The ways in which children's participation is undermined are also discussed as well as the need for further knowledge development.

  • 44.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Politik, lagar och praktik2023Ingår i: Barns röster om våld: Att lyssna, tolka och förstå / [ed] Maria Eriksson; Åsa Källström; Elisabet Näsman, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 27-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bergman, Ann-Sofie
    Stockholms universitet.
    Professionalisering och brukares behov: Dilemman i socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Hur kan socialtjänsten bäst möta behoven hos personer utsatta för våld i parrelationer, typiskt sett våldsutsatta kvinnor? Med utgångspunkt i exemplet Stockholms stad och organisering av arbetet med våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck i den kontexten, diskuteras i presentationen dilemman förknippade med den professionalisering av arbetet med våld i nära relation som pågått sedan millennieskiftet i många av landets kommuner. I exemplet som diskuteras finns två typer av enheter specialiserade på våld; med fokus på myndighetsutövning (Relationsvåldsteam RVT) respektive på stödinsatser (Relationsvåldscentrum RVC). Med utgångspunkt i resultaten av en forskarutvärdering av arbetet vid RVC i Stockholms stad vilken genomfördes under 2020 och 2021 diskuteras i presentationen för- och nackdelar förknippade med socialtjänstens organisering av arbetet med våld i nära relationer, sett ur såväl professionellas som brukares perspektiv. Frågan om samverkan mellan socialtjänstens olika delar och samordningen av insatser riktade till våldsutsatta berörs också. De resultat som presenteras pekar bland annat på hur socialtjänstens specialisering i förhållande till våld å ena sidan kan vara nödvändig för insatser mot våld och god kvalitet, samtidigt som den å andra sidan kan vara förknippad med professionellt ”gränsarbete” mellan olika professionella grupper, så att exempelvis praktiskt och vardagsnära stöd kan definieras ut från det egna professionella uppdraget, samtidigt som det är just den typen av stöd våldsutsatta kvinnor kan behöva för att ta sig ur en relation med våld, i synnerhet de kvinnor med begränsade socioekonomiska resurser.

  • 46.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Broberg, Anders G.
    Göteborgs Universitet.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs Universitet.
    Chawinga, Emma
    Göteborgs Universitet.
    Axberg, Ulf
    VID Specialized University, Norway.
    Safeguarding Children Subjected to Violence in the Family: Child-Centered Risk Assessments2022Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 19, nr 21, artikel-id 13779Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Assessing risk, planning for safety and security, and aiding recovery for children subjected to violence in a family setting is a complex process. The aim of the article is to synthesize the current research literature about risks for children subjected to violence in the family and outline an empirical base for a holistic and practically usable model of risk assessments placing the individual child at the center. Such assessments need to recognize four different areas of risk: (1) child safety, i.e., known risk factors for severe and dangerous violence aimed at both adults and children and how they play out in the individual case; (2) the child’s response in situations with violence; (3) the child’s perspective, especially fear and feelings of powerlessness in situations with violence; (4) developmental risks, e.g., instability in the child’s situation and care arrangements, lack of a carer/parent as a “secure base” and “safe haven”, the child developing difficulties due to the violence (e.g., PTSD), problems in parents’ caring capacities in relation to a child with experiences of, and reactions to, violence, and lack of opportunities for the child to make sense of, and create meaning in relation to, experiences of violence. In addition to the four areas of risk, the article emphasizes the importance of assessing the need for immediate intervention and safety planning in the current situation as regards safety, the child’s responses, the child’s perspectives, and long-term developmental risks.

  • 47.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bruno, Linnéa
    Stockholms universitet.
    Näsman, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Våldsutsatta barns vardag i förskola och skola2023Ingår i: Barns röster om våld: Att lyssna, tolka och förstå / [ed] Maria Eriksson; Åsa Källström; Elisabet Näsman, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, 3, s. 107-123Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Ingår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 49.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jonsson, Linda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    AVEC - The IDEAL model of child centred multiagency coordination: Experiences of development and implementation2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Every year, thousands of children stay at least one night at women’s shelters in Sweden with their guardian. At shelters the violence stops, but children’s rights are at stake. To be exposed to violence against a parent or be subjected to violence directly can lead to trauma later in life. A safe environment with healthy relationships with adults that understand the consequences of abuse may be a support for the child´s recovery. However, children may have additional needs of support while staying at the shelter or there might be gaps in services when children leave the shelter.

    During 2021-2022 five organizations have been working together in the project AVEC – After the violence to improve the situation for children in shelters: Save the Children Sweden, Children´s Welfare Foundation Sweden, the Gothenburg Church City Mission Foundation, Marie Cederschiöld University (former Ersta Sköndal Bräcke University College) and Barnafrid -National Centre on Violence Against Children at Linköping University. The project was based on the Convention on the Rights of the Child, the EU Charter, Directive 2019/29/EU and the Istanbul Convention. The overall objective of the AVEC project was the following: With a child rights approach, increase and improve protection and support for children at women’s shelters who are victims of domestic violence; increase the children’s mental well-being during and after their stay at the shelter.

    Through the AVEC project a working model called the “Puzzle” has been developed. The Puzzle consists of five puzzle pieces: 1) trauma informed care, 2) participation and information, 3) play and activity, 4) child centred cooperation, and 5) violence informed case management. The current report concerns the piece “child centred cooperation” (4). The report describes the work to design, pilot and evaluate model for multi-agency and multi-disciplinary coordination involving women’s shelters and social services, based on a child rights perspective, current research, and existing legislation.

    The work resulted in the IDEAL model for child centred cooperation which is outlined in the second part of this report. The model concerns different stages of the placement process, specifically aims and activities when children are coming into the shelter (I), during placement (D), when planning for and exiting the shelter (E), at the transition to life after the shelter stay (A), and finally activities securing a more long-term situation that aids children’s recovery (L). The model is focused upon cooperation between statutory services, that is, agencies making decisions on placements of adults or children at a women’s shelter and agencies responsible for child welfare investigations, as well as agencies offering support to victims of violence, and women’s shelters and similar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jonsson, Linda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    AVEC - The IDEAL model of child centred multiagency coordination: Short description2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Every year, thousands of children stay at least one night at women’s shelters in Sweden with their guardian. At shelters the violence stops, but children’s rights are at stake. During 2021-2022 five organizations have been working together in the project AVEC – After the violence, to improve thesituation for children in shelters: Save the Children Sweden, Children´s Welfare Foundation Sweden, the Gothenburg Church City Mission Foundation, Marie Cederschiöld University (former Ersta Sköndal Bräcke University College) and Barnafrid -National Center on Violence Against Children at Linköping University. The project was based on the Convention on the Rights of the Child, the EU Charter, Directive 2019/29/EU and the Istanbul Convention. The overall objective of the AVEC project was the following: With a child rights approach, increase and improve protection and support for children at women’s shelters who are victims of domestic violence; increase the children’s mental well-being during and after their stay at the shelter.

    This report outlines one part of the results from the AVEC project: the IDEAL model for child centred cooperation. The IDEAL model concerns different stages of the placement process, when children are coming into the shelter (I), during placement (D), when planning for and exiting the shelter (E), at the transition to life after the shelter stay (A), and it includes activities securing a more long-term situation that aids children’s recovery (L). The model is focused upon cooperation between women’s shelters and statutory services, that is, agencies making decisions on placements of adults or children at a women’s shelter and agencies responsible for child welfare investigations, as well as agencies offering support to victims of violence.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1234 1 - 50 av 157
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf