Endre søk
Begrens søket
1234567 1 - 50 of 389
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abdirashid, Samsam
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mohamed, Hawo
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara närstående till en person med alzheimers sjukdom: en litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en neurodegenerativ sjukdom som drabbar individen med sakta smygande symtom och påverkar det kognitiva, framförallt minnet. Diagnosen gör att personen ofta inte kan klara av vardagen, vilket innebär ett stort ansvar för närstående. Sjuksköterskans uppgift är att ge stöd till både anhöriga och närstående.

    Syfte: Att beskriva närståendes upplevelser av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom.

    Metod: Metoden var en kvalitativ litteraturöversikt som är baserad på nio vetenskapliga artiklar som är hämtade från PubMed och Cinahl Complete.

    Resultat: Analysen resulterades i fyra huvudfynd: Närstående erfarenheter av att ta hand om den sjuke, vilket visade att en del saknade erfarenheter och att det var en stor påfrestning att ta hand om den sjuke. Svårigheter att kunna balansera sin vardag, vilket visade att närstående hade svårt att balansera mellan det sociala livet och livet i hemmet. Bristande kunskap, vilket visade stor brist på kunskap att ta hand om den anhörige. Brist på egen tid och återhämtning, vilket visade att närstående inte fick tid för återhämtning vilket gav negativa effekter på närståendes hälsa.

    Sammanfattning: Närstående som vårdar en person med Alzheimers sjukdom drabbas av både psykisk och fysisk belastning. Ett multiprofessionellt team som kan stödja och öka kunskapen hos närstående kan minska negativa upplevelser och ge trygghet i vårdandet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Abreham, Negasi
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att leva med fibromyalgi: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Fibromyalgi är en kronisk smärtsjukdom som främst påverkar muskler och leder. Diagnosen kräver tre månaders smärta och minst elva ömma punkter på kroppen. Utöver smärtan kännetecknas sjukdomen av trötthet och sömnsvårigheter. Globalt lider 2-6 procent av fibromyalgi, och av dessa är 80-90 procentkvinnor. Orsakerna till sjukdomen är inte helt klara. Det krävs flera vårdbesök för att diagnostisera sjukdomen, vilket leder till olika behandlingar och tester för att hantera symtomen.

    Syfte Syftet är att belysa personers upplevelse av att leva med fibromyalgi.

    Metod I översikten användes Fribergs metodologiska ramverk (2022) för en systematisk litteraturöversikt. Det innebär att sammanfatta och analysera befintlig forskning inom ett specifikt område med noggrann granskning och vetenskaplig ansats för att belysa ett aktuellt problemkomplex.

    Resultat Resultatet lyfte fram smärta och trötthet som centrala hinder för arbetslivet och vardagsuppgifter. Dessa utlöste ofta depression och påverkade starkt den mentala hälsan. Utöver detta påverkade tillståndet även familjeliv och identitet negativt. Särskilt tydligt var stressen på arbetsplatsen och den ekonomiska osäkerheten. Tre huvudteman framkom, Fångad av smärta och trötthet, Kampen mot nedstämdhet och identitetsförändringar och Familjens roll och sociala utmaningar.

    Slutsatsen Personer drabbade av fibromyalgi lider av smärta, trötthet och psykisk påverkan, vilket påverkar arbete, identitet och familj. Det innebär att de behöver samhällets och hälso- och sjukvårdens stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Achourpour, Nina
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Registered nurses’ experiences of caring for women in Jamaica who have been exposed to intimate partner violence: A qualitative study2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Violence against women is an issue affecting women worldwide. Due to the high rates of women exposed to intimate partner violence, it is nearly impossible not to meet them in everyday nursing practice. Intimate partner violence is complex since it concerns physical violence as well as emotional, sexual, financial, and material aspects of abuse. Some women go to seek medical attention and herein lies the responsibility of the nurse to respond. Whilst many countries have handbooks or guidelines on how to support women exposed to intimate partner violence, nurses may encounter challenges in supporting these women in practice. This is particularly challenging in Jamaica, where there are reportedly high rates of intimate partner violence, but where various factors including limited resources and social and cultural norms, may limit the opportunities for nurses to support women exposed to intimate partner violence. Due to limited earlier research on the topic in Jamaica, there is a need for increased knowledge and understanding about how nurses in Kingston, Jamaica experienced the care they provide and how it affects them. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Adestedt, Mattias
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karimi, Monavar
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Föräldrars erfarenhet av att ha barn med diagnosen ADHD: En Litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund ADHD är en neuropsykiatrisk sjukdom som skapar svårighet med impulsivitet, hyperaktivitet och koncentration. Barn med denna diagnos har stor risk att hamna i ett flertal ogynnsamma situationer. Inom vården läggs stort fokus av sjuksköterskan på barnet i sig, men ofta glöms föräldern i situationen bort. ADHD är en livsomställande diagnos för alla inblandade där föräldrarna också är i behov av stöd, för sig själv men även för barnet med ADHD.

    Syfte Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha barn med diagnosen ADHD.

    Metod En litteraturöversikt som utgår utifrån tio vetenskapliga originalartiklar båda kvalitativa och kvantitativa forskningar.

    Resultat Resultatet i litteraturstudien visas i tre teman respektive underteman: Tema 1: föräldrars handlande gentemot barnen utifrån kunskap och strategier. Tema 2: påverkan på familjen och det sociala livet för föräldern som delas till två underteman: Familjestrukturens påverkan av barn med ADHD och påverkan på möjlighet och trygghet i det sociala livet. Tema 3: dagliga påfrestning som påverkar föräldralivet och delas till tre underteman: Stress, föräldrars psykiska hälsa och saknad stöd och hjälp.

    Slutsats Resultaten i litteraturstudien visar att upplevelsen av att ha barn med diagnosen ADHD i föräldrars liv var krävande, utmanade och stressande samt påverkade föräldrars sociala, fysiska och psykiska hälsa. Det visar att barn med ADHD påverkade familjestrukturen, hushållsekonomi och föräldrars jobb. Att vårda barn med ADHD var inte lätt för föräldrars sociala liv och skapade rädsla, oro, otrygghet och känsla av att vara otillräcklig samt inkompetenta för att ta hand om sitt barn. Det framkom också att föräldrar upplevde stigmatisering och isolering från människorna i samhället och anhöriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Adolfsson, Karin
    et al.
    Göteborgs universitet; Länssjukhuset Ryhov, Region Jönköpings län.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Bratthäll, Charlotte
    Länssjukhuset i Kalmar.
    Holmberg, Erik
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Björk-Eriksson, Thomas
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Stenmarker, Margaretha
    Göteborgs universitet; Region Jönköpings län; Linköpings universitet.
    Referral of patients with cancer to palliative care: Attitudes, practices and work-related experiences among Swedish physicians2022Inngår i: European Journal of Cancer Care, ISSN 0961-5423, E-ISSN 1365-2354, Vol. 31, nr 6, artikkel-id e13680Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: This study aimed to explore the attitudes, practices and work-related experiences among Swedish physicians regarding the referral process, integration and transition between oncology care and palliative care (PC).

    METHODS: A cross-sectional online survey was performed with a study-specific questionnaire in 2016-2017 in south-eastern Sweden. Physicians working with cancer patients within surgical specialties, medical specialties and paediatric oncology participated.

    RESULTS: The vast majority of the 130 participating physicians (99.2%) stated that PC was beneficial for the patient and were positive about early integration of PC (65.5%). Still, only 27.6% of the participants introduced PC at an early stage of non-curable disease. However, paediatric oncologists had a very early introduction of PC in comparison with medical specialties (p = 0.004). Almost 90% of the study population said they wanted to know that the patient had been taken care of by another care facility.

    CONCLUSIONS: Despite the physicians' positive attitude towards early integration and referral to PC, they often acted late in the disease trajectory. This late approach can reduce the patient's opportunity of improving quality of life during severe circumstances. There is a need for in-depth knowledge of the physicians' challenges in order to bridge the gap between intentions and actions.

  • 6.
    af Winklerfelt Hammarberg, Sandra
    et al.
    Karolinska Institutet; Region Stockholm.
    Björkelund, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Nejati, Shabnam
    Göteborgs universitet.
    Magnil, Maria
    Göteborgs universitet.
    Hange, Dominique
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Svenningsson, Irene
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    Petersson, Eva‑Lisa
    Göteborgs universitet; Region Västra Götaland.
    André, Malin
    Uppsala universitet.
    Udo, Camilla
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Högskolan Dalarna; Uppsala universitet.
    Ariai, Nashmil
    Göteborgs universitet.
    Wallin, Lars
    Högskolan Dalarna.
    Wikberg, Carl
    Göteborgs universitet.
    Westman, Jeanette
    Karolinska Institutet; Region Stockholm; Uppsala universitet.
    Clinical effectiveness of care managers in collaborative primary health care for patients with depression: 12‑ and 24‑month follow‑up of a pragmatic cluster randomized controlled trial2022Inngår i: BMC Primary Care, E-ISSN 2731-4553, Vol. 23, nr 1, artikkel-id 198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies, we investigated the effects of a care manager intervention for patients with depression treated in primary health care. At 6 months, care management improved depressive symptoms, remission, return to work, and adherence to anti-depressive medication more than care as usual. The aim of this study was to compare the long-term effectiveness of care management and usual care for primary care patients with depression on depressive symptoms, remission, quality of life, self-efficacy, confidence in care, and quality of care 12 and 24 months after the start of the intervention.

    Methods: Cluster randomized controlled trial that included 23 primary care centers (11 intervention, 12 control) in the regions of Västra Götaland and Dalarna, Sweden. Patients ≥ 18 years with newly diagnosed mild to moderate depression (n = 376: 192 intervention, 184 control) were included. Patients at intervention centers co-developed astructured depression care plan with a care manager. Via 6 to 8 telephone contacts over 12 weeks, the care manager followed up symptoms and treatment, encouraged behavioral activation, provided education, and communicated with the patient’s general practitioner as needed. Patients at control centers received usual care. Adjusted mixed model repeated measure analysis was conducted on data gathered at 12 and 24 months on depressive symptoms and remission (MADRS-S); quality of life (EQ5D); and self-efficacy, confidence in care, and quality of care (study-specific questionnaire).

    Results: The intervention group had less severe depressive symptoms than the control group at 12 (P = 0.02) but not 24 months (P = 0.83). They reported higher quality of life at 12 (P = 0.01) but not 24 months (P = 0.88). Differences in remission and self-efficacy were not significant, but patients in the intervention group were more confident that they could get information (53% vs 38%; P = 0.02) and professional emotional support (51% vs 40%; P = 0.05) from the primary care center.

    Conclusions: Patients with depression who had a care manager maintained their 6-month improvements in symptoms at the 12- and 24-month follow-ups. Without a care manager, recovery could take up to 24 months. Patients with care managers also had significantly more confidence in primary care and belief in future support than controls.

  • 7.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Klarare, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Trygg kan ingen vara: Elever som lever med skyddade personuppgifter2022Inngår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 16-21Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I Sverige lever över 10 000 barn med skyddade personuppgifter på grund av hot och våld. För barn och ungdomar som tvingas leva gömda kan skolan vara en tillflyktsort i en annars kaotisk värld.

  • 8.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Klarare, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Eriksson Lundström, Jenny
    Uppsala universitet.
    Vahlman, Sanna
    Ersta möjlighet, Stockholm.
    Vilket stöd våldsutsatta får blir ett lotteri: Ge kommuner ett särskilt bostadsförsörjningskrav för våldsutsatta2023Inngår i: Dagens Samhälle, artikkel-id 2023-06-08Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inrätta en nationell handlingsplan som säkerställer skydd, stöd och stadigvarande boende för våldsutsatta oavsett kommun, föreslår forskare i ett projekt om kvinnor i hemlöshet.

  • 9.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnor på skyddade boenden måste kunna ta tillbaka sina liv2022Inngår i: Expressen, ISSN 1103-923X, nr 22-02-09Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Sveriges myndigheter och kommuner måste sluta nöja sig med att kvinnor förvaras på skyddat boende under obestämd tid. Josefine Agius och Elisabet Mattsson uppmanar Sveriges myndigheter och kommuner att prioritera rätt i regeringens åtgärdspaket.

  • 10.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Woman Advisory Board,
    ”Stabil vardag måste ses som en del av traumabehandling”2022Inngår i: Dagens medicin, ISSN 1104-7488, nr 2022-04-07Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    För kvinnor utan fast bostad är det omöjligt att få traumabehandling, eftersom en stabil vardag är ett krav, skriver Josefine Agius, Elisabet Mattsson och Woman Advisory Board.

  • 11.
    Ahmadi, Mehrnaz
    et al.
    Ahvaz Jundishapur University of Medical Sciences, Iran.
    Beiranvand, Samira
    Ahvaz Jundishapur University of Medical Sciences, Iran.
    Poormansouri, Saeed
    Ahvaz Jundishapur University of Medical Sciences, Iran.
    Matbouei, Mahsa
    Shahid Beheshti University of Medical Sciences, Iran; Semnan University of Medical Sciences, Iran.
    Rohani, Camelia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Sense of coherence or self-efficacy as predictors of health-related quality of life in sickle cell disease patients2023Inngår i: Annals of Hematology, ISSN 0939-5555, E-ISSN 1432-0584, Vol. 102, s. 519-528Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Patients with sickle cell disease (SCD) suffer from impaired health-related quality of life (HRQoL). This study aimed to determine the level of HRQoL, sense of coherence (SOC), and self-efficacy (SE) in a sample of SCD patients, and to explore predictors of their physical and mental HRQoL. A cross-sectional descriptive study was conducted on 83 SCD patients of one university hospital. The data of the study was collected through Persian versions of the Short-Form Health Survey SF-36 (RAND 36-item), the Sense of Coherence Scale (SOC-13), and the Sickle Cell Self-Efficacy Scale (SCSES). The mean age of the patients was 26.34 ± 8.19 years old. Patients' mean scores for the Physical Component Summary (PCS), Mental Component Summary (MCS), SOC, and SCSES were 40.57 ± 17.18 (range: 0-100), 50.44 ± 17.95 (range: 0-100), 52.40 ± 15.35 (range: 13-91), 26.40 ± 6.96 (range: 9-45), respectively. Regression models showed that the level of the patients' SOC, was the main predictor of the MCS (β = 0.37, p < 0.001). However, the level of the patients' SE was the main predictor of the PCS (β = 0.30, p = 0.004). Also, "blood transfusion history" in patients was a common predictor for both the PCS (β =  - 0.28, p = 0.008) and the MCS (β =  - 0.29, p = 0.003). These results can assist nurses and clinicians to plan clinical interventions for SCD patients by focusing on increasing the level of the SOC and SE and improving SCD patients' HRQoL. Furthermore, measuring the level of the SOC and self-efficacy as screening tests are useful to find patients with a greater risk of impaired HRQoL.

  • 12.
    Ahrent, Elin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sallnäs, Astrid
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Livet efter mastektomi: En litteraturöversikt om kvinnors upplevelser2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen som drabbar kvinnor världen över. Mastektomi är en vanlig kirurgisk behandling och innebär att en del av eller hela bröstet avlägsnas. Den kroppsliga förändringen kombinerat med samhällets ideal påverkar en människas identitet och självbild. Sjuksköterskans mål med sin omvårdnad är att stödja och stärka en patients hälsoprocesser. Personcentrerad vård främjar hälsa och en förutsättning för att utföra detta är att sjuksköterskan förstår människans livsvärld.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser efter mastektomi vid bröstcancer.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2021) metod. De valda artiklarnas resultat sammanställdes och kategoriserades utifrån likheter och olikheter.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier vilka är “Reaktioner på den förändrade kroppen”, “Förändrad relation och sexualitet” och “Stöd och hantering”.

    Sammanfattning: Mastektomi medför inte enbart en fysisk förlust utan påverkar även kvinnorna psykiskt, socialt och sexuellt. Kvinnorna upplevde en förändrad identitet och självbild i samband med dessa förändringar. Detta i kombination med samhällets ideal av en kvinna kan möjligtvis försvåra deras adaption. 

  • 13.
    Akgün, Hatice
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stancovich Ortiz, Erika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är ett växande folkhälsoproblem både i Sverige och i resten av världen. Vid diabetes typ 2 har kroppen svårt att hålla sockerhalten i blodet på en tillräcklig låg nivå. Diabetes typ 2 som inte är under kontroll kan utveckla allvarliga diabeteskomplikationer. Då egenvård är en viktig del av behandlingen och patienten har det största ansvaret för egenvården har  sjuksköterskan en viktig roll att genom en individuell anpassad kommunikation och information ge det stöd och råd som patienten behöver för att genomföra egenvård.

    Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av diabetes typ 2

    Metod: Litteraturöversikten genomfördes utifrån 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl Complete användes för insamling av resultatartiklar. Artiklarna analyserades för att skapa gemensamma teman.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Svårigheter att förändra kostvanor, Svårigheter att förändra vanor kring fysisk aktivitet, Det professionella stödet, Stöd från närstående.

    Sammanfattning: Litteraturöversikten visade det att personer med diabetes typ 2 saknade individ anpassad information och hade negativa upplevelser från vårdmöten. Att upprätthålla hälsosamma levnadsvanor upplevdes tidskrävande och komplicerad. Personer med diabetes typ 2 har behov av stöd och information anpassad efter deras behov för att genomföra egenvårdsrutiner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Akkawi El Edelbi, Ranaa
    et al.
    Karolinska Institutet; Karolinska universitetssjukhuset.
    Eksborg, Staffan
    Karolinska Institutet; Karolinska universitetssjukhuset.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Lövgren, Malin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Wallén, Klara
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Ekman, Jennie
    Karolinska universitetssjukhuset.
    Lindemalm, Synnöve
    Karolinska universitetssjukhuset; Karolinska institutet.
    Parents' experiences of handling oral anticancer drugs at home: 'It all falls on me …'2023Inngår i: Journal of Evaluation In Clinical Practice, ISSN 1356-1294, E-ISSN 1365-2753, Vol. 29, nr 1, s. 94-100Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to describe the experiences of parents handling oral anticancer drugs in a home setting.

    METHODS: Parents of children with cancer were recruited from a paediatric oncology ward in Sweden to participate in an interview. The interviews were transcribed verbatim and subjected to qualitative content analysis.

    RESULTS: We found the following categories and subcategories: parents' views on the provided information-lack of, too little or contradictory information, and parents' preferences for information delivery; safety over time; correct drug dose; and drug administration. As time passed, most parents adapted to their child's illness, felt safer and found it easier to take in and process any given information. Parents preferred information in different formats (written, movie clips and orally) and in their mother tongue. Many parents were aware of the importance of giving an accurate dose to their child and described the process of drug administration as overwhelming.

    CONCLUSION: Parents need to be provided with accurate, timely, nonconflicting and repeated information-in different forms and in their mother tongue-on how to handle oral anticancer drugs at home.

  • 15.
    AL- Janabi, Bedoor
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Andersson, Lucas Wilco Penny
    Sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kunskap om HBTQI: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: HBTQI personer är en minoritetsgrupp som historiskt sett har blivit diskriminerade och inte haft samma rättigheter som andra. Studier visade att många HBTQI personer möter diskriminering, fördomar och stigmatisering både i vardagen och även i kontakt med vården vilket ledde till psykiska problem som bland annat depression, ångest, självmordstankar och självmordsförsök. HBTQI personer berättade om rädslor att bli avvisade. Sjuksköterskans roll är att främja hälsa, återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters HBTQI kunskap för att vårda HBTQI personer.

    Metod: En litteraturöversikt som i resultatet utgår från tio vetenskapliga artiklar varav fyra var kvalitativa, fem kvantitativa och en av mixad metod.

    Resultat: Resultatet redovisas under tre teman: ”Kunskapsnivåer; upplevda och mätbara”, ”Konsekvenser av bristande kunskap, känslor och attityder” samt ”Kommunikation med HBTQI personer”. Första temat visade en genomsyrande brist av HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Andra temat visade att bristande kunskap hade samband med negativa attityder och känslor av obekvämhet, vilket ledde till konsekvenser för vårdandet av HBTQI personer. Tredje temat visade att en brist på kunskap innebar bristande förståelse för hur man som sjuksköterska eller sjuksköterskestudent kommunicerar med HBTQI personer.

    Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter hade en både upplevd och mätbar brist på HBTQI kunskap inför att vårda HBTQI personer. HBTQI kunskap som saknades var relevant terminologi, information om hälsa och förståelse för hur man kommunicerar med HBTQI personer. Andra teman som kom upp i resultatet var påverkan av känslor och attityder mot HBTQI personer. Bristande HBTQI kunskap är delvis en konsekvens av brist på HBTQI fokus i läroplanen för sjuksköterskeutbildningar.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Al Yasein, Maisoun
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Plaksina, Oxana
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Husdjurens betydelse för hälsan hos äldre personer som bor hemma  ​: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fram till år 2050 förväntas den globala befolkningen över 60 år fördubblas och antalet personer över 80 år förväntas tredubblas. FN lanserade ett program för hälsosamt åldrande (2021–2030) för att minska hälsoklyftor och förbättra äldre personers livskvalitet. Äldre personer vill i ökande grad åldras i sina hem och hemmet representerar en viktig aspekt av deras trygghet och frihet. I hemmiljön blir husdjur allt vanligare, speciellt hundar och katter. Sjuksköterskor spelar en viktig roll inom hemsjukvården för att förstå husdjurs betydelse och erbjuda högkvalitativ personcentrerad vård.

    Syfte: Var att beskriva husdjurs betydelse för hälsan hos äldre personer som bor hemma.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar. Sökningen utfördes i databaser som Cinahl Complete och PubMed. Fribergs analysmodell används.

    Resultat: Visade att äldre personers hälsa påverkades positivt av husdjur. Till exempel kan ägandet av husdjur öka den fysiska aktiviteten och förbättra ägarens hälsobeteende, stärka självkänslan, ge kärlek och tröst, samt öka sociala kontakter och minska social isolering och ensamhet. I studien förekommer en del utmaningar och risker förknippade med husdjurägande, som bland annat oro över ekonomiska kostnader, bekymmer för husdjurets framtid om ägaren inte kan ta hand om de, fallrisk samt att skaffa en anpassad boendemiljö för både ägaren och husdjuret.

    Slutsats: Husdjur kan ha en positiv påverkan på äldre personers hälsa och välbefinnande. Det är viktigt för sjuksköterskan att ta hänsyn till denna kunskap och använda den i sitt arbete för att främja äldre personers hälsa samt förebygga ohälsa genom husdjursrelaterade aktiviteter och insatser.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Aldaboos, Fatimah Adel Mazyed
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Soares Da Silva, Lilian Marcia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ II: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ II (DMT2) är ett folkhälsoproblem som har ökat i hela värden och cirka 422 miljoner människor är drabbade av sjukdomen. I Sverige har ungefär 500 000 människor DMT2. Egenvård är en viktig del av behandlingen. 

    Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes mellitus typ II.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar, från databaserna Cinhal Complete och PubMed. Litteraturöversikten har analyserats med utgångspunkt i Fribergs modell.

    Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudteman: “Nya levnadsvanor”, “Behov av stöd” och “Kunskap och information”.

    Sammanfattning: Många patienter upplevde att det var en utmaning att utföra egenvård då det innebär mycket uppoffring, kunskap, motivation och stöd vid egenvård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Aledari, Jasmin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mohamud, Rayan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes typ 2 är idag en folksjukdom i Sverige och runtom i världen där antalet drabbade förväntas öka till 643 miljoner år 2030. Om sjukdomen inte behandlas i ett tidigt skede med adekvat egenvård kan sjukdomen ge upphov till en rad komplikationer samt orsaka ett enormt lidande på flera plan.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 2. 

    Metod: En litteraturöversikt enligt Fribergs modell med 10 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Artiklarna som valdes ut var av kvalitativ design.

    Resultat: I resultatet framkom två huvudteman: Egenvård och livsstilsförändringar samt Stöd. Under första huvudtemat framkom tre underteman: Kosthållning, Att utföra fysisk aktivitet samt Att övervaka blodsockret. Under andra huvudtemat framkom två underteman: Stöd från närstående samt Det professionella stödet.

    Sammanfattning: Litteraturöversikten uppmärksammade vikten av stöd från                vårdpersonal och närstående. Vårdpersonal och närstående hade en betydelsefull roll och kunde påverka hur väl egenvården följdes upp. Hinder och utmaningar gällande kost, fysisk aktivitet samt blodsockermätning uppmärksammades även.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Alhassani, Omar
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erfarenheter av depression efter stroke: En literaturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en allvarlig sjukdom som resulterar i varierande fysiska och psykiskakomplikationer. En tredjedel av alla som har överlevt en stroke drabbas av depression. Ofta gårdenna typ av depression obemärkt och obehandlat vilket påverkar individens återhämtning ochrehabilitering. Depressiva symtom kan dock identifieras om sjuksköterskan besitter kunskap inomområdet. Sjuksköterskans kunskap om erfarenheter av depression efter stroke (PSD) möjliggörsnabbare identifiering och är av stor vikt för en effektiv behandling.

    Syftet: Syftet var att belysaerfarenheterna av depressionen efter stroke.

    Metod: En systematisk litteraturöversikt sombegrundades i nio kvalitativa och kvantitativa originalartiklar. Tematisk analys utfördes avartiklarna.

    Resultat: De personliga erfarenheterna av depression efter stroke rubricerades underfyra teman: nedsatta fysiska funktioner och ihållande trötthet, känsla av isolering och ensamhet,kognitiva utmaningar och negativa känslor samt en förändrad självbild och identitet.

    Slutsats: Denna litteraturöversikt har bidragit till en fördjupad förståelse för erfarenheter av depressionefter stroke och identifierat viktiga teman som kan vägleda omvårdnadspraxis och ökasjuksköterskans kunskap inom området. Denna litteraturöversikt har även förstärkt övertygelsen om vikten av att inkludera patienters erfarenheter i forskningen och vården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Ali Abdi, Anisa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bergsten, Sanne
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Behovet av palliativ vård är stort, både i Sverige och globalt och behovet kommer fortsätta växa, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Palliativ vård innebär ett förhållningssätt som har till syfte att ge ökad livskvalité hos patienter och dess närstående i livets slutskede. Dessa patienter återfinns i de flesta vårdverksamheter där sjuksköterskor verkar och sjuksköterskan har ett huvudansvar för omvårdnaden vid vård i livets slutskede. Detta ställer krav på såväl ett yrkesmässigt kunnande, likväl som på den personliga och sociala kompetensen

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i livets slutskede.

    Metod: Metodvalet har utgått ifrån en litteraturöversikt. Den genomfördes genom sökning, urval och en analys av de vetenskapliga artiklarna enligt Fribergs (2022) beskrivning. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl complete och PubMed.

    Resultat: Resultatet inkluderade elva kvalitativa studier och analysen mynnade ut i fem temaområden: Att lära känna och skapa välbefinnande för patienten, Att stödja närstående och främja delaktighet, Känslomässiga upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede, Brister i samverkan och andra hinder inom den palliativa vården samt Behovet av teamarbete och stöd från kollegor.

    Slutsats: Av resultatet och med stöd av Jean Watsons teori om den mänskliga omsorgen framkom det att sjuksköterskor behöver finna hållbara strategier för att hantera de svårigheter vård i livets slutskede kan innebära i vilket verksamheterna har ett stort ansvar. Det behöver finnas avsatt tid för reflektion, handledning och återhämtning. Detta kan skapa förutsättningar för en kvalitativ god vård som alla människor bör ha rätt till i sin sista tid i livet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Ali, Hal Gord
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Andersson, Marcus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser inom slutenvården under Covid-19 pandemin: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Covid-19 pandemin som orsakades av Sars-Cov-2-viruset innebar en betydande utmaning för världen. I synnerhet påverkades hälso- och sjukvården av dess framfart. Sjuksköterskor som arbetade inom slutenvården under denna tid var särskilt utsatta och föremål för en rad olika upplevelser både positiva och negativa. Dessa erfarenheter är värdefulla att analysera för att bättre kunna hantera kommande pandemier.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors upplevelser inom slutenvården under covid-19 pandemin.

    Metod: Litteraturöversikt genomförd i enlighet med Fribergs metod. Elva kvalitativa originalartiklar valdes från databaserna PubMed och Cinahl Complete för analys.

    Resultat: Tre huvudteman identifierades vilka var: Rädsla, Osäkerhet och Sjuksköterskans upplevelser rörande yrkesrollen.

    Slutsats: Rädsla var en dominerande upplevelse bland sjuksköterskor och antog ett flertal olika former. Sjuksköterskor upplevde även osäkerhet relaterat till det oklara kunskapsläget, föränderlig information, den egna kompetensen samt brist på material och personal. Sjuksköterskor upplevde både positiva och negativa känslor relaterade till yrkesrollen. Förberedelse i form av utbildning av sjuksköterskor och allmänhet, genomtänkta rutiner och riktlinjer samt förbättrad lagerhållning av skyddsmaterial är viktigt för att minska negativa effekter under kommande pandemier.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Al-Kuhyly, Amany
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Aroub, Zahira
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Språkbarriärer inom hälso- och sjukvård utifrån ett patientperspektiv: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I och med att globaliseringen växer har det medfört en ökning av mångfalden i samhället. Allt fler interkulturella samtal sker som kräver ett fungerande samspel mellan utrikesfödda patienter och sjukvårdspersonal. Bristande kommunikation i form av språkbarriärer utgör en risk för vårdandet samt försvårar möjligheten för god vård.

    Syfte: Syftet var att beskriva utrikesfödda patienters upplevelser av språkbarriärer inom hälso- och sjukvård.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultat presenterar tre huvudkategorier. Dessa är Konsekvenser av språkbarriärer, Vikten av fungerande kommunikation och Tolk i vården.

    Sammanfattning: Litteraturöversikten har påvisat att språkbarriärer försvårade patient- och sjukvårdspersonalens vårdrelation. En konsekvens av detta var att informationsöverföringen brast och patienter lämnades ovetande om sin hälso- och sjukvårdssituation. Andra svårigheter som lyftes fram var korrelerat till känslomässiga, negativa ochkulturella element. Även tolkanvändning för att stödjakommunikationen benämndes vilket upplevdes både positivt ochnegativt. Att visa omtanke till patienter som inte kan detgemensamma språket är nyckeln till en god vård. Respekten ochförståelse för patienters olika kulturer är en central del för enpersoncentrerad omvårdnad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Al-obaidi, Mayar
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Abriham, Seble
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Personers upplevelser av det dagliga livet efter stroke: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Stroke är en sjukdom som drabbar många människor i hela världen. Detta leder till stora vårdkostnader och lidande för patienterna. Komplikationer av en stroke kan ledda till långvarig sjukhusvistelse, ökade sjukvårdskostnader, försvåra återhämtningen samt orsaka dödsfall.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med kvarstående komplikationer efter en stroke upplever det dagliga livet.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga, kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna, CINHAL Complete och PubMed, med sökorden Complications, Experiences, Everyday life, Individuality och Stroke. Artiklarna analyserades i fyra steg där likheter och skillnader kategoriserades och tematiserades.

    Resultat: Analysen resulterade i fyra teman; Upplevelser av ett begränsat liv som beskriver hur kognitiva begränsningar identifierades som ett problem för deltagarna i det dagliga livet, Upplevelser av rädsla inför framtiden, hur stroke är en traumatisk oväntad händelse som orsakar känslor av rädsla och hopplöshet, Uppleva tacksamhet beskriver positiva reflektioner om livet efter stroke Upplevelser av det livsviktiga sociala stödet beskriver om vikten av socialt stöd och hur familjerelationer var en stor del av livet. 

    Sammanfattning: Resultatet i denna litteraturöversikt lyfte fram hur att inte kunna utföra vardagliga aktiviteter påverkade deltagarnas självförtroende, motivation och tålamod. Där det beskrev att en stor förändring i livet inträffar efter att ha drabbats av stroke. En av de var att förlora tidigare förmågor och vardagsrutiner beskrev de som en besvikelse. Trots besvikelsen hade deltagarna också positiva reflektioner över livet trots att de sörjde över sina tidigare förmågor.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Alshobaki, Areej
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Forsberg, Stina
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att förlora sitt bröst: En litteraturöversikt om kvinnors upplevelse efter genomgången mastektomi2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen för kvinnor globalt, cirka 20 kvinnor utvecklar bröstcancer varje dag och förutom strålbehandling är kirurgi den vanligaste behandlingen av bröstcancer. Den vanligaste operationsformen är mastektomi, som innebär att man tar bort hela bröstet. Ingreppet innebär kroppsliga förändringar som påverkar kvinnans liv på olika sätt.

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse efter en mastektomi.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på 11 kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2021) metod. Resultatet granskades och kategoriserades utifrån likheter och olikheter.

    Resultat: Innehållet ifrån artiklarna resulterade i tre huvudkategorier; En förändrad kropp som innebar en påverkan på kvinnans identitet, mående och sexualitet. Stöd ifrån omgivningen kan påverka hur kvinnan ser på sin kropp och livet i stort. Vägen till acceptans här beskrivs det hur kvinnorna genom olika strategier fann en väg till acceptans över den nya kroppen.

    Sammanfattning: Kroppsbilden förändras för många kvinnor efter att ha genomgått mastektomi och medför fysiska, psykologiska och sociala utmaningar. Det påverkar även kvinnornas syn på identitet och femininitet Partners och anhörigstöd var en förutsättning för att kvinnorna skulle acceptera sin nya kropp. Stödet från sjukvårdspersonalen upplevdes som viktigt för kvinnorna. Sjuksköterskans kunskap och attityd har en viktig roll i processen att hantera den nya situationen kopplat till den förändrade kroppsuppfattningen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Al-suhaili, Hind
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eberle, Johanna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens upplevelse kring samverkan mellan slutenvård och primärvård: En litteraturöversikt med systematisk ansats2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I framtiden kommer befolkningens vårdbehov öka. För att möta detta ökade vårdbehov ställer vården om till god och nära vård. Genom utökad lagstiftning och skiftet till god och nära vård har kraven på samverkan skärpts och har även gett distriktssköterskan och primärvården en framträdande roll när det kommer till samverkan mellan vårdens olika verksamheter för patientens fortsatta vård och omsorg. Att informationsöverföringen mellan de olika vårdgivarna fungerar är en viktig del av en god samverkan och så även kommunikationen mellan sjukvårdspersonalen i de olika verksamheterna. En bristande samverkan kan leda till återinläggning på sjukhus som resulterar i risk för vårdskador och ökade kostnader för samhället.

    Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonalens upplevelser av samverkan vid utskrivning av patienter från slutenvård som är i behov av insatser från primärvård.

    Metod: Metoden var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databaserna som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl Complete, Psych Info och MEDLINE. Femton kvalitativa originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna analyserades utifrån Burnards niostegsmetod.

    Resultat: Resultatet visar på tre teman med sex kategorier. Dessa teman var informationsöverföring essentiell för god samverkan, förståelse för varandras arbete för förbättrad samverkan och förändrade organisatoriska förutsättningar utmanar samverkan.

    Slutsats: Vårdpersonalen har både positiva och negativa upplevelser av samverkan vid patienters utskrivning från slutenvård till primärvård. Bristande informationsöverföring mellan vårdgivarna leder till att patienter inte får den vård de behöver. Personlig kontakt vårdpersonalen emellan upplevdes förbättra informationsöverföringen. Bristande förståelse för varandras roller visade sig ha en negativ effekt på samverkan. Personliga relationer över organisationsgränser visade sig däremot främja samverkan. För att starta samverkan i rätt tid efterfrågas tydliga rutiner för utskrivningsplanering inom de olika verksamheterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Altevid, Karin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Vikström Palmer, Johanna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Barns behov som närstående i palliativ vård: Ur barnens perspektiv, en kvalitativ litteraturöversikt2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården bygger på förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten och lindra lidande för personer med obotlig och livshotande sjukdom. Palliativ vård utgår från fyra hörnstenar såsom symtomlindring, kommunikation och relation, teamarbete och närstående. Närstående är en person som den enskilde anser sig ha en relation till, exempelvis mor, far, partner, vän och barn. Som minderåriga barn räknas alla människor mellan 0-18 år. Barnens rättigheter som närstående beskrivs och regleras i olika lagtexter. Att en förälder är livshotande sjuk kan vara påfrestande och utmanade då barnens liv påverkas fundamentalt. 

    Syfte: Att ur barnens perspektiv beskriva deras behov som närstående i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikt baserad på vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2000 – 2022 Analysen är gjord med induktiv ansats av tolv kvalitativa artiklar med Bowlbys anknytningsteori som teoretiskt ramverk.

    Resultat: Resultaten i litteraturöversikten baseras på de fynd som framkommit i tolv forskningsartiklar, vilka alla ur barnens perspektiv beskrivit barns behov som närstående till en förälder med palliativa vårdbehov. Barnen uttryckte behov av sanningsenlig och kontinuerlig information samt att få känna sig delaktiga i situationen. De beskrev även utökade behov av bekräftelse genom empatiskt bemötande av vänner och trygga vuxna. Barnen uppgav att de ville ha omedelbart stöd när behov uppstod samt egna funktionella strategier för att upprätthålla känsla av normalitet i situationen.

    Slutsats: Barn till föräldrar som drabbats av livshotande sjukdom hanterar situationen på olika sätt och har behov av stöd. I denna litteraturöversikt framkom att föräldrarna har en central roll att informera och få barnen att känna delaktighet. Sjuksköterskan har tillsammans med skolan och övrigt nätverk runt barnet en viktig uppgift för att främja öppen kommunikation i familjen. Öppen kommunikation och barnens involvering från tidigt skede av förälderns sjukdom är att föredra trots barnens reaktioner.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Alvariza, Anette
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Att vara nära under livets sista tid: Personcentrerat stöd2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Presentationen kommer att fokusera familj och närstående och hur vården kan arbeta för att möta behov av stöd samt se till närståendes egen kraft och resurser. Hur är det att vara närstående till en person med palliativa vårdbehov? Hur vet vi vilka som behöver stöd, vilken typ av stöd och när och vad kan vi göra?

  • 28.
    Andersen, Daniella
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Schiöler, Maja
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fetma är ett växande problem världen över, som ger en ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Fetmans uppkomst påverkas av olika faktorer som miljö, genetik och livsstil. Sjuksköterskans uppgift är att ge en jämlik vård med respekt för människors lika värde. Studier visar att personer med fetma undviker vården på grund av rädsla för ett dåligt bemötande. 

    Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors attityder till vuxna personer med fetma. 

    Metod: Allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa och en kvalitativ artikel, vilka hittades genom databassökningar i PubMed, Cinahl complete och PsychInfo. Dataanalysen utfördes i fyra steg enligt Fribergs metod. 

    Resultat: Fem teman växte fram ur resultatet: Fördomar och stereotypa föreställningar, kunskap om fetmans uppkomst och viktkontroll, attityder relaterade till demografiska faktorer, sjuksköterskornas egen vikt och kroppsuppfattning, attityder i omvårdnadsarbetet. 

    Sammanfattning: Fetma är en komplex sjukdom som påverkas av en rad faktorer. En förenklad bild av sjukdomens uppkomst leder till mer fördomar. Att medvetandegöra samhällets normer om hälsa och kroppar kan sjuksköterskor upptäcka egna fördomar. Fortbildning kan ge sjuksköterskor en bättre kunskap vilket kan påverka deras attityder. En etisk diskussion rörande individens kontra samhällets ansvar samt påverkbara faktorer är av vikt så att sjuksköterskor sätter upp rimliga mål för patienterna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Andersson, Emma
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet högskola.
    Tiger Joutsen, Johanna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet högskola.
    Ett palliativt förhållningssätt inom hemsjukvård: Sjuksköterskor erfarenheter - en litteraturöversikt2024Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ett palliativt förhållningssätt är en förutsättning för att kunna ge palliativ vård där behov finns och ska underlätta de utmaningar som personer och deras närstående möter i samband med allvarlig sjukdom. Att vårda utifrån ett palliativt förhållningssätt tydliggör patienternas behov av åtgärder som ger ökad livskvalitet och minskar lidandet för svårt sjuka personer. Sjuksköterskans omvårdnads kompetens utgör en betydande del i den palliativa vården. Många allvarligt kroniskt sjuka lever längre i dag och får vård i hemmet via kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor.

    Syfte: Syftet var att beskriva kommunala hemsjukvårdssjuksköterskors erfarenheter av att integrera ett palliativt förhållningssätt för personer med allvarlig kronisk sjukdom i hemmet.

    Metod: En litteraturöversikt där 13 originalartiklar analyserades med en strukturerad tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry (2016).

    Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudteman med totalt åtta underteman. Att leda var det första huvudtemat och innefattade tre underteman: ansvar, kunskap och påfrestningar. Miljö var det andra huvudtemat och innefattade tre underteman: vårdens uppbyggnad, samarbete och hemmet. Det tredje temat var Att närvara och innefattade två underteman: kommunikation samt stöd och relation.

    Slutsats: Kommunala hemsjukvårdssjuksköterskor har en betydande roll i integrering av ett palliativt förhållningssätt där kommunikationen utgör en viktig del. Det finns behov av kompetensutveckling och handledning inom palliativ vård för sjuksköterskor i kommunal hemsjukvård och behov av ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.

    Fulltekst (pdf)
    Emma Andersson & Johanna Tiger Joutsen
  • 30.
    Andersson, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Perspektiv på etiksamtal i vården2022Inngår i: Etikarbete i vårdens vardag / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell Förlag , 2022, 1, s. 84-102Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 31.
    Andersson, Sandra
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som utsatts för våld i nära relationer: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Våld mot kvinnor i nära relationer är ett stort globalt och nationellt samhällsproblem där kvinnor oftare utsätts för grövre våld än män. Våld i nära relationer kan bestå av psykiskt, sexuellt, fysiskt, ekonomiskt, digitalt och materiellt våld. Kvinnors fysiska och psykosociala hälsa påverkas negativt. Som sjuksköterska behöver man vara väl förberedd på hur man bemöter kvinnor som drabbats av våld och stödja till att främja hälsa i mötet med drabbade kvinnor.

    Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta kvinnor som drabbats av våld i nära relationer.

    Metod Litteraturöversikten grundar sig på tio utvalda vetenskapliga originalartiklar av både kvalitativ och kvantitativ metod. Datainsamlingen genomfördes i Cinahl Complete, PubMed samt PsycInfo.

    Resultat Litteraturöversikten ledde fram till tre teman. Det första temat var Brister i organisation och kompetens med tillhörande underteman Tidsbrist, Kunskapsbrist samt Behov av utbildning gällande våld i nära relationer. Tema två speglar Att våga ställa frågan om våld med underteman Relationsskapande, Att fråga om våld som en rutinåtgärd och Underlättande faktorer. Tema tre berör Emotionella aspekter av att möta kvinnor utsatta för våld med underteman Svårigheten att hålla den professionella rollen och Att ställa den svåra frågan.

    Sammanfattning Resultatet i litteraturöversikten visar att sjuksköterskans kompetens i mötet med kvinnor som utsatts för våld var bristfällig. Det fanns en kunskapsbrist i omvårdnaden och otydliga rutiner på organisationsnivå. I vårdmötet var relationen och dialogen gällande frågan om våld central och därmed var tiden och platsen för samtalet viktig att ta hänsyn till. För att sjuksköterskan i sin profession skall kunna utföra adekvat omvårdnad så behövs det tydliga instruktioner och riktlinjer samt fortlöpande utbildning. Sjuksköterskor påverkas emotionellt i mötet med drabbade kvinnor och omvårdnaden har godare förutsättningar att bli bättre om de har en bredare kompetens gällande när/hur/var de ska ställa frågan om våld.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Andersson, Viktoriya
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att leva med Reumatoid artrit: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Background Rheumatoid arthritis, or rheumatoid joint inflammation, is the most common inflammatory joint disease, affecting 0.5–1.0 percent of the Western population. The disease develops gradually over several weeks to months, with symmetric inflammation in the hands and feet. Those affected are at risk of premature death.

    Aim The aim was to describe patients' experiences of living with rheumatoid arthritis.

    Method This literature review includes eleven original studies with the aim of describing the current state of knowledge in current research. The two electronic research databases, Cinahl Complete and PubMed, were used to gather information on rheumatoid arthritis. Findings were then thematized using Friberg's four-step model.

    Results The analysis resulted in four themes: Experiences of living with pain and fatigue; Experiences of a lack of social life; Support from family and healthcare; and Strategies for managing rheumatoid arthritis. The disease has a negative impact on participants' lives in several aspects, including physical, psychological, social, and economic.

    Summary Nurses need knowledge of how patients with rheumatoid arthritis experience living with the disease to assist them in managing their daily lives, provide information about the disease, and motivate lifestyle changes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 33.
    Angel, Marija
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Mayer, Johanna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Sophiahemmet Högskola.
    Om jag bara hade vetat tidigare: Information om prognos till närstående vid obotlig cancer - en litteraturöversikt2023Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Cancersjukdomar utgör idag den andra vanligaste dödsorsaken i världen. Ungefär en fjärdedel av de som drabbas av cancer kan inte botas. När en sjukdom eller skada är bortom bot övergår sjukvårdens inriktning i palliation som ämnar att främja livskvalitet och lindra lidande. Den palliativa vården utgår från en helhetssyn där närstående utgör en av de fyra hörnstenarna. När en familjemedlem är obotligt sjuk i cancer har närstående behov av att få information om bland annat sjukdomens prognos för att kunna förhålla sig till den förändrade livssituationen. Ett mål med att ge information om prognos är att öka förståelsen för sjukdomsförloppet. 

    Sjuksköterskan har en central roll i närståendestöd och samtal om prognos.

    Syfte: Att beskriva hur närstående till patienter med obotlig cancer upplever information om prognos.

    Metod: Litteraturöversikt med induktiv ansats. Tre vetenskapliga databaser; Pub Med, CINAHL samt PsycInfo, användes för att hitta artiklar. Tretton artiklar med kvalitativ ansats, tre artiklar med kvantitativ ansats samt en med mixad metod inkluderades till resultatet. Tematisk innehållsanalys utfördes efter Braun & Clarkes analysmetod. 

    Resultat: Resultatet presenteras under två kategorier “Ej förberedd på döden” samt “Betydande faktorer för information om prognos”. Resultatet visar att närstående fick otillräcklig information om sjukdomens prognos samt förväntat förlopp. De flesta önskade så mycket information om prognos som möjligt. Det framkom även att det var viktigt för närstående att få information tidigt och kontinuerligt men även om de komplikationer som kunde uppstå. Närstående önskade att information om prognos var tydlig och gavs i samtal där de blev tilltalade med ord som de förstod.

    Slutsats: För att kunna ta vara på den sjukes sista tid i livet behöver närstående få en realistisk bild av prognos och sjukdomsförlopp. Genom att informationen anpassas individuellt kan det få positiva effekter på närståendes hälsa i den svåra situationen då välbefinnande och hopp stärks.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Annersten, Sonja
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Knutsson, Stina
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erfarenheter av bemötande från vårdpersonal - Perspektiv från människor med beroendesjukdom: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beroende av narkotika och alkohol är ett stort samhällsproblem världen över som bidrar till negativa konsekvenser för den utsatte samt dess anhöriga. Människor med beroendesjukdom har stor samsjuklighet både fysiskt och psykiskt vilket gör att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal möter denna grupp frekvent. Studier visar att vårdpersonal ser på människor med beroende som svåra att behandla och att tillfredsställa i vården. Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vårdgivare vårda alla människor på lika villkor och sjuksköterskan har ansvar att bedriva jämlik vård till alla människor som är i behov av omvårdnad.

    Syfte: Syftet var att beskriva vilka erfarenheter människor med beroendesjukdom har av bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal.

    Metod: Elva kvalitativa vetenskapliga artiklar har hämtats från databaserna CINAHL samt PubMed och sammanfattats i en litteraturöversikt. Artikelanalys har gjorts utifrån Fribergs analysmodell.

    Resultat: Resultatet visade att majoriteten av studiedeltagarna någon gång upplevt ett stigmatiserande bemötande från vårdpersonal. Bristande kunskap ansågs bidra till ett stigmatiserande bemötande. Däremot hade deltagare även erfarenhet av att bli bemötta med respekt och värdighet, framförallt från personal som arbetade inom specialiserad beroendevård.

    Sammanfattning: Den stigmatisering som deltagare vittnade om handlade dels om att bli ovänligt bemötta, dömda på förhand, inte blivit tagna på allvar men även att de var oönskade patienter i vårdsammanhang. Deltagare berättade även att vårdpersonal ofta kunde för lite om beroendesjukdom och kunde betrakta beroende som ett val snarare än en sjukdom. Flera deltagare i studierna berättade även om vårdmöten som kantats av respekt och öppenhet från vårdpersonal. Detta genom att deltagare har blivit involverade i vården, att de kände sig lyssnade på och att vårdpersonalen bemötte dem med medkänsla och empati.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Anonymous,
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    When the wounds heal but the soul bleeds: A lived experience narrative2024Inngår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Accessible Summary

    What is known on the subject?

    • This paper acknowledges the profound and lasting impact of childhood abuse on substance use and homelessness.

    What this paper adds to existing knowledge?

    • It underscores the inherent value and humanity of every individual, regardless of their struggles.
    • That a comprehensive approach to mental health care, encompassing medication, therapy and a secure environment, is imperative.

    What are the implications for mental health nursing?

    • Early intervention and recognising individuals who suffer in silence are paramount. Mental health nurses must have the courage to ask uncomfortable questions and truly hear the unspoken words.
    • Mental health nurses should never underestimate the power of simply being present with someone during their darkest moments. This simple act can wield significant influence.
  • 36.
    Antonson, Emeline
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Söderberg, Matilda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Perinatal förlust har en stor emotionell påverkan på föräldrar och familjer. Sjuksköterskan är utbildad i omvårdnad och ska ha ett etiskt förhållningssätt, kunna ge stöd, visa medkänsla och främja hälsa samt mänskliga rättigheter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att lindra lidande och vårda patienter som upplever kris och/eller sorg.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som genomgår perinatal förlust.

    Metod Metoden var litteraturöversikt med kvalitativ ansats. Litteratursökningen gjordes i Cinahl Complete och MEDLINE och åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar inkluderades i resultatet.

    Resultat I resultatet framkom tre huvudteman. Första temat beskrev sjuksköterskors egna emotionella upplevelser av perinatal förlust. Andra temat handlade om olika hanteringsstrategier för att hantera känslor. Sista temat beskrev betydelsen av kunskap inom sorgevård och känslohantering för att kunna ge god omvårdnad och hantera sina känslor.

    Slutsats Slutsatsen i litteraturöversikten är att sjuksköterskor påverkas emotionellt vid vård av perinatal förlust, samt att utbildning är av stor vikt för god omvårdnad inom denna vård. Därav krävs mer utbildning i sorgeomvårdnad samt känslohantering och hanteringsstrategier för att kunna hantera dessa känslor, för att skapa ett öppet klimat bland kollegor och stöd från ledningen med rum för ventilation och reflektion, för att på så sätt kunna ge bättre omvårdnad med hög kvalité.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Anwi, Akwou Ruth Queendaline
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Velarde Enriquez, Nathaly Yoselyn
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund Etnisk diskriminering kan förekomma inom vården, trots att det är förbjudet. Arbetsgivaren har ett ansvar att förhindra diskriminering på arbetsplatsen och det är viktigt att anställda anmäler alla former av diskriminering. Sjuksköterskan ska erbjuda en säker vård med respekt för alla människors lika värde men etnisk diskriminering kan påverka sjuksköterskors hälsa och därav minska patientsäkerheten. Denna litteraturöversikt kommer att belysa sjuksköterskors erfarenheter av etnisk diskriminering.

    Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att utsättas för etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården.

    Metod En allmän litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga studier från Australien, England, Storbritannien, Israel, Nya Zeeland, USA och Kanada hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete. Studierna analyserades och kvalitetsgranskades enligt Fribergs (2022) analysmetod och kvalitetsgranskning frågor.

    Resultat Tre huvudteman framkom efter analysen som var: i)Fördomar, misstro och underskattning av yrkeskompetens, ii)Orättvis behandling och iii)Verbala kränkningar som beskriver sjuksköterskornas erfarenheter och indikerar att de utsätts för etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården. Diskrimineringen visade sig komma från patienter, närstående, medarbetare och chefer.

    Slutsats Etniska minoritetssjuksköterskor upplever etnisk diskriminering inom hälso- och sjukvården i de tio olika länder resultatartiklarna hämtades ifrån. Litteraturöversiktens fynd tyder på att etnisk diskriminering har en negativ inverkan på sjuksköterskors hälsa och en bristande kulturell kompetens bidrar till ökad diskriminering.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 38.
    Arapisonoglou, Eirini
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Londono Barrientos, Kely
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor: En litteratur översikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våldsutsatta kvinnor är ett globalt växande hälsoproblem. Våldet kan ta sig i uttryck i olika former som fysiskt, psykiskt, sexuellt och ekonomiskt våld. Detta innebär effekter på kvinnans hälsa samt samhällskostnader. Eftersom sjuksköterskan ofta är den första professionen inom hälso- och sjukvården som våldsutsatta kvinnor möter, är det viktigt att besitta rätt kunskap så att sjuksköterskor är förbereda och rustade för att hantera mötet med kvinnor och stödja till att främja hälsan.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta våldsutsatta kvinnor.

    Metod: En litteraturöversikt där 10 artiklar utvalda från CINAHL complete och Pubmed sammanställdes och analyserades.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade till tre olika teman: De emotionella påverkan på sjuksköterskan: Där mötet med de våldsutsatta kvinnorna väckte starka känslor och funderingar hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans roll i möte med våldsutsatta kvinnor: Det framkom att sjuksköterskorna uppfattade sin professionella roll på olika sätt. Organisatoriska faktorer som utmanar sjuksköterskans bemötande som har två subtema, brist på rutiner och brist på kunskap: Det som framkom här var att sjuksköterskorna var i behov av organisatorisk stöd gällande tydliga rutiner och utbildningar.

    Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att sjuksköterskorna upplevde olika barriärer som påverkade dem i deras professionella roll. Detta resulterade i utmaningar till att kunna erbjuda adekvat vård som föreligger i sjuksköterskans ansvar. Sjuksköterskorna upplevde att de hade svårt att släppa känslorna som skapades i mötet med de våldsutsatta kvinnorna vilket påverkade dem i deras privatliv. Studien visade även att sjuksköterskornas uppfattning kring vad deras professionella roll innebär skilde sig mellan dem. Slutligen upplevdes även en osäkerhet bland sjuksköterskorna då det framkom att de saknade tydliga rutiner från organisationen samt kunskap i form av utbildningar inom våld i nära relationer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Aronsson, Martina
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Grubbström, Tina
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuellt övergrepp: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sexuellt våld är ett globalt samhällsproblem. Kvinnor som utsätts för sexuellt övergrepp påverkar deras hälsa och kan leda till sjukdomar senare i livet. Studier visar att kvinnors upplever en negativ attityd från samhället när det söker hjälp. Sjuksköterskan har en viktig roll i bemötandet av kvinnorna och ett ansvar att vägleda till god livskvalitet och ett välbefinnande i frånvaro av lidande. Genom ökad kunskap och förståelse för kvinnors upplevelser kan bidra till ett bättre stöd från sjuksköterskan.

    Syfte Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. ​​

    Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga artiklar som analyserades genom Fribergs analysmodell. Databaserna CINAHL Complete och PsycInfo användes. Nio artiklar var kvalitativa och en kvantitativ.

    Resultat: Resultatet har sammanfattats i tre huvudteman: Fysiska och psykiska symtom, Kvinnors erfarenheter av att hantera trauma efter sexuellt övergrepp. Kvinnors erfarenheter av självbeskyllning och bemötande i samhället. Subtema: Identifiera, förstå, acceptera och att finna mening samt Att berätta och Skam och självbeskylling och Stigma leder till isolering.

    Sammanfattning: Kvinnor som blivit utsatta för sexuellt övergrepp har ett behov att våga berätta om sitt trauma. Att isolera sig från omvärlden påverkar kvinnorna så väl fysiskt som psykiskt. Kvinnor upplevde en negativ attityd från samhälle vilket påverkar kvinnorna till att inte våga berätta. Det framkom olika strategier för att kunna fungera i vardagen, strategier som däremot inte hjälper kvinnan att läka från trauma.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Artan, Leyla Abdullahi
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Abdi Nur, Fathi
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av egenvård vid Diabetes mellitus, typ 2: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus förekommer i två huvudformer och delas in i typ 1 (DM1) och 2 (DM2). DM1 grundar sig i insulinbrist och DM2 i insulinresistens. Förekomsten av DM2 är ett folkhälsoproblem som ökar både i Sverige och globalt. För att kunna lindra sjukdomen krävs det medicinska behandlingar men även egenvård. Egenvården är en stor del av behandlingen för att kunna lindra sjukdomen och minska komplikationer som kan uppstå vid icke behandlad DM2.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplever egenvård vid Diabetes mellitus typ 2.

    Metod: Denna litteraturöversikt byggdes på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed och analyserades enligt Fribergs beskrivning.

    Resultat: Sex huvudteman identifierades: Kontroll över sin sjukdom, Kost och fysisk aktivitet, Stöd från familj, Kunskap och kompetens, Patienters upplevelse av hälso- och sjukvården och Ekonomiska aspekter.

    Sammanfattning: Resultatet av denna litteraturöversikt visade att patienter upplevde att egenvården vid DM2 påverkades av olika grundläggande faktorer. Ansvaret för ett friskt och därmed långt liv låg på deltagarna. Detta hanterades olika beroende på de förutsättningar som individerna hade samt graden av ansvar som individen tog i förhållande till sin sjukdom. Stödet deltagarna fick från sina familjemedlemmar, vänner och grannar motiverade och uppmuntrade dem. Kunskap och stöd från sjukvårdspersonal var också en främjande faktor till att deltagarna blev motiverade till att lära sig mer om sjukdomen och upprätthålla egenvården.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 41.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Umeå universitet.
    Hall, Elisabeth O. C.
    Aarhus University, Denmark; University of Faroe Islands, Denmark.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Westergren, Thomas
    University of Agder, Norway; University of Stavanger, Norway.
    Fegran, Liv
    University of Agder, Norway.
    Pedersen, Mona Kyndi
    North Denmark Regional Hospital, Denmark; Aalborg University, Denmark.
    Aagaard, Hanne
    Lovisenberg Diaconale Univeristy of College, Norway.
    Dam, Kristianna Lund
    University of Faroe Islands, Denmark.
    Ludvigsen, Mette Spliid
    Aarhus University, Denmark; Nord University, Norway.
    Qualitative longitudinal research in health research: A method study2022Inngår i: BMC Medical Research Methodology, E-ISSN 1471-2288, Vol. 22, nr 1, artikkel-id 255Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Qualitative longitudinal research (QLR) comprises qualitative studies, with repeated data collection, that focus on the temporality (e.g., time and change) of a phenomenon. The use of QLR is increasing in health research since many topics within health involve change (e.g., progressive illness, rehabilitation). A method study can provide an insightful understanding of the use, trends and variations within this approach. The aim of this study was to map how QLR articles within the existing health research literature are designed to capture aspects of time and/or change.

    Methods: This method study used an adapted scoping review design. Articles were eligible if they were written in English, published between 2017 and 2019, and reported results from qualitative data collected at different time points/time waves with the same sample or in the same setting. Articles were identified using EBSCOhost. Two independent reviewers performed the screening, selection and charting.

    Results: A total of 299 articles were included. There was great variation among the articles in the use of methodological traditions, type of data, length of data collection, and components of longitudinal data collection. However, the majority of articles represented large studies and were based on individual interview data. Approximately half of the articles self-identified as QLR studies or as following a QLR design, although slightly less than 20% of them included QLR method literature in their method sections.

    Conclusions: QLR is often used in large complex studies. Some articles were thoroughly designed to capture time/change throughout the methodology, aim and data collection, while other articles included few elements of QLR. Longitudinal data collection includes several components, such as what entities are followed across time, the tempo of data collection, and to what extent the data collection is preplanned or adapted across time. Therefore, there are several practices and possibilities researchers should consider before starting a QLR project.

  • 42.
    Audulv, Åsa
    et al.
    Department of Nursing, Umeå University, Umeå, Sweden.
    Westergren, Thomas
    Department of Health and Nursing Science, University of Agder, Kristiansand, Norway; Department of Public Health, University of Stavanger, Stavanger, Norway.
    Ludvigsen, Mette Spliid
    Department of Clinical Medicine, Randers Regional Hospital, Aarhus University, Aarhus, Denmark; Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway.
    Pedersen, Mona Kyndi
    Centre for Clinical Research, North Denmark Regional Hospital, Hjørring, Denmark; Department of Clinical Medicine, Aalborg University, Aalborg, Denmark.
    Fegran, Liv
    Department of Health and Nursing Science, University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Hall, Elisabeth O. C.
    Faculty of Health, Aarhus University, Aarhus, Denmark; Faculty of Health Sciences and Nursing, University of Faroe Islands, Torshavn, Faroe Islands.
    Aagaard, Hanne
    Lovisenberg Diaconal University College, Oslo, Norway.
    Robstad, Nastasja
    Department of Health and Nursing Science, University of Agder, Kristiansand, Norway.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Marie Cederschiöld högskola.
    Time and change: A typology for presenting research findings in qualitative longitudinal research2023Inngår i: BMC Medical Research Methodology, E-ISSN 1471-2288, Vol. 23, artikkel-id 284Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Qualitative longitudinal research (QLR) is an emerging methodology used in health research. The method literature states that the change in a phenomenon through time should be the focus of any QLR study, but in empirical studies, the analysis of changes through time is often poorly described, and the emphasis on time/change in the findings varies greatly. This inconsistency might depend on limitations in the existing method literature in terms of describing how QLR studies can present findings. The aim of this study was to develop and describe a typology of alternative approaches for integrating time and/or change in QLR findings.

    Methods In this method study, we used an adapted scoping review design. Articles were identified using EBSCOhost. In total, methods and results sections from 299 QLR articles in the field of health research were analyzed with inspiration from content analysis.

    Results We constructed a typology of three types and seven subtypes. The types were based on the underlying structural principles of how time/change was presented: Type A) Findings have a low utilization of longitudinal data, Type B) Findings are structured according to chronological time, and Type C) Findings focus on changes through time. These types differed in 1) the way the main focus was on time, change or neither; 2) the level of interpretation in the findings; and 3) how theoretical understandings of time/change were articulated in the articles. Each type encompassed two or three subtypes that represented distinct approaches to the aim and results presentation of QLR findings.

    Conclusions This method study is the first to describe a coherent and comprehensive typology of alternative approaches for integrating time/change into QLR findings in health research. By providing examples of various subtypes that can be used for results presentations, it can help researchers make informed decisions suitable to their research intent.

  • 43.
    Augier, Viktor
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vabö, Vildior
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxnas upplevelse av att leva med stomi: En litteraturöversikt2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund En stomi är en kirurgisk åtgärd som innebär att tarmen förs ut och anläggs utanpå buken. Detta ändrar tarmfunktion och medför att elimination sker genom tarmutskottet i buken. Information och god omvårdnad är grundpelare för att kunna anpassa sig till den nya verkligheten.

    Syfte Att beskriva vuxnas upplevelser att leva med en stomi.

    Metod Metoden som använts är en litteraturöversikt. Artiklar med kvalitativ samt kvantitativ metod användes som underlag från databaserna PubMed samt Cinahl complete. Artiklarna analyserades genom en tematisering, som användes som underlag för resultatet.

    Resultat Tre huvudteman identifierades i resultatet vilka var Ett förändrat liv, Psykologisk påverkan av att leva med stomi och- Behov av stöd och kunskap. Det framkom att stomin påverkade det vardagliga livet och kunde ha negativ psykologisk påverkan. Det var tydligt att personer som får stomi behöver stöd från vårdgivare och familj.

    Sammanfattning Att få en stomi kan vara både fysiskt och psykiskt påfrestande för personer. Det uppstår problem som kan vara svårhanterade- samt upplevs som hinder i vardagen och skapar ett behov för omvårdnad och egenvård. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 44. Axelsson, Lena
    et al.
    Alvariza, Anette
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Årestedt, Kristofer
    Livskvalitet hos Närstående till personer i livets slut: Validering av The Quality of Life in Life-Threatening Illness - Family carer version2022Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självskattningsinstrumentet Quality of Life in Life Threatening Illness - Family carer version (QOLLTI-F) är utvecklat för att mäta livskvalitet hos närstående till personer i livets slut. Instrumentet är översatt till svenska och har uppvisat tillfredsställande innehållsvaliditet. Vidare validering behövs.

    Syfte: Att utvärdera mätegenskaper för QOLLTI-F, med fokus på begreppsvaliditet och reliabilitet, bland närstående till personer i livets slut.

    Metod: Studien har en tvärsnittsdesign och data samlades in vid två specialiserade hemsjukvårdsenheter i två städer i Sverige. Totalt 114 närstående (61% kvinnor, medelålder 67,5 år) besvarade en enkät bestående av bakgrundsfrågor och självskattningsinstrumenten QOLLTI-F, Caregiver Burden Scale (CBS), Preparedness for Caregiving Scale (PCS) samt Reward of Caregiving Scale (RCS). Konvergerande validitet utvärderades genom att korrelera QOLLTI-F med CBS, PCS och RCS. För att utvärdera den relativa betydelsen av QOLLTI-Fs dimensioner för närståendes övergripande livskvalitet användes multipel linjär regressionsanalys. Intern konsistens utvärderades med Cronbach’s alfa.

    Resultat: De allra flesta närstående hade svarat på alla frågor och hela svarsskalan från 0–10 användes för nästan alla frågor. Samtliga QOLLTI-F dimensioner förutom patientens tillstånd korrelerade som förväntat med upplevelse av påfrestning, förberedelse för att vårda och/eller egen behållning vilket stöder konvergerande validitet. Dimensionerna i QOLLTI-F förklarade tillsammans 70,5% av variationen i övergripande livskvalitet; närståendes eget tillstånd och närståendes perspektiv hade högst förklaringsvärde. Cronbach’s alfa varierade mellan 0,58–0,86.

    Betydelse: Självskattningsinstrumentet QOLLTI-F uppvisade goda mätegenskaper för att skatta närståendes livskvalitet i den aktuella studien. Resultaten indikerar att den övergripande frågan kan användas enskilt, speciellt när intresset är att fånga livskvalitet utifrån närståendes eget tillstånd och perspektiv.

  • 45.
    Ayoub, Maria
    et al.
    School of Health and Welfare, Dalarna University, Falun.
    Udo, Camilla
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. School of Health and Welfare, Dalarna University, Falun; Center for Clinical Research Dalarna, Uppsala University, Falun.
    Årestedt, Kristofer
    Department of Health and Caring Sciences, Faculty of Health and Life Science, Linnaeus University, Växjö.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Department of Women’s and Children’s Health, Childhood Cancer Research Unit, Karolinska Institute, Solna; Louis Dundas Center, Great Ormond Street Institute of Child Health, University College London, London, UK.
    Lövgren, Malin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Advanced Pediatric Home Care, Astrid Lindgren Children’s Hospital, Karolinska University Hospital.
    The Family Talk Intervention in Pediatric Oncology: Potential Effects Reported by Parents2024Inngår i: Children, E-ISSN 2227-9067, Vol. 11, nr 1, artikkel-id 95Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Childhood cancer impacts the family system and has psychosocial consequences for all family members. For the parents, the ill child, and the siblings to be able to adjust to this challenging situation, the whole family needs access to psychosocial support. However, only a few such family interventions in pediatric oncology have been evaluated. The aim of this study was to explore the potential effects of a family-centered intervention, the Family Talk Intervention (FTI), in pediatric oncology from the parents’ perspectives.

    Methods: A concurrent mixed methods design was used for this study. Data were derived from a pilot study of 26 families recruited from one pediatric oncology center in Sweden. This study focused on questionnaire and interview data from 52 parents.

    Results: After participation in FTI, the parents felt more satisfied with the conversations within the family about the illness. FTI also contributed to strengthened family togetherness, including more open communication and improved family relations, as described by the parents. Parents further expressed that they felt more empowered in their parenting role following FTI.

    Conclusions: The findings regarding FTI’s ability to improve family communication and family relations, thus strengthening family togetherness in families with childhood cancer, are promising. This provides motivation for a large-scale study of FTIs in pediatric oncology.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Bahi, Rebecka
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hassan, Hani Dayah
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom: En litteratursöversikt2024Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är en folkhälsosjukdom som drabbar miljontals människor och är det tredje vanligaste dödsorsaken i världen. För att kunna bemöta patienterna som drabbas av sjukdom krävs stort ansvar av sjukvården och främst sjuksköterskor som har en betydande roll av att främja hälsa och minska symtomlidande. Patienter behöver kontinuerlig uppföljning och utbildning kring sjukdomen för att kunna få en förståelse av innebörden samt utveckla egenvårdsåtgärder.

    Syfte: Syftet var att belysa individens upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom.

    Metod: Litteraturöversikt som utgick från 13 kvalitativa originalartiklar.

    Resultat: I resultatet presenterades patientupplevelsen med hjälp av övergripande teman som: “fysiska utmaningar”, “psykologiska utmaningar hos patienter med KOL", “Självkänsla och Stigma”, “Acceptans och Hanteringsstrategier” samt “Förlust och begränsningar”.  

    Slutsats: Litteraturöversikten om kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) visar komplexa fysiska och psykologiska utmaningar. Fysiska hinder som trötthet och andnöd påverkar vardagslivet, medan psykologiska utmaningar som självkänsla och stigma kan leda till depression och social isolering. Vikten av socialt och psykologiskt stöd framhävs för att komplettera medicinsk vård och underlätta hanteringen av KOL:s påverkan på livskvaliteten.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 47.
    Bartholdson, Cecilia
    et al.
    Karolinska Institutet; Karolinska Universitetssjukhuset.
    Kreicbergs, Ulrika
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska Institutet.
    Sveen, Josefin
    Uppsala universitet.
    Lövgren, Malin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska Universitetssjukhuset.
    Pohlkamp, Lilian
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Communication about diagnosis and prognosis: A population-based survey among bereaved parents in pediatric oncology2022Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 31, nr 12, s. 2149-2158Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: When a child is diagnosed with cancer, the whole family is affected, and parents struggle to grasp challenging information regarding diagnosis and prognosis. Most parents and children want honest communication and openness, yet this remains a complex and challenging task for healthcare professionals.

    OBJECTIVES: To describe bereaved mothers' and fathers' reports of communication of their child's cancer diagnosis and when the illness became incurable.

    METHODS: Data from a Swedish population-based survey conducted in 2016, including 135 mothers and 97 fathers who had lost a child to cancer 1-5 years earlier, were studied regarding the parents' reports of communication about their child's illness.

    RESULTS: A vast majority of parents wants information when their child's illness becomes incurable, and this need is generally met. However, fathers to a lesser extent than mothers, reported that they were informed about it. According to parents' reports 87 % of children received diagnostic information and 44 % of the children received prognostic information.

    CONCLUSION: A vast majority of both mothers and fathers would like to know when their child's illness becomes incurable, yet it remains unknown to what extent they want their child to be informed. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 48.
    Bellander, Tilda
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Synnergren, Maja
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    När ett barn befinner sig i livets slut: Föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård2023Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: När det inte längre går att bota ett barns sjukdom övergår vården till palliativ vård i syfte att minska barnets lidande och bibehålla barnets livskvalitet den sista tiden i livet. Föräldrarna  har en viktig roll i vårdandet av barnet. Förståelsen för föräldrarnas upplevelser kan bidra till ett gott bemötande av föräldrarna inom vården.

    Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som får palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och PubMed.

    Resultat: Fyra teman framkom i resultatet vilket var känslor, föräldrarollen, vårdteamet samt påverkan på föräldrar och familjen. Föräldrarna upplevde olika typer av känslor i samband med att deras barn fick palliativ vård. Föräldrarollen förändrades och föräldrarna fick ett större ansvar över barnets vård. De tyckte det var jobbigt att behöva fatta beslut kring barnet. Vårdteamet hade en stor betydelse för föräldrarna. Tydlig information, kommunikation och stöd från vårdteamet upplevdes som viktigt av föräldrarna. Många förlorade kontakten med släkt och vänner, och föräldrarnas egen hälsa påverkades negativt.

    Sammanfattning: Föräldrarna upplevde svåra känslor och det var särskilt svårt att fatta beslut om barnets vård. Kommunikationen med vårdteamet var viktig och föräldrarna behövde få tydlig och ärlig information samt stöttning ifrån vårdpersonalen. Det var betydelsefullt för föräldrarna att bevara relationen till sitt barn. Möjligheten att få hemsjukvård var avgörande för vissa familjer.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Bemark, Elin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lönn, Peter
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera personer som utsatts för våld i nära relation: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relation är ett utbrett och omfattande samhällsproblem som får allvarliga följder. Var tredje kvinna världen över kommer någon gång under sin livstid att utsättas för våld av någon i sin närhet. Det kan vara svårt att upptäcka våldsutsatthet och många gånger väljer en våldsutsatt att inte berätta. Sjuksköterskan har därför en nyckelroll i att identifiera förekomst av våld i mötet med dessa patienter.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att identifiera personer som utsatts för våld i nära relation.

    Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar varav sex kvalitativa och fem kvantitativa.

    Resultat: Resultatet grundar sig på fyra kategorier: Tidsbrist och andra hinder för screening, Otillräcklig utbildning i att hantera våldsutsatta personer, Att känna igen våldsutsatthet och hur man få en person att berätta och Sjuksköterskors känslomässiga påverkan. Sjuksköterskor menar att de inte har tillräckligt med tid, kunskap, utbildning eller stöd för att upptäcka våld eller för att kunna hjälpa vid våldsutsatthet. De kände sig inte helt bekväma med att lyfta frågor om våld.

    Sammanfattning: Det är komplext att ställa frågor om våld och identifiera våldsutsatthet. Det krävs förberedelse, utbildning, organisatoriskt stöd samt vägledning för att kunna identifiera och hjälpa. Att upptäcka och få ett avslöjande bygger på tillit och förtroende vilket kräver tid, engagemang, kunskap och erfarenhet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 50.
    Bent Boujemaa Ayari, Jamila
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Abdelwahab, Tabarak
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälso- och sjukvårdpersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunikation med patienter: En litteraturöversikt2022Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Språkbarriärer inom vårdmöten leder till många utmaningar som hälso- och sjukvårdspersonal måste hantera dagligen. Det är vårdgivares ansvar att se till att patienter oavsett kultur och språk får få jämlik vård. Det har visat sig att språkbarriärerna har lett till att hälso- och sjukvårdspersonal har haft svårt att kunna tillgodose behovet av god vård till alla.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av språkbarriärer i kommunkation med patienter.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts i enlighet med Friberg (2017) och översikten har baserats på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Två olika databaser användes för datainsamling: CINAHL Complete och PubMed. De sökord som användes var:"Communication barriers" "Nurse" "Experience".

    Resultat: Resultatet presenterades i fyra teman "Språkbarriärer tar tid och belaster", "Språkbarriärer hindrar ett gott vårdmöte", "Språkbarriärer trots tolkanvändning", "kommunikationsstrategier för att motverka språkbarriärer".

    Sammanfattning: Slutsatsen visar att språkbarriärer var ett hinder i utförandet av vården. De upplevde att effektiv och verksam vård inte kunde ges på grund av tidsbrist, arbetsbelastning samt att det hade varit utmanande även om tolk hade anväts.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1234567 1 - 50 of 389
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf