Decades of social science stress the vital role of trust in a robust democracy, and scholars have explored the origins of trust, highlighting the dynamic interaction between institutional trust and generalised social trust. While the literature exhibits uncertainties regarding the causal direction between these various forms of trust, it generally suggests that trust in institutions spills over to trust in people in general. This article examines a neglected aspect of trust studies – the relationship between local institutional trust and community trust. Drawing on a two-wave panel study from Sweden, the results indicate bidirectional relationships between the two forms of trust over time. In so doing, this study contributes to the prior research by showing that in a local context, where daily interactions take place between community members and representatives of local institutions, the relationship between trust in neighbours and trust in local institutions appears to be more complex and interdependent.

Inrätta en nationell handlingsplan som säkerställer skydd, stöd och stadigvarande boende för våldsutsatta oavsett kommun, föreslår forskare i ett projekt om kvinnor i hemlöshet.

The aim of this study is to examine some of the employees in the Church of Sweden and their knowledge and view on the concepts of tolerance, integration, assimilation and diversity. Besides that the study also examines if those employees motivate these concepts based on what I defined as Swedish values or confessional values. The study was done through submitted questionnaires from 26 employees within 15 parishes. To answer the survey's main questions, qualitative variables method was used that looked for variables and connections in the survey responses. Furthermore the study was based on the political philosopher Rainer Forst theory regarding tolerance. The analysis of the study shows that the 26 employees in the Church of Sweden have a high influence of Swedish values and/or Swedish legislation and low influences of confessional values in their answers. In addition to that the analysis also shows that 26 employees have lack of knowledge applicable concepts assimilation and integration. The analysis shows that the 26 employees have a partially similar view and knowledge regarding the concepts of diversity, tolerance and where they draw the line for tolerance. Lastly the 26 employees' view on tolerance according to the analysis gravitate towards the political philosopher Rainer Forst theory of tolerance as a respectful concept. The aim of the study has been to contribute to studies on the Church of Sweden's employees and their knowledge and view regarding contemporary concepts in order to provide an opportunity for increased knowledge within the subject. The study can also be used as a pilot study or a starting point for a more comprehensive survey of Church of Sweden's employees attitudes towards tolerance and diversity issues.

Syftet med denna uppsats skriven i livsåskådningsforskning under ämnet systematisk teologi, är att generera kunskap om vad som skiljer upplevelsen av bönen Fader vår, egenformulerad bön och bön genererad via artificiell intelligens (AI). Relationen mellan människa och maskin, andlighet och teknologi studeras med särskilt fokus på hur AI kan komma att påverka upplevelsen av den kristna praktiken bön.

Uppsatsen ämnar besvara följande forskningsfråga: Hur skiljer sig upplevelsen av att be en egenformulerad bön, en personligt anpassad AI-bön och att be Fader vår?

Metoden för studien är att tio intervjupersoner genomfört en övning under fem dagar där man bett på tre sätt. För det första har deltagarna bett den traditionella bönen Fader vår, för det andra har man bett egenformulerad bön och för det tredje har man bett med hjälp av ett AI-verktyg. Efter en introduktion har var och en av deltagarna genomfört övningen och fört egna noteringar över sina upplevelser. När övningen genomförts har enskilda intervjuer genomförts. Resultatet har dokumenterats och förts in i uppsatsen och därefter analyserats och diskuterats. Det kan konstateras att deltagarna, som alla har frikyrklig bakgrund, har haft allra störst vana vid den egenformulerade bönen. Bönen Fader vår har funnits med deltagarna under varierande del av deras liv om än inte så självklart i den personliga andakten och den AI-stödda bönen har för samtliga deltagare först skett i samband med denna studie.

Slutsatsen av uppsatsen ger vid handen att upplevelsen av bön med hjälp av artificiell intelligens kan leda i en imaginär och individualiserad riktning vad gäller framtida utlevnad av bön och andlighet.

At the beginning of the 20th century, a range of new laws concerning children and- youths in Sweden were enacted. An effect of the laws was that 15 to 18-year-oldboys and girls facing prosecution could get their sentences transformed into time spent at a reformatory. However, while the state established public reformatories for boys, girls were sent to Viebäckhemmen, a reformatory that was run by a religious organization; the Swedish Deaconess Institute. Given that the state organized different solutions for boys and girls during this period, the aim of this thesis is in part to analyze how gender impacted social policy. Theories on the private and public are used as a theoretical framework, as well as theories on how gender impacts the social contract and how the social contract impacts gendernotions. By incorporating the history of early social work in the field of civil society research, as well as adding a gender perspective, the thesis discusses how and why the logics within civil society were considered more suitable for the upbringing and re-education of girls. The study draws from a wide range of sources. Government documents and correspondence between the state and the organization provide a timeline for the reformatory, while other archival materials such as internal documents, court records, journals, and letters provide an insight into the daily life at Viebäckhemmen. The first part of the thesis focuses on the relationship and negotiations between state and organization, while the second part focuses on the women that populated the institution, where the concept of“caring power” is used to describe the relationship between girls and deaconesses.

Det brandskadeförebyggande arbetet är strukturerat som ett samarbete mellan olika samhällsaktörer, enskilda individer och lokal- och civilsamhällen. En förutsättning för ett framgångsrikt samarbete är att de olika aktörerna genomför sina beskärda delar – och att det finns ett förtroende för att de andra aktörerna kommer genomföra sina. 

Studien visar att det sker en medveten eller omedveten, växeldragning mellan individers personliga brandskydd och samhällets brandskydd, där individers brandskydd påverkas av det samhälleliga skyddet. Det finns potential att utnyttja civilsamhället för att kompensera för individers bristande brandskydd, liksom samhällets bristande förmåga. Idag är inte den typen av samverkan särskilt välutvecklad – man verkar från räddningstjänstens sida se civilsamhällesaktörer som resurser vid större händelser (som skogsbrand), men inte vid prevention av bostadsbränder.

Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.

Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.

Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.

Resultaten visar också att:

• Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillstånd
• Känslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletilliten
• Upplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgängligheten
• Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det
• Tilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygd
• Tilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorter
• Lokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställa
• Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet

The term "Islamist" and the way it is used has gained a decisive importance for the discourse on Muslims and Muslim organization in Sweden. This paper is an analysis of how the term “Islamist” is used in six official texts from the department of Psycological Defense at the Swedish Authority for Civil Contingencies (from 2022 the Authority for Psycological Defense). Here, we examine the concept of Islamism through a critical discourse analysis based on a previously performed thematic analysis of six texts produced within the departments knowledge project on Islamist information influence in Sweden, 2017-2022. We show that the term "Islamist" is used fluidly in the examined texts. A precisely defined, anti-democratic and dangerous ideology of “Islamic hooliganism” is defined as entirely distinguished from “ordinary Muslims”, and yet applied to very broad swathes of the population, including people with a Muslim identity, or people who are motivated by their Muslim faith to perform charity work.

We have found that, as a result of a plastic and rhetorically malleable conceptual definition, the examined texts have formulated a larger narrative about Islamism in Sweden as virtually synonymous with Muslim organization in general. Islamism is depicted as something foreign, as well as physically, socially, and ideologically threatening, incompatible with democracy and therefore something that needs to be monitored and defunded. The term Islamism thus becomes a tool to defund Muslim organizations and deplatforming Muslim individuals from the public sphere.

I denna rapport redovisas en enkätundersökning med 156 ledare från civilsamhällets organisationer i Sverige. Den visar att negativ etikettering och stigmatisering resulterar i minskad finansiering, förlorade samarbeten och ökad självcensur. Resultaten indikerar att organisationer som verkar för mänskliga rättigheter och social rättvisa är särskilt utsatta för anklagelser om extremism, vilket påverkar deras legitimitet, säkerhet och operativa kapacitet. Enkätsvaren indikerar att etiketteringen förekommer strukturellt och som ett politiskt verktyg, och att detta bidrar till att begränsa dessa organisationers möjligheter att verka. Rapporten pekar också på hur negativ etikettering på detta sätt bidrar till en inskränkning av det demokratiska utrymmet för ideellt engagemang i Sverige.

Runtom i världen försöker en auktoritär etnonationalistisk rörelse väcka misstro, vrede och hat mot demokratin och civilsamhället. Debattklimatet har hårdnat, och det offentligasamtalet har brutaliserats.

Den här boken analyserar tio tekniker som används för att angripa och underminera demokrater. Alla som vill värna det öppnasamhället behöver förstå dem.

Vilka är dessa tekniker? Och varför har de varit så effektiva?

I dagens välfärdspluralism antar idéburna organisationer roller som gemenskapsbyggare, röstbärare och serviceleverantörer. Det socialpolitiska landskapet är under ständig förändring – något som påverkar kyrkan och dess diakonala arbete. I kyrklig diakoni ryms praktik och reflektion, teologisk och socialpolitisk. Hur gestaltas detta? Vilka verksamheter prioriteras, hur organiseras och leds det diakonala arbetet? Hur kan diakoni utvecklas som hela församlingens angelägenhet? Vad är diakonens roll jämte andra anställda och frivilliga medarbetare, i de dagliga verksamheterna och i gudstjänsten? I boken diskuteras hur diakoni med sina bibliska rötter kan förstås i dag, bland annat ur ett genusperspektiv. Mänskliga rättigheter är ett sentida inslag i det diakonala arbetet. I antologins tolv kapitel ges också historiska tillbakablickar både vad gäller välfärdspolitik och syn på fattigdom.

Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än idag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker. Författarna ger de stora dragen, men låter oss också möta enskilda öden. Vilka var de första diakonerna? Vad hade de för bakgrund och var i samhället kom de att verka?

I rapporten undersöks befintliga inhämtnings- och spridningsmetoder som har till syfte att tillvarata kunskap som genereras inom den diakonala verksamheten i Svenska kyrkan. Med utgångspunkt i verksamhetsstatistiken och enkät (kyrkbussen) utarbetas ett förslag till en mer ändamålsenlig nationell kunskapsinhämtning. Metoder och strukturer, för lärande, analys och spridning av sådan kunskap identifieras. 

While most shelters for abused women in Sweden used to be run by the women’s movement, about half of the shelters are, today, operated by private companies. The social services’ procurement of these shelters has resulted in increased demands for quality and monito-ring. This article examines perceptions of quality regarding shelters among local politicians on municipal level and managers in the social services. The analysis shows that perceptions of quality range from adherence to the social services’ assignment orders to evidence, cost-effectiveness, and competence among staff both at the social services and shelters. Moreover, an overly “caring” attitude among staff both at the social services and shelters is portrayed as problematic and unprofessional. The article concludes that the social services’ work with quality, procurement of, and placements in shelters can constitute an unwieldy conf lict surface where logics and practices typical of both market and welfare are pitted against each other

Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i Svenska Missionsförbundets separation från Svenska kyrkan i slutet av 1800-talet och nattvardens betydelse för separationen. Uppsatsen fördjupar nattvardsfrågan, en fråga som var konkret och nära för väckelsens människor och en tydlig orsak till Svenska Missionsförbundets bildande.

Uppsatsens syfte är att undersöka om de skiljelinjer i nattvardsfrågan som fanns mellan Svenska kyrkan och Svenska Missionsförbundet, vid tiden för det senares bildande, är aktuella fortfarande i dag.

Tillvägagångssättet för att förstå 1800-talets väckelserörelse och skiljelinjerna angående nattvarden har varit litteraturstudier. För att få en inblick i dagens situation och nutidens skiljelinjer har kyrkornas styrande dokument samt den ekumeniska överenskommelsen mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan studerats.1 Litteraturstudierna har kompletterats med intervjuer med företrädare för båda kyrkorna. Insamlingen av fakta från litteratur och intervjuer har strukturerats utifrån nattvardens påverkan på församlingssynen, kraven för att få tillträde till nattvardsbordet, vem som får leda nattvarden och uppfattningen om Kristi närvaro i nattvarden.

I studiet av nattvardens roll på 1800-talet framträder dåtidens starka band mellan stat och kyrka. Det fanns ett lagstiftat tvång att inta nattvard som togs bort år 1863, innan dess var nattvarden ett av kraven för vittnesgillhet. Endast den som var vittnesgill fick vittna i domstol, gifta sig, avlägga akademisk examen och ingå avtal. Kyrkans nattvardsuppdrag var ”å ena sidan att sträva om dess helgd, å den andra sidan att göra dess undfående till en undersåtlig plikt och tecknet på medborgerlig oförvitlighet” (Brilioth, 1933, s.239).

Skiljelinjen som drev separationen från Svenska kyrkan var synen på de troendes gemenskap. Väckelsens människor ville inta nattvarden bland de som hade en erfarenhet av en personlig omvändelse och tro. Väckelsens syn gick inte att förena med Svenska kyrkans nattvardssyn, vilket ledde till att det bildades nattvardsföreningar som senare övergick till egna församlingar i det nybildade Svenska Missionsförbundet.

Uppsatsens resultat visar att det finns kvar skillnader i fråga om ämbetets roll i förvaltningen av nattvarden samt i förhållandet mellan dop och nattvard. Men, idag finns det en uttalad vilja att göra sitt bästa för att få ett fungerande samarbete, där skillnaderna inte är hindrande för ekumeniken. Den viljan märks i kyrkornas ekumeniska överenskommelse och i intervjuerna med företrädare för kyrkorna.

Resultaten genererar en frågeställning för vidare forskning: Hur praktiseras nattvarden i situationer där det endast är en person som representerar hela den kristna kyrkan, till exempel i sjukhusprästens/pastorns roll? 

Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.

Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.

Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.

Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.

This practice paper articulates the key learnings for philanthropic organizations based on their experiences of the COVID-19 pandemic. Which actions can philanthropic organizations take to best support community needs during times of crisis? To answer this question, we synthesize information about how philanthropic organizations responded during the early COVID-19 crisis (spring―fall 2020) across 11 countries: Australia, Austria, Finland, Germany, Iceland, Israel, Norway, Sweden, the Republic of Korea, the Russian Federation, and the United States of America. Results indicate four key actions that we recommend philanthropic organizations take during times of crisis: (1) Assess community needs; (2) engage with volunteers and donors; (3) communicate effectively and strategically with volunteers, donors, and the public; and (4) focus on equity.

In the late 1980s and early 1990s, the Swedish school system underwent a series of reforms that opened up the system for independent schools funded through vouchers. Since then, for-profit firms have gained significant traction and constitute a far greater share of the school system compared to nonprofits. This dissertation aims to contribute to a better understanding of the conditions facing secular and confessional nonprofit schools, both during the establishment process and the day-to-day operations. To achieve this aim, I have adopted an institutional approach which in this case implies that I focus both on formal rules and regulations (i.e., legal framework) as well as systems of beliefs, values, and ideas. The articles included in the dissertation analyze four conditions. First, I point to how confessional schools have always been perceived as deviant and as reducing social cohesion. This remains true regardless of whether the value system of the Swedish school system has been said to rest on a secular or a religious foundation. Second, I show how a lack of a philanthropic infrastructure in Sweden makes it harder for nonprofits to initiate new schools. Third, I discuss how due to the marginal presence of independent schools in Sweden before the school choice reform there is a lack of intermediary organizations giving advice to nonprofit schools regarding best practices and representing them at the political level. Fourth, I show how the design of the legal framework of the school system puts high demands on nonprofit schools to conform both to a bureaucratic logic and a market logic. Taken together, the results point to various conditions that contribute to a situation in which secular and confessional nonprofit schools have difficulties asserting themselves in the Swedish school system.

Previous research has identified sociodemographic inequalities in fire prevention measures. This study examined whether sociodemographic differences persist in the Swedish population concerning fire prevention measures and particularly whether there remains an inverted u-curve related to age in protection habits. Additionally, it investigated whether fire protection practices are influenced by the level of societal protection. The research utilised survey data and register data from The Swedish Civil Contingencies Agency and Statistics Sweden. A latent class analysis was conducted, dividing respondents into four latent classes, followed by two binomial regression analyses. The study revealed three key findings regarding fire protection measures. First, certain demographic groups, namely the young, women, single and childfree households, low-income and low-education individuals, immigrants, and urban residents, are disproportionately lacking optimal fire safety measures. Second, although a safety maturity curve is still observed, older adults in Sweden today are considerably more protected compared to 15–20 years ago, indicating that safety practices employed during middle age continue into old age. Third, a trend is observed where individuals living in areas with more efficient professional rescue services tend to have lower levels of personal fire protection, suggesting a rational choice based on the perceived level of societal protection.

This paper utilizes the literature on liability of newness and smallness to examine new nonprofit school venture creation and explore what challenges new school ventures face. We ask the following researchquestions: What challenges and obstacles do new nonprofit school ventures face? How do new nonprofit school ventures manage to maneuver, mitigate, or overcome these challenges and obstacles? To answer these questions, we conducted a comparative case studyof three nonprofit organizations operating schools in Sweden. Our material consisted of semi-structured interviews and archival documents. The article illuminates two salient challenges for new school ventures: the need for legitimacy from a diverse set of stakeholders and the marshalling of sufficient resources. To cope with these challenges, the organizations combined an outward conformist strategy with an inward resource replacement strategy. Moreover, even though all ventures experienced obstacles, thecharacter and magnitude of these obstacles differed depending on their mode of emergence.

In this paper, we suggest a research agenda based on a review of literature exploring gender in nonprofit organizations (NPOs) published in key field-specific journals in nonprofit studies. The literature review shows that gender is often included as an unproblematized variable and that few studies focus on organizational processes that (re)produce gender inequalities and promote gender equality in NPOs. There is thus a need to expand our knowledge concerning gender in NPOs. The purpose of this paper is therefore to contribute to the development of empirical and theoretical work concerning organizational processes that (re)produce gender in NPOs. In order to inspire such endeavors, we outline a research agenda that proposes an understanding of gender informed by gender theory, an acknowledgement of NPOs as arenas where gender is (re)produced, and a development of theories on NPOs as gendered organizations.

Många diakoner uppfattar liturgiska uppgifter som centrala och identitetsskapande. Men i kyrkohandboken saknas stöd för att de utför dessa uppgifter just för att de är diakoner. Om inte diakonatets identitet arbetas igenom, riskeras teologisk anonymitet.

The aim of this thesis is to revise the theories on the roles of first ladies, so that they can be applied to spouses of heads of government in non-presidential countries and so as to interpret the roles of spouses to head of government in the light of the social, cultural, political and religious contexts in which they exist. In order to do so, Watson’s theory on the roles of first ladies is applied on the Swedish context. The following research questions structure the study: 1) Which have been the roles and the political activities of the Swedish Prime minister’s wife Birgitta Ed during the Prime minister’s first year in office? 2) With which spheres of influence are those roles associated? 3) Do the roles and political activities reflect the social, cultural, political and religious context of Sweden? 4) How do the empirical findings and the ecclesiological perspective from questions 1-3 relate to Watson’s theory?

When applying an operationalised version of Watson’s theory, made up of ideal types of the roles and political activities of first ladies, a hybrid thematic analysis of articles from Swedish newspapers is used. The same sources are also used for looking particularly on with which spheres of influence those roles are associated. This is then complemented by an attempt to a thick description of the meaning of the roles of spouses of head of government in the Swedish context, using data from a wider range of secondary sources. 

The study sheds light on that Watson’s theory largely can be applied to a non-presidential country, but it also shows the need to make it more explicitly sensitive to the social, cultural, political and religious context in which it is applied. Especially it indicates the need to include also religious aspects in the study of first ladies globally. 

Frågor om kvalitet har blivit viktigare för civilsamhällets organisationer. I samhällets resursfördelning utvärderas och jämförs kvaliteten i vad de tillhandahåller allt mer – inte minst till följd av samhällets ökande marknadisering. Men på vilka grunder bedöms kvalitet i välfärdstjänster? Är dessa kvalitetsgrunder relevanta för dem tjänsterna är till för, och tar de hänsyn till skillnader mellan utförare?

I den här rapporten bidrar vi på tre sätt till kunskapen om civilsamhällets kvalitet med en fokus på välfärd. För det första lyfter vi fram kvalitetskonceptets inneboende mångfald, delvis som en följd av att det ska kunna passa olika situationer, förutsättningar och intressenter. För det andra sammanställer och analyserar vi tidigare forskning om civilsamhälle, kvalitet och välfärd. Vi avslutar rapporten med förslag på hur ideella organisationer kan använda studiens resultat – både i den egna verksamhetsutvecklingen, och i det opinionsbildande arbetet.

Den svenska välfärdstaten har under många decennier betraktats som en av världens bäst utbyggda. En återkommande ambition i den har varit att nå stora befolkningsgrupper med breda och generella stödinsatser. I föreliggande text diskuteras icke-mottagande (non-take up) i relation till svenska förhållanden, och hur sådant icke-mottagande kan försvåra särskilt för de ekonomiskt mest utsatta i samhället, men också på sikt vara ett hot mot den offentliga välfärdens legitimitet. Icke-mottagande förstås i texten som dåmänniskor med rätt till stöd av den offentliga välfärden inte får (full del av) det. Som en del av diskussionen kopplas fenomenet till en empirisk studie av av de svenska Stadsmissionernas insatser för personer i fattigdom.

I Sverige har medborgarna under långt tid haft en påfallande stark vilja att försvara det egna landet – den svenska försvarsviljan har varit hög. I projektet CivKris vid Centrum för civilsamhällesforskning studeras viljan att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst vid krig. Vem är villig att hjälpa till när det behövs?

I föreliggande rapport uppmärksammas särskilt krisinsats- och försvarsvilja hos personer med utländsk bakgrund som en följd av en diskussion kring temat som blossade upp under rikskonferensen Folk och Försvar 2024.

Resultaten visar att även om det finns skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och resten av populationen när det gäller variabler som kan ha betydelse för försvarsviljan, så finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller försvarsviljan i sig. Tvärtom är grupperna påfallande lika varandra. Detsamma gäller för krisinsatsvilja: det som är slående är snarast likheten mellan grupperna.

I och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina kom det ukrainska civilsamhället att uppmärksammas som särskilt aktivt och betydelsefullt. Syftet med föreliggande text är att göra en tidig tentativ jämförelse mellan det ukrainska och svenska civilsamhället på nationell nivå med särskilt fokus på insatser och organisering, för att dra lärdomar när det gäller det svenska civila samhällets möjliga roll i civil beredskap och krisberedskap. Jämförelsen görs utifrån en genomgång av forskningslitteratur på området och samtal med ukrainska forskare och centrala företrädare för civilsamhällesorganisationer. Resultatet visar på att såväl det ukrainska som svenska civilsamhället präglas av en hög grad av aktivitet, men att det senare i betydligt högre utsträckning än det förra är organiserat och har en löpande dialog med staten. De två senare särdragen ses här som möjliga resurser framför allt när det gäller det svenska civilsamhällets uthållighet och koordinering i en möjlig samhällskris.

Trots att fattigdomen i Sverige med europeiska mått är begränsad, så finns det grupper i det svenska samhället som är särskilt utsatta. Här lyfts sådana grupper fram, och det diskuteras hur många människor lever långt under de officiella fattigdomsstreck som anges för att fastslå skäliga och rimliga lev-nadsnivåer. Det finns streck under strecket. Vidare argumenteras för att idé-burna organisationer, såsom de svenska stadsmissionerna, kanske i vissa avseenden är särskilt lämpade för att möta människor i fattigdom. Diskussio-nen tar sin utgångspunkt i offentlig statistik på området samt i egen tidigare insamlad och redovisad empiri.

I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.

För några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige. Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar.

It has been noted how the Ukrainian civil society plays an important role in the full-scale war that is currently raging in the country. Can Swedish actors learn anything from the experiences in Ukraine? Can Swedish civil preparedness be strengthened through more conscious use of civil society as a resource?In this report, the Ukrainian civil society and the efforts currently being made there are discussed, and contrasted with the Swedish ones. A picture emerges of two very different civil societies that differ not least in terms of their histories. It is shown how the Swedish civil society in many respects has better conditions than the Ukrainian when it comes to the possibilities of being a resource in a crisis and ultimately in a war, but also how the Ukrainian civil society quickly changes and adapts to the prevailing situation.

Både svensk och internationell forskning är samstämmiga om att barns utsatthet för våld minskar medan anmälningarna till både socialtjänst och polis ökar. I Sverige har orosanmälningarna ökat åtminstone sedan början av 2010-talet. I detta projekt har vi samlat in befintliga registeruppgifter från Socialstyrelsen, Skolverket och SCB för att undersöka levnadsförhållanden för alla barn i åldrarna 7-12 år som utretts hos Socialtjänsten i Stockholms stadsdelar på grund av orosanmälan om vanvård och våld i nära relationer. De första resultaten visar att en mycket liten andel av de som anmäls utreds och att en försvinnande liten andel blir placerade i någon form av heldygnsvård (utan medföljande vårdnadshavare). Sammanlagt var det 1 764 barn som utreddes och den vanligaste bakgrunden till anmälan var våld inom familjen följt av fysiska övergrepp, relationskonflikter, vanvård och psykiska övergrepp. Sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och giftermål mot den unges vilja var mindre vanliga bakgrunder. Nära hälften, 44 procent, av barnen levde med en ensamstående mor, 17 procent hade tre syskon eller fler. Medianinkomsten för samtliga hushåll var ca 401 000 kr, det fanns både de, 4 procent, som hade en inkomst under 100 000 och en lika liten grupp som hade en inkomst överstigande 1 miljon kronor. Vi kommer i den fortsatta analysen kunna säga mer om familjesammansättning, skolbetyg, sjukvård och slutligen även lagförd brottslighet. Avsikten är att följa dessa barns noteringar i olika myndighetsregister fram till 2025 då de är 13-18 år.