Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 97
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Klarare, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Eriksson Lundström, Jenny
    Uppsala universitet.
    Vahlman, Sanna
    Ersta möjlighet, Stockholm.
    Vilket stöd våldsutsatta får blir ett lotteri: Ge kommuner ett särskilt bostadsförsörjningskrav för våldsutsatta2023Ingår i: Dagens Samhälle, artikel-id 2023-06-08Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inrätta en nationell handlingsplan som säkerställer skydd, stöd och stadigvarande boende för våldsutsatta oavsett kommun, föreslår forskare i ett projekt om kvinnor i hemlöshet.

  • 2.
    Albinsson, Tilda
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Tro och tolerans i kyrkligt församlingsliv: En enkätundersökning om mångkultur och pastoral praxis2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattningsvis syftade uppsatsen till att undersöka vilken syn och kunskap anställda i ett antal församlingar i Svenska kyrkan har på begreppen tolerans, mångfald, assimilering och integration. Dessutom undersöktes det i uppsatsen om de anställda motiverade dessa begrepp utifrån vad jag definierade som svenska eller konfessionella värderingar. Undersökningen gjordes genom inskickade enkäter från 26 anställda inom 15 församlingar. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningarna så användes kvalitativa variabler som letade efter variabler och samband i enkätsvaren. Förutom detta så utgick uppsatsen från Rainer Forst teori gällande tolerans.

    Resultatet visar att de 26 anställda i Svenska kyrkan har höga genomslag av svenska värderingaroch/eller svensk lagstiftning, låga genomslag av konfessionell profil, att de möjligtvis är tveksamma, obeslutsamma, undrande eller osäkra gällande begreppen assimilering och integration och att de anställda har en delvis liknande syn och kunskap gällande begreppen mångfald, tolerans och vart de drar gränsen för tolerans. Synen på tolerans utifrån hur den analyserats i uppsatsen visar att de 26 anställda drar mot Rainer Forst teori “tolerans som respekterande koncept”. Trots detta så har vissa av de anställda ändå genomslag av “tolerans som tillstånd koncept”. Forskning framåt skulle därför kunna undersöka om de anställda i Svenska kyrkan är stadiga eller föränderliga gällande sin syn och kunskap i frågor kopplade till migration.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Alm, Daniel
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Fader vår, Fader min eller Fader AI?: Den digitala världens möjligheter och begränsningar för upplevelser av andlighet och tro2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats skriven i livsåskådningsforskning under ämnet systematisk teologi, är att generera kunskap om vad som skiljer upplevelsen av bönen Fader vår, egenformulerad bön och bön genererad via artificiell intelligens (AI). Relationen mellan människa och maskin, andlighet och teknologi studeras med särskilt fokus på hur AI kan komma att påverka upplevelsen av den kristna praktiken bön.

    Uppsatsen ämnar besvara följande forskningsfråga: Hur skiljer sig upplevelsen av att be en egenformulerad bön, en personligt anpassad AI-bön och att be Fader vår?

    Metoden för studien är att tio intervjupersoner genomfört en övning under fem dagar där man bett på tre sätt. För det första har deltagarna bett den traditionella bönen Fader vår, för det andra har man bett egenformulerad bön och för det tredje har man bett med hjälp av ett AI-verktyg. Efter en introduktion har var och en av deltagarna genomfört övningen och fört egna noteringar över sina upplevelser. När övningen genomförts har enskilda intervjuer genomförts. Resultatet har dokumenterats och förts in i uppsatsen och därefter analyserats och diskuterats. Det kan konstateras att deltagarna, som alla har frikyrklig bakgrund, har haft allra störst vana vid den egenformulerade bönen. Bönen Fader vår har funnits med deltagarna under varierande del av deras liv om än inte så självklart i den personliga andakten och den AI-stödda bönen har för samtliga deltagare först skett i samband med denna studie.

    Slutsatsen av uppsatsen ger vid handen att upplevelsen av bön med hjälp av artificiell intelligens kan leda i en imaginär och individualiserad riktning vad gäller framtida utlevnad av bön och andlighet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Fader vår, Fader min eller Fader AI?
  • 4.
    Andersen, Rebecka
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    I kvinnornas värld: Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–19472022Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    At the beginning of the 20th century, a range of new laws concerning children and- youths in Sweden were enacted. An effect of the laws was that 15 to 18-year-oldboys and girls facing prosecution could get their sentences transformed into time spent at a reformatory. However, while the state established public reformatories for boys, girls were sent to Viebäckhemmen, a reformatory that was run by a religious organization; the Swedish Deaconess Institute. Given that the state organized different solutions for boys and girls during this period, the aim of this thesis is in part to analyze how gender impacted social policy. Theories on the private and public are used as a theoretical framework, as well as theories on how gender impacts the social contract and how the social contract impacts gendernotions. By incorporating the history of early social work in the field of civil society research, as well as adding a gender perspective, the thesis discusses how and why the logics within civil society were considered more suitable for the upbringing and re-education of girls. The study draws from a wide range of sources. Government documents and correspondence between the state and the organization provide a timeline for the reformatory, while other archival materials such as internal documents, court records, journals, and letters provide an insight into the daily life at Viebäckhemmen. The first part of the thesis focuses on the relationship and negotiations between state and organization, while the second part focuses on the women that populated the institution, where the concept of“caring power” is used to describe the relationship between girls and deaconesses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Doktorsavhandling
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Trägårdh, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Juhlin, Mariell
    Fores Tillitsgrupp.
    Barnevik Olsson, Markus
    Fores Tillitsgrupp.
    Tilliten till det svenska samhällskontraktet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.

    Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.

    Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.

    Resultaten visar också att:

    • Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillstånd
    • Känslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletilliten
    • Upplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgängligheten
    • Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det
    • Tilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygd
    • Tilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorter
    • Lokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställa
    • Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
  • 6.
    Ardin, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Democratic Muslims, Deceptive Islamists: The Portrayal of Swedish Muslims and Muslim organization by the Agency for Psychological Defense 2017-20222023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The term "Islamist" and the way it is used has gained a decisive importance for the discourse on Muslims and Muslim organization in Sweden. This paper is an analysis of how the term “Islamist” is used in six official texts from the department of Psycological Defense at the Swedish Authority for Civil Contingencies (from 2022 the Authority for Psycological Defense). Here, we examine the concept of Islamism through a critical discourse analysis based on a previously performed thematic analysis of six texts produced within the departments knowledge project on Islamist information influence in Sweden, 2017-2022. We show that the term "Islamist" is used fluidly in the examined texts. A precisely defined, anti-democratic and dangerous ideology of “Islamic hooliganism” is defined as entirely distinguished from “ordinary Muslims”, and yet applied to very broad swathes of the population, including people with a Muslim identity, or people who are motivated by their Muslim faith to perform charity work.

    We have found that, as a result of a plastic and rhetorically malleable conceptual definition, the examined texts have formulated a larger narrative about Islamism in Sweden as virtually synonymous with Muslim organization in general. Islamism is depicted as something foreign, as well as physically, socially, and ideologically threatening, incompatible with democracy and therefore something that needs to be monitored and defunded. The term Islamism thus becomes a tool to defund Muslim organizations and deplatforming Muslim individuals from the public sphere.

  • 7.
    Ardin, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Irving, Mattias
    Till försvar för demokratin: Tio tekniker vi måste bekämpa2023 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runtom i världen försöker en auktoritär etnonationalistisk rörelse väcka misstro, vrede och hat mot demokratin och civilsamhället. Debattklimatet har hårdnat, och det offentligasamtalet har brutaliserats.

    Den här boken analyserar tio tekniker som används för att angripa och underminera demokrater. Alla som vill värna det öppnasamhället behöver förstå dem.

    Vilka är dessa tekniker? Och varför har de varit så effektiva?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Claes Levin, I god tro, omsorg och grymhet i samhällets barnavård2022Ingår i: Svensk kyrkotidning, ISSN 0346-2153Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Ninna Edgardh, Diakonins kyrka: Teologi, kön och omsorgens utmattning2019Ingår i: Svensk kyrkotidning, nr 3Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Hansson, Mats J.Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.Linde, Stig
    Diakoni: Reflektion och praktik2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I dagens välfärdspluralism antar idéburna organisationer roller som gemenskapsbyggare, röstbärare och serviceleverantörer. Det socialpolitiska landskapet är under ständig förändring – något som påverkar kyrkan och dess diakonala arbete. I kyrklig diakoni ryms praktik och reflektion, teologisk och socialpolitisk. Hur gestaltas detta? Vilka verksamheter prioriteras, hur organiseras och leds det diakonala arbetet? Hur kan diakoni utvecklas som hela församlingens angelägenhet? Vad är diakonens roll jämte andra anställda och frivilliga medarbetare, i de dagliga verksamheterna och i gudstjänsten? I boken diskuteras hur diakoni med sina bibliska rötter kan förstås i dag, bland annat ur ett genusperspektiv. Mänskliga rättigheter är ett sentida inslag i det diakonala arbetet. I antologins tolv kapitel ges också historiska tillbakablickar både vad gäller välfärdspolitik och syn på fattigdom.

  • 11.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Linde, Stig
    Stora Sköndal: Arbetet, livet & diakonerna2022 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än idag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker. Författarna ger de stora dragen, men låter oss också möta enskilda öden. Vilka var de första diakonerna? Vad hade de för bakgrund och var i samhället kom de att verka?

  • 12.
    Christiansson, Elisabeth
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Filantropi och diakoni: Om Marie Cederschiöld och framväxten av Ersta Diakoni2017Ingår i: Arte et Marte, ISSN 0284-1428, nr 2, s. 24-25Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 13.
    Christiansson, Elisabeth
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Linde, Stig
    Organisering, ledarskap och det diakonala frirummet2022Ingår i: Diakoni: Reflektion och praktik / [ed] Elisabeth Christiansson Drake, Mats J. Hansson, Stig Linde, Stockholm: Verbum Akademisk, 2022, 1, s. 265-292Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Om lantbrukarnas riksförbund som folkrörelseorganisation: Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 15.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kan civilsamhället lösa landsbygdens samhällsutmaningar?2023Ingår i: Hållbar samhällsplanering för landsbygden: Service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor / [ed] Susanne Stenbacka; Brita Hermelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 165-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Hvenmark, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Ett pris man får betala?: Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende2022Ingår i: Sociologisk tidskrift, ISSN 0038-0342, Vol. 59, nr 4, s. 447-471Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While most shelters for abused women in Sweden used to be run by the women’s movement, about half of the shelters are, today, operated by private companies. The social services’ procurement of these shelters has resulted in increased demands for quality and monito-ring. This article examines perceptions of quality regarding shelters among local politicians on municipal level and managers in the social services. The analysis shows that perceptions of quality range from adherence to the social services’ assignment orders to evidence, cost-effectiveness, and competence among staff both at the social services and shelters. Moreover, an overly “caring” attitude among staff both at the social services and shelters is portrayed as problematic and unprofessional. The article concludes that the social services’ work with quality, procurement of, and placements in shelters can constitute an unwieldy conf lict surface where logics and practices typical of both market and welfare are pitted against each other

  • 17.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Ingår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 18.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete: om sega strukturer i en föränderlig tid2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 81-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, LarsMarie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Engagemangets gestaltningar: Insatser i och utanför civilsamhället2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.

    Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.

    Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.

    Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.

  • 20.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Introduktion och teoretiska ansatser2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 15-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Landsbygdens civilsamhällen som bärare av resurser2022Ingår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen / [ed] Patrik Cras; Johan von Essen; Kjell Hansen; Marie Nordfeldt; Pelle Åberg, Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 67-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Frisk, Liselotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap.
    Korsell, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Högskolan Dalarna, Statsvetenskap.
    Stier, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Förtroendevaldas trygghet i Ludvika kommun2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Haglund, Bo
    et al.
    Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet, Stockholm.
    Swärd, Hans
    Socialhögskolan, Lunds universitet.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Hälso- och sjukvårdskuratorer och dess legitimering: En långvarig process2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 1, s. 5-11Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Hampton, DeeAndria
    et al.
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA.
    Wiepking, Pamala
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA ; Center for Philanthropic Studies, Vrije Universiteit Amsterdam, Amsterdam, The Netherlands.
    Chapman, Cassandra
    UQ Business School, The University of Queensland, St Lucia, Australia.
    McHugh, Lucy Holmes
    College of Science and Engineering, James Cook University, Townsville, Australia.
    Arnesen, Daniel
    Institute for Social Research, Oslo, Norway.
    Carrigan, Cathie
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA.
    Feit, Galia
    Institute for Law and Philanthropy, Buchmann Faculty of Law, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel.
    Grönlund, Henrietta
    Faculty of Theology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Hrafnsdóttir, Steinunn
    Faculty of Social Work, School of Social Sciences, University of Iceland, Reykjavík, Iceland.
    Ivanova, Natalya
    Centre for Studies of Civil Society and the Nonprofit Sector, National Research University Higher School of Economics, Moscow, Russia.
    Katz, Hagai
    Guilford Glazer Faculty of Business and Management, Ben-Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel.
    Kim, Sung‐Ju
    School of Social Work, North Carolina State University, Raleigh, North Carolina, USA.
    Kristmundsson, Ómar H.
    Faculty of Political Science, University of Iceland, Reykjavík, Iceland.
    Litofcenko, Julia
    Institute for Nonprofit Management, WU Vienna University of Economics and Business, Vienna, Austria.
    Mersianova, Irina
    Centre for Studies of Civil Society and the Nonprofit Sector, National Research University Higher School of Economics, Moscow, Russia.
    Neumayr, Michaela
    Institute for Nonprofit Management, WU Vienna University of Economics and Business, Vienna, Austria.
    Pessi, Anne Birgitta
    Faculty of Theology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Scaife, Wendy
    Australian Centre for Philanthropy and Nonprofit Studies, Queensland University of Technology, Gardens Point Campus, Brisbane, Australia.
    Sivesind, Karl Henrik
    Institute for Social Research, Oslo, Norway.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Yang, Yongzheng
    School of Public Administration and Policy, Renmin University of China, Beijing, People's Republic of China.
    Philanthropy during COVID‐19: Learnings and recommendations for philanthropic organizations navigating crisis2024Ingår i: Journal of Philanthropy and Marketing, ISSN 2691-1361, Vol. 29, nr 1, artikel-id e1814Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This practice paper articulates the key learnings for philanthropic organizations based on their experiences of the COVID-19 pandemic. Which actions can philanthropic organizations take to best support community needs during times of crisis? To answer this question, we synthesize information about how philanthropic organizations responded during the early COVID-19 crisis (spring―fall 2020) across 11 countries: Australia, Austria, Finland, Germany, Iceland, Israel, Norway, Sweden, the Republic of Korea, the Russian Federation, and the United States of America. Results indicate four key actions that we recommend philanthropic organizations take during times of crisis: (1) Assess community needs; (2) engage with volunteers and donors; (3) communicate effectively and strategically with volunteers, donors, and the public; and (4) focus on equity.

  • 25.
    Henrekson, Ebba
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Conflict and consensus in the Swedish parliamentary debates on confessional schoolsIngår i: Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 26.
    Henrekson, Ebba
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Exceptions in the Swedish School System: Exploring the Conditions Facing Secular and Confessional Nonprofit Schools2023Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In the late 1980s and early 1990s, the Swedish school system underwent a series of reforms that opened up the system for independent schools funded through vouchers. Since then, for-profit firms have gained significant traction and constitute a far greater share of the school system compared to nonprofits. This dissertation aims to contribute to a better understanding of the conditions facing secular and confessional nonprofit schools, both during the establishment process and the day-to-day operations. To achieve this aim, I have adopted an institutional approach which in this case implies that I focus both on formal rules and regulations (i.e., legal framework) as well as systems of beliefs, values, and ideas. The articles included in the dissertation analyze four conditions. First, I point to how confessional schools have always been perceived as deviant and as reducing social cohesion. This remains true regardless of whether the value system of the Swedish school system has been said to rest on a secular or a religious foundation. Second, I show how a lack of a philanthropic infrastructure in Sweden makes it harder for nonprofits to initiate new schools. Third, I discuss how due to the marginal presence of independent schools in Sweden before the school choice reform there is a lack of intermediary organizations giving advice to nonprofit schools regarding best practices and representing them at the political level. Fourth, I show how the design of the legal framework of the school system puts high demands on nonprofit schools to conform both to a bureaucratic logic and a market logic. Taken together, the results point to various conditions that contribute to a situation in which secular and confessional nonprofit schools have difficulties asserting themselves in the Swedish school system.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 27.
    Henrekson, Ebba
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Andersson, Fredrik O.
    Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI), USA.
    Facing Newness and Smallness: A Multiple Case Study of Nonprofits Creating Schools2023Ingår i: Journal of Public and Nonprofit Affairs, ISSN 2381-3717, Vol. 9, nr 2, s. 147-163Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper utilizes the literature on liability of newness and smallness to examine new nonprofit school venture creation and explore what challenges new school ventures face. We ask the following researchquestions: What challenges and obstacles do new nonprofit school ventures face? How do new nonprofit school ventures manage to maneuver, mitigate, or overcome these challenges and obstacles? To answer these questions, we conducted a comparative case studyof three nonprofit organizations operating schools in Sweden. Our material consisted of semi-structured interviews and archival documents. The article illuminates two salient challenges for new school ventures: the need for legitimacy from a diverse set of stakeholders and the marshalling of sufficient resources. To cope with these challenges, the organizations combined an outward conformist strategy with an inward resource replacement strategy. Moreover, even though all ventures experienced obstacles, thecharacter and magnitude of these obstacles differed depending on their mode of emergence.

  • 28.
    Holgersson, Charlotte
    et al.
    Department of Industrial Economics and Management, KTH Royal Institute of Technology, Stockholm, Sweden.
    Hvenmark, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Gender in nonprofit organizations: A critical review and research agenda2023Ingår i: Nonprofit Management & Leadership, ISSN 1048-6682, E-ISSN 1542-7854, Vol. 34, nr 1, s. 195-209Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper, we suggest a research agenda based on a review of literature exploring gender in nonprofit organizations (NPOs) published in key field-specific journals in nonprofit studies. The literature review shows that gender is often included as an unproblematized variable and that few studies focus on organizational processes that (re)produce gender inequalities and promote gender equality in NPOs. There is thus a need to expand our knowledge concerning gender in NPOs. The purpose of this paper is therefore to contribute to the development of empirical and theoretical work concerning organizational processes that (re)produce gender in NPOs. In order to inspire such endeavors, we outline a research agenda that proposes an understanding of gender informed by gender theory, an acknowledgement of NPOs as arenas where gender is (re)produced, and a development of theories on NPOs as gendered organizations.

  • 29.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Willner, Lauren N.
    School of Social Work, San Diego State University, San Diego, CA, USA.
    Managerialism in Nonprofit Organizations2023Ingår i: International Encyclopedia of Civil Society / [ed] Regina A. List, Helmut K. Anheier, Stefan Toepler, Springer, 2023Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 30.
    Inghammar, Helena
    et al.
    Strängnäs stift.
    Christiansson Drake, Elisabeth
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Diakonatets identitet måste bearbetas vidare2024Ingår i: Kyrkans tidning, nr 2024-02-02Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Många diakoner uppfattar liturgiska uppgifter som centrala och identitetsskapande. Men i kyrkohandboken saknas stöd för att de utför dessa uppgifter just för att de är diakoner. Om inte diakonatets identitet arbetas igenom, riskeras teologisk anonymitet.

  • 31.
    Josefson Asplund, Linn
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Religion och politik – ett nygammalt äktenskap i den svenska samtiden?: En kyrkovetenskaplig analys av den prästvigda statsministerfrun Birgitta Eds roller och politiska aktiviteter2024Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to revise the theories on the roles of first ladies, so that they can be applied to spouses of heads of government in non-presidential countries and so as to interpret the roles of spouses to head of government in the light of the social, cultural, political and religious contexts in which they exist. In order to do so, Watson’s theory on the roles of first ladies is applied on the Swedish context. The following research questions structure the study: 1) Which have been the roles and the political activities of the Swedish Prime minister’s wife Birgitta Ed during the Prime minister’s first year in office? 2) With which spheres of influence are those roles associated? 3) Do the roles and political activities reflect the social, cultural, political and religious context of Sweden? 4) How do the empirical findings and the ecclesiological perspective from questions 1-3 relate to Watson’s theory?

    When applying an operationalised version of Watson’s theory, made up of ideal types of the roles and political activities of first ladies, a hybrid thematic analysis of articles from Swedish newspapers is used. The same sources are also used for looking particularly on with which spheres of influence those roles are associated. This is then complemented by an attempt to a thick description of the meaning of the roles of spouses of head of government in the Swedish context, using data from a wider range of secondary sources. 

    The study sheds light on that Watson’s theory largely can be applied to a non-presidential country, but it also shows the need to make it more explicitly sensitive to the social, cultural, political and religious context in which it is applied. Especially it indicates the need to include also religious aspects in the study of first ladies globally. 

  • 32.
    Jutterström, Mats
    et al.
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civilsamhällets kvalitet: Vilka dimensioner, för vem och med vilka resultat inom välfärden?2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor om kvalitet har blivit viktigare för civilsamhällets organisationer. I samhällets resursfördelning utvärderas och jämförs kvaliteten i vad de tillhandahåller allt mer – inte minst till följd av samhällets ökande marknadisering. Men på vilka grunder bedöms kvalitet i välfärdstjänster? Är dessa kvalitetsgrunder relevanta för dem tjänsterna är till för, och tar de hänsyn till skillnader mellan utförare?

    I den här rapporten bidrar vi på tre sätt till kunskapen om civilsamhällets kvalitet med en fokus på välfärd. För det första lyfter vi fram kvalitetskonceptets inneboende mångfald, delvis som en följd av att det ska kunna passa olika situationer, förutsättningar och intressenter. För det andra sammanställer och analyserar vi tidigare forskning om civilsamhälle, kvalitet och välfärd. Vi avslutar rapporten med förslag på hur ideella organisationer kan använda studiens resultat – både i den egna verksamhetsutvecklingen, och i det opinionsbildande arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Det svenska icke-mottagandet2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 449-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdstaten har under många decennier betraktats som en av världens bäst utbyggda. En återkommande ambition i den har varit att nå stora befolkningsgrupper med breda och generella stödinsatser. I föreliggande text diskuteras icke-mottagande (non-take up) i relation till svenska förhållanden, och hur sådant icke-mottagande kan försvåra särskilt för de ekonomiskt mest utsatta i samhället, men också på sikt vara ett hot mot den offentliga välfärdens legitimitet. Icke-mottagande förstås i texten som dåmänniskor med rätt till stöd av den offentliga välfärden inte får (full del av) det. Som en del av diskussionen kopplas fenomenet till en empirisk studie av av de svenska Stadsmissionernas insatser för personer i fattigdom.

  • 34.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Försvars- och krisinsatsvilja hos personer med utländsk bakgrund: En inledande deskription2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I Sverige har medborgarna under långt tid haft en påfallande stark vilja att försvara det egna landet – den svenska försvarsviljan har varit hög. I projektet CivKris vid Centrum för civilsamhällesforskning studeras viljan att göra insatser vid större samhällskriser och ytterst vid krig. Vem är villig att hjälpa till när det behövs?

    I föreliggande rapport uppmärksammas särskilt krisinsats- och försvarsvilja hos personer med utländsk bakgrund som en följd av en diskussion kring temat som blossade upp under rikskonferensen Folk och Försvar 2024.

    Resultaten visar att även om det finns skillnader mellan personer med utländsk bakgrund och resten av populationen när det gäller variabler som kan ha betydelse för försvarsviljan, så finns det inga statistiskt signifikanta skillnader mellan grupperna när det gäller försvarsviljan i sig. Tvärtom är grupperna påfallande lika varandra. Detsamma gäller för krisinsatsvilja: det som är slående är snarast likheten mellan grupperna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 35.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kan man vänta sig ett enhetligt civilsamhälle i tider av kris?2023Ingår i: KUNSKAPSKONFERENSEN 2023: Forskning som förändrar civilsamhället – krisberedskap, krishantering och samverkan, 2023, s. 11-14Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Strecken under strecket: Om fattigdomar och de svenska Stadsmissionernas möjliga roll2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 822-832Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Trots att fattigdomen i Sverige med europeiska mått är begränsad, så finns det grupper i det svenska samhället som är särskilt utsatta. Här lyfts sådana grupper fram, och det diskuteras hur många människor lever långt under de officiella fattigdomsstreck som anges för att fastslå skäliga och rimliga lev-nadsnivåer. Det finns streck under strecket. Vidare argumenteras för att idé-burna organisationer, såsom de svenska stadsmissionerna, kanske i vissa avseenden är särskilt lämpade för att möta människor i fattigdom. Diskussio-nen tar sin utgångspunkt i offentlig statistik på området samt i egen tidigare insamlad och redovisad empiri.

  • 37.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Andersen, Rebecka
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris?: En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 4, s. 580-588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.

  • 38.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fattigdom i välfärden2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 433-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige. Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar.

  • 39.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Motstrategier eller undanmanövrar?: Svenska partiorganisationer i skuggan av en negativ medlemsutveckling2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrott och folkhälsa2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 556-558Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Levnadsförhållanden bland barn som utsattsför våld i nära relationer2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Både svensk och internationell forskning är samstämmiga om att barns utsatthet för våld minskar medan anmälningarna till både socialtjänst och polis ökar. I Sverige har orosanmälningarna ökat åtminstone sedan början av 2010-talet. I detta projekt har vi samlat in befintliga registeruppgifter från Socialstyrelsen, Skolverket och SCB för att undersöka levnadsförhållanden för alla barn i åldrarna 7-12 år som utretts hos Socialtjänsten i Stockholms stadsdelar på grund av orosanmälan om vanvård och våld i nära relationer. De första resultaten visar att en mycket liten andel av de som anmäls utreds och att en försvinnande liten andel blir placerade i någon form av heldygnsvård (utan medföljande vårdnadshavare). Sammanlagt var det 1 764 barn som utreddes och den vanligaste bakgrunden till anmälan var våld inom familjen följt av fysiska övergrepp, relationskonflikter, vanvård och psykiska övergrepp. Sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och giftermål mot den unges vilja var mindre vanliga bakgrunder. Nära hälften, 44 procent, av barnen levde med en ensamstående mor, 17 procent hade tre syskon eller fler. Medianinkomsten för samtliga hushåll var ca 401 000 kr, det fanns både de, 4 procent, som hade en inkomst under 100 000 och en lika liten grupp som hade en inkomst överstigande 1 miljon kronor. Vi kommer i den fortsatta analysen kunna säga mer om familjesammansättning, skolbetyg, sjukvård och slutligen även lagförd brottslighet. Avsikten är att följa dessa barns noteringar i olika myndighetsregister fram till 2025 då de är 13-18 år.

  • 42.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Medborgerligt engagemang bland minoriteter med utländsk bakgrund2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 163-198Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Blomqvist Mickelsson, Tony
    Södertörns högskola.
    Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?2024Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom idrottsrörelsens verksamhet förväntas ett brett spektrum av mervärden, utöver enbart idrottslig utveckling och sportsliga framgångar. Främjandet av fysisk aktivitet, samhörighet, meningsfull fritidssysselsättning, social inkludering, integration, demokratisk fostran och brottförebyggande arbete bidrar till att motivera statlig och kommunal finansiering. I det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen ingår även en aktiv strävan att vara öppen och tillgänglig för alla. Engagemanget för breddat deltagande utspelar sig i hög grad inom lokala medlemsbaserade föreningar, där ideella ledare står inför komplexa utmaningar. Ledaren har en nyckelroll, navigerar genom behov och förväntningar från utövare, föräldrar, styrelser och stat där egna förmågor och resurser blir avgörande. För att underlätta för den ideella lokala ledaren behövs olika former av stödstrukturer som behöver synliggöras tillsammans med ledarnas förutsättningar och bidrag till idrottsrörelsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Wollter, Filip
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The selective child welfare funnel: Children's exposure to violence and CWS investigations in Sweden2023Ingår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 144, artikel-id 106356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Research indicates that child welfare services reach out to children exposed to violence unequally depending on the child's social background, living conditions and violence type.

    Objective Based on the notion of selective recognition of vulnerability and risk, this study explores which children CWS pursue to a complete child welfare investigation.

    Participants and setting A register was set up including all children (n = 1764) between 7 and 12 years that were investigated for suspected exposure to violence by CWS in the municipality of the City of Stockholm, Sweden, in 2019.

    Methods This cohort was systematically compared to demographic data and national self-report prevalence studies to explore possible biases regarding which children CWS investigates. Descriptive analysis, cluster analysis and logistic regressions were used.

    Results The results confirm previous research that children exposed to violence have reduced access to material resources and inferior living conditions compared to non-exposed children. Physical abuse is more prevalent among boys of foreign backgrounds in stable, two-parent families residing in higher-status suburbs. Conversely, neglect is more common among children of Swedish backgrounds in low-income, single-parent households living in low-status suburbs. In comparison with self-reported prevalence studies, sexual and psychological abuse seem underrepresented in the study group, while neglect and violence in the family are relatively more frequently investigated compared to self-reported prevalence studies.

    Conclusions The results indicate that CWS should develop its methods to reach certain vulnerable groups that are underrepresented for safeguarding and support, for example, girls exposed to sexual abuse.

  • 45.
    Klarare, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Caring Sciences, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Social rights in relation to digitalization, mobile phone, and internet use – experiences of women in homelessness: A qualitative study2024Ingår i: Critical Public Health, ISSN 0958-1596, E-ISSN 1469-3682, Vol. 34, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given the fact that women in homelessness face considerable health inequities, the question of how digitalization can be understood in relation to social rights and right to health surfaces. The objective of this qualitative interview study was to explore the use of mobile phones and internet for women experiencing homelessness. Women (n = 26) shared experiences of healthcare access by using a mobile phone or internet. Data were analyzed using NVivo software. The results are presented in two themes: Conditions and circumstances of having a mobile phone; and Structural and intrapersonal challenges affecting social rights. The results show that digitalization actively influenced everyday life for women experiencing homelessness. Whether women wanted it to or not, digitalization presents a line of demarcation for participation and inclusion or exclusion, in health- and social-care services.

  • 46.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor: Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige2022Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska flickor med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva än andra barn. Svensk idrottsrörelse har en särskild nordisk prägel som kräver mycket av föräldrarna.

  • 47.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 612-620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Organiserad idrott: viktig källa till fysisk aktivitet för många barn2022Ingår i: Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, ISSN 1652-697X, s. 20-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Tankar från flickor kring fysisk aktivitet, hälsa och fritid: Samskapandeforskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Även om fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa så är flickor mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet har kommit att bli något exklusivt med krav på medlemskap, transportmöjligheter, sker i organiserad form, på givna platser och tider.

    Vi har valt att lyssna och ge en röst till flickor som sällan hörs i diskussioner kring barn och fysisk aktivitet – flickor som inte deltar i idrottsrörelsen.

    I en photo-voice studie har åtta flickor i åldern 12-15 år träffats åtta gånger över en period om sju månader. Flickorna har tagit foton, analyserat dessa gemensamt och kollektivt bestämt nya teman att fördjupa vid kommande träffar. Fokusområden har varit fysisk aktivitet, fritid och hälsa. Som en del av metoden ingår att kommunicera med omgivande samhälle, vilket gjordes genom en publik fotoutställning där flickorna, förutom att visa sina foton med citat även hade möjlighet att ställa frågor till beslutsfattare inom politiken, skolan och civilsamhället. Utställningen gavs uppmärksamhet i både radio och tidningar.

    Resultat från studien var flickornas tvekan till rimligheten att nå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en timmes fysisk aktivitet per dag. Generellt uppfattades pojkar som mer fysiskt aktiva än flickor, på fritiden, på raster och i skolidrotten. Flickorna ansåg därför att utökad tid för skolämnet idrott och hälsa främst skulle gagna de som redan var idrottsaktiva. De själva kände sig mest i vägen för de mer tävlingsinrikade eleverna, ofta pojkar. Ett annat hinder för att ökad skolidrott skulle möjliggöra för mer fysisk aktivitet var flickornas motstånd till att riskera att bli svettig under skoltid vilket ansågs jobbigt främst på grund av motståndet mot att duscha i skolan.

    Helst önskade flickorna att vara fysiskt aktiva med sina familjer och att då få spendera tid tillsammans med dem. Samtidigt konstaterades att detta främst kunde ske vid vissa enstaka tillfällen och inte med den regelbundenhet som skulle krävas för att nå WHO:s mål om fysisk aktivitet. En slutsats från studien är att när fysisk aktivitet likställs med idrottsdeltagande så försvårar det för grupper som av olika skäl inte vill, kan eller får delta i den organiserad idrott att nå den mängd fysiska aktivitet som är viktig som en del av hälsofrämjande vanor. Detta får konsekvenser för möjligheten till jämlik hälsa då vi generellt har kommit att bli allt mer stillasittande vilket möjliggöras av en digital livsstil. Fysisk aktivitet blir således ett aktivt val, något som måste prioriteras i konkurrens med andra intressen. 

  • 50.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa: Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2022Ingår i: Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, ISSN 2003-1165, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa, men flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. I Sverige är barns fysiska aktivitet starkt förknippad med deltagande i idrottsrörelsen, som inte passar alla.

12 1 - 50 av 97
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf