Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Agius, Josefine
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Klarare, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Eriksson Lundström, Jenny
    Uppsala universitet.
    Vahlman, Sanna
    Ersta möjlighet, Stockholm.
    Vilket stöd våldsutsatta får blir ett lotteri: Ge kommuner ett särskilt bostadsförsörjningskrav för våldsutsatta2023Ingår i: Dagens Samhälle, artikel-id 2023-06-08Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Inrätta en nationell handlingsplan som säkerställer skydd, stöd och stadigvarande boende för våldsutsatta oavsett kommun, föreslår forskare i ett projekt om kvinnor i hemlöshet.

  • 2.
    Andersen, Rebecka
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    I kvinnornas värld: Omsorg och tvång på uppfostringsanstalten Viebäckhemmen 1905–19472022Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    At the beginning of the 20th century, a range of new laws concerning children and- youths in Sweden were enacted. An effect of the laws was that 15 to 18-year-oldboys and girls facing prosecution could get their sentences transformed into time spent at a reformatory. However, while the state established public reformatories for boys, girls were sent to Viebäckhemmen, a reformatory that was run by a religious organization; the Swedish Deaconess Institute. Given that the state organized different solutions for boys and girls during this period, the aim of this thesis is in part to analyze how gender impacted social policy. Theories on the private and public are used as a theoretical framework, as well as theories on how gender impacts the social contract and how the social contract impacts gendernotions. By incorporating the history of early social work in the field of civil society research, as well as adding a gender perspective, the thesis discusses how and why the logics within civil society were considered more suitable for the upbringing and re-education of girls. The study draws from a wide range of sources. Government documents and correspondence between the state and the organization provide a timeline for the reformatory, while other archival materials such as internal documents, court records, journals, and letters provide an insight into the daily life at Viebäckhemmen. The first part of the thesis focuses on the relationship and negotiations between state and organization, while the second part focuses on the women that populated the institution, where the concept of“caring power” is used to describe the relationship between girls and deaconesses.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Doktorsavhandling
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Trägårdh, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Juhlin, Mariell
    Fores Tillitsgrupp.
    Barnevik Olsson, Markus
    Fores Tillitsgrupp.
    Tilliten till det svenska samhällskontraktet2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten Tilliten till det svenska samhällskontraktet, skriven av Rebecka Andersenoch Lars Trägårdh, är ett viktigt bidrag från Fores till det alltför begränsade forskningsområdet om tillit.

    Rapportens viktigaste slutsats är att Sveriges tillitsproblem i allra högsta grad är lokal, men riskerar att spilla över på det nationella om problemen förblir olösta. För att stärka lokalsamhälletilliten krävs det av politiken att säkra den fysiska närvaron av välfärdsinstitutioner över hela Sverige. Det gäller i synnerhet polisnärvaron som är central för människors känsla av trygghet. Studieresultaten visar nämligen att svenskarnas uppfattade trygghet och tillit är mycket starkt sammankopplat.

    Tilliten till det svenska samhällskontraktet bidrar även med ett unikt Välfärdstillgänglighetsindex, respektive Välfärdsförtroendeindex, som i sin tur delas upp i fyra underkategorier: sjukvård, utbildning, äldreomsorg och polisväsende/trygghet. Rapporten tillför en översyn av välfärdssverige genom data från 49 kommuner, från Kiruna i norr till Malmö i syd.

    Resultaten visar också att:

    • Pessimismen om tillitens tillstånd är värre än dess faktiska tillstånd
    • Känslan av trygghet har minskat sedan Tillitsbarometern började mäta år 2009 –och det spiller delvis över på lokalsamhälletilliten
    • Upplevd tillgänglighet till välfärdstjänster stämmer inte överens med den faktiska tillgängligheten
    • Faktisk tillgänglighet till välfärdstjänster påverkar inte tilliten – men upplevd tillgänglighet gör det
    • Tilliten till välfärden är generellt lite högre i större tätorter, jämfört med storstäder och landsbygd
    • Tilliten till äldrevården är märkbart högre i mindre tätorter
    • Lokalt förtroende för grundskola och äldrevård påverkar tydligt lokalsamhälletilliten, medan sambandet mellan tilliten till sjukvård och lokalsamhälletilliten är svårare att fastställa
    • Socialdemokratiska kommunstyrelseordföranden uppfattar i högre grad kommunmedborgares förväntningar på välfärden som rimliga, jämfört med Moderaterna och Centerpartiet
  • 4.
    Ardin, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Democratic Muslims, Deceptive Islamists: The Portrayal of Swedish Muslims and Muslim organization by the Agency for Psychological Defense 2017-20222023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The term "Islamist" and the way it is used has gained a decisive importance for the discourse on Muslims and Muslim organization in Sweden. This paper is an analysis of how the term “Islamist” is used in six official texts from the department of Psycological Defense at the Swedish Authority for Civil Contingencies (from 2022 the Authority for Psycological Defense). Here, we examine the concept of Islamism through a critical discourse analysis based on a previously performed thematic analysis of six texts produced within the departments knowledge project on Islamist information influence in Sweden, 2017-2022. We show that the term "Islamist" is used fluidly in the examined texts. A precisely defined, anti-democratic and dangerous ideology of “Islamic hooliganism” is defined as entirely distinguished from “ordinary Muslims”, and yet applied to very broad swathes of the population, including people with a Muslim identity, or people who are motivated by their Muslim faith to perform charity work.

    We have found that, as a result of a plastic and rhetorically malleable conceptual definition, the examined texts have formulated a larger narrative about Islamism in Sweden as virtually synonymous with Muslim organization in general. Islamism is depicted as something foreign, as well as physically, socially, and ideologically threatening, incompatible with democracy and therefore something that needs to be monitored and defunded. The term Islamism thus becomes a tool to defund Muslim organizations and deplatforming Muslim individuals from the public sphere.

  • 5.
    Ardin, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Irving, Mattias
    Till försvar för demokratin: Tio tekniker vi måste bekämpa2023 (uppl. 1)Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Runtom i världen försöker en auktoritär etnonationalistisk rörelse väcka misstro, vrede och hat mot demokratin och civilsamhället. Debattklimatet har hårdnat, och det offentligasamtalet har brutaliserats.

    Den här boken analyserar tio tekniker som används för att angripa och underminera demokrater. Alla som vill värna det öppnasamhället behöver förstå dem.

    Vilka är dessa tekniker? Och varför har de varit så effektiva?

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Om lantbrukarnas riksförbund som folkrörelseorganisation: Lokalavdelningarnas betydelser på landsbygden2022Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 7.
    Cras, Patrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nordfeldt, Marie
    Karlstads universitet.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kan civilsamhället lösa landsbygdens samhällsutmaningar?2023Ingår i: Hållbar samhällsplanering för landsbygden: Service, infrastruktur och välfärd för goda livsvillkor / [ed] Susanne Stenbacka; Brita Hermelin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2023, s. 165-182Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Ingår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 9.
    Essen, Johan von
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete: om sega strukturer i en föränderlig tid2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 81-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, LarsMarie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Engagemangets gestaltningar: Insatser i och utanför civilsamhället2022Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.

    Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.

    Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.

    Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.

  • 11.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Introduktion och teoretiska ansatser2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 15-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Essen, Johan von
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Åberg, Pelle
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Landsbygdens civilsamhällen som bärare av resurser2022Ingår i: Landsbygdernas och de mindre orternas civilsamhällen / [ed] Patrik Cras; Johan von Essen; Kjell Hansen; Marie Nordfeldt; Pelle Åberg, Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, 2022, s. 67-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Frisk, Liselotte
    et al.
    Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap.
    Axelson, Tomas
    Högskolan Dalarna, Religionsvetenskap.
    Korsell, Lars
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Högskolan Dalarna, Statsvetenskap.
    Stier, Jonas
    Högskolan Dalarna, Akademin Humaniora och medier.
    Förtroendevaldas trygghet i Ludvika kommun2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Hampton, DeeAndria
    et al.
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA.
    Wiepking, Pamala
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA ; Center for Philanthropic Studies, Vrije Universiteit Amsterdam, Amsterdam, The Netherlands.
    Chapman, Cassandra
    UQ Business School, The University of Queensland, St Lucia, Australia.
    McHugh, Lucy Holmes
    College of Science and Engineering, James Cook University, Townsville, Australia.
    Arnesen, Daniel
    Institute for Social Research, Oslo, Norway.
    Carrigan, Cathie
    Lilly Family School of Philanthropy, Indiana University, Indianapolis, Indiana, USA.
    Feit, Galia
    Institute for Law and Philanthropy, Buchmann Faculty of Law, Tel Aviv University, Tel Aviv, Israel.
    Grönlund, Henrietta
    Faculty of Theology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Hrafnsdóttir, Steinunn
    Faculty of Social Work, School of Social Sciences, University of Iceland, Reykjavík, Iceland.
    Ivanova, Natalya
    Centre for Studies of Civil Society and the Nonprofit Sector, National Research University Higher School of Economics, Moscow, Russia.
    Katz, Hagai
    Guilford Glazer Faculty of Business and Management, Ben-Gurion University of the Negev, Beersheba, Israel.
    Kim, Sung‐Ju
    School of Social Work, North Carolina State University, Raleigh, North Carolina, USA.
    Kristmundsson, Ómar H.
    Faculty of Political Science, University of Iceland, Reykjavík, Iceland.
    Litofcenko, Julia
    Institute for Nonprofit Management, WU Vienna University of Economics and Business, Vienna, Austria.
    Mersianova, Irina
    Centre for Studies of Civil Society and the Nonprofit Sector, National Research University Higher School of Economics, Moscow, Russia.
    Neumayr, Michaela
    Institute for Nonprofit Management, WU Vienna University of Economics and Business, Vienna, Austria.
    Pessi, Anne Birgitta
    Faculty of Theology, University of Helsinki, Helsinki, Finland.
    Scaife, Wendy
    Australian Centre for Philanthropy and Nonprofit Studies, Queensland University of Technology, Gardens Point Campus, Brisbane, Australia.
    Sivesind, Karl Henrik
    Institute for Social Research, Oslo, Norway.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Yang, Yongzheng
    School of Public Administration and Policy, Renmin University of China, Beijing, People's Republic of China.
    Philanthropy during COVID‐19: Learnings and recommendations for philanthropic organizations navigating crisis2024Ingår i: Journal of Philanthropy and Marketing, ISSN 2691-1361, Vol. 29, nr 1, artikel-id e1814Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This practice paper articulates the key learnings for philanthropic organizations based on their experiences of the COVID-19 pandemic. Which actions can philanthropic organizations take to best support community needs during times of crisis? To answer this question, we synthesize information about how philanthropic organizations responded during the early COVID-19 crisis (spring―fall 2020) across 11 countries: Australia, Austria, Finland, Germany, Iceland, Israel, Norway, Sweden, the Republic of Korea, the Russian Federation, and the United States of America. Results indicate four key actions that we recommend philanthropic organizations take during times of crisis: (1) Assess community needs; (2) engage with volunteers and donors; (3) communicate effectively and strategically with volunteers, donors, and the public; and (4) focus on equity.

  • 15.
    Jutterström, Mats
    et al.
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civilsamhällets kvalitet: Vilka dimensioner, för vem och med vilka resultat inom välfärden?2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor om kvalitet har blivit viktigare för civilsamhällets organisationer. I samhällets resursfördelning utvärderas och jämförs kvaliteten i vad de tillhandahåller allt mer – inte minst till följd av samhällets ökande marknadisering. Men på vilka grunder bedöms kvalitet i välfärdstjänster? Är dessa kvalitetsgrunder relevanta för dem tjänsterna är till för, och tar de hänsyn till skillnader mellan utförare?

    I den här rapporten bidrar vi på tre sätt till kunskapen om civilsamhällets kvalitet med en fokus på välfärd. För det första lyfter vi fram kvalitetskonceptets inneboende mångfald, delvis som en följd av att det ska kunna passa olika situationer, förutsättningar och intressenter. För det andra sammanställer och analyserar vi tidigare forskning om civilsamhälle, kvalitet och välfärd. Vi avslutar rapporten med förslag på hur ideella organisationer kan använda studiens resultat – både i den egna verksamhetsutvecklingen, och i det opinionsbildande arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Det svenska icke-mottagandet2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 449-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den svenska välfärdstaten har under många decennier betraktats som en av världens bäst utbyggda. En återkommande ambition i den har varit att nå stora befolkningsgrupper med breda och generella stödinsatser. I föreliggande text diskuteras icke-mottagande (non-take up) i relation till svenska förhållanden, och hur sådant icke-mottagande kan försvåra särskilt för de ekonomiskt mest utsatta i samhället, men också på sikt vara ett hot mot den offentliga välfärdens legitimitet. Icke-mottagande förstås i texten som dåmänniskor med rätt till stöd av den offentliga välfärden inte får (full del av) det. Som en del av diskussionen kopplas fenomenet till en empirisk studie av av de svenska Stadsmissionernas insatser för personer i fattigdom.

  • 17.
    Karlsson, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kan man vänta sig ett enhetligt civilsamhälle i tider av kris?2023Ingår i: KUNSKAPSKONFERENSEN 2023: Forskning som förändrar civilsamhället – krisberedskap, krishantering och samverkan, 2023, s. 11-14Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Andersen, Rebecka
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vilken resurs kan deltagare i civilsamhället vara vid en framtida hälsokris?: En studie av krisinsatsvilja i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 4, s. 580-588Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel undersöks svenskarnas vilja att göra en frivillig insats vid en hälsokris med fokus på hur den relaterar till deras engagemang i det civila samhället i allmänhet och i idrottsorganisationer i synnerhet. Resultaten visar att svenskarnas vilja att göra insatser vid kris (men också krig) generellt sett är stor, men att det finns märkbara skillnader mellan de som är medlemmar i civilsamhällesorganisationer och de som inte är medlemmar. Resultaten visar också att krisinsatsviljan är högre bland de som är medlemmar i flera olika organisationstyper. Det finns dock viss variation mellan organisationstyperna – där villigheten att göra insatser är störst bland medlemmar civila insats-organisationer och idrottsorganisationer. Idrottsrörelsen samlar en stor andel av civilsamhällesengagemanget i Sverige, och kan ur ett krisinsatsperspektiv utgöra en viktig resurs vid sidan av det offentliga.

  • 19.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fattigdom i välfärden2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 433-437Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För några år sedan tyckte sig det svenska Finansdepartementet, apropå den så kallade Agenda 2030, kunna slå fast att fattigdom i absolut mening är avskaffad i Sverige, även om delar av befolkningen har knappa resurser i förhållande till genomsnittet. Sveriges statistiska centralbyrå (SCB) menar däremot, med direkt anknytning till samma agenda, att Sverige saknar statistik över absolut fattigdom. Det motsägelsefulla i de båda påståendena kan ses som en ren lapsus. Eller som ett uttryck för ett mantra om den lyckade välfärdsstaten som avskaffade fattigdomen, så självklart att statistiska underlag är onödiga. Eller som två påståenden som egentligen inte talar mot varandra: att den absoluta fattigdomen är avskaffad har blivit så vedertaget så att det är själva skälet till att den inte studeras i Sverige. Men de två argumenten antyder också något som kan ses som en utgångspunkt för det här temanumret. Å ena sidan är fattigdom och dess eventuella närvaro en helt central fråga för varje välfärdsstat värd namnet. Det får Finansdepartementets utsaga om svensk fattigdom gestalta – den är avskaffad! Å andra sidan finns det kanske ett lite mer återhållsamt och kritiskt granskande intresse kring svensk fattigdom som Statistiska centralbyråns torra konstaterande möjligen kan illustrera. Hur som helst kommer artikelförfattarna att visa att det knappast finns några entydiga svar.

  • 20.
    Karlsson, Martin
    et al.
    Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Örebro universitet, Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap.
    Motstrategier eller undanmanövrar?: Svenska partiorganisationer i skuggan av en negativ medlemsutveckling2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrott och folkhälsa2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 556-558Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Levnadsförhållanden bland barn som utsattsför våld i nära relationer2022Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Både svensk och internationell forskning är samstämmiga om att barns utsatthet för våld minskar medan anmälningarna till både socialtjänst och polis ökar. I Sverige har orosanmälningarna ökat åtminstone sedan början av 2010-talet. I detta projekt har vi samlat in befintliga registeruppgifter från Socialstyrelsen, Skolverket och SCB för att undersöka levnadsförhållanden för alla barn i åldrarna 7-12 år som utretts hos Socialtjänsten i Stockholms stadsdelar på grund av orosanmälan om vanvård och våld i nära relationer. De första resultaten visar att en mycket liten andel av de som anmäls utreds och att en försvinnande liten andel blir placerade i någon form av heldygnsvård (utan medföljande vårdnadshavare). Sammanlagt var det 1 764 barn som utreddes och den vanligaste bakgrunden till anmälan var våld inom familjen följt av fysiska övergrepp, relationskonflikter, vanvård och psykiska övergrepp. Sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och giftermål mot den unges vilja var mindre vanliga bakgrunder. Nära hälften, 44 procent, av barnen levde med en ensamstående mor, 17 procent hade tre syskon eller fler. Medianinkomsten för samtliga hushåll var ca 401 000 kr, det fanns både de, 4 procent, som hade en inkomst under 100 000 och en lika liten grupp som hade en inkomst överstigande 1 miljon kronor. Vi kommer i den fortsatta analysen kunna säga mer om familjesammansättning, skolbetyg, sjukvård och slutligen även lagförd brottslighet. Avsikten är att följa dessa barns noteringar i olika myndighetsregister fram till 2025 då de är 13-18 år.

  • 23.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Medborgerligt engagemang bland minoriteter med utländsk bakgrund2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 163-198Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Blomqvist Mickelsson, Tony
    Södertörns högskola.
    Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?2024Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Genom idrottsrörelsens verksamhet förväntas ett brett spektrum av mervärden, utöver enbart idrottslig utveckling och sportsliga framgångar. Främjandet av fysisk aktivitet, samhörighet, meningsfull fritidssysselsättning, social inkludering, integration, demokratisk fostran och brottförebyggande arbete bidrar till att motivera statlig och kommunal finansiering. I det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen ingår även en aktiv strävan att vara öppen och tillgänglig för alla. Engagemanget för breddat deltagande utspelar sig i hög grad inom lokala medlemsbaserade föreningar, där ideella ledare står inför komplexa utmaningar. Ledaren har en nyckelroll, navigerar genom behov och förväntningar från utövare, föräldrar, styrelser och stat där egna förmågor och resurser blir avgörande. För att underlätta för den ideella lokala ledaren behövs olika former av stödstrukturer som behöver synliggöras tillsammans med ledarnas förutsättningar och bidrag till idrottsrörelsen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Wollter, Filip
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The selective child welfare funnel: Children's exposure to violence and CWS investigations in Sweden2023Ingår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 144, artikel-id 106356Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background Research indicates that child welfare services reach out to children exposed to violence unequally depending on the child's social background, living conditions and violence type.

    Objective Based on the notion of selective recognition of vulnerability and risk, this study explores which children CWS pursue to a complete child welfare investigation.

    Participants and setting A register was set up including all children (n = 1764) between 7 and 12 years that were investigated for suspected exposure to violence by CWS in the municipality of the City of Stockholm, Sweden, in 2019.

    Methods This cohort was systematically compared to demographic data and national self-report prevalence studies to explore possible biases regarding which children CWS investigates. Descriptive analysis, cluster analysis and logistic regressions were used.

    Results The results confirm previous research that children exposed to violence have reduced access to material resources and inferior living conditions compared to non-exposed children. Physical abuse is more prevalent among boys of foreign backgrounds in stable, two-parent families residing in higher-status suburbs. Conversely, neglect is more common among children of Swedish backgrounds in low-income, single-parent households living in low-status suburbs. In comparison with self-reported prevalence studies, sexual and psychological abuse seem underrepresented in the study group, while neglect and violence in the family are relatively more frequently investigated compared to self-reported prevalence studies.

    Conclusions The results indicate that CWS should develop its methods to reach certain vulnerable groups that are underrepresented for safeguarding and support, for example, girls exposed to sexual abuse.

  • 26.
    Klarare, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Salzmann-Erikson, Martin
    Faculty of Health and Occupational Studies, Department of Caring Sciences, University of Gävle, Gävle, Sweden.
    Social rights in relation to digitalization, mobile phone, and internet use – experiences of women in homelessness: A qualitative study2024Ingår i: Critical Public Health, ISSN 0958-1596, E-ISSN 1469-3682, Vol. 34, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Given the fact that women in homelessness face considerable health inequities, the question of how digitalization can be understood in relation to social rights and right to health surfaces. The objective of this qualitative interview study was to explore the use of mobile phones and internet for women experiencing homelessness. Women (n = 26) shared experiences of healthcare access by using a mobile phone or internet. Data were analyzed using NVivo software. The results are presented in two themes: Conditions and circumstances of having a mobile phone; and Structural and intrapersonal challenges affecting social rights. The results show that digitalization actively influenced everyday life for women experiencing homelessness. Whether women wanted it to or not, digitalization presents a line of demarcation for participation and inclusion or exclusion, in health- and social-care services.

  • 27.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor: Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige2022Ingår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 30-31Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska flickor med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva än andra barn. Svensk idrottsrörelse har en särskild nordisk prägel som kräver mycket av föräldrarna.

  • 28.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 612-620Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Organiserad idrott: viktig källa till fysisk aktivitet för många barn2022Ingår i: Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, ISSN 1652-697X, s. 20-20Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 30.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Tankar från flickor kring fysisk aktivitet, hälsa och fritid: Samskapandeforskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2023Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Även om fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa så är flickor mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet har kommit att bli något exklusivt med krav på medlemskap, transportmöjligheter, sker i organiserad form, på givna platser och tider.

    Vi har valt att lyssna och ge en röst till flickor som sällan hörs i diskussioner kring barn och fysisk aktivitet – flickor som inte deltar i idrottsrörelsen.

    I en photo-voice studie har åtta flickor i åldern 12-15 år träffats åtta gånger över en period om sju månader. Flickorna har tagit foton, analyserat dessa gemensamt och kollektivt bestämt nya teman att fördjupa vid kommande träffar. Fokusområden har varit fysisk aktivitet, fritid och hälsa. Som en del av metoden ingår att kommunicera med omgivande samhälle, vilket gjordes genom en publik fotoutställning där flickorna, förutom att visa sina foton med citat även hade möjlighet att ställa frågor till beslutsfattare inom politiken, skolan och civilsamhället. Utställningen gavs uppmärksamhet i både radio och tidningar.

    Resultat från studien var flickornas tvekan till rimligheten att nå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en timmes fysisk aktivitet per dag. Generellt uppfattades pojkar som mer fysiskt aktiva än flickor, på fritiden, på raster och i skolidrotten. Flickorna ansåg därför att utökad tid för skolämnet idrott och hälsa främst skulle gagna de som redan var idrottsaktiva. De själva kände sig mest i vägen för de mer tävlingsinrikade eleverna, ofta pojkar. Ett annat hinder för att ökad skolidrott skulle möjliggöra för mer fysisk aktivitet var flickornas motstånd till att riskera att bli svettig under skoltid vilket ansågs jobbigt främst på grund av motståndet mot att duscha i skolan.

    Helst önskade flickorna att vara fysiskt aktiva med sina familjer och att då få spendera tid tillsammans med dem. Samtidigt konstaterades att detta främst kunde ske vid vissa enstaka tillfällen och inte med den regelbundenhet som skulle krävas för att nå WHO:s mål om fysisk aktivitet. En slutsats från studien är att när fysisk aktivitet likställs med idrottsdeltagande så försvårar det för grupper som av olika skäl inte vill, kan eller får delta i den organiserad idrott att nå den mängd fysiska aktivitet som är viktig som en del av hälsofrämjande vanor. Detta får konsekvenser för möjligheten till jämlik hälsa då vi generellt har kommit att bli allt mer stillasittande vilket möjliggöras av en digital livsstil. Fysisk aktivitet blir således ett aktivt val, något som måste prioriteras i konkurrens med andra intressen. 

  • 31.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa: Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2022Ingår i: Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, ISSN 2003-1165, nr 4Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa, men flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. I Sverige är barns fysiska aktivitet starkt förknippad med deltagande i idrottsrörelsen, som inte passar alla.

  • 32.
    Leo Sandberg, Elinn
    et al.
    Lunds Universitet.
    Angelin, Anna
    Lunds Universitet.
    Vamstad, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civilsamhällets matdistribution: en ideal lösning på fattigdom och klimatkris?2022Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 99, nr 4, s. 522-533Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna översiktsartikel är att sätta in matdistribution till personer i fattigdom i ett sammanhang, för att bättre förstå dess betydelse för mottagare, civilsamhällesorganisationer och i förlängningen även välfärdsmodellen i Sverige. Artikeln synliggör en förändring där ett ökat behov av kostnadsfri eller billig mat för fattiga grupper möts av ett ökat utbud av mat distribuerat av civilsamhället, en till synes ideal lösning för minskad fattigdom och klimatkris. Analysen visar dock på en spänning och en dubbelsidighet mellan synbart högst önskvärda effekter (att mat ej kastas och människor i fattigdom får mat för dagen) och förvånansvärt allvarliga potentiella bieffekter och underliggande problem. Till det senare räknas transformation och risk för institutionalisering av civilsamhällets arbete som innebär en diffusion av ansvar och mix av institutionella logiker mellan offentlig välfärd, näringsliv och civilsamhälle. Konklusionen blir att en hållbarhetsparadox tar form och att fattigdom och klimat kan visa sig vara två separata problem som kräver sina separata lösningar.

  • 33.
    Lindberg, Malin
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Luleå tekniska universitet; Malmö universitet.
    Innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd2023Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 6, s. 774-785Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Innovation är ett förväntat mervärde i idéburen välfärd, i betydelsen av nytänkande sätt att möta behov och utmaningar i det svenska välfärdssystemet. I denna artikel presenteras en studie av dokument från offentliga och idéburna aktörer för att bringa klarhet i sådana förväntningar. Där framhålls idéburna förlagor till nutida välfärdstjänster som hemtjänst och barnavårdscentraler, samt förväntningar om fortsatta idéburna initiativ för att möta behov som förbisetts av offentliga och kommersiella aktörer. Det föreslås bland annat reserverat deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem, vilket kan underlätta för idéburna aktörer att fungera både som innovatör/föregångare och som komplement/ersättning till offentlig välfärdsverksamhet. Däremot är det mer osäkert om det skapar tillräckligt goda förutsättningar för att tillvarata de sociala mål och medel som ligger till grund för innovation som särart och mervärde i idéburen välfärd.

  • 34.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. School of Culture and Society, Dalarna University, Falun, Sweden.
    Can Participation in Mock Elections Boost Civic Competence among Students?2024Ingår i: Journal of Political Science Education, ISSN 1551-2169, E-ISSN 1551-2177, Vol. 20, nr 2, s. 274-291Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Mock elections are an increasingly popular form of  active learning, adopted in many European countries and the United States. However, we have limited knowledge regarding the extent to  which they enhance students’ civic competence. This article analyzes data from over 9,000 students aged 13-19 who participated in  a  2022 mock election in  Sweden. The goal is  to determine the extent to which mock elections boost civic competence, with an emphasis on potential variations related to  gender, ethnic background, and edu-cational stage. Results indicate that such participation positively influences students’ self-reported political knowledge and, to  a  lesser extent, their political interest, engagement, and efficacy. Yet, the impact varies among student demographics. For instance, foreign- born students reported greater effects than their Swedish-born coun-terparts. Female students displayed heightened political knowledge and interest compared to  males, while male students demonstrated higher political engagement. Interestingly, mock elections seemed to enhance political knowledge more in  primary school students than in  secondary school ones. Conversely, they had a  more pronounced impact on the political interests and engagement of secondary school students. The study concludes with suggestions for future research to  employ more rigorous methods to  assess the influence of  mock elections on civic competencies.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Lundberg, Erik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Högskolan Dalarna.
    Different Types, Different Reactions?: How Civil Society Organizations Respond to Right-wing Extremism2023Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888, Vol. 34, s. 1002-1013Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Extreme right-wing violence has resulted in an intense academic debate on how democratic actors can respond to movement on the extreme right. This article explores how various types of CSOs perceive their role, interest, and willingness when it comes to counteracting right-wing extremism. Building on a theoretical framework that makes visible a variety of CSO responses and differences between types of CSOs, the results show that CSOs view themselves as having a watchdog role in relation to right-wing extremism. However, CSOs place the principal responsibility of response to right-wing extremism outside organized civil society in the hands of politicians, citizens, and the media. In addition, not all CSOs are willing to respond in the same way or to the same extent. Humanitarian and social service organizations are more inclined to engage in dialogue and protest compared with sports and recreation organizations and culture organizations. The article concludes by discussing the notion that bridging organizations may be more willing to respond to right-wing extremism and to use dialogue and deliberation compared to bonding organizations.

  • 36.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Det civila samhället och tilliten till religiösa organisationers sociala ansvarstagande2023Ingår i: Religioner, livsåskådningar och etik: För lärare 4-9 och gymnasiet / [ed] Olof Franck; Kerstin von Brömssen; Christina Osbeck, Gleerups Utbildning AB, 2023, 2, s. 175-186Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Religious Minorities as a Risk and Resource: Theoretical Perspectives on State Management of Minority Religions2023Ingår i: Religious Minorities Online / [ed] Erica Baffelli; Alexander van der Haven; Michael Stausberg, Berlin, Boston: De Gruyter , 2023Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores how the two concepts of "risk" and "resource" can provide a framework to study and understand both current and historical perceptions and management of religious minorities in different contexts. By examining how policymakers identify religious minorities (or religion) as a risk or as aresource it is possible to develop an understanding of how policymakers set the terms for who is or is not included in the public realm as well as deepening the understanding of the underlying values of a society and ideological foundations contributing to the fear of the religious other.

  • 38.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    The State and Religious Minorities in Sweden2023Bok (Refereegranskat)
  • 39.
    Lundgren, Linnea
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fransson, Sara
    Linnéuniversitetet.
    The differences between actions and desires: The role of religious congregations in national crises and disasters2023Ingår i: Journal of Contingencies and Crisis Management, ISSN 0966-0879, E-ISSN 1468-5973, Vol. 31, nr 3, s. 441-450Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last few decades in the handling of ongoing crises and preparing forfuture crises, governments and other public authorities increasingly emphasize theimportant role religious organizations can play in crises and disaster management.Considering this development, it is appropriate to ask whether the expectations bypolicymakers are mirrored by the religious organizations themselves? This articleaims to answers this question by studying both the organizations' desired role in timeof national crises and disasters and the actual role taken by local congregations inSweden during the Covid‐19 pandemic. It also aims to study whether this differs inrelation to organizational differences and religious affiliation. The study clearlyshows that 8 out of 10 congregations believe they have an important role to play inthe event of a disaster or crisis. However, despite the high level of willingness, therole congregations take may not always mirror the governments expectations. Interms of differences between congregations, although cross‐religious differences arenoted, the size of the organization is the critical factor. The article concludes bydiscussing the disparity between policymakers' expectations and the willingness oforganizations as well as the complexity of policymakers assuming that non‐profitorganizations will help unequivocally

  • 40.
    Lundgren, Linnea
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Jensdotter, Linnea
    Lunds universitet.
    Studying Religious Change: Combining Close and Distant Reading in the Field of Sociology of Religion2022Ingår i: Nordic Journal of Religion and Society, ISSN 0809-7291, E-ISSN 1890-7008, Vol. 35, nr 2, s. 111-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article explores the possibilities of using digital methods to study religion and religious change in contemporary societies. It argues that despite considerable developments in which analogue data has been converted into digital forms and new digital methods have been developed, these are rarely used in sociology of religion. The article illustrates how new digital methods can complement more traditional qualitative methods and deepen such findings. Using examples from two PhD theses, the article analyses how so-called distant and close reading can be combined in studies. The cases illustrate key points regarding improving validity, representativity and how larger religious changing processes can be studied through large text material. The article concludes by discussing the advantages and disadvantages of using new digital methods and highlighting new possibilities for future studies in the sociology of religion.

  • 41.
    Lundgren, Linnea
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Plank, Katarina
    Karlstads universitet.
    Egnell, Helene
    Karlstads universitet.
    Nya andliga praktiker i Svenska kyrkan: Från exklusiva retreatmiljöer till kyrklig vardagspraktik2023Ingår i: Svensk teologisk kvartalskrift, ISSN 0039-6761, Vol. 99, nr 3, s. 229-248Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The research project "New Faces of the Folk Church – Lived Religion, Spiritual Practices and Theological Legitimacy" aims at investigating everyday spiritual activities laypeople engage in within an ecclesial institution, the Evangelical-Lutheran Church of Sweden, and how these practices are linked to notions about religion and health. In this article we give an account of our preliminary findings. In a netnographic survey of the websites of the parishes in the diocese of Stockholm, counting all activities except services and concerts, we found that there is a plethora of new activities going on which have emerged during the last fifty years. Many of these activities were geared towards community building, and 15 percent of them fall into the category of holistic practices. Such practices, comprising of, for example, meditiation groups, yoga classes, and dance, can be found in eight out of ten parishes. Our material indicates that the church has quadruple functions: (1) theological, (2) life cycle related, (3) ordinary community building, and (4) holistic everyday spiritual practices. These new spiritual practices were first offered in exclusive settings like retreat centres, but have now moved into ordinary parish life, accessible to all parishioners. Some of the practices, like zen meditation and yoga, have been contested but are now broadly accepted. In the next step of the project, we will conduct interviews and participatory observation to investigate how these practices are integrated in individuals' lives, as well as how they are negotiated and legitimized on the institutional level.

  • 42.
    Mankell, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Abdelzadeh, Ali
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    The role of community trust for compliance with the Swedish COVID-19 immunisation programme2023Ingår i: Scandinavian Journal of Public Health, ISSN 1403-4948, E-ISSN 1651-1905, Vol. 51, nr 5, s. 704-710, artikel-id 14034948221145780Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND AND AIMS: During the COVID-19 pandemic, vaccination as an important and engaging topic once again entered the public debate in many countries, including Sweden. In particular, the varying degree to which different social groups tend to choose to get vaccinated was raised as a point of discussion on the agenda. Thus, the aim of this study was to investigate the role of various forms of trust, especially community trust, in the explanation of vaccine coverage in the Swedish COVID-19 immunisation programme.

    METHODS: In this study, individual survey data from the Swedish Trust Barometer were aggregated and combined with socio-demographic register-based data at Regional Statistical Areas (RegSO) to examine the relationship between trust and vaccine coverage at the local community level.

    RESULTS: The results showed that both generalised and institutional trust seemed to be essential when it comes to explaining vaccination coverage. In addition, we showed that community trust, that is, trust in neighbours and people living in the neighbourhood, was an even stronger factor when it comes to explaining vaccination coverage at the local level.

    CONCLUSIONS: This article contributes to the literature on trust in relation to health care by identifying a new dimension of trust with significance to immunisation that is worthy of future scholarly attention.

  • 43.
    Mankell, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Nilson, Finn
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Centre for Societal Risk Research, Karlstad University, Karlstad, Sweden; Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies, Karlstad University, Karlstad, Sweden.
    A Study of Differences in the Perceived Risk of Attaining a Residential Fire Injury2023Ingår i: Fire technology, ISSN 0015-2684, E-ISSN 1572-8099, Vol. 59, s. 1789-1804Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Certain groups (e.g., those of higher age, lower educational attainment,lower income, living alone, immigrants, etc.) have a greater risk of residential firemortality. Previous research has also shown that individuals belonging to high-riskgroups have generally lower levels of fire protection, and it has been suggested thatthis is due to a lower risk perception in this group. As such, this study investigateshow the perceived risk of being injured in a residential fire varies in the Swedish population. The results show that risk perception varies in the Swedish populationdepending upon sociodemographic factors. When the different sociodemographic factors are controlled against each other, women, individuals with a low educationallevel, individuals living in rural communities and individuals born outside of the Nordic countries consistently experience their risk to be higher. With the exception ofwomen, the results show that high-risk individuals have a high risk perception. Theseresults are important as they indicate that it is not a lack of risk awareness that is thereason why high-risk groups are less inclined to implement fire safety practices.

  • 44.
    Middlemiss Lé Mon, Martha
    et al.
    Uppsala universitet.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Leis Peters, Annette
    VID vitenskapelige høgskole, Norway; Uppsala universitet.
    Religiösa organisationer och civilsamhället2022Ingår i: Sociologiska perspektiv på religion i Sverige / [ed] Mia Lövheim; Magdalena Nordin, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2022, 2, s. 75-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 45.
    Nilson, Finn
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Karlstads universitet.
    Mankell, Anna
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Is the perceived risk of fire-related injury and trust in local authorities affected by rescue services' actual ability?2022Ingår i: Preventive Medicine Reports, E-ISSN 2211-3355, Vol. 30, artikel-id 102030Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Rescue services are one of the most crucial actors in providing fire-related societal protection, particularly in terms of response times. To achieve this, considerable funding and/or full-time organisations are required - something that is not always feasible and leads to differences in rescue service related protection in different municipalities. In turn, the question is how such variations affect the perceived risk of being injured in a residential fire and levels of general institutional trust in the municipality. By utilising a dataset on risk perception and trust, combined with data on the ability and structure of municipal rescue services, this study can show that a municipal's average perception of the risk of attaining a fire-related injury closely follows response times - indicating that individuals living in areas with less societal protection are aware of this fact. However, the results also indicate that general institutional trust and perception of risk on a municipal level seems to relate to each other in such a way that municipal types (with similar sociodemographic characteristics and rescue service ability) congregate around similar levels of perceived risk and trust. In turn, this study therefore indicates that perceived risk and trust differs in different municipalities and that efficiency measurements not necessarily encompass all these differences.

  • 46. Nylenna, Helge K
    et al.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    State Church and Religious Equality: A Comparative Study of Competing Logics during the Process of Changing Relations between State and Church in Sweden and Norway2024Ingår i: Journal of Church and State, ISSN 0021-969X, E-ISSN 2040-4867Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent decades, the religious landscape in the Nordic countries has changed. Transforming from traditional homogeneous Evangelical-Lutheran societies into more religiously and culturally diverse, there have been reforms creating new relationships between the states and the traditional state churches. Taking a comparative approach, this article analyzes how institutional logics guided the church and state reforms in Norway and Sweden. Analyzing governmental documents through the theoretical lens of institutional logics, the article makes a distinction between the logic of state church and the logic of religious equality. The article shows how the former acts as a foundational logic within policymaking even though there has been a movement towards more religious equality in legislation. Though there are differences in how Norway and Sweden facilitate their arrangements for support to faith communities, the ideas informing the arrangements are similar. We point towards an increased discrepancy behind the ideas informing policymaking and the practical implications of those policies.

  • 47.
    Plank, Katarina
    et al.
    Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies, Karlstad University.
    Lundgren, Linnea
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Egnell, Helene
    Department of Political, Historical, Religious and Cultural Studies, Karlstad University.
    Meditation and Other New Spiritual Practices in the Church of Sweden2023Ingår i: Eastern Practices and Nordic Bodies: Lived Religion, Spirituality and Healing in the Nordic Countries / [ed] Daniel Enstedt; Katarina Plank, Palgrave Macmillan, 2023, s. 211-229Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This chapter deals with practices that traditionally have not been found within the Lutheran Church and how these are integrated in its activities. Here Katarina Plank, Linnea Lundgren, and Helene Egnell draw on data from an ongoing research project that explore how, since the 1970s, spiritual practices labeled as “New Age” have become more widespread, and lately practices with a focus on “body-mind techniques” have especially been given more space within the Church of Sweden. Their netnographic survey of the homepages of the parishes in the diocese of Stockholm shows that there is plethora of new activities going on which have emerged during the last 50 years. Many of these activities were geared toward community building, and 15% of them fall into the category of holistic practices. Such practices, comprising, for example, meditation groups, yoga classes, and dance, can be found in eight out of ten parishes. These new spiritual practices were first offered in exclusive settings like retreat centers, but have now moved into ordinary parish life, accessible to all parishioners. Some of the practices, like Zen meditation and yoga, have been contested but are now broadly accepted.

  • 48.
    Rolf, Hannes
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning. Uppsala universitet.
    Det svenska medborgerliga engagemanget i ett historiskt perspektiv2022Ingår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Lund: Studentlitteratur AB , 2022, s. 41-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 49.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete2023Ingår i: Kulturområdets finansiering: En kartläggning med fokus på icke-offentliga aktörer. Delredovisning 2023-12-07 / [ed] Myndigheten för kulturanalys, Stockholm: Myndigheten för kulturanalys , 2023, s. 44-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet värderas det ideella arbetet i kulturorganisationer i civilsamhället i Sverige i ekonomiska termer. Det ekonomiska värdet i kulturorganisationer jämförs också med värdet i andra organisationstyper i civilsamhället och med värdet för alla ideellt arbetade timmar i Sverige. Uträkningen bygger på data från Marie Cederschiöld högskolas återkommande undersökning av det ideella arbetet i Sverige (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020) och data från Statistikmyndigheten SCB (Segnestam Larsson & Wagndal, 2017; Segnestam Larsson et al., 2021).

    Med begreppet ideellt arbete avses arbetsuppgifter som utförs obetalt eller mot en symbolisk belöning och inom ramen för en ideell organisation (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020). Allmänhet, media och akademi använder ibland andra benämningar, till exempel frivilligt arbete eller volontärarbete. I kapitlet används genomgående ideellt arbete. Med ideell organisation menas en formell organisation, som en ideell förening eller stiftelse, inom civilsamhället. Ideellt arbete förekommer också i mindre utsträckning inom offentliga eller privata organisationer. Då hänvisas till detta fenomen som ideellt arbete utanför ideella organisationer.

  • 50.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    The Role of Nonprofit Organizations in the Co-production of Welfare Services: A Systematic Literature Review2023Ingår i: Journal of Public and Nonprofit Affairs, ISSN 2381-3717, Vol. 9, nr 2, s. 164-182Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This review studies previous research on the role of nonprofit organizations in the co-production of welfare services. The need for the review stems from the lack of systematic literature reviews related to nonprofit organizations, co-production, and welfare services. The empirical material is delimited to peer-reviewed research published in international academic journals and analyzed in relation to levels of co-production, the role of organizations, and nonprofit organizational distinctiveness. Main findings include that research has primarily studied the role of nonprofit organizations in relation to co-production and enabling favorable conditions, and that existing research identifies several potential distinctive contributions made by nonprofit organizations to co-production. Implications include encouraging co-management of welfare services, enabling co-production in welfare services beyond public organizations, and exploring how different types of organizations contribute to co-production.

12 1 - 50 av 65
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf