Barn har rätt att skyddas från alla former av våld och kränkande behandling och målet är att allt våld mot barn ska upphöra. För att kunna förebygga och stoppa våld mot barn behövs kunskap om hur vanligt våld är, våldets karaktär och faktorer kopplade till våldet. Det ger förutsättningar att arbeta vidare med att förebygga och skydda.

Denna studie har genomförts av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen i syfte att följa upp tidigare kartläggningar av våld mot barn avseende förekomst, attityder till så kallat uppfostringsvåld och riskfaktorer för våld. Drygt 5 800 elever från årskurs 9 i grundskolan har svarat på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten.

Resultaten visar att över 57 procent av eleverna hade varit utsatta för någon form av våld av vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt och 40 procent hade varit utsatt för våld där en vuxen varit förövare. Drygt åtta procent av eleverna hade varit utsatta för 3-5 former av våld där en vuxen varit förövare.

Andelen barn som hade utsatts för någon form av våld av en vuxen någon gång under uppväxten är oförändrad sedan den senaste undersökningen. Däremot framkommer förändringar gällande enskilda former av våld. En minskning sågs vad gällde fysiskt våld av vuxen och upplevt våld mellan vuxna i familjen. Försummelse, psykiskt våld av en förälder samt sexuella övergrepp begångna av okända vuxna och av jämnåriga har dock ökat.

Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom hos barnet, dålig familjeekonomi, att bo mestadels med endast en förälder samt missbruk, psykisk sjukdom, suicidproblematik och kriminalitet hos föräldrarna var starkt förknippat med våld och multiutsatthet.

Det var relativt få våldsutsatta som berättat om våld och övergrepp för en professionell person. Vidare visar studien brister i bemötande samt tillgång till stöd och behandling efter att våldet avslöjats. Långt ifrån alla elever som själva upplevde att de behövde stöd hade fått det och en betydande andel av de som sökt professionellt stöd var missnöjda.

Resultaten visar att Sverige har en lång väg kvar för att våld mot barn ska upphöra.

This article focuses on the complexities of using a new intervention when parents are suspected of child physical abuse. Children leaving a child forensic interview due to suspected child physical abuse are often handed over to their parents, who sometimes are the suspected perpetrators. The Efter barnförhöret (EB) [After the child forensic interview] intervention was developed to aid children in this stressful situation by providing professional support from child welfare services to the child and parents. The article is based on interviews with 11 respondents working with EB. Narratives reveal how respondents use their discretionary space to navigate different institutional logics. In the themes Focusing on the child, Getting parents motivated, The challenges with organizational boundaries and Demand trumps resources, respondents argue that EB, despite organizational challenges, is considered an important intervention that meets the needs of children and families after the disclosure of child physical abuse.