Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 150
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Editorial2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 3, s. 157-161Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2016Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, nr 1, s. 1-3Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 3.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Editorial2017Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, nr 2, s. 81-85Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 4.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg universitet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordic Social Work Research: steadily growing and moving around2018Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 8, nr 3, s. 205-209Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 5.
    Axberg, Ulf
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Broberg, Anders
    Göteborgs universitet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj: Rapport från en fortsättningsstudie2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, nr 3, s. 374-393Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 7.
    Bergman, Helena
    et al.
    Institutet för framtidsstudier.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Klinth, Roger
    Linköpings universitet.
    Föräldraskapets omvandlingar och styrningens omvandlingar2011Ingår i: Föräldraskapets politik: från 1900- till 2000-tal / [ed] Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011, 1, s. 7-26Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet, Sweden.
    Appell, Petra
    Karstads universitet, Sweden.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet, Sweden.
    Draxler, Helena
    Karlstads universitet, Sweden.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet, Sweden.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet, Sweden.
    Röbäck de Souza, Karin
    Göteborgs universitet, Sweden.
    Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Appell, Petra
    Karlstads universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet.
    Draxler, Helena
    Karlstads universitet.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet .
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet .
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Röbäck de Souza, Karin
    Göteborgs universitet .
    Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn2015Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 10.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Linnea
    Göteborgs universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Sharifi, Ulrika
    Karlstads universitet.
    Cater, Åsa K.
    Örebro universitet.
    Forssell, Anna
    Örebro universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Linnéa
    Göteborgs universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Cater, Åsa K.
    Örebro universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Stöd till barn som upplevt våld mot mamma: preliminära resultat från en nationell utvärdering2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Inequality regimes and men's positions in social work2013Ingår i: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 20, nr 1, s. 85-99Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute to the exploration of men’s positions in professions numerically dominated by women through an in depth analysis of the gendering practices in groups of social workers. The empirical material consists of interviews with three work groups in Sweden, each with one man and several women as members. The analysis focuses upon gendering practices in the interview setting. It shows how the positions occupied by the men in the sample confirm or undermine constructions of masculinity as dominance. Furthermore, it is argued that to fully understand men’s positions in these groups the analysis needs take other forms of inequality into account in addition to gender. It is shown that in the empirical cases under scrutiny men’s positions are shaped by regimes of inequality where age and gender relations, as well as notions of professional experience, are interconnected.

  • 13.
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Konstruktion av risk och barns utsatthet inom olika domäner av politik och praktik: familjerättens möte med barn vars pappa misshandlar mamma2006Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Detta paper presenterar preliminära resultat från ett pågående explorativt forskningsprojekt om barn som sociala aktörer i möten med familjerätten. I fokus står barn som upplevt pappas våld mot mamma. Sedan 1996 åligger det den som vid en rättslig tvist mellan ett barns föräldrar verkställer en utredning om vårdnad, boende och umgänge att, om det inte är direkt olämpligt, undersöka ”barnets inställning” och redovisa den inför rätten. Det finns för närvarande en begränsad kunskap om hur barns upplevelser av våld hanteras i dessa utredningar. Syftet med projektet är att ge en fördjupad kunskap om utsatta barns deltagande i familjerättsliga utrednings-processer. De resultat som presenteras här gäller utredares konstruktioner av utsatthet och risker för barn som upplevt pappas våld mot mamma. Vi diskuterar i vad mån dessa konstruktioner kan förstås som uttryck för dominerande diskurser inom fyra olika domäner av politik-praktik i Sverige idag: ”våld i nära relationer”; ”barnskydd”, ”vårdnad, boende, umgänge” respektive ”behandling”.

  • 14.
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet, .
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Work group characteristics and professional learning processes in the field of men’s violence to women2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    The paper is based upon ongoing research on professionals’ conversations with children in legal conflicts regarding child custody, contact or residence, with particular focus on children whose father is violent to the mother. Drawing upon group interviews with staff at four work places in Sweden specialised in family law investigations and mediation, we outline different work group characteristics, and discuss what these may mean for learning processes regarding a topic relatively new to the profession, such as men’s violence to women and children’s position in these families. It is argued that the types of groups identified – ‘homogenous and maintaining’, ‘heterogeneous and maintaining’, and ‘homogenous and development-oriented’ may represent different stages of a learning process in this field. Furthermore, that work group characteristics may enable or obstruct further change in a somewhat surprising pattern. We also link the different types of work groups and their learning processes to the wider societal context, specifically discursive shifts in Sweden as regards family law and men’s violence to women.

  • 15.
    Eriksson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    "Kön har ingen betydelse men könsblandning är bra": 'könsgörande' i två professionella sammanhang2002Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, Vol. 23, nr 1, s. 53-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 16.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    A visible or invisible child?: professionals' approaches to children whose father is violent towards their mother2005Ingår i: Tackling men's violence in families: nordic issues and dilemmas / [ed] Maria Eriksson, Marianne Hester, Suvi Keskinen och Keith Pringle, Bristol: Policy Press , 2005, s. 119-135Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Mälardalens högskola.
    Användning av BRA: Barns rätt som anhöriga2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Att "göra" kön: om organisationsteorier och familjerättssekreterare2001Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att möjliggöra barns delaktighet2019Ingår i: Barns rätt som anhöriga: En antologi om att göra barn delaktiga / [ed] Åsa Lundström Mattsson, Stockholm: Allmänna Barnhuset , 2019, 2, s. 35-49Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att se andra: Problem och förändring2019Ingår i: Utsatthet och ansvar: Flickan med svavelstickorna i vår tid / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell förlag , 2019, 1, s. 95-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 21.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Avvikande eller osynlig: - rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering av fäders våld2006Ingår i: Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet: rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering / [ed] Paulina de los Reyes, Stockholm: Fritzes , 2006, s. 183-216Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld2014Ingår i: I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma / [ed] Josefin Grände, Lisa Lundberg, Maria Eriksson, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2014, 3, s. 112-131Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 23.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn som upplever våld2009Ingår i: I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma / [ed] Josefin Grände, Lisa Lundberg och Maria Eriksson, Stockholm: Gothia Förlag , 2009, 1, s. 108-127Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld: barns röster, barns aktörskap och utveckling av kunskap om utsatta barn2018Ingår i: Barn- och ungdomsvetenskap: Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, 1, s. 608-621Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn som upplever våld: män som utövar våld2008Ingår i: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun M Heimer, David Sandberg, Lund: Studentlitteratur , 2008, 2, s. 89-107Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 26.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn vars pappa misshandlar mamma2003Ingår i: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun Heimer, Barbro Posse, Lund: Studentlitteratur, 2003, s. 131-152Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 27.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn, våld, familjerätt och kvinnojoursarbete2009Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 28.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barns rätt som anhöriga BRA: Utvärdering av ett utvecklingsarbete2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar iakttagelser och slutsatser om Allmänna Barnhusets utvecklingsarbete med namnet BRA – Barns Rätt som Anhöriga, och den modell för information, råd och stöd till anhöriga barn som arbetet resulterade i: BRA-modellen. Utvärderingsuppdragets fokus har legat på att skaffa en så bred bild som möjligt av BRA modellen, och att ta vara på synpunkter, tankar och förändringsförslag som kan bidra till att tydliggöra och förbättra modellen. Det empiriska underlaget består av basuppgifter om 46 av de 56 barn och unga som deltagit i BRA-samtal och läger, intervjuer med 8 av de deltagande barnen, intervjuer och samtal med 11 personer från de 3 pilotverksamheter som ingick i projektet, och samtal med de 2 projektledarna från Barnhuset.

    Utvecklingsarbetet prövade en modell med följande komponenter: barn och föräldrar får vid ett första samtal tillsammans information om de rättigheter som barnets anhörigskap medför. Barnet erbjuds sen 1-2 enskilda samtal. Om barnet önskar genomförs därefter ytterligare ett samtal tillsammans med föräldern. Efter de enskilda samtalen erbjuds barnet att träffa andra barn med liknande erfarenhet under ett läger en helg eller ett skollov.

    Utifrån uppgifter om deltagande barn och de insatser som genomförts kan man dra slutsatsen att det är två olika versioner av BRA som prövats i praktiken: ”fullständig-BRA” där modellen har i relativt hög grad prövats utifrån samtliga komponenter och ”mini-BRA” där BRA-insatsen framförallt har bestått av ett inledande informationssamtal och i vissa fall ytterligare ett individuellt samtal. Vidare har de olika versionerna av BRA riktats till delvis olika målgrupper, vilket betyder att BRA-modellen i sin helhet framförallt har prövats på tonårstjejer med erfarenhet av föräldrars psykiska ohälsa, medan yngre flickor och pojkar vars föräldrar har någon typ av somatisk problematik endast tagit del av mini-BRA. Det är endast barn från de verksamheter som åtminstone i några fall prövat fullständig-BRA som kommer till tals i intervjuerna. Sammantaget betyder detta att slutsatserna om hur modellen fungerar för yngre barn och barn till föräldrar med somatiska sjukdomar blir ganska osäkra.

    Såväl de intervjuade barnens utsagor som det samtalsledarna säger tyder på att när det gäller individdelen av BRA har målsättningarna uppfyllts i hög grad vad gäller att barnen har fått kunskap om sina rättigheter med anledning av förälderns fysiska sjukdom/psykiska störning/missbruk, att de har fått den information de behöver om sin förälders sjukdom/psykiska störning/missbruk, och att de har fått hjälp att uttrycka eventuellt behov av råd och stöd. Både barn och samtalsledare kommenterar också det pedagogiska redskap som används i samtalen och menar att det har varit viktigt och till stor hjälp. Det är dock inte lika tydligt att barnets behov av råd och stöd blivit synliggjort för föräldrar/närstående vuxna, eller att barnet eller familjen vid behov har länkats till personer/verksamheter som kan ge hjälp; råd, stöd, behandling, och så vidare. I synnerhet dessa frågor kan alltså behöva stå i fokus i fortsatt utvecklingsarbete. I och med de begränsningar som finns i materialet om och från de deltagande barnen går det inte att utifrån barnen uttala sig om det är några grupper barn som individdelen av BRA inte fungerar lika bra för. Piloternas tankar om eventuella begränsningar handlar framförallt om att BRA-modellen skulle behöva anpassas till barn med olika former av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter. Sammantaget framstår individdelen av modellen som mycket lovande och utifrån de intervjuer som rapporten bygger på kan man tolka det som att BRA-samtal kan stärka barns känsla av sammanhang.

    Målsättningarna för lägret verkar de ha uppfyllts i mycket hög grad när det gäller att stärka barnen genom att de får träffa andra i samma situation, uppleva gemenskap och dela erfarenheter, bli hörda och få uttrycka sina åsikter, samt att ha kul och lära sig mer om sina rättigheter. Det är mer oklart i vilken lägret bidragit till att barnen fått fler strategier att hantera vardagen som anhörig. De barn som deltagit i ett läger talar alla mycket positivt om den erfarenheten. Mer kritiska synpunkter från barnen handlar - vid sidan om att lägret varit lite för komprimerat tidsmässigt - framförallt om att lägerledarna behöver vara observanta på att det kan vara påfrestande känslomässigt för deltagarna att vara på läger. Ett inslag i lägerprogrammet är inspirerat av norska Forandringsfabrikkens deltagandemodell höringar och i den här delen får barnen möjlighet att som grupp förmedla erfarenheter, goda råd och förslag på förbättringar för anhöriga barn till politiker och beslutsfattare. Att döma av de barn som kommit till tals i intervjuerna var relationen till och utbytet med de andra barnen betydligt viktigare än detta mer barnpolitiska inslag. Barns rätt till att komma till tals också i ett vidare perspektiv verkar inte ha stått högst på agendan för de barn som deltog i lägret. Det kan bland annat ha att göra med att de inte träffat varandra tidigare utan etablerade sina relationer där och då.

    BRA är en modell som sätter barnets rättigheter i fokus. Arbetet bygger på barns delaktighet och förutsätter de vuxnas lyssnande. De barn som intervjuats bekräftar att det är viktigt att BRA-modellen har barnets rättigheter som utgångspunkt, och man kan tolka barnintervjuerna som att samtalsledarna i hög grad lyckats bidra till att barnen fått mer kunskap om sina rättigheter. Det som för många av pilotverksamhetens medlemmar har varit nytt med BRA-modellen är dels att insatsen riktar sig direkt till barnet och sedan just detta att arbetet utgår från barns rättigheter och delaktighet. Piloterna betonar att det är ett nytt perspektiv de har lärt sig att arbeta utifrån, som ifrågasätter vuxnas tolkningsföreträde. Även utgångspunkten i rätten till information ger ett annat arbetssätt och en mer lyssnande inställning, medan det ”vanliga” sättet att arbeta framstår som tydligare styrt av de professionella. Det kan dock vara en utmaning att arbeta utifrån barns delaktighet och egenmakt inom ramen för relationer som inte är jämlika utan i stället präglas av vuxnas överordning och barns beroende och underordning. En annan utmaning med att arbeta på det här sättet är att rättigheter kan framstå som något ganska abstrakt och att det kan vara svårt att ”översätta” så att det blir möjligt för barn att ta till sig kunskap om sina rättigheter. Ytterligare en utmaning är förknippad med ansatsen att lära barn något. En erfarenhet från pilotomgången är att medan det första individuella samtalet väldigt tydligt har fokus på det enskilda barnet, kan det vid det andra samtalet vara lätt att börja ”undervisa” om rättigheter, så att samtalets innehåll inte kommer lika mycket från barnen själva, och barnen får en lägre grad av delaktighet. Ytterligare en utmaning som piloterna lyfter fram är att det inte är givet att BRA-tanken om barns rättigheter och barns delaktighet också i ett vidare perspektiv får gehör i den egna organisationen eller hos andra samhällsinstanser.

    En analys av hinder och möjligheter när det gäller tillämpningen av modellen bekräftar väl känd kunskap om betydelsen av såväl organisatorisk förankring och beredskap som ledningsstöd vid implementeringen av nya metoder eller arbetssätt. Det blir också tydligt det kanske ställs särskilda krav på organisatorisk förberedelse om BRA-modellen ska implementeras inom verksamheter med vuxna som primär målgrupp. Det behöver också finnas en grundläggande kunskap i hela organisationen om anhöriga barn och deras rättigheter för att det ska bli möjligt att rekrytera barn till BRA-insatsen. Under utvecklingsarbetet var en utgångspunkt att BRA-modellen ska vara så grundläggande att även av personal som inte är särskilt inriktade på barn ska kunna använda den. Piloterna menar dock att även om modellen är tydlig och enkel ställer exempelvis BRA-samtal krav på den som leder samtalen, och den förutsätter viss vana och erfarenhet att luta sig mot. Den utbildning i modellen piloterna genomgått får genomgående högt betyg, liksom stödet i förberedelse och genomförande av lägren. Kritiska kommentarer handlar mer om olika besked under projektet gång om exempelvis rekrytering till lägret. Det faktum att BRA framställs som en modell kan också vara något av en utmaning för dem som ska omsätta den i praktik, och det ställer krav på handledning från Barnhusets sida. Detta eftersom en del professionella, inte minst inom socialtjänsten, är ovana vid att arbeta manualbaserat. En del piloter uttrycker exempelvis en osäkerhet om de måste följa anvisningarna ”till punkt och pricka” för att de ska genomföra ”riktiga” BRA-samtal. En fråga för det vidare arbetet med BRA är att tydliggöra instruktionen till BRA-samtal och diskutera hur strikt denna måste följas för att det ska vara fråga om just ”BRA: Barns Rätt som Anhöriga”.

    Helhetsbedömningen blir att detta är ett i många avseenden framgångsrikt utvecklingsarbete. Det material som ligger till grund för analysen tyder på att arbetet med BRA-samtal och läger lyckats uppfylla målsättningarna. Vidare har utvecklingsarbetet resulterat i en modell som framstår som lovande inte bara när det handlar om att informera anhöriga barn om deras rättigheter och kartlägga behov av vidare stöd, utan som även tycks kunna stärka barns känsla av sammanhang. När nu modellen är utvecklad blir det därför angeläget att på allvar pröva den i olika verksamheter, och att studera hur BRA modellen fungerar i jämförelse med andra metoder eller modeller för information och stöd till barn som anhöriga.

  • 29.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Biologically similar and anatomically different?: the one-sex model and the modern sex/gender distinction1998Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 6, nr 1, s. 31-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss some of the problems with the feminist theoretical concepts sex and gender and the distinction between them. The focus is on the American historian Thomas Laqueur's use of sex and gender and his concept of the one-sex model. In the critique of Laqueur and in the search for a more ''inclusive'' sex/gender concept, I draw primarily from the work of Lundgren and Kroon and their version of the concept of the symbolic body, which implies that it is impossible to distinguish between ''only'' body and the symbols of the body.

  • 30.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Biologiskt lika och anatomiskt olika?: kropp, kön och biologi kring 1800 och den moderna sex/gender distinktionen1997Ingår i: Könssorter(ing): forskning om kön och makt. festskrift till professor Eva Lundgren / [ed] Eva Lundgren, Uppsala: Sociologiska institutionen , 1997, s. 69-83Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Childhood studies2007Ingår i: International encyclopedia of men and masculinities / [ed] Michael Flood, Judith Kegan Gardiner, Bob Pease, Keith Pringle, London: Routledge , 2007Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 32.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Children exposed to violence as crime victims: an issue for Nordic children's rights and women's shelter organisations?2007Konferensbidrag (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [en]

    Efforts to promote the protection of and support to abused women have opened up for new understandings of children who see, hear or in other ways are exposed to violence in their families and its consequences. However, it is also clear that although women’s shelters and children’s rights organisations increasingly have come to share the understanding of children exposed to violence as subjected to violence and crime victims, there are also differences between these organisations: they take different social positions and social inequalities as their point of departure – children and age, and women and gender respectively. Furthermore, the situation is not the same in all of the Nordic countries. The paper draws upon a pilot project mapping the range of interpretative frames and strategies used in relation to the phenomenon of children exposed to violence by a selection of children’s rights and women’s shelter organisations in Denmark, Finland, Norway and Sweden. The empirical material consists of different documents and interviews with key persons from 10 organisations working at a national level. The paper explores the differences and similarities between different organisations and different countries when it comes to interpretative frames, organisational activities and strategies in relation to policy change, particularly as regards the criminalisation of children’s exposure to violence.

  • 33.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Children who "witness" violence as crime victims and changing family law in Sweden2010Ingår i: Journal of Child Custody, ISSN 1537-940X, Vol. 7, nr 2, s. 93-116Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Changes to the Swedish family law that came into force on the 1st of July 2006 aimed at introducing a more safety oriented approach to custody, contact or residence disputes where there is also a history of domestic violence. In the 1990s, a more gender sensitive and “holistic” approach to violence in intimate relationships was introduced in Sweden. In the wake of these developments, children who see or hear violence to a parent, typically the mother, have increasingly come to be defined as crime victims in their own right. It is argued that these developments are also a key to understanding recent changes in family law and policy on custody, residence or contact more broadly. A feminist framework for understanding violence in heterosexual relationships in combination with the redefinition of children who “witness” violence seem to have created a discursive opportunity structure enabling a shift in focus as regards violent fathers as parents, reaching into the area of family law.

  • 34.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Children's perspectives: on violence and interventions to protect and support them2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 35.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Children's views on children’s participation in family law proceedings2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Drawing upon a Swedish study of vulnerable children as social actors in family law proceedings this paper explores how children themselves approach and negotiate the issue of participation. The discussion is based upon thematically structured interviews with children whose father has been violent to their mother and who have met with social workers in the context of a legal dispute about custody, residence or contact. The analysis reconstructs how these children have dealt with encounters with social workers and to what extent they used the space for action they perceived that they had. What children are doing in this situation – that they all are somehow prepared for– can be seen as intentional at least to some extent. Therefore the concept of strategy seems appropriate: actions and non-action are chosen for a purpose. Children’s strategies are outlined and it is discussed how different child strategies may be linked to children’s perspectives on participation expressed in these interviews, and what these links between children’s perspectives and their strategies can tell us about children’s participation in the context of a difficult life situation. One tentative conclusion that can be drawn from the analysis outlined above is that this empirical material points in the same direction as some previous studies in the field. Children in the sample tend to place less emphasis on shared decision- making and stress the right to decide “for yourself”. This tendency can perhaps be linked to the experience of previous violence and/or oppression by parents (fathers) and /or oppression by social workers. Another observation is that it is children who describe explicit or implicit protest against the ways in which the conversations with them have been carried out, that are the children who almost exclusively draw upon the principle of participation when talking about this issue.

  • 36.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Children’s voices, children’s agency and the development of knowledge about children exposed to intimate partner violence2016Ingår i: Interpersonal violence: differences and connections / [ed] Marita Husso, Tuija Virkki, Marianne Notko, Helena Hirvonen, Jari Eilola, Abingdon, Oxon: Routledge , 2016, 1, s. 140-152Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this chapter, I argue that children’s voices and perspectives constitute a very fruitful point of departure in knowledge development in the field of intimate partner violence (IPV). Furthermore, that research and practice need to draw on a “double view” on these children as both objects for adults’ care, protection and support, and as social actors with their own perspectives, preferences and agendas.

    First, I review the extent to which it is possible to identify current research on intimate partner violence focusing on children’s voices and children’s agency, and outline a typology of different kinds of research on children exposed to intimate partner violence, as well as the “double view” on children exposed to intimate partner violence.

    Second, I discuss three different empirical areas to illustrate the point about possible knowledge gains. The first area is children’s exposure to intimate partner violence, specifically children’s ways of tackling their situation and experiences. This part of the discussion includes elaborations of the concept of “witnessing” or exposure to IPV, the relationship between the effects of exposure and children’s creation of meaning, and children’s agency. The second area is risk assessment and it is argued that such assessments must include not just immediate danger (or perpetrator dangerousness) but also the long-term risk associated with emotional violence, retraumatization or undermining of recovery, as well as the child’s sense of security. The third area is the critical assessment of support and treatment interventions, including perspectives on children exposed to IPV as services users, and to what extent their service user perspectives are included in the development and evaluations of interventions.

  • 37.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Contact, shared parenting, and violence: children as witnesses of domestic violence in Sweden2011Ingår i: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 25, nr 2, s. 165-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    As in many other countries in the West, Swedish policy and law presupposes shared parenting and a high degree of parental co-operation after separation or divorce. Parents are expected to share the legal responsibility for the child and face-to-face contact is presumed to be in the best interests of the child. It was not until the new millennium that intimate partner violence was placed upon the policy agenda to any greater extent in the field of family law. The legislation has recently been revised with the aim of ensuring a higher degree of safety for both abused parents and children. The re-definition of children exposed to violence as crime victims seems to be a key to these changes. In many ways, the development regarding intimate partner violence represents a significant change of direction in Swedish policy in the area of family law. However, it is argued that policy makers need to pay more attention to the implementation of safety-oriented reforms. The discussion demonstrates how three social positions available for children in this context – the witness, the victim, and the competent participant – form a relational pattern full of tensions that creates challenges for everyday professional practice. The article highlights how the ambiguity in the perspective on children, constructing them as both ‘becomings’ and ‘beings’ may undermine policy intentions to create a higher degree of safety in the field of family law for this particular group of vulnerable children.

  • 38.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Contemporary fathering: theory, policy and practice by Brid Featherstone2009Ingår i: Child Abuse Review, ISSN 0952-9136, E-ISSN 1099-0852, Vol. 18, nr 6, s. 446-447Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Conversations with children exposed to violence in investigations concerning custody, contact or residence: investigators' approaches and children's strategies2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Delmål 4: mäns våld mot kvinnor ska upphöra2015Ingår i: Forskarrapporter till Jämställdhetsutredningen: SOU 2015:86 Betänkande av Jämställdhetsutredningen, Stockholm: Fritzes , 2015, s. 235-337Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Deltagarnas röster om BRA modellen2014Ingår i: Barns rätt som anhöriga: om att göra barn delaktiga / [ed] Åsa Lundström Mattsson, Stockholm: Stiftelsen allmänna Barnhuset , 2014, 1, s. 17-35Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Deltagarnas röster om BRA modellen2019Ingår i: Barns rätt som anhöriga: En antologi om att göra barn delaktiga / [ed] Åsa Lundström Mattsson, Stockholm: Allmänna Barnhuset , 2019, 2, s. 19-33Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Den onda och den normala fadersmakten?: fäders våld i svensk offentlig politik2005Ingår i: Tidsskrift for kjønnsforskning, ISSN 0809-6341, nr 2, s. 56-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 44.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Domestic violence, family law proceedings, and children’s victimization at school2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Aim: The paper discusses what the practices of family law social workers and school staff mean for children’s vulnerability and victimization at school (including preschool).

    Background: While there has been considerable discussion of issues about child protection and the cooperation between school and social services in that context, studies on the intersection between school and family law proceedings seem virtually non-existent. This is also the case when it comes to family law proceedings, school and different forms of childhood adversity.

    Methods: The analysis draws on a survey to 110 preschool managers and 110 school head teachers in two counties in Sweden, as well as qualitative interviews with school staff, individually or in groups (22 interviewees).

    Findings: Victimizing practices range from staff neglect of children’s possible fear due to previous exposure to violence, and the invalidation of experiences of violence, to outright dangerousness as when staff exposing children and their abused mothers to risks for further violence. Not just the children who are the objects of a family law dispute are subjected to victimizing practices at school, but other children as well. A key example is when children with disputing parents are subjected institutional violence by social workers trying to enforce contact, and this is witnessed by other children.

    Conclusion: The pattern of victimizing practices can be linked to institutional and professional hierarchies, as well as dominating discourses in the domain of education constructing domestic violence as a   problem of order affecting the collective, rather than as a threat to the rights of individual children.

  • 45.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Domestic violence, family law proceedings, and children’s vulnerability at school2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    While there has been considerable discussion of issues about child protection and the cooperation between school and social services in that context, studies on the intersection between school and family law proceedings seem virtually non-existent. This is also the case when it comes to family law proceedings, school and different forms of childhood adversity. An on-going study aims to fill this gap in knowledge and explores how family law proceedings in cases involving domestic violence impact on school and how school staff tackle the issue of domestic violence and family law. The paper discusses what the practices of family law professionals (social workers investigating the child’s situation) as well as school staff mean for children’s vulnerability and victimization at school. The analysis both concerns the children exposed to violence who are the objects of family law disputes, and the vulnerability of other children at school. The empirical material consists of qualitative interviews with school staff, individually or in groups (22 interviewees). The analysis shows that children’s vulnerability and victimization can be due both to actions by family law social workers and by school staff. The material includes examples such as children in a class becoming witnesses to one of their peers being collected by social services staff for contact visits with a previously violent parent, in spite of the child trying to resist this; or a previously violent father without right to contact turning up at school and the staff phone the mother (rather than the police), ask her to come to school and deal with the situation, and send the mother and the father – together with the child - from the school premises to resolve the situation. In cases with previous violence, these are quite problematic and dangerous practices. The paper discusses what implications practices like these have not just for the child concerned but also for the children at school more broadly when it comes to children’s sense of security and well-being. Finally, these practices are linked to dominating discourses in the domain of family law and school respectively.

  • 46.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    En fråga om heder2004Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, nr 3, s. 97-99Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Family law investigators' approaches to children exposed to violence and children's strategies2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Family law proceedings, intimate partner violence, and children's victimization at school2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Objectives: What do practices of family law professionals and school staff mean for children’s vulnerability and victimization at school? While there has been considerable discussion of issues about child protection and the cooperation between school and social services in that context, studies on the intersection between school and family law proceedings seem virtually non-existent. This is also the case when it comes to family law proceedings, school and different forms of childhood adversity. The paper explores how family law proceedings in cases involving intimate partner violence impact on school and how school staff tackle the issue of violence and family law.

    Methods: The empirical material consists of qualitative interviews with a sample of pre-school/school staff, individually or in groups, and a questionnaire to school head teachers and pre-school managers. In total 12 interviews were carried out with 22 interviewees from different staff categories. The questionnaire was sent out to 110 pre-schools and 110 schools in two Swedish counties (response rate 51 and 65 percent respectively). The analysis both concerns the children exposed to violence who are the objects of family law disputes, and the vulnerability of other children at school.

    Results: The analysis shows that children’s victimization at school can be due to actions by court staff, family law social workers and school staff, in addition to actions by parents. The problematic practices range from actions with victimizing effects, such as the neglect of children’s possible fear due to previous experiences of violence, or the invalidation experiences of violence, to outright dangerousness as when leaving children and their mothers without protection. In the worst case scenario, these practices enable further violence, possibly even lethal violence. Further violence may also be witnessed by other children present at school.

    Conclusion: The examples found in the data sets make it clear that it is not just the children who are the objects of a family law dispute that are subjected to victimizing practices at school, but other children as well. An issue raised by the analysis presented here is the question as to whether the concept of children “witnessing” violence as crime victims in their own right – well established in Swedish policy today - should be expanded to include also children who witness violence against their peers or their peers’ parents at school.

  • 49.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Fatherhood and violence2007Ingår i: International encyclopedia of men and masculinities / [ed] Michael Flood, Judith Kegan Gardiner, Bob Pease, Keith Pringle, London: Routledge , 2007, s. 200-202Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Eriksson, Maria
    Göteborgs universitet.
    Forbidden actions: on women's organization and feminist theory2005Ingår i: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 13, nr 1, s. 70-72Artikel, recension (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
123 1 - 50 av 150
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf