Denna rapport är ett samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Rapporten bygger på data från den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn som genomfördes av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen under våren 2022. I studien deltog 5 820 elever i årskurs nio. De har i en anonym enkät svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld begått av jämnåriga och vuxna. Den här rapporten bygger på fördjupade analyser av svaren på frågorna om våld i egna parrelationer och hedersrelaterat förtryck.

Resultatet visar att våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck är alltför vanligt i Sverige. Nästan var tredje ungdom som haft en relation hade varit utsatt för våld i egen parrelation och våldet överlappade med andra former av våld. Flickor och icke-binära var utsatta i betydligt större utsträckning än pojkar. Ungefär var femte ungdom i studien upplevde oskuldskrav och detta var vanligast bland flickor med utrikesfödda föräldrar. Ungdomar med oskuldskrav var mer utsatta för våld av föräldrar och andra vuxna än övriga ungdomar. Flickor med oskuldskrav var den mest utsatta gruppen då de var utsatta för mer allvarligt och systematiskt fysiskt våld än pojkar och övriga flickor.

Vi hoppas att med den här rapporten kunna bidra med kunskap som möjliggör ett effektivt förebyggande arbete. Våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck medför ett lidande för de som drabbas samt stora kostnader för samhället. Våldet går att förebygga, men det behövs mer effektiva åtgärder inklusive ett starkare skydd och stöd till de som är utsatta.

Barn har rätt att skyddas från alla former av våld och kränkande behandling och målet är att allt våld mot barn ska upphöra. För att kunna förebygga och stoppa våld mot barn behövs kunskap om hur vanligt våld är, våldets karaktär och faktorer kopplade till våldet. Det ger förutsättningar att arbeta vidare med att förebygga och skydda.

Denna studie har genomförts av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen i syfte att följa upp tidigare kartläggningar av våld mot barn avseende förekomst, attityder till så kallat uppfostringsvåld och riskfaktorer för våld. Drygt 5 800 elever från årskurs 9 i grundskolan har svarat på frågor om utsatthet för våld under hela uppväxten.

Resultaten visar att över 57 procent av eleverna hade varit utsatta för någon form av våld av vuxen och/eller jämnårig under sin uppväxt och 40 procent hade varit utsatt för våld där en vuxen varit förövare. Drygt åtta procent av eleverna hade varit utsatta för 3-5 former av våld där en vuxen varit förövare.

Andelen barn som hade utsatts för någon form av våld av en vuxen någon gång under uppväxten är oförändrad sedan den senaste undersökningen. Däremot framkommer förändringar gällande enskilda former av våld. En minskning sågs vad gällde fysiskt våld av vuxen och upplevt våld mellan vuxna i familjen. Försummelse, psykiskt våld av en förälder samt sexuella övergrepp begångna av okända vuxna och av jämnåriga har dock ökat.

Funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom hos barnet, dålig familjeekonomi, att bo mestadels med endast en förälder samt missbruk, psykisk sjukdom, suicidproblematik och kriminalitet hos föräldrarna var starkt förknippat med våld och multiutsatthet.

Det var relativt få våldsutsatta som berättat om våld och övergrepp för en professionell person. Vidare visar studien brister i bemötande samt tillgång till stöd och behandling efter att våldet avslöjats. Långt ifrån alla elever som själva upplevde att de behövde stöd hade fått det och en betydande andel av de som sökt professionellt stöd var missnöjda.

Resultaten visar att Sverige har en lång väg kvar för att våld mot barn ska upphöra.