Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ahlström, Gerd
    et al.
    Lunds universitet.
    Wallén, Eva Flygare
    Karolinska institutet; Östersunds kommun.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Holmgren, Marianne
    Lunds universitet.
    Ageing people with intellectual disabilities and the association between frailty factors and social care: A Swedish national register study2022Ingår i: Journal of Intellectual Disabilities, ISSN 1744-6295, E-ISSN 1744-6309, Vol. 26, nr 4, s. 900-918Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to describe the social care provided for different age groups of people with intellectual disability, 55 years or above, and to investigate the association between such care and frailty factors for those with diagnosed level of intellectual disabilities. Descriptive and logistic regression analyses were used. Commonest forms of social care among the 7936 people were Residential care, Daily activities and Contact person. Home help and Security alarm increased with age. The frailty factors significantly associated with increased social care were age, polypharmacy and severe levels of intellectual disabilities. Persons most likely to be in residential care were in the age group 65-79 with polypharmacy and severe disability. The results indicate a need for further research of how frailty factors are considered in social care and longstanding medication, especially then severe intellectual disability hinders communication. A national strategic plan for preventive interventions should be developed to ensure the best possible healthy ageing.

  • 2.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Leder individuella stöd till delaktighet?: En kunskapskartläggning2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar en kunskapskartläggning som är första delen i ett flerårigt forskningsprojekt som med olika metoder belyser frågan om individuella stödinsatser leder till ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen pekar på behov av fördjupande studier och i den registerstudie och de två intervjustudier som utgör forskningsprojektets andra delar är ambitionen att ytterligare fördjupa dessa perspektiv.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 3.
    Holmqvist, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Being represented by others due to diminished decision capacity: a review of research literature2023Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 13, nr 3, s. 445-459Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In social work, when a person needs to be supported or represented by another – be it voluntarily or by compulsion, permanently or for a limited time – questions on autonomy, integrity, and rights are raised. In particular, representation has implications for the relationship between the person being represented, the representative, and the social worker or service provider. While legal reforms on support and representation have been performed in the Nordic countries the last decade, the views from those being represented, i.e. their needs and wishes on different forms of representation, have not been prominent. Using this as a starting point, this literature review explored previous research on experiences of people represented by others, e.g., people with intellectual disability, people with mental illness, and children needing representation by a third party The literature review encompassed relevant studies using qualitative, quantitative, and mixed methods, and a range of policy and legal areas. Four databases were used in the search process (Academic Search Complete, ASSIA, SocIndex, and Sociological Abstracts). Based on inclusion criteria, eight articles were included in this review, encompassing experiences of people with intellectual disability, people with mental illness, and children needing representation by a third party. Two recurrent themes relevant for social work were identified: the balance between protecting and violating rights, and the importance of lasting and trusting relationships between the person being represented and the person representing. The review revealed a need for more social work research, not least from a Nordic perspective, reflecting the experiences  of people being represented. 

  • 4.
    Hultman, Lill
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Brukarinflytande i daglig verksamhet och gruppboende: Ett pilotprojekt om BIKVA och Qualid i LSS-verksamheter2024Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning är ofta i behov av stöd under hela livet. För att kunna leva ett gott och meningsfullt liv krävs adekvat stöd och det är rimligt att de som får stödet har inflytande över det. På individuell nivå sker detta på olika sätt men det bör också finnas möjligheter för kollektivt inflytande, tex för alla som bor på gruppbostad. På fem LSS-verksamheter har de personer som deltar i verksamheterna och personalen som arbetar med brukarna medverkat i samtal enligt den brukarorienterade BIKVA (Brukarinddragelse I KVAlitetsvurdering) -modellen. Som ett komplement till BIKVA genomfördes Qualid (Quality of Life in Late-Stage Dementia scale) -skattningar på den verksamhet som vänder sig till vuxna personer med de mest omfattande funktionsnedsättningarna. 

    Sammanfattningsvis är erfarenheten att BIKVA-samtal fungerar väl för att på ett strukturerat sätt samla in brukares erfarenheter och synpunkter. För de brukare som har mycket omfattande funktionsnedsättning kan BIKVA-samtal föras enskilt och/eller i kombination med andra källor för inhämtande av synpunkter. En sådan källa kan vara en utvecklad version av Qualid. 

    Resultaten av pilotprojektet kan användas som en inspiration för att arbeta med och utveckla former för ett strukturerat brukarinflytande. Genom att vetenskapligt studera och följa utvecklingen kan arbetet bidra till ett bättre underlag för en mer evidensbaserad praktik inom funktionshinderfältet.

    Projektet har genomförts i samarbete med Bräcke Diakoni. Fil. dr. Lill Hultman har varit ansvarig för det empiriska arbetet och analysen av resultat och har tillsammans med projektansvarig, professor Magnus Tideman, sammanställt rapporten. Båda författarna är verksamma på Institutionen för socialvetenskap på Marie Cederschiöld Högskola.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 5.
    Hultman, Lill
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ‘A Limited Guardian Should First and Foremost Get to Know the Person He Helps’: Experiences of Having a Limited Guardian from the Perspective of Adults with Intellectual Disability2022Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 24, nr 1, s. 288-301Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    One goal with the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities is ensuring that persons with disabilities have the right to support in reaching and acting upon decisions. The aim of this pilot study was to explore how adults with intellectual disability describe their experiences of receiving support and being represented by a limited guardian. Two overall themes emerged from eight qualitative individual semi-structured interviews: Indispensable and valuable support and Mismanagement of the assignment. Our findings showed that limited guardianship is more complex than it may initially seem due to overlaps between protecting rights, ensuring support for the person, and managing financial matters. Mutual trust and the guardian’s ability to listen and be open to the client’s changing needs reduced the risk of the client being misrepresented or receiving insufficient support. To support assisted decision-making, limited guardians must develop their pedagogical skills and gain knowledge about intellectual disability.

  • 6.
    Linehan, Christine
    et al.
    UCD Centre for Disability Studies, University College Dublin, Ireland.
    Araten-Bergam, Tal
    La Trobe University, Australia.
    Baumbusch, Jennifer
    University of British Columbia, Canada.
    Beadle-Brown, Julie
    University of Kent, United Kingdom.
    Bigby, Christine
    La Trobe University, Australia.
    Birkbeck, Gail
    University College Cork, Ireland.
    Bradley, Valerie
    Human Services Research Institute, Cambridge, USA.
    Brown, Michael
    Queen's University, Belfast, United Kingdom.
    Bredewold, Femmianne
    University of Humanistic Studies, the Netherlands.
    Chirwa, Masauso
    University of Zambia, Zambia.
    Cui, Jialiang
    The Chinese University of Hong Kong, Hong Kong.
    Godoy Gimenez, Marta
    University of Almeria, Spain.
    Gomiero, Tiziano
    ANFFAS Trentino Onlus DAD© Project Group, Italy.
    Kanova, Sarka
    University of West Bohemia, the Czech Republic.
    Kroll, Thilo
    University College Dublin, Ireland.
    MacLachlan, Mac
    Maynooth University, Ireland.
    Mirfin-Veitch, Brigit
    Donald Beasley Institute, New Zealand.
    Narayan, Jayanthi
    University of Northampton, United Kingdom.
    Nearchou, Finiki
    University College Dublin, Ireland.
    Nolan, Adam
    University College Dublin, Ireland.
    O'Donovan, Mary-Ann
    University of Sydney, Australia.
    Santos, Flávia H.
    University College Dublin, Ireland.
    Šiška, Jan
    Charles University, the Czech Republic.
    Stainton, Tim
    University of British Columbia, Canada.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Tossebro, Jan
    Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    COVID-19 IDD: A global survey exploring family members' and paid staff's perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities and their caregivers2020Ingår i: HRB open research, ISSN 2515-4826, Vol. 3, artikel-id 39Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: This protocol outlines research to explore family members' and paid staff's perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities and their caregivers. Evidence suggests that people with intellectual and developmental disabilities experience disparities in healthcare access and utilisation. This disparity was evident early in the pandemic when discussions arose regarding the potential exclusion of this population to critical care.

    Methods: An anonymous online survey will be conducted with caregivers, both family members and paid staff, to explore their perceptions of the impact of COVID-19 in terms of demographics, living arrangements, access to services, social distancing, and carer wellbeing. The survey will be developed by the research team, many of whom are experts in intellectual disability within their own jurisdictions. Using back-translation our team will translate the survey for distribution in 18 countries worldwide for international comparison. The survey team have extensive personal and professional networks and will promote the survey widely on social media with the support of local disability and advocacy agencies. Statistical descriptive and comparative analyses will be conducted. Ethical approval has been obtained for this study from University College Dublin's Human Research Ethics Committee (HS-20-28-Linehan).

    Dissemination: Study findings will be prepared in a number of formats in order to meet the needs of different audiences. Outputs will include academic papers, lessons learned paper, practice guidelines, reports, infographics and video content. These outputs will be directed to families, frontline and management delivering disability services, national-level policy makers, healthcare quality and delivery authorities, national pandemic organisations and international bodies.

  • 7.
    Linehan, Christine
    et al.
    University College Dublin, Dublin, Ireland.
    Araten-Bergman, Tal
    La Trobe University, Melbourne, Australia.
    Baumbusch, Jennifer
    University of British Columbia, Vancouver, Canada.
    Birkbeck, Gail
    University College Cork, Cork, Ireland.
    Cui, Jialiang (Angela)
    Chinese University of Hong Kong, Hong Kong, China.
    Godoy Gimenez, Marta
    University of Almería, Almería, Spain.
    Gomiero, Tiziano
    Anffas Trentino Onlus, Project DAD, Trento, Italy.
    Mirfin-Veitch, Brigit
    Donald Beasley Institute, Dunedin, New Zealand.
    Nolan, Adam
    University College Dublin, Dublin, Ireland.
    Stainton, Tim
    University of British Columbia, Vancouver, Canada.
    Tideman, Magnus
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Caregivers' experiences of COVID-19 in different living arrangements for people with intellectual and developmental disabilities2021Ingår i: JARID: Journal of applied research in intellectual disabilities, ISSN 1360-2322, E-ISSN 1468-3148, Vol. 34, nr 5, s. 1252-1252Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 8.
    Linehan, Christine
    et al.
    University College Dublin, Ireland.
    Birkbeck, Gail
    University College Dublin, Ireland; University College Cork, Ireland.
    Araten-Bergman, Tal
    La Trobe University, Australia.
    Baumbusch, Jennifer
    University of British Columbia, Canada.
    Beadle-Brown, Julie
    University of Kent, United Kingdom.
    Bigby, Christine
    La Trobe University, Australia.
    Bradley, Valerie
    Human Services Research Institute, USA.
    Brown, Michael
    Queen's University, Belfast, United Kingdom.
    Bredewold, Femmianne
    University of Humanistic Studies, the Netherlands.
    Chirwa, Masauso
    University of Zambia, Zimbabwe.
    Cui, Jialiang
    The Chinese University of Hong Kong, Hong Kong.
    Godoy Gimenez, Marta
    University of Almeria, Spain.
    Gomeiro, Tiziano
    ANFFAS Trentino Onlus DAD© Project Group, Italy.
    Kanova, Šárka
    University of West Bohemia, the Czech Republic.
    Kroll, Thilo
    University College Dublin, Ireland.
    Li, Henan
    Human Services Research Institute, USA.
    MacLachlan, Mac
    Maynooth University, Ireland.
    Narayan, Jayanthi
    University of Northampton, United Kingdom.
    Nearchou, Finiki
    University College Dublin, Ireland.
    Nolan, Adam
    University College Dublin, Ireland.
    O'Donovan, Mary-Ann
    University of Sydney, Australia.
    Santos, Flavia H.
    University College Dublin, Ireland.
    Šiška, Jan
    Charles University, the Czech Republic.
    Stainton, Tim
    University of British Columbia, Canada.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Tossebro, Jan
    Norwegian University of Science and Technology, Norway.
    COVID-19 IDD: Findings from a global survey exploring family members' and paid staff's perceptions of the impact of COVID-19 on individuals with intellectual and developmental disabilities (IDD) and their caregivers.2022Ingår i: HRB open research, ISSN 2515-4826, Vol. 5, artikel-id 27Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: A growing body of evidence attests to the disproportionate impact of COVID-19 on persons with intellectual and developmental disabilities (IDD) during the pandemic. This study asked caregivers about their perceptions of how COVID-19 impacted them and the people they support.

    Method: An online survey was conducted in 12 countries during August-September 2020 and sought information on demographics, support practices, information and training, experiences of COVID-19, social distancing, and wellbeing, as measured by the DASS12. This study reports on 3,754 family members, direct support professionals, and managers who participated in the survey.

    Results: Caregivers observed increases in depression/anxiety, stereotyped behaviours, aggression towards others and weight gain in the person(s) they supported. They also reported difficulties supporting the person(s) to access healthcare.  Families reported reducing or ceasing employment and absorbed additional costs when supporting their family member. Direct support professionals experienced changes in staff shifts, staff absences, increased workload and hiring of casual staff. Caregivers' wellbeing revealed high levels of stress, depression, and less so anxiety. The strongest predictor of wellbeing among families was observation of changes in mood in the person(s) they supported, while for direct support professionals, the strongest predictors of wellbeing were reorganisation of staff shifts and increases in new direct support staff.

    Discussion: Findings support the contention of this population experiencing a disproportionate burden during the COVID-19 pandemic, reflecting historical inequities in access to healthcare and other human rights violations which are now protected under the United Nations Convention on the Rights of Persons with Disabilities.

  • 9.
    Segnestam Larsson, Ola
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Tideman, Magnus
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kommunala riktlinjer för LSS-insatser: En uppföljning2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna studie är en uppföljning av rapporten ”Riktlinjer – till hjälp eller stjälp?” som Länsstyrelserna publicerade 2007. På uppdrag av regeringen granskade länsstyrelserna kommunernas riktlinjer för bedömning av insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Vi har genomfört en likartad analys 18 år senare. Syftet har varit att undersöka eventuella förändringar över tid i antal kommuner med riktlinjer och antal begränsningar per insats. Begränsningar kan handla tex om en insats endast kan beviljas i en viss omfattning eller bara får ges inom ett visst geografiskt område, att beslut om insatser alltid ska tidsbegränsas, om vissa insatser utesluter rätt till andra insatser eller om det finns begränsningar som har med personernas egenskaper att göra.

    Endast 6% av kommuners riktlinjer är helt fria från begränsningar i jämförelse med 10% år 2006. Trots att antalet begränsningar verkar vara relativt oförändrade över tid, visar vår studie att karaktären på begränsningarna har ändrats över tid. Till exempel fanns det fler begränsningar år 2006 i relation till tid medan 2022 års riktlinjer har fler begränsningar i relation till personens ålder och sociala nätverk. Vissa insatser, som ledsagning och kontaktperson, har relativt sett fler begränsningar nu jämfört med 2006 medan begränsningar när det gäller boendeinsatserrelativt sett minskat. Det behövs ytterligare studier för att kunna förklara förekomsten av riktlinjer och antalet begränsningar, men även forskning om hur riktlinjerna appliceras i praktiken av handläggare i respektive kommun.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 10.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Aspling, Jenny
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Covid-19-pandemins påverkan på personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige: Anhörigas och personals erfarenheter efter sex månader2021Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 4, s. 393-415Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Persons with intellectual disability can be assumed to be particularly vulnerable to adverse consequen-ces of the Covid-19 pandemic. The increased risk of severe illness due to Covid-19, along with effects on social and community life, have very likely influenced persons with intellectual disability in unfo-reseen ways. The aim of this article is to identify how services and care for persons with intellectual disability in Sweden have been affected during the Covid-19 pandemic. Research questions addres-sed: (1) corona restrictions and consequences for persons with intellectual disabilities; (2) effects on support provided by staff and family members of persons with intellectual disability. An anonymous survey was distributed to 290 municipalities in Sweden and 33 privately owned care companies, and to relatives and family members through organizations within civil society. A total of 919 care-givers (340 relatives and 579 staff) completed the web-based survey during the period 25 August–27 September 2020. The results indicate that several aspects of daily life, with a specific focus on social relationships, have been affected, with several services cancelled or severely restricted during the first wave. A total of 661 respondents (77%) report restrictions in visits to and from family, whereas 629 (76%) report restrictions in visits to and from friends. Staff and family members report that daily activity centres have been cancelled or severely restricted (66.5%), as have social individual activities (73.5%) and individual training activities (75%). Other aspects reported are increases in negative psy-chological and physical health aspects, such as increased mood changes with episodes of depression and anxiety, less physical training and an increase in challenging behaviour. This study stresses the importance of developing specific preparations for possible future pandemic scenarios in order to pre-vent further isolation and negative health effects for persons with intellectual disability.

  • 11.
    Tideman, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Högskolan i Halmstad.
    Björne, Petra
    Lunds universitet; Malmö stad.
    Appelgren, Marie
    Aspling, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hellberg, Dag
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lövgren, Veronica
    Umeå universitet.
    Szönyi, Sofie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Takter, Martina
    Malmö stad.
    Taubner, Helena
    Högskolan i Halmstad.
    Vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och covid-19-pandemin: personernas egna erfarenheter av hur pandemin påverkat deras vardagsliv2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig i en utsatt position vid kriser som en pandemi, dels beroende på funktionsnedsättningen och dess konsekvenser, dels beroende på de levnadsförhållanden man lever under. Det saknas dock systematisk kunskap om hur personer med intellektuell funktionsnedsättning i Sverige upplevt de restriktioner och begränsningar som covid-19- pandemin inneburit och hur den påverkat deras vardagsliv.

    I denna studie har 34 vuxna med lindrig eller måttlig intellektuell funktionsnedsättning och som har någon form av stödinsats från samhället intervjuats om sina erfarenheter av ett drygt års pandemi. 18 män och 16 kvinnor i åldrarna 23 till 77 år från olika delar av landet har medverkat. Utöver dessa har nio representanter för intresseorganisationen FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) intervjuats för att i första hand delge erfarenheter av vardagslivet under pandemin för personer med mer omfattande intellektuell funktionsnedsättning.

    Syftet med studien har varit att beskriva och analysera de erfarenheter och upplevelser av pandemin och dess konsekvenser i vardagen som personer med intellektuell funktionsnedsättning har. Huvudresultaten av intervjuerna sammanfattas i en typologi med tre typer:

    • Nästan som vanligt
    • En begränsad vardag
    • Att vara i “lock-down”

    Som namnen antyder finns en grupp personer med intellektuell funktionsnedsättning som upplever att de kunnat leva ett nästan vanligt liv under pandemin. De har påverkats av restriktionerna på samma sätt som andra medborgare men kunnat fortsätta med ett tämligen vanligt vardagsliv. Mellangruppen beskriver en begränsad vardag som periodvis dominerats av begränsningar av sysselsättning och aktiviteter liksom begränsade möjligheter till sociala kontakter. Den tredje gruppen; Att vara i “lock-down”, är den största till antalet personer och det är de individerna som upplevt de mest genomgripande och långvariga begränsningarna av vardagslivet. Besöksförbud, inställd sysselsättning och fritidsaktiviteter samt begränsningar i rörelsefrihet under långa perioder har mycket påtagligt påverkat deras vardag. Gemensamt för alla tre grupperna är upplevelser av att pandemin medfört ökad ensamhet och begränsningar i vardagslivet som påverkat deras välbefinnande. Studien visar att ju fler och mer omfattande begränsningar, desto mer upplevelser av ensamhet och mer negativ påverkan på välbefinnandet och det psykiska måendet.

    Det är personer som bor i bostad med särskild service enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och har sysselsättning genom daglig verksamhet som upplevt en hög grad av begränsande åtgärder, medan flertalet av de som inte bor i en särskild boendeform i stort sett kunnat leva som den övriga befolkningen. De som bedömts ha störst behov av stöd i vardagen och av en meningsfull sysselsättning har således erfarit ett mer begränsat vardagsliv under pandemin. Dessutom visar intervjumaterialet att det funnits stora skillnader i hanteringen av pandemin på kommunal nivå: från mindre anpassningar av verksamheter till total nedstängning, från stöd att hålla avstånd till förbud att ta emot besök i sitt eget hem. Vägledningen för den lokala funktionshinderverksamheten från nationella myndigheterna har, liksom tillgången på tillgänglig information för personer med intellektuell funktionsnedsättning om pandemin, varit begränsad och kommit sent. Den senfärdighet som nationella myndigheter uppvisat i relation till pandemins konsekvenser för personer med intellektuell funktionsnedsättning är anmärkningsvärd.

    De begränsande åtgärderna majoriteten av deltagarna i studien beskriver kan till viss del vara en konsekvens av bristande framförhållning och krisplanering. Det handlar om brister i alla sektorer i samhället: hälso- och sjukvård, statliga myndigheter, samt privata och kommunala utförare av insatser enligt LSS och Socialtjänstlagen (SoL). Bristerna bedöms ha lett till att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvingats bära en oproportionerligt stor börda under pandemin.

    Studiens kunskapsbidrag kan samhället lära av. Erfarenheter som personer med intellektuell funktionsnedsättning själva, men också deras anhöriga och personal inom funktionshinderområdet, har gjort och fortsatt gör under pandemin behöver dokumenteras och utvärderas så att samhället på lokal, regional och nationell nivå blir bättre rustat att möta en utsatt grupps behov vid framtida kriser och utmaningar.

    För att framgångsrikt förbereda för framtida kriser är det väsentligt att människor med funktionsnedsättning får stöd som tillgodoser deras psykiska, fysiska och sociala behov (SOSFS, 2002:9). De har rätt till stöd, inte i första hand för att de har en funktionsnedsättning eller för att det finns lagstiftning, främst har de rätt till det för att de är människor. Med ett holistiskt och humanistiskt synsätt och vilja att lära av covid 19-pandemins erfarenheter kan fler och bättre lösningar vara tillgängliga nästa gång vi befinner oss i ett läge som kräver krishantering.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 11 av 11
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf