I denna artikel presenteras ett större forskningsprojekt med syfte att studera och analysera den ideellt organiserade idrotten som samhällsfenomen utifrån ett civilsamhällesperspektiv. Detta har inte tidigare gjorts i Sverige. I teoretiskt avseende handlar det om att utifrån teorier och forskningsresultat i aktuell forskning om det civila samhället generera nya perspektiv och ny kunskap om föreningsidrotten som en del av det svenska civilsamhället. I ett institutionellt avseende handlar det om att utveckla ett vetenskapligt samarbete i korsvägen mellan två forskningstraditioner; dels civilsamhällesforskningen företrädd av Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal Högskola, dels samhällsvetenskaplig idrottsforskning företrädd av enheten Idrottsvetenskap vid Malmö Högskola.

This report introduces, with an empirical focus on Sweden, the field of research that emerges when rural research and civil society research intersects. The texts in the report was presented at a conference titled Civil societies of rural areas and smaller towns in 2021. The report is intended as an introduction to current research on this theme and we believe it can be interesting reading for both those active within civil society organisations and those active within authorities, regions and municipalities who relate to rural civil society in their work.

The report opens with a chapter that gives an overview of how civil society research and rural research has developed over time and discusses the need of research in the intersection of these two fields, research that focuses on the civil societies of rural areas. The other chapters present current research on rural civil societies, the research included covers a wide spectrum of different methods and different theoreticial perspectives.

Following the introduction, the report presents research that describes differences and similarities in civil society engagement between urban and rural areas in Sweden, deals with how access to service also can affect trust in institutions and discusses the importance of emotions in relation to civil society engagement and community development. Furthermore, an overall picture of the state of knowledge about social innovation as a response to rural societal challenges is presented, with a particular focus on the role of civil society and its cooperation with other actors.

Based on a study of civil society projects financed with public funds one chapter discusses how these financial resources are transformed into intangible resources for the benefit of the local community. The report also contains chapters that discuss civil society’s alternative educational paths that start from places’ own conditions, social movements for sustainability in the Swedish-Sámi countryside, and a final chapter that discusses how citizenship is reshaped when residents in rural areas and smaller towns increasingly need to rely on civil society’s solutions in order to have access to local everyday services and basic infrastructure.

The point of departure for this dissertation is the question of how people perceive what it means to be a citizen. In Sweden, voluntary work is a widespread social phenomenon and studying what voluntary work means to people enables the study of an important form of citizenship in contemporary society. The aims of the dissertation are to clarify the meaning of voluntary work and study themes in the view on society and the outlook of mankind emerging from the perspective of voluntary work.

The study consists of interviews with people who do voluntary work within environmental organizations, sports clubs, and welfare organizations.

The interviewees describe voluntary work as being: unpaid, aimed at benefiting others, a free choice, an expression of engagement, and performed in a community. These five themes constitute a departure towards a phenomenological structure of voluntary work. Voluntary work is moreover percieved as a way of gaining an identity, achieving self-realization, and experiencing meaning. These three themes seems to be fundamental functions of voluntary work. When society is described from the perspective of voluntary work, it is perceived as being materialistic and faceless. In contrast, voluntary work seems to offer an arena i a public context for people to act authentically for the good of others.

The interview responses are discussed in relation to the individualization in the modern society. There is no support for the notion of antagonism between individualism and voluntary work. More accurately, they describe voluntary work as a way of standing out as an individual in society. The interview subjects consequently portray the civil society as a free zone in which people can express their citizenship. In summary, voluntary work seems to emerge as a way for people to give shape and form to their citizenship and appear as individuals in a public sphere.

The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.

Människors engagemang i form av ideellt arbete och informella insatser, genom givande och politisk deltagande spelar en avgörande roll och har under lång tid bidragit till att forma det svenska samhället.

Engagemangets gestaltningar är skriven av forskare som under lång tid studerat området. I den sammanhållna antologin, som bygger på ett stort material från ett antal befolkningsundersökningar, presenteras olika former av engagemang. Den långa tidsserien är unik både i ett nationellt och internationellt sammanhang. Det medborgerliga engagemanget och dess förändringar över tid kan följas på ett alldeles särskilt sätt. I boken presenteras de olika formerna av engagemang, vilka som är engagerade, vad de är engagerade i och hur detta engagemang kommer till uttryck. Bokens kapitel fogas systematiskt in i teoretiska referensramar.

Genom undersökningarna får läsaren veta på vilka sätt människor är engagerade både i traditionella organisationer, på internet och i sociala medier. Dessutom presenteras en särskild studie av medborgerligt engagemang bland människor med utländsk bakgrund samt en studie av människor som aldrig varit engagerade. Dessa undersökningar ger möjlighet att fånga upp betingelserna även för de här grupperna och att göra jämförelser med befolkningen i stort.

Boken riktar sig till studerande inom samhällsvetenskapliga ämnen samt verksamma i och utanför civilsamhället.

Vi vill i detta kapitel undersöka om människors deltagande och aktiviteter inom folkbildningen bidrar till att förklara varför medborgerligt engagemang i det svenska samhället är så stabilt som det är. Vi är också intresserade av hur deltagande i folkbildning förhåller sig till annat medborgerligt engagemang. Empiriskt kommer vi att undersöka hur deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser förhåller sig till ideellt arbete.

Inledningsvis kommer vi att ange några grundläggande uppgifter om människors ideella arbete och vad som karaktäriserar dem som engagerar sig. Därefter presenterar vi uppgifter från två undersökningar; en om cirkeldeltagande, därefter en undersökning om folkhögskoledeltagare och avslutar med en längre övergripande kommentar.

Vår ansats är att se folkbildning som en del av civilsamhället. Att relatera folkbildningen till det mer abstrakta civilsamhällesbegreppet istället för till folkrörelsebegreppet, är inte självklart. Civilsamhället har tidigare varit ett omstritt begrepp, både för att det är mångtydigt och för att det kopplades samman med politiska positioner.

Kapitlet befinner sig i gränslandet mellan folkbildnings- och civilsamhällesforskning eftersom deltagande i folkbildningen studeras som ett sätt att agera i det civila samhället.

Vi vill i detta kapitel undersöka om människors deltagande och aktiviteter inom folkbildningen bidrar till att förklara varför medborgerligt engagemang i det svenska samhället är så stabilt som det är. Vi är också intresserade av hur deltagande i folkbildning förhåller sig till annat medborgerligt engagemang. Empiriskt kommer vi att undersöka hur deltagande i studiecirklar och folkhögskolekurser förhåller sig till ideellt arbete. 

Inledningsvis kommer vi att ange några grundläggande uppgifter om människors ideella arbete och vad som karaktäriserar dem som engagerar sig. Därefter presenterar vi uppgifter från två undersökningar; en om cirkeldeltagande, därefter en undersökning om folkhögskoledeltagare och avslutar med en längre övergripande kommentar. 

Vår ansats är att se folkbildning som en del av civilsamhället. Att relatera folkbildningen till det mer abstrakta civilsamhällesbegreppet istället för till folkrörelsebegreppet, är inte självklart. Civilsamhället har tidigare varit ett omstritt begrepp, både för att det är mångtydigt och för att det kopplades samman med politiska positioner. 

Kapitlet befinner sig i gränslandet mellan folkbildnings- och civilsamhällesforskning eftersom deltagande i folkbildningen studeras som ett sätt att agera i det civila samhället.

Den studie som redovisas och diskuteras i rapporten ingår i det större projektet “Civilsamhället som resurs: betydelsen av socialt kapital”. I studien undersöks hur socialt kapital ackumuleras, förvaltas och fördelas i lokala civilsamhällen i landsbygderna genom intervjuer och deltagande observationer. Intresset har varit att undersöka hur det lokala civilsamhället agerar vid faktiska händelser. Hot och utmaningar som lokalsamhällen har stått inför inkluderar exempelvis kamp för att få behålla den lokala skolan eller ersätta, kommersiellt och offentligt serviceutbud, men också händelser som stormar och flyktingmottagande. Många civilsamhällesorganisationer agerar i lokalsamhällen runtom i Sverige men vår studie visar att dessa konkreta organisationer är beroende av, och inbäddade i, vad vi kallar för det lokala civilsamhällets osynliga infrastruktur. Denna infrastruktur gör det möjligt att samordna handlingar, fördela resurser och mobilisera boende i lokalsamhället.

I rapporten diskuteras olika aspekter av denna infrastruktur som våra empiriska studier visar är viktiga. Det sociala kapital som utvecklas inom landsbygdernas lokala civilsamhällen tenderar att vara sammanlänkande, snarare än överbryggande, vilket ofta är en följd av konflikter mellan landsbygders lokalsamhällen och myndigheter, kommunorganisation och kommunpolitik, som skapar en motsättning mellan ”vi” och ”dem”, kopplat till spänningar mellan stad och land, centrum och periferi. Detta minskar det överbryggande sociala kapitalet – ett dilemma som måste lösas för att myndigheter skall kunna samverka med lokala civilsamhällen i landsbygderna i händelse av kris och krig. Hur detta dilemma skall lösas är långtifrån givet men denna studie pekar på två ansatser som är viktiga för att åstadkomma samverkan. För det första, om de som lever på och identifierar sig med en plats får verka för just den platsen i händelse av kris kan deras gemensamma resurser tas i bruk. För det andra, myndigheter och offentliga organisationer kan inte kommendera fram resurser och gemensamt handlande, utan det måste ske i öppenhet och med respekt för dem som lever och verkar i landsbygdernas lokalsamhällen.

Religion is considered a key predictor of volunteering: the more religious people are, the more likely they are to volunteer. This positive association enjoys significant support in current research; in fact, it could be considered the ‘default perspective’ on the relationship between both phenomena. In this book, the authors claim that, although the dominant approach is legitimate and essential, it nonetheless falls short in grasping the full complexity of the interaction between religion and volunteering. It needs to be recognized that there are tensions between religion and volunteering, and that these tensions are intensifying as a result of the changing meaning and role of religion in society. Therefore, the central aim and contribution of this book is to demonstrate that the relationship between religion and volunteering is not univocal but differentiated, ambiguous and sometimes provocative. By introducing the reader to a much wider landscape of perspectives, this volume offers a richer, more complex and variable understanding. Apart from the established positive causality, the authors examine tensions between religion and volunteering from the perspective of religious obligation, religious change, processes of secularization and notions of post-secularity. They further explore how actions that are considered altruistic, politically neutral and motivated by religious beliefs can be used for political reasons. This volume opens up the field to new perspectives on religious actors and on how religion and volunteering are enacted outside Western liberal and Christian societies. It emphasizes interdisciplinary perspectives, including theology, philosophy, sociology, political science, anthropology and architecture.