Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
12 1 - 50 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexius, Susanna
    et al.
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Vad har ni för värden på kontot?2017Ingår i: Kurage, ISSN 2001-175X, nr 23Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 2.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt: En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig.

    En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga.

    I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper.

    Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig.

    Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete.

    Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Svenska ideella organisationers mervärde i biståndet2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att beskriva och analysera olika aktörers uppfattningar om svenska ideella organisationers mervärde inom biståndet. Med hjälp av intervjuer med ett antal representanter för olika aktörer med kunskap och erfarenhet av det svenska biståndsarbetet och analyser av existerande dokument behandlas i denna rapport de svenska ideella organisationernas roller, särarter och mervärden inom det svenska biståndet. De empiriska resultaten visar att organisationernas roller visserligen har förändrats över tid, från att fungera som pionjärer till att mer fungera som röstbärare och organisatörer av tjänster, men att de ideella organisationerna anses vara fortsatt betydelsefulla i biståndet, även i framtiden. Särarterna framträder tydligast i jämförelser med antingen ideella organisationer i andra länder eller med företag och offentliga organisationer i Sverige, och inkluderar alltifrån organisationernas historia och folkrörelsebakgrund till den icke‐vinstdrivna profilen, organisationernas värdegrund samt förmågan att kunna agera autonomt och verka i olika kontexter. Ett antal mervärden identifieras också, till exempel den svenska kontexten och folkrörelseförankring, mångfalden i det svenska civila samhället, arbetet med demokratiska och mänskliga rättigheter, röstbärarrollen och påverkansarbetet, effektivitet till följd av lång erfarenhet och kunskap, lokal förankring och välutvecklade nätverk samt ett partnerskap där stödet sträcker sig utöver det finansiella och långsiktigheten i partnerskapen. Rapporten visar också hur det förekommer föreställningar om att särarterna och mervärdena har förändrats över tid. Det är dock oklart om de minskar eller ökar i kraft eller om det mer handlar om förändringar från en form till en annan. Avslutningsvis efterlyses ett mer nyanserat förhållningssätt till svenska ideella organisationers mervärde i biståndet.

  • 4.
    Brandsen, Taco
    et al.
    Radboud University Nijmegen, The Netherlands.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Local Welfare from a Historical and Institutional Perspective: A Comparative Report2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Essen, Johan von
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Civilsamhällets pluralism och toleransens gränser2013Ingår i: Kurage : idétidskrift för det civila samhället, ISSN 2001-175X, nr 8, s. 6-11Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6. Fürth, Thomas
    et al.
    Holmberg, Ingvar
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Raaterova, Mikael
    80-talisterna kommer2002Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Conference Note Benchmark 3.5, 2011, San Diego, CA - The Role of National Contexts: Nonprofit Management Education in Sweden2012Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership, ISSN 2157-0604, Vol. 2, nr 2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The fact that most research on nonprofit management education programs focuses on credit-based programs (Lee, 2002), coupled with the finding that international comparisons reveal national differences (Mirabella, Gemelli, Malcolm, & Berger, 2007), calls for more case-study and comparative research (Dolch, Ernst, McClusky, Mirabella, & Sadow, 2007; Donnelly-Cox & McGee, 2007; Mirabella, 2007; Wilson & Larson, 2002). Based on a panel presentation (Hvenmark & Segnestam Larsson, 2011), this article provides a brief presentation of the situation in Sweden with respect to nonprofit management education programs. It also offers an interpretation as to why the case of Sweden deviates from other countries, particularly regarding non-credit-based education programs. We then argue that these results enhance the knowledge and importance of national contexts and how they affect the development of nonprofit management education programs.

  • 8.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Föreningsprat hit och business talk dit2014Ingår i: I gråzonen: en antologi om idrottens etiska utmaningar / [ed] Dartsch, C.; Norberg, J.R.; Pihlblad, J., Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2014, s. 99-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Nonprofit Management Education: Northern European and Nordic Perspectives2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Non-Profit Management Education: The Deviating Case of Sweden2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 11.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Teaching Management to Civil Society Leaders2011Ingår i: Nordic Civil Society at a Cross-Roads: Transforming the Popular Movement Tradition / [ed] Filip Wijkström, Annette Zimmer, Baden-Baden: Nomos Verlagsgesellschaft, 2011, 1, s. 177-190Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 12.
    Hvenmark, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Ström, Jan
    Emerging Opportunities for Non-Profit Management Education: The Deviating Case of Sweden2010Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Ibsen, Bjarne
    et al.
    Denmark.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tränares kompetens och lärande i svenska idrottsföreningar2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Kompetenta tränare är en central resurs för idrottsföreningar i Sverige. Det har också blivit allt viktigare att tränare kvalificerar sig genom olika former av utbildningar. Mot bakgrund av detta har vi i denna rapport undersökt hur svenska tränare förbereder sig för sina uppdrag. Rapporten bygger på en kvantitativ studie av tränare i tio olika idrotter i Sverige. Ett strategiskt urval av tränare i dessa idrotter har svarat på en enkät med frågor om utbildning, lärande och kompetenser samt påståenden om svensk idrott. De medverkande föreningarna har också svarat på en enkät. Här sammanfattar vi några av de viktigaste resultaten. Undersökningen visar att tränare i svenska idrottsföreningar har en relativt hög utbildningsnivå inom idrott. Till exempel har var tredje tränare genomfört en idrottsrelaterad formell utbildning på folkhögskola, högskola eller universitet. Till detta kommer att nästan alla tränare har deltagit i informellt lärande, till exempelvis möten, seminarier och handledning. Vidare visar undersökningen att utbildning ofta upplevs som ett krav, att uppdraget som tränare återkommande blir utvärderat samt att var femte tränare har skrivit på ett kontrakt med föreningen. Över lag anser tränarna att de har relevanta kompetenser och erfarenheter för att utföra sina nuvarande uppdrag. Detta gäller framför allt inom områden som idrottsgrenens tekniker, pedagogik, metodik och ledarskap. Däremot anger relativt många tränare att de saknar kompetenser inom områden som idrottsskador, antidoping, idrottspsykologi, träningsfysiologi och näringsfysiologi. Varannan tränare svarar också att kompetenser från nuvarande eller tidigare yrkesarbete samt andra erfarenheter har lika stor betydelse som kompetenser från idrottsrelevanta utbildningar. Det finns genomgående ett stöd bland tränarna för de värderingar och mål som är centrala för idrottsrörelsen. Exempelvis uttrycker tränarna ett stöd för den sociala dimensionen inom idrotten och har en kritisk hållning till inslag av tävling inom barnoch ungdomsidrott. Många tränare uppvisar vidare en positiv hållning till elitidrott. En stor majoritet menar också att barnidrotten ska främja att barn provar olika idrotter. Det finns även en stor anslutning till jämställdhets- och delaktighetsidealen. Den värdering som tränarna delar i lägst grad är att uppdraget som tränare bör vara ideellt. Nästan hälften av alla tränare anser att tränare bör ha lön för sitt arbete.

  • 14.
    Jutterström, Mats
    et al.
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Kernen, Joakim
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Hedlin, Dan
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Ideella organisationer i välfärden: Finansiella förutsättningar vid etablering, expansion och löpande verksamhet2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna rapport är att undersöka och analysera ideella organisationers tillgång till kapital och villkor för finansiering inom det svenska välfärdsområdet. Tre grundläggande finansiella situationer för ideella organisationer undersöks: etablering, löpande verksamhet och expansion. Det som står på spel är om dagens situation – med i hög grad få och små ideella organisa-tioner verksamma inom välfärden – kan förklaras med föreställningen om att deras villkor och förutsättningar för tillgång till olika former av kapital är mer begränsande än offentliga och privata organisationers.

    Empiriska frågor av intresse i studien inkluderar:

    • Vilka demografiska faktorer präglar ideella organisationer inom den svenska välfärden?

    • Vilka finansiella villkor karaktäriserar ideella organisationers etablering, löpande verksamhet och expansion?

    • I vilken grad bidrar tillgång till kapital till att så pass få ideella organisationer verkar inom välfärden i Sverige?

    Undersökningen tar ett brett perspektiv på de finansiella villkoren, och vi har även undersökt ett flertal kontextuella faktorer till dessa villkor.

    Det empiriska materialet utgörs framförallt av en enkätstudie med ett representativt urval av ideella organisationer verksamma i den svenska välfärden. Förberedande djupintervjuer har också genomförts med representanter för dessa organisationer, som stöd i utarbetandet av enkäten.

    Den samlade analysen av de empiriska resultaten visar att ideella organisationers begränsade verksamhet inom den svenska  välfärden framförallt kan förklaras med ideella organisationers undvikande av finansiell risk samt med att betydande strukturella faktorer i omgivningen – såsom lagstiftning, villkor för extern långivning samt offentlig upphandling – verkar passa ideella organisationer inom välfärden sämre än företag och offentliga organisationer. Den första utmaningen torde primärt vara en uppgift för sektorns intresseorganisationer, och andra organisationer som ska stötta sektorns utveckling, att hantera. Den andra orsaken borde främst vara en uppgift för lagstiftaren, och för offentlig sektor som tillämpare av reglerna, att ta sig an.

  • 15.
    Jutterström, Mats
    et al.
    Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civilsamhällets kvalitet: Vilka dimensioner, för vem och med vilka resultat inom välfärden?2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Frågor om kvalitet har blivit viktigare för civilsamhällets organisationer. I samhällets resursfördelning utvärderas och jämförs kvaliteten i vad de tillhandahåller allt mer – inte minst till följd av samhällets ökande marknadisering. Men på vilka grunder bedöms kvalitet i välfärdstjänster? Är dessa kvalitetsgrunder relevanta för dem tjänsterna är till för, och tar de hänsyn till skillnader mellan utförare?

    I den här rapporten bidrar vi på tre sätt till kunskapen om civilsamhällets kvalitet med en fokus på välfärd. För det första lyfter vi fram kvalitetskonceptets inneboende mångfald, delvis som en följd av att det ska kunna passa olika situationer, förutsättningar och intressenter. För det andra sammanställer och analyserar vi tidigare forskning om civilsamhälle, kvalitet och välfärd. Vi avslutar rapporten med förslag på hur ideella organisationer kan använda studiens resultat – både i den egna verksamhetsutvecklingen, och i det opinionsbildande arbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 16.
    Jutterström, Mats
    et al.
    Score, Score, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning. Score, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.
    Hur hanterar ideella organisationer LOU-upphandlingar?: Fallstudier inom kvinnojour, äldreomsorg och personligt ombud2020Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17. Jutterström, Mats
    et al.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Zetterström, Stina
    Hedlin, Dan
    Anställd i det svenska civilsamhället: engagemang, ansvar och delaktighet2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor. Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organisationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor. Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärksamma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 18.
    Karlsson, Patrik
    et al.
    Institutionen för socialt arbete, Stockholm universitet.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Enhetschefers syn på kunskapsformers och ramfaktorers betydelse för insatser inom socialtjänsten2021Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 28, nr 2, s. 209-230Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Det är väl belagt i internationell forskning att en pluralism av olika kunskapsformer och organisatoriska förhållanden påverkar val och utformning av insatser inom socialt arbete. I den svenska kontexten har det visat sig att dessa kunskapsformer och så kallade ramfaktorer kan framstå som svårförenliga eller till och med i konflikt med varandra. Samtidigt saknas det aktuella svenska studier som på en nationell nivå visar vilken utbredning och upplevd betydelse kunskapsformer och ramfaktorer har för kommunernas utbud och val av insatser. I artikeln presenterar vi en nationell studie av enhetschefers syn på olika kunskapsformers och ramfaktorers förekomst och betydelse för utbud och beslut om insatser inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Artikeln bygger på data från en nationell enkät riktad till enhetschefer för ett urval av Sveriges kommuners barn- och familje- respektive missbruksverksamheter. Resultaten visar att samtliga undersökta kunskapsformer och ramfaktorer påverkar val och utformning av insats, men att vissa former mer framträdande än andra. Främst baseras val och utformning av insats på individuell erfarenhetsbaserad kunskap från yrkeserfarenhet och utbildning, snarare än kollektiv professionell kunskap. Vidare menar enhetscheferna att systematiska kunskapssammanställningar påverkar i högre utsträckning än enskilda kvalitativa och kvantitativa forskningsstudier inom vetenskaplig kunskap. När det gäller ramfaktorer visar studien att insatsens kostnad påverkar i mindre utsträckning än faktorer som tillgänglighet, ramavtal och lagstiftning.

  • 19.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Liberal Adult Education as an Organizational Ideology2007Ingår i: Changing Relationships betwen the State, the Civil Society, and the Citizen: Implications for Adult Education and Adult Learning / [ed] Castro, R V, Guimaraes, P et al, Braga, 2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Statens syn på ideologi: ideologibegreppet i folkbildningspropositioner sedan 19902007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna text studerar och analyserar statens syn på ideologibegreppet inom ramen för folkbildningspropositioner sedan 1990. Bakgrunden till texten är att ideologi är ett omtvistat begrepp och fenomen inom både akademi och praktik. I många delar av akademin och samhället anses ideologi vara ett negativt fenomen som förvrider verkligheten (se exempelvis Therborn 1980 eller Alvesson och Deetz 2000). Det finns dock studier som utgår från att ideologier är en naturlig del av vardagen och kan under vissa restriktioner ses som positiva fenomen (se exempelvis Brunsson 1985, Czarniawska-Joerges 1988 och Sjöstrand 1987). Det finns också en del av samhället, det civila samhället och den ideella sektorn, där ideologi av både akademiker och praktiker anses vara ett inledningsvis entydigt positivt och särskiljande fenomen. Svedberg (1979, 1981), kommittébetänkandet Organisationernas bidrag (SOU 1993: 71) och Vetenskapsrådet (2003), bland andra, verkar mena på att ideologi är en av de egenskaper som särskiljer folkrörelser från andra typer av organisationer och kan sägas vara ett av de mest betydelsefulla karaktärsdragen för denna typ av organisationer. Det relativt begränsade antalet empiriska studier som berör ämnet, exempelvis Berg och Johansson (1991), Jonsson (1995) och Hultén och Wijkström (2006), utgår dock ofta från ett inifrånperspektiv på ideologi och ideella organisationer. Denna text bidrar till detta samtal genom att undersöka hur aktörer utanför det civila samhället (staten i detta fall) ser på ideologins betydelse i det civila samhället (i denna text avgränsat till folkbildningen). Syftet med denna text är följaktligen att studera och analysera statens syn på ideologins betydelse för folkbildningen och dess olika aktörer i folkbildningspropositioner sedan 1990.

  • 21.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    The limits to ideology in civil society organizations2007Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 22.
    Mirabella, Roseanne
    et al.
    Seton Hall University, USA.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället. Stockholms universitet.
    Civil Society Education: International Perspectives2015Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership, ISSN 1046-6819, E-ISSN 2157-0604, Vol. 5, nr 4, s. 213-218Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    Over the last few decades, the world has experienced an unprecedented growth in the size and scope of civil society organizations (Boli & Thomas, 1999; Kaldor, Moore, & Selchow, 2012).1 On par with these developments is the ever increasing significance of what these organizations assumingly can and should do to mitigate and solve some of the more pressing social and environmental issues we currently face locally and globally. Yet despite the growing numbers and allotted importance of civil society organizations, relatively little is known globally about how we prepare, train, and educate present and future leaders and professionals in these organizations, nor have more normative issues been sufficiently addressed, such as how we should be preparing individuals for leading, managing, or administering these organizations.

  • 23. Mirabella, Roseanne
    et al.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Civil Society Education: National Perspectives2019Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership, ISSN 1046-6819, E-ISSN 2157-0604, Vol. 9, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 24. Mirabella, Roseanne
    et al.
    Hvenmark, JohanErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.Segnestam Larsson, OlaErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Journal of Nonprofit Education and Leadership: Themed Issue on Civil Society Education2019Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Mirabella, Roseanne
    et al.
    Seton Hall University, USA.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Civil Society Education: Western Perspectives2022Ingår i: Journal of Nonprofit Education and Leadership, ISSN 1046-6819, E-ISSN 2157-0604, Vol. 12, nr 1Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This is the third themed issue in the Journal of Nonprofit Education and Leadership (JNEL) in which researchers around the world examine regional and national training and education programs for individuals with civil society leadership roles. When we as editors set our sails in the early years of the last decade, the third issue was always our planned destination. However, as with most voyages, things do not always go according to plan. As we now proudly present the third issue, we are already hard at work with two more themed issues—one with a focus on a set of countries in Southeast Asia and another with a focus on regional mappings and studies. Over time have we come to realize that this voyage has no one harbor, to arrive at once and for all, and that the true delight is the cruise itself.

  • 26.
    Nordfeldt, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Carrigan, Anna
    Stockholm: Innovative Ways of Supporting Children of Single (Lone) Mothers2016Ingår i: Social Innovations in the Urban Context / [ed] Taco Brandsen; Sandro Cattacin; Adalbert Evers; Annette Zimmers, London: Springer London, 2016, s. 235-242Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Children of Single (Lone) Mothers is a project carried out by Fryshuset, a well-known and entrepreneurial third sector organisation with a wide range of activities within the field of youth policy. This project started with the aim to support and strengthen children living with a single mother in economically vulnerable circumstances. From a health perspective, the focus is on the everyday situation of children and mothers. This represents an example of an innovation initiated within civil society, in line with the traditional role of third sector organisations to be pioneers and to focus attention on new needs and new groups with needs that are not covered in other ways. There are elements of advocacy in this innovation with the aim to raise attention to the issue of child poverty and the situation of unemployed or low-income single mothers. Fryshuset implements this by developing cooperation with different stakeholders and spreads awareness on this subject through these channels.

  • 27.
    Olsson, Lars-Erik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kendall, Jeremy
    Sweden: when strong third sector historical roots meet EU policy processes2009Ingår i: Handbook on third sector policy in Europe: multi-level processes and organized civil society / [ed] Jeremy Kendall, Cheltenham: Edward Elgar , 2009, s. 159-183Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 28.
    Olsson, Lars-Erik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kendall, Jeremy
    The third sector and policy processes in Sweden: a centralised horizontal thirdsector policy community under strain2005Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 29. Reed, David
    et al.
    Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Natural Resource Wealth in the Construction of Neoliberal Economies in Southern Africa2001Ingår i: Economic Change, Governance & Natural Resource Wealth / [ed] David Reed, London: Earthscan , 2001Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 30.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Att vetenskapliggöra drogpolitik: En analys av hur IOGT-NTO använder vetenskap i organisationens politiska program (1989-2015)2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att studera hur en ideell organisation använder vetenskap utifrån vetenskapliga kriterier för en systematisk litteraturöversikt. Där tidigare forskning mer har fokuserat på målsättningar och olika typer av kunskap söker denna studie att beskriva och analysera hur en ideell organisation använder vetenskap. Det empiriska materialet utgörs av en fallstudie av en av den svenska nykterhetsrörelsens organisationer, IOGT-NTO, och mer specifikt hur organisationen använder vetenskap i politiska program under perioden 1989- 2015. Studiens forskningsfrågor rör hur organisationen använder vetenskap i de politiska programmen, i vilken grad användningen präglas av vetenskaplighet samt vilken funktion vetenskapen fyller i programmen. En sammanfattning av resultaten visar att i de politiska programmen hänvisar IOGT-NTO i en tilltagande grad till vetenskap, men att IOGT-NTO:s användning av vetenskap i de politiska programmen långtifrån uppfyller de traditionella akademiska standarderna. En tolkning kan vara att vetenskapens i de politiska programmen framförallt präglas av en legitimerande funktion, det vill säga att vetenskapen infogas för att öka programmens trovärdighet och för att svara upp mot krav från omvärlden. Med andra ord vetenskapliggörs de politiska programmen med hjälp av den traditionella vetenskapens attribut utan att programmen varken översätter vetenskapliga resultat eller påverkas till sitt innehåll.

  • 31.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Score; Handelshögskolan i Stockholm; Stockholms universitet.
    Av vetenskap stärkt saklighet: En analys av hur Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) använt vetenskap i ideologier, strukturer och processer för att framstå som oberoende (1902-2015)2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur en ideell organisation använder vetenskap för att framstå som oberoende. Tidigare forskning har uppmärksammat hur oberoende är ett fundamentalt värde för ideella organisationer och hur ideella organisationer kan bli oberoende. I denna studie granskas en ideell organisations arbete med att framstå som oberoende med hjälp av vetenskap. Enligt tidigare litteratur lyfts vetenskap fram som en central aspekt att betona för att signalera oberoende. Det empiriska materialet utgörs av en fallstudie av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och hur organisationen använder vetenskap i strukturer, processer och ideologier under perioden 1902-2015. Studiens forskningsfrågor rör hur CAN organiserar sig för att framställa sig som oberoende och vilken betydelse vetenskap har för organisatoriska åtgärder i form av strukturer, processer och ideologier samt varför och för vem det är viktigt att CAN framstår som oberoende. En sammanfattning av resultaten visar för det första att CAN använder flera olika strategier samtidigt för att främja bilden av sig själv som oberoende. Organisationen använder även andra strategier än ekonomiska och de som rör en nära relation mellan stat och civilsamhälle. En tolkning av studiens empiriska och analytiska resultat är att även om det kan vara viktigt för CAN att framstå som oberoende för att kunna genomföra sitt uppdrag, är det antagligen än viktigare för andra aktörer i CAN:s närhet att organisationen framstår som oberoende.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Change We Can Believe In: The Symbolic Function of Educación Popular and Folkbildning in Organizational Change in Non-Profit Organizations2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Civil Society's "crime against the state of Nicaragua"2010Ingår i: Power to the People?: (Con-)Tested Civil Society in Search of Democracy / [ed] Heidi Moksnes & Mia Melin, Uppsala: Uppsala Centre for Sustainable Development , 2010, s. 119-120Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Convergence in ideas, divergence in actions: Organizational hypocrisy in nonprofit organizations2013Ingår i: Administrative Theory & Praxis, ISSN 1084-1806, Vol. 35, nr 2, s. 271-289Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 35.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Creating Space for Grace: Swaying Religion by Means of Management2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In a normative economy, a criss-crossing of established boundary lines is taking place among different spheres of society. Languages, ideals, and values of the market sphere encroach the lives of public and civil society organizations, whereas public or civil society norms infuse corporations with social value. One such blurring of the established boundaries is the introduction of spirituality in mainstream management. The academic world, as well as management consultants, is increasingly explicit about the religious dimensions of organizational life, and a great number of highly diverse firms are said to instill spiritual approaches to their corporate cultures. Studies have also documented and studied the religious shift in mainstream business organizations. Here, in this paper, I focus instead on how the contemporary introduction of religion into religious organizations ironically enough is swayed by references to corporate ideals, norms, and values. In other words, the paper addresses the theoretical question of how new terms and ideals are brought into organizations.

  • 36.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Creating Space for Grace: why the Introduction of Religion in Organizational Reforms for Religious Civil Society Organizations Rests on the Authority of Popular Management2009Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Den ofrivillige postmodernisten2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen; Magnus Karlsson; Lena Blomquist; Emilia Forsell; Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, 1, s. 53-66Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Exporting Organizational Ideas from the North to the South: disembedding the Swedish Popular Movement Tradition from Sweden2008Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 39.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Folkbildning as ideology2009Ingår i: The State, Civil Society and the Citizen: exploring relationships in the field of adult education in Europe / [ed] Michał Bron Jr, Paula Guimarães, Rui Vieira de Castro, Frankfurt am Main: Lang , 2009, s. 149-163Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 40.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Forskning i ideologins tjänst: Hur ideella organisationer använder vetenskap2016Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 41.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Förtroendevald: Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendvalda i ideell sektor2015Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    FÖRTROENDEVALD – Åtta forskare om utmaningar och möjligheter för förtroendevalda i ideell sektor är den första antologin i sitt slag. Boken tar avstamp i aktuell forskning och diskuterar rollen som förtroendevald i ideella organisationer.Förtroendevalda är en av de viktigaste grupperna i det svenska civilsamhället. Trots detta är forskningen om förtroendevalda i Sverige begränsad. Denna antologi presenterar ett urval av den existerande forskningen för att stimulera till mer forskning och bidra till diskussion om de förtroendevalda och deras betydelse i det svenska civilsamhället. I sex kapitel diskuterar Jenny Madestam, Johan von Essen, Aron Schoug, Lena Wilhelmson, Karin Robertsson, Johan Hvenmark, Fredrik O. Andersson och Ola Segnestam Larsson förtroendevalda utifrån olika perspektiv. 

  • 42.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället. IDEELL ARENA; Stockholms universitet.
    Förtroendevalda i stormens öga: Ordförandes syn på kompetens och lärande i idrottsföreningar2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien är att undersöka, beskriva och analysera hur förtroendevalda upplever sin existerande kompetens och behov av lärande för att kunna uppfylla och utveckla den ideella styrelsens uppdrag. Det em- piriska materialet utgörs av intervjuer med och enkätsvar från ett statistiskt representativt urval av ordförande i idrottsföreningar. I kvalitativa inter- vjuer och en större enkätundersökning har respondenterna besvarat frågor om sin bakgrund, erfarenhet av styrelseuppdrag, kompetens och erfarenhet samt syn på drivkrafter och former för utbildning.

    Ett antal empiriska resultat utmanar rådande strukturer och föreställningar om förtroendevalda och deras kompetens. Ett av dessa resultat är att de för- troendevalda verkar värdesätta kompetens från sin nuvarande eller tidigare sysselsättning framför kompetens från att verka som förtroendevald eller från föreningsutbildningar. Ett annat är att de förtroendevalda uppmuntrar varandra att delta i föreningsutbildningar samtidigt som kompetensutveck- ling har en låg prioritet. Respondenterna är också mycket nöjda med det existerande utbudet av utbildningar som finns idag men det är paradoxalt nog bara ett mindre antal som planerar att delta i föreningsutbildningar inom den närmaste framtiden.

    Dessa empiriska resultat utmanar en traditionell föreställning om fören- ingsutbildningens roll för föreningarna och kan i förlängningen komma att förändra de ideella styrelsernas funktion i de ideella organisationerna. För att närma sig dessa resultat placeras studien i ett större sammanhang, där de förtroendevalda både kan ses som det svenska civilsamhällets kärntrupp och som den traditionella folkrörelsens sista bastion.

    Studien avslutas med ett antal rekommendationer för hur man kan främja att idrottsföreningarnas styrelser bidrar till att uppfylla och utveckla sitt uppdrag. Det handlar dels om rekommendationer för att utveckla utbild- ningsinsatserna. Dessa rekommendationer tar fasta på vad respondenterna till exempel anser vara relevanta ämnen och fungerande pedagogiska former för kompetensutveckling. Det handlar också om förslag till att stärka sty- relserna med andra medel, till exempel genom att uppmuntra fler att verka som förtroendevalda eller att rekrytera personer med efterfrågad kompe- tens. Studien avslutas med en mer kritisk reflektion kring frågan om styrel- serna bör utvecklas. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Segnestam Larsson, Ola
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete2023Ingår i: Kulturområdets finansiering: En kartläggning med fokus på icke-offentliga aktörer. Delredovisning 2023-12-07 / [ed] Myndigheten för kulturanalys, Stockholm: Myndigheten för kulturanalys , 2023, s. 44-48Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I det här kapitlet värderas det ideella arbetet i kulturorganisationer i civilsamhället i Sverige i ekonomiska termer. Det ekonomiska värdet i kulturorganisationer jämförs också med värdet i andra organisationstyper i civilsamhället och med värdet för alla ideellt arbetade timmar i Sverige. Uträkningen bygger på data från Marie Cederschiöld högskolas återkommande undersökning av det ideella arbetet i Sverige (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020) och data från Statistikmyndigheten SCB (Segnestam Larsson & Wagndal, 2017; Segnestam Larsson et al., 2021).

    Med begreppet ideellt arbete avses arbetsuppgifter som utförs obetalt eller mot en symbolisk belöning och inom ramen för en ideell organisation (se exempelvis von Essen & Svedberg, 2020). Allmänhet, media och akademi använder ibland andra benämningar, till exempel frivilligt arbete eller volontärarbete. I kapitlet används genomgående ideellt arbete. Med ideell organisation menas en formell organisation, som en ideell förening eller stiftelse, inom civilsamhället. Ideellt arbete förekommer också i mindre utsträckning inom offentliga eller privata organisationer. Då hänvisas till detta fenomen som ideellt arbete utanför ideella organisationer.

  • 44.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ideologi i rörelse2018Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Utgångspunkten för denna bok är föreställningen att ideologi utgör en central och positiv särart för ideella organisationer. Det vill säga att existensen av ideologi är ett av de sätt med vilka ideella organisationer markerar skillnad och distans från exempelvis o entliga eller privata organisationer. Vidare nns det många aktörer och organisationer som är beroende av att föreställningen om ideella organisationers särart upprätthålls.

    I denna bok presenteras forskning, intervjuer med ledare och analyser av organisa- tionsdokument om föreställningen om ideologi som en särart för ideella organisationer. Exempelvis beskrivs forskningens, omvärldens och ideella ledares syn på ideologi.

    Boken riktar sig till ledare i det svenska civilsamhället samt till forskare och studenter som är intresserade av frågor relaterade till ideologi, särart och ideella organisationer. En av bokens slutsatser är att ideologi verkar vara en tämligen relativ och svag men långlivad särart, som kan fungera väl för att skydda ideella organisationer från krav och återkommande förändringar i omvärlden. 

  • 45.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Ideologi och ideella organisationer: en förstudie av ideologibegreppet i svensk forskning och praktik2009Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    FULLTEXT01
  • 46.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Mer ljus på de förtroendevalda2015Ingår i: Förtroendevald: Åtta forskare om möjligheter och utmaningar för förtroendvalda i ideell sektor / [ed] Segnestam Larsson, Ola, Stockholm: Idealistas förlag , 2015, 1, s. 11-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 47.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Perspektiv på offentlig upphandling2019Ingår i: Upphandlad: Forskarperspektiv på offentlig upphandling inom vård och omsorg / [ed] Ola Segnestam Larsson, Stockholm: Idealistas förlag , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 48.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Skolan som en arena för konflikt: Ideella organisationers användning av vetenskap i skolmaterial för att påverka ungdomars attityder till alkohol2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The purpose of this study is to examine to what extent and how civil society organizations ambitions to influence young people's attitudes and values are conducted with the support from science and research.

    Three research questions guide the study: what stages in the ambitions are influenced by science, what forms of science are used, and how the use of science can be interpreted in this context. The empirical material consists of four case studies of civil society organizations using science and research in their ambitions to change young people's attitudes to alcohol and drugs.

    Empirical and analytical results indicate that civil society organizations use science and research mainly in a rhetorical sense, and that the use in practice is debatable, where the number of references to research and researchers are limited.

    An alternative interpretation of the significance of science is that it functions as yet another arena for negotiation, debate and conflict between the temperance movement and the alcohol industry regarding the use of alcohol and drugs.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Små och missgynnade eller bara förbisedda?2019Ingår i: Upphandlad: Forskarperspektiv på offentlig upphandling inom vård och omsorg / [ed] Ola Segnestam Larsson, Stockholm: Idealistas förlag , 2019Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 50.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Åbo Akademi, Finland.
    Standardizing Civil Society: Interpreting Organizational Development in the Tension Between Instrumentalism and Expressivism2011Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This book focuses on empirical phenomenon of organizational development, which seems to be trusted as the solution to many problems in civil society and the key to ‘the good society’. But can organizational development fulfil such expectations?

    As civil society becomes increasingly prominent in local struggles, national debates, and international politics, scholars are paying attention to how it should be promoted and developed. One approach deployed to foster a vibrant civil society is organizational development. In addition to improved project and organizational performance, it is believed that more and better organizing will promote desirable qualities inherent in civil society and therefore the development of a good society.

    In this book the author questions if organizational development within civil society can fulfil such expectations. Drawing on institutional theory and studies of cooperation among trade unions, faith-based organizations, and organizations of people with disabilities, he argues that organizational development of civil society organizations was never meant for implementa- tion. Instead it serves more as a legitimacy device for the involved actors in addition to protecting organizational praxis from conflicting internal and external demands.

     

12 1 - 50 av 82
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf