Endre søk
Begrens søket
1 - 49 of 49
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Ahlberg, Jan
    et al.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Varför har brottsuppklaringen minskat?: en analys av orsakerna2002Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 2.
    Engel, Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Mer av värde?: konsulenternas betydelse för det frivilliga arbetet inom Svenska Röda korset2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 3.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Inngår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 4.
    Gavelin, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Om idéburna organisationers särart och mervärde: en forskningskartläggning2010Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten redovisas en kartläggning av forskning om idéburna organisationers särart och mervärde. Detta tema är högaktuellt i dagens diskussioner kring idéburna organisationer inom det sociala området. Har idéburna organisationer någon särart? Har de något mervärde?

    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 5. Gullberg, Eva
    et al.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Waltersson, Kent
    Ungdomar, civilsamhälle och stat: en undersökning om historiska relationer och en studie av samtida teorier om främjande ungdomsarbete2009Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 6.
    Johansson, Håkan
    et al.
    Lunds universitet.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Scaramuzzino, Roberto
    Malmö högskola.
    Staten och det civila samhällets organisationer i ett föränderligt välfärdssamhälle: perspektiv på en överenskommelse: andra tematiska studien, juni 20112011Bok (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna rapport är framtagen inom ramen för arbetet med Överenskommelsen mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. I rapporten redogörs för hur man inom forskningen belyser nyttan med dialog och överenskommelse mellan dessa parter. Denna, och övriga studier som publiceras inom ramen för arbetet med Överenskommelsen är viktiga bidrag till att inkludera vetenskapliga underlag och analyser i utvecklingen av såväl policy som praktik på ett sätt som utmanar, inspirerar och fördjupar en konstruktiv diskussion. Det huvudsakliga målet med Överenskommelsen är att stärka de idéburna organisationernas självständighet och oberoende roll som röstbärare och opinionsbildare, samt att stödja framväxten av en betydligt större mångfald av utförare och leverantörer inom hälso- och sjukvården samt omsorgen. Överenskommelsen innehåller både en gemensam vision och gemensamma principer, samt en presentation av de olika åtaganden som parterna gjort för att på ett konkret sätt visa hur var och en bidrar till den gemensamma målsättningen. I de studerade överenskommelserna, i den här rapporten och överhuvudtaget inom detta område förekommer flera olika begrepp. Ideella organisationer, social ekonomi och civilsamhälle är exempel på detta. Begreppsbruket är inte enhetligt och olika organisationer förhåller sig till dem på olika sätt. I arbetet med att ta fram den nationella överenskommelsen valde parterna att använda sig av begreppet idéburna organisationer främst utifrån de olika organisationernas definition av sig själva. Det markerar en tillhörighet för både ideella organisationer och organisationer i den kooperativa sfären med någon form av allmänmänskligt uppdrag. Dessa kan vara vinstdrivande. Begreppet idéburna organisationer är inte vedertaget inom forskningen. För att få så korrekta referenser som möjligt används i den här rapporten de begrepp som man i de refererade studierna utgår ifrån. Men alla de begrepp som hänvisas till i rapporten innefattas i eller har nära kopplingar till samlingsbegreppet idéburna organisationer. Rapporten är skriven av docent Håkan Johansson, Socialhögskolan, Lunds universitet, fil. dr. Anders Kassman, Enheten för forskning om det civila samhället vid Ersta Sköndal högskola samt doktorand Roberto Scaramuzzino, Hälsa och Samhälle, Malmö högskola. Författarna står för innehållet i denna rapport. Vi ser denna rapport som ett bidrag till att utveckla dialogen mellan idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges Kommuner och Landsting. Vi hoppas att den ger kunskap och idéer till fortsatta samtal och reflektioner.

  • 7.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Främjande ungdomsverksamhet i civilsamhälle, staten och kommunerna2008Inngår i: Konsten att bry sig om: föreningslivets betydelse för unga, kommunerna och staten, Stockholm: Fritze , 2008, s. 73-117Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 8.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Högskolebaserad ledarskapsutbildning för ideell sektor: utvärdering av Agera2011Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete och informella insatser bland människor med utländsk bakgrund2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 115-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrott och folkhälsa2023Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 556-558Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Inte bara uteliggare: sökande och avslutade klienter vid Enheten för hemlösa i Stockholm2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 12.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Kunskapsöversikt om unga utanför arbete och skola2009Inngår i: Unga romers situation – en intervjustudie: rapport till Delegationen för romska frågor / [ed] Paulina de los Reyes, Stockholm: Ungdomsstyrelsen , 2009, s. 60-68Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 13.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Levnadsförhållanden bland barn som utsattsför våld i nära relationer2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Både svensk och internationell forskning är samstämmiga om att barns utsatthet för våld minskar medan anmälningarna till både socialtjänst och polis ökar. I Sverige har orosanmälningarna ökat åtminstone sedan början av 2010-talet. I detta projekt har vi samlat in befintliga registeruppgifter från Socialstyrelsen, Skolverket och SCB för att undersöka levnadsförhållanden för alla barn i åldrarna 7-12 år som utretts hos Socialtjänsten i Stockholms stadsdelar på grund av orosanmälan om vanvård och våld i nära relationer. De första resultaten visar att en mycket liten andel av de som anmäls utreds och att en försvinnande liten andel blir placerade i någon form av heldygnsvård (utan medföljande vårdnadshavare). Sammanlagt var det 1 764 barn som utreddes och den vanligaste bakgrunden till anmälan var våld inom familjen följt av fysiska övergrepp, relationskonflikter, vanvård och psykiska övergrepp. Sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och giftermål mot den unges vilja var mindre vanliga bakgrunder. Nära hälften, 44 procent, av barnen levde med en ensamstående mor, 17 procent hade tre syskon eller fler. Medianinkomsten för samtliga hushåll var ca 401 000 kr, det fanns både de, 4 procent, som hade en inkomst under 100 000 och en lika liten grupp som hade en inkomst överstigande 1 miljon kronor. Vi kommer i den fortsatta analysen kunna säga mer om familjesammansättning, skolbetyg, sjukvård och slutligen även lagförd brottslighet. Avsikten är att följa dessa barns noteringar i olika myndighetsregister fram till 2025 då de är 13-18 år.

  • 14.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Med brukaren i centrum?: en utvärdering av Södermalms beroendeteam2006Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 15.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Medborgerligt engagemang bland minoriteter med utländsk bakgrund2022Inngår i: Engagemangets gestaltningar: insatser i och utanför civilsamhället / [ed] Johan von Essen; Lars Svedberg, Studentlitteratur AB, 2022, s. 163-198Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik?: processutvärdering av Ungdomsstyrelsens satsning påförebyggande och främjande ungdomsverksamhet2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 17.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Mottagningen av sökande till Enheten för hemlösa i Stockholm2007Inngår i: Bostadslös!: lokal politik och praktik / [ed] Cecilia Hansen Löfstrand & Marie Nordfeldt, Malmö: Gleerup , 2007, s. 228-245Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    One of all the others: a life course study of scouts, social capital, and stratification in the Swedish 'Folkhem'2017Inngår i: Journal of Civil Society, ISSN 1744-8689, E-ISSN 1744-8697, Vol. 13, nr 1, s. 71-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This longitudinal study shows that scouts have higher incomes than others 14 years after their participation when controlling for social background, sex, and individual cognitive tests. But scouting has no significant effects on future criminality. Social exclusion and criminal behaviour are so marginal that they require more specific types of explanations. The results can be interpreted as signs that taking part in scouts significantly contributes as a step in the social pathway to the upper classes of society. By supporting scouting, the welfare state seems not to prevent problem behaviour but runs the risk of contributing to social stratification.

  • 19.
    Kassman, Anders
    Stockholms universitet.
    Polisen och narkotikaproblemet: från nationella aktioner mot narkotikaprofitörer till lokala insatser för att störa missbruket1998Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 20.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Samverkansprojektet: att hitta former för arbete kring utsatta ungdomar2002Bok (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Ungas etableringssvårigheter efter 1990-talets arbetsmarknadskris2007Inngår i: Ungas framtidsvägar: möjligheter och utmaningar / [ed] Jonas Olofsson & Anna Thoursie, Stockholm: Agora , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 22.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Ungdomsstyrelsens slutsatser2002Inngår i: Tillsammans: samverkansprojektet i teori och praktik / [ed] Lisa Modée, Stockholm: Ungdomsstyrelsen , 2002, s. 7-23Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 23.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Franzen, Eva
    Longer-term Labour-market Consequences of Economic Inactivity during Young Adulthood: a Swedish National Cohort Study2005Inngår i: Journal of Youth Studies, ISSN 1367-6261, E-ISSN 1469-9680, Vol. 8, nr 4, s. 403-424Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 24.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Franzén, Eva
    Unga vuxna utan känd sysselsättning: är det ett problem?2007Inngår i: Utbildningsvägen - vart leder den?: om ungdomar, utbildning och försörjning / [ed] Jonas Olofsson, Stockhom: SNS förlag , 2007, 1Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 25.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Franzén, Eva
    Unga vuxna utanför både skola och arbetsliv: nya etableringsmönster eller början till social utslagning?2007Inngår i: Ungas framtidsvägar: möjligheter och utmaningar / [ed] Jonas Olofsson & Anna Thoursie ; Pernilla Andersson ..., Stockholm: Agora , 2007Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Barn- och ungdomsfotboll under Coronapandemin: De svenska erfarenheterna visar att folkhälsa är mer än smittskydd2021Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 1, s. 100-111Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Undersökningen är en fallstudie av hur föreningsfotbollen i Stockholm och de nationella förbunden hanterade Coronapandemin våren 2020. I Sverige poängterades det personliga ansvaret vilket medförde att föreningar och ideellt engagerade ledare gavs ett stort ansvar att tolka, hantera och kontrollera efterföljden av de rekommendationer och restriktioner som beslutades. Resultaten visar att det på alla nivåer fanns farhågor att även ett tillfälligt stopp av verksamheten kunde få långsiktiga negativa konsekvenser bland annat på grund av minskad fysisk aktivitet. En nyckelhändelse var att St Erikscupen kunde genomföras vilket under pandemin adderade den ovana rollen för de ideella ledarna att försöka hålla vissa hygienregler samt att se till så att det inte samlades mer än max 50 personer i samband med matcherna.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Doing childhood, doing gender, but not doing sports: Unorganized girls’ reflections on leisure time from a relational perspective2022Inngår i: Childhood, ISSN 0907-5682, E-ISSN 1461-7013, Vol. 29, nr 2, s. 172-186Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim is to analyze how girls from a multi-ethnic area, not doing sports, reason about their well-being during leisure time, and how they think about physical activities, social relations, and their near future. The results say that they mainly regard leisure time as a moment for rest. They have close relations in primary groups but weaker secondary relations. They reveal stereotypical opinions about gender divisions in sports. Physical activity is unwanted and tiresome, if not part of playing.

  • 28.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Doing it together. The dynamics of volunteer work in football clubs for children, the Swedish case2022Inngår i: Soccer & Society, ISSN 1466-0970, E-ISSN 1743-9590, nr 6, s. 1-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Football is one of the most popular organized leisure activities, and sports clubs organize many volunteers. But participation is stratified, volunteering among parents is class based and especially immigrant girls participate less. The aim of this study is to explore volunteering for children's football as a social activity from a relational perspective. We analyse the dynamics in the clubs to understand how structures are shaped in interaction between individuals and organizations. The study has a mixed-methods approach with interviews among club employees and a survey to volunteers. Our analysis reveal that the dynamics of the recruitment process results in a homogenic group of volunteers from a more affluent area and that flexible working hours is a key mechanism in the stratification process. Even so the playing children seems to be a more heterogenic group and especially boys seem to be recruited from a wider community.

  • 29.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Health-promotive and exclusionary mechanisms in civil society: A critical review of the empirical support for Putnam’s view of social capital2021Inngår i: Cogent Social Sciences, E-ISSN 2331-1886, Vol. 7, nr 1, artikkel-id 1953768Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A critical, integrative review in the SocINDEX database was conducted to screen empirically grounded research on civil society and health among youth. Our initial search string resulted in 477 hits, and our final selection was 58 articles. We found both promotive and excluding processes emanating from civil society. The engaged participants seem to empower themselves and live healthier lives, but simultaneously, they tend to exclude those with poorer health and status. Civil society does not seem to have the ability to resolve the existing stratifications, and there are risks of reinforcing the existing inequalities. Partly due to insufficient theoretical detail, there was also significant room for circular reasoning since the operationalisations of participation in civil society, social capital and health often overlapped. Of the three mechanisms proposed by Robert Putnam as links between networks and health, social control seems to have the best support in the reviewed empirical studies.

  • 30.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälsa och sociala relationer bland organiserade ungdomar: Integration och selektion2018Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 517-527Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

  • 31.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Idrott och hälsa bland flickor: Uppfattningar och erfarenheter bland föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den organiserande idrottsrörelsen har länge haft en central ställning i det svenska samhället och möjliggjort fysisk aktivitet för flera generationer. Samtidigt är flickor, och speciellt de med utomeuropisk bakgrund, underrepresenterade vad gäller deltagande i idrottsrörelsen. Mot bakgrund av detta syftar denna rapport att kasta ljus över flickors lägre deltagande. Rapporten bygger på fokusgruppsintervjuer med föräldrar födda i Syrien, Somalia, Eritrea och Sverige där föräldrars uppfattningar och erfarenheter kring idrott, barndom, hälsa och föreningsliv samt skillnader mellan pojkar och flickor behandlades.

  • 32.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ledarnas betydelse för hälsa och sociala relationer bland organiserade ungdomar2018Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 95, nr 5, s. 517-527Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Eftersom sociala relationer är viktiga för att främja hälsa så borde civilsamhällets organisationer, med sina många mötestillfällen, kunna bidra till folkhälsan. Denna systematiska litteraturöversikt av internationell forskning visar att ungdomsorganisationer kan bidra till förbättrad hälsa för deltagarna om de lyckas balansera stöd, kontroll och delaktighet på ett bra sätt. De vuxna ledarna har en viktig roll i denna process. Men risken är att selektionsprocesser gör att de med störst behov tenderar att hamna utanför, och att bättre hälsa bland deltagarna därför till stor del beror på att de med sämre hälsa väljer bort föreningsdeltagande. Föreningar är exklusiva i olika hög grad och det är därför missledande att ha generella förväntningar på att deltagande i civilsamhället ska kunna förbättra folkhälsan.

  • 33.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Blomqvist Mickelsson, Tony
    Södertörns högskola.
    Hur kan ledare inom idrottsrörelsen navigera delvis motsägelsefulla förväntningar från utövare, föräldrar, styrelsen och staten?2024Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom idrottsrörelsens verksamhet förväntas ett brett spektrum av mervärden, utöver enbart idrottslig utveckling och sportsliga framgångar. Främjandet av fysisk aktivitet, samhörighet, meningsfull fritidssysselsättning, social inkludering, integration, demokratisk fostran och brottförebyggande arbete bidrar till att motivera statlig och kommunal finansiering. I det implicita kontraktet mellan staten och idrottsrörelsen ingår även en aktiv strävan att vara öppen och tillgänglig för alla. Engagemanget för breddat deltagande utspelar sig i hög grad inom lokala medlemsbaserade föreningar, där ideella ledare står inför komplexa utmaningar. Ledaren har en nyckelroll, navigerar genom behov och förväntningar från utövare, föräldrar, styrelser och stat där egna förmågor och resurser blir avgörande. För att underlätta för den ideella lokala ledaren behövs olika former av stödstrukturer som behöver synliggöras tillsammans med ledarnas förutsättningar och bidrag till idrottsrörelsen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 34.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Early prevention of chronic offenders: Using criminology in governance of swedish police and social services2014Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Programme
  • 35. Kassman, Anders
    et al.
    Stojanovic, Verica
    Unga utanför: slutbetänkande2003Inngår i: Utredningen om unga utanför, Stockholm: Fritzes, 2003Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 36.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Historiska förändringar av ungdomars engagemang i civil­samhället : en demokratifråga?: [Historical changes in youth participation in civil society organisations : a matter of democracy?]2022Inngår i: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 124, nr 2, s. 379-397Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article contributes with a nuanced picture of the importance of civil society for young people’s democratic socialisation and opportunities for influence, by studying public statistics on changes in membership rates in national youth organisations. Young people have long been given a special status in society and they are often perceived as either a threat or a promise. Young people’s special status is based on the fact that they do not really belong to the rest of society. They depend in different ways on others for their immediate livelihood, socialisation and for risk protection. But they also have the potential to contribute with new perspectives and change to outdated institutions. Because of their age, young people have been considered to need both democratic schooling and opportunities to find a context to express their commitment. Engagements in associations among young people has therefore been actively encouraged and supported by the state since at least the beginning of the 20th century. The results of this article show that until sometime in the 1970s and 1980s, participation in most types of national youth organisations increased, but that membership numbers subsequently decreased more or less drastically in organisations based on traditional popular mass movements, while others have increased or maintained their membership numbers.

    We interpret the historical overview as evidence that the state subsidies since long has survived their purpose. The original mass movement organizations are declining in memberships, despite the efforts and those that are growing often follow the democratic procedures more to live up to the rules of the state than because of the desire to be governed by the will of the members and to change society.

  • 37.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Local public administration as facilitator of political youth participation: good intentions and institutional shortcomings2019Inngår i: International Review of Sociology, ISSN 0390-6701, E-ISSN 1469-9273, Vol. 29, nr 3, s. 484-497Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines a model for facilitating youth participation inlocal politics in Sweden. The Swedish youth councils are the responsibility of local authorities and they are designed to encourage political and civic interests among young people. These councils administrated by local bureaucracies are analyzed using institutional logics theory to determine the intentions, organization and outcomes of youth participation. The conclusions show that the institutional logic of the local public administration tends to dominate over the democratic logic of political participation for the young. The findings are based on mainly qualitative data from a two-year research project in Sweden.

  • 38.
    Kassman, Anders
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Wollter, Filip
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Eriksson, Maria
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The selective child welfare funnel: Children's exposure to violence and CWS investigations in Sweden2023Inngår i: International Journal of Child Abuse & Neglect, ISSN 0145-2134, E-ISSN 1873-7757, Vol. 144, artikkel-id 106356Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background Research indicates that child welfare services reach out to children exposed to violence unequally depending on the child's social background, living conditions and violence type.

    Objective Based on the notion of selective recognition of vulnerability and risk, this study explores which children CWS pursue to a complete child welfare investigation.

    Participants and setting A register was set up including all children (n = 1764) between 7 and 12 years that were investigated for suspected exposure to violence by CWS in the municipality of the City of Stockholm, Sweden, in 2019.

    Methods This cohort was systematically compared to demographic data and national self-report prevalence studies to explore possible biases regarding which children CWS investigates. Descriptive analysis, cluster analysis and logistic regressions were used.

    Results The results confirm previous research that children exposed to violence have reduced access to material resources and inferior living conditions compared to non-exposed children. Physical abuse is more prevalent among boys of foreign backgrounds in stable, two-parent families residing in higher-status suburbs. Conversely, neglect is more common among children of Swedish backgrounds in low-income, single-parent households living in low-status suburbs. In comparison with self-reported prevalence studies, sexual and psychological abuse seem underrepresented in the study group, while neglect and violence in the family are relatively more frequently investigated compared to self-reported prevalence studies.

    Conclusions The results indicate that CWS should develop its methods to reach certain vulnerable groups that are underrepresented for safeguarding and support, for example, girls exposed to sexual abuse.

  • 39.
    Kassman, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Early Individual Prevention of Chronic Offenders: The Use of Criminological Theories in the Governance of Swedish Police and Social Services2016Inngår i: Youth Justice, ISSN 1473-2254, E-ISSN 1747-6283, Vol. 6, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    A national Swedish project was followed in 12 municipalities aimed at youth aged 15–20 years. Neither police nor social services systematically used the indicators based on criminological research and proposed by national authorities. The police and social services thought they had more contemporary and holistic intuitive knowledge than any systematic indicators could provide. Despite implementation difficulties, the project was described as a success at the political level and widely dispersed. The specific and systematic image of early indicators provided momentum at the policy level. The local authorities welcomed the opportunity to reach a group considered difficult to manage.

  • 40.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Fysisk aktivitet, idrott och hälsa bland flickor: Forskning med föräldrar från Somalia, Eritrea, Syrien och Sverige2022Inngår i: Skolhälsan, ISSN 0284-284X, nr 4, s. 30-31Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Svenska flickor med utländsk bakgrund är mindre fysiskt aktiva än andra barn. Svensk idrottsrörelse har en särskild nordisk prägel som kräver mycket av föräldrarna.

  • 41.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Idrottsrörelsen är inte anpassad för alla: Flickors erfarenheter om fysiska aktiviteter i och utanför den organiserade idrotten2023Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, nr 4, s. 612-620Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet är att ge en inblick i hur flickor som inte deltar i organiserad idrott resonerar om fysisk aktivitet. Studien designades med fokusgrupper bland 18 flickor i åldrarna 9-12 år, 8 av dem följdes också upp tre år senare. I intervjuerna användes fotografier tagna av flickorna själva för att stimulera till erfarenhetsutbyte. Resultaten ger inblick i hur olika strukturella skillnader upplevs, hanteras och påverkar flickornas fysiska aktivitet. Flickorna är väl medvetna om samhällets förväntningar, men bland de som inte började tidigt med idrott blir det svårare ju äldre de blir. Det saknas fungerande utlopp för fysisk aktivitet efter barnaårens lekande. Varken skolans idrott, det egna promenerandet med kompisar eller olika mer tillfälliga aktiviteter med familjen räcker för att nå de högt satta målen för fysisk aktivitet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Organiserad idrott: viktig källa till fysisk aktivitet för många barn2022Inngår i: Diabetesvård : tidning för Svensk förening för sjuksköterskor i diabetesvård, ISSN 1652-697X, s. 20-20Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Tankar från flickor kring fysisk aktivitet, hälsa och fritid: Samskapandeforskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2023Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Även om fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa så är flickor mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. Fysisk aktivitet har kommit att bli något exklusivt med krav på medlemskap, transportmöjligheter, sker i organiserad form, på givna platser och tider.

    Vi har valt att lyssna och ge en röst till flickor som sällan hörs i diskussioner kring barn och fysisk aktivitet – flickor som inte deltar i idrottsrörelsen.

    I en photo-voice studie har åtta flickor i åldern 12-15 år träffats åtta gånger över en period om sju månader. Flickorna har tagit foton, analyserat dessa gemensamt och kollektivt bestämt nya teman att fördjupa vid kommande träffar. Fokusområden har varit fysisk aktivitet, fritid och hälsa. Som en del av metoden ingår att kommunicera med omgivande samhälle, vilket gjordes genom en publik fotoutställning där flickorna, förutom att visa sina foton med citat även hade möjlighet att ställa frågor till beslutsfattare inom politiken, skolan och civilsamhället. Utställningen gavs uppmärksamhet i både radio och tidningar.

    Resultat från studien var flickornas tvekan till rimligheten att nå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en timmes fysisk aktivitet per dag. Generellt uppfattades pojkar som mer fysiskt aktiva än flickor, på fritiden, på raster och i skolidrotten. Flickorna ansåg därför att utökad tid för skolämnet idrott och hälsa främst skulle gagna de som redan var idrottsaktiva. De själva kände sig mest i vägen för de mer tävlingsinrikade eleverna, ofta pojkar. Ett annat hinder för att ökad skolidrott skulle möjliggöra för mer fysisk aktivitet var flickornas motstånd till att riskera att bli svettig under skoltid vilket ansågs jobbigt främst på grund av motståndet mot att duscha i skolan.

    Helst önskade flickorna att vara fysiskt aktiva med sina familjer och att då få spendera tid tillsammans med dem. Samtidigt konstaterades att detta främst kunde ske vid vissa enstaka tillfällen och inte med den regelbundenhet som skulle krävas för att nå WHO:s mål om fysisk aktivitet. En slutsats från studien är att när fysisk aktivitet likställs med idrottsdeltagande så försvårar det för grupper som av olika skäl inte vill, kan eller får delta i den organiserad idrott att nå den mängd fysiska aktivitet som är viktig som en del av hälsofrämjande vanor. Detta får konsekvenser för möjligheten till jämlik hälsa då vi generellt har kommit att bli allt mer stillasittande vilket möjliggöras av en digital livsstil. Fysisk aktivitet blir således ett aktivt val, något som måste prioriteras i konkurrens med andra intressen. 

  • 44.
    Kneck, Åsa
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Uppfattningar om fysisk aktivitet, idrott, fritid och hälsa: Forskning med flickor som inte deltar i idrottsrörelsen2022Inngår i: Vårdmagasinet Hälsa : medlemstidning för distriktssköterskor, ISSN 2003-1165, nr 4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Fysisk aktivitet är viktigt för alla barns hälsa, men flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar och minst fysiskt aktiva är flickor med utländsk bakgrund. I Sverige är barns fysiska aktivitet starkt förknippad med deltagande i idrottsrörelsen, som inte passar alla.

  • 45. Kühlhorn, Eckart
    et al.
    Kassman, Anders
    Ramstedt, Mats
    Åtgärder mot drogbrottslighet: ett naturligt experiment inom narkotikapreventionen1996Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linnéuniversitetet.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Police-reported school violence among childrenbelow the age of criminal responsibility in Sweden – signs of increased sensitivity and segregation?2017Inngår i: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Since the 1980s in Sweden, children’s violent actions in schools have been reported to the police as criminal offences more frequently than before. This increasing trend is analysed against the background of a general increased cultural sensitivity to violence and slowly developing social changes that affect the propensity to report every form of violent incident to the police. This project analyses 1,239 police reports of assault, unlawful threat, molestation and insulting behaviour committed in schools by 7- to 14-year olds in ten municipalities in the Stockholm area. The time period studied is from 2000 to 2010. Regression analysis shows systematic differences among schools in different areas and social contexts. Average merit ratings, which are a measure of the educational quality of schools, explain most of the variance and correlate negatively with reported incidents. There are also significant differences among municipalities and school forms in terms of police reports. So-called resource schools, which are designed to serve children with special needs, report extremely high numbers of incidents per child. Reporting seems to have been routinised in many schools, including resource schools. Our results can be interpreted as suggesting that increased cultural sensitivity generates a bias against children in less affluent contexts.

  • 47.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Robyn, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Skarpnäckslyftet: Områdesbaserat socialt arbete för ökad trygghet2016Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Skarpnäckslyftet2015Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Utvärdering av sociala insatsgrupper: individinriktad samverkan kring unga i riskzonen2013Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rikspolisstyrelsen fick i mars 2011 i uppdrag av regeringen att genomföra en pilotverksamhet med sociala insatsgrupper och i tolv kommuner eller stadsdelar initierades lokala pilotverksamheter under våren 2011. Målgruppen för sociala insatsgrupper är dels unga i riskzon att utveckla en kriminell livsstil och därmed riskerar att rekryteras till kriminella nätverk, dels unga som vill lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. Enligt Rikspolisstyrelsens projektplan är de förväntade effekterna av pilotverksamheten att det ska utvecklas lokala samarbetsformer mellan polis och socialtjänst kring unga i riskzonen att utveckla en kriminell livsstil och att möjligheterna att identifiera denna målgrupp ökar. De mer långsiktiga målsättningarna med sociala insatsgrupper är att förhindra nyrekrytering till kriminell livsstil samt underlätta för personer att lämna ett kriminellt nätverk.

    Slutsatserna från utvärderingen är att lokala samarbetsformer utvecklats i olika hög grad i samtliga pilotområden. Däremot har möjligheterna att identifiera unga i riskzonen att utveckla en kriminell livsstil inte ökat i någon större omfattning. Inget av de lokala projekten säger sig heller ha arbetat med den målsättningen. Gällande de mer långsiktiga målsättningarna är det för tidigt att uttala sig om sociala insatsgrupper medfört några effekter för målgruppen. Däremot går det att konstatera att de lokala projektområdena främst arbetat med målsättningen att förhindra nyrekrytering. Alla pilotområden har arbetat mot denna målsättning medan enbart sju områden arbetat med att underlätta för personer som vill hoppa av en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk.

    Om vi ser till regeringsuppdraget så ska utvärderingen belysa hur och på vilket sätt pilotverksamheten bidragit till att identifiera, stödja och hjälpa målgruppen. Utvärderingen visar att pilotverksamheten enbart i begränsad omfattning bidragit till att identifiera målgruppen. Däremot kan man konstatera att de lokala samarbetsformer som utvecklats har bidragit till att stödja och hjälpa personer i målgruppen genom det nätverk som konstruerats kring individerna.

    Enligt pilotområdena är ett strukturerat samarbete kring enskilda individer ett effektivt arbetssätt med målgruppen. Kravet på samtycke och otillräckliga personella resurser påpolismyndigheten och i kommunerna har dock begränsat antalet unga som kunnat inkluderas i de sociala insatsgrupperna. I september 2011 var 23 personer deltagare i en social insatsgrupp. I maj 2012 var 91 personer deltagare. Kravet på samtycke har även gjort att vissa projektområden inte fått med den målgrupp man önskat, eller fått med få deltagare i projektet. Samtliga pilotområden har varit kritiska till målgruppen för pilotverksamheten, unga mellan 15 och 25 år, då man menar att brottsförebyggande arbete måste påbörjasinnan 15 år, och att underlätta för personer som vill hoppa av kriminella nätverk oftast har bäst effekt när de är äldre än 25 år eftersom de då själva är mer motiverade.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 49 of 49
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf