BACKGROUND: Ethical problems are a universal phenomenon but rarely researched concerning patients dying from acute stroke. These patients often have a reduced consciousness from stroke onset and thereby lack ability to convey their needs and could be described as 'incompetent' decision makers regarding their own care.

OBJECTIVE: The aim of the study was to deepen the understanding of stroke team members' reasoning about truth-telling in end-of-life care due to acute stroke.

RESEARCH DESIGN: Qualitative study based on individual interviews utilizing combined deductive and inductive content analysis.

PARTICIPANTS AND RESEARCH CONTEXT: A total of 15 stroke team members working in stroke units of two associated county hospitals in western Sweden participated.

ETHICAL CONSIDERATIONS: The study was approved by the Regional Ethics Review Board, Gothenburg, Sweden.

FINDINGS: The main findings were the team members' dynamic movement between the categories 'Truth above all' and 'Hide truth to protect'. Honesty was highly valued and considered as a reason for always telling the truth, with the argument of truth as common morality. However, the carers also argued for hiding the truth for different reasons such as not adding extra burden in the sorrow, awaiting a timely moment and not being a messenger of bad news. Withholding truth could both be seen as a way of protecting themselves from difficult conversations and to protect others.

DISCUSSION: The results indicate that there are various barriers for truthfulness. Interpreted from a virtue of ethics perspective, withholding of truth might also be seen as an expression of sound judgement to put the patient's best interest first.

CONCLUSION: The carers may need support in the form of supervision to be given space to reflect on their experience and thereby promote ethically justified care. Here, the multi-professional team can be of great value and contribute through inter-professional sharing of knowledge.

Dignity, usually considered an essential ethical value in healthcare, is a relatively complex, multifaceted concept. However, healthcare professionals often have only a vague idea of what it means to respect dignity when providing care, especially for persons with impaired autonomy. This article focuses on two concepts of dignity, human dignity and dignity of identity, and aims to analyse how these concepts can be applied in the care for persons with impaired autonomy and in furthering the practice of respect and protection from harm. Three vignettes were designed to illustrate typical caring situations involving patients with mild to severely impaired autonomy, including patients with cognitive impairments. In situations like these, there is a risk of the patient’s dignity being disrespected and violated. The vignettes were then analysed with respect to the two concepts of dignity to find out whether this approach can illuminate what is at stake in these situations and to provide an understanding of which measures could safeguard the dignity of these patients. The analysis showed that there are profound ethical challenges in the daily care of persons with impaired autonomy. We suggest that these two concepts of human dignity could help guide healthcare professionals to develop practical skills in person-centred, ethically grounded care, where the patient’s wishes and needs are the starting point

Medarbetare i hälso- och sjukvården konfronteras ofta med etiska frågor och komplicerade valsituationer som inte har entydiga svar. Här granskar elva forskare med olika bakgrund och synsätt praktisk etisk problembearbetning i vårdens vardag. De tydliggör att dialog och reflektion har en avgörande betydelse för etiska överväganden och ställningstaganden och presenterar modeller för etikråd, etikronder och andra aktiviteter som kan bidra till etisk kompetens. I perioder med särskilt svår belastning på vården, som under en pandemi, är det extra viktigt att medarbetarna har stöd av en ändamålsenlig organisation som motverkar onödig etiskt betingad stress och som påminner om vårdens grundläggande etiska värden, mål och principer.

Denna bok är avsedd för alla som vill främja etisk medvetenhet inom vården – medarbetare, men också arbetsledare, chefer och förtroendevalda på olika nivåer.

H.C. Andersens saga ”Den lilla flickan med svavelstickorna”, som återges här, griper trots tidens gång tag i oss, då den handlar om frågor som mänsklig utsatthet, livets slutskede, etik och moral, lidande och hopp. Den berör också barns rättigheter, klassklyftor och bristen på jämlikhet. Förutom olika konstnärliga tolkningar har sagan gett upphov till forskares perspektiv på hur det är att vara människa i dagens välfärdssamhälle och hur ansvaret för människor i ogynnsamma levnadsomständigheter ter sig. De täcker ett brett område – från juridik, ungdomsvård, socialtjänst och palliativ vård till litteraturteori och etik. En tyngdpunkt ligger på etiska och allmänfilosofiska reflektioner.

Boken vänder sig till forskare, lärare och studenter vid högskolan, samt till yrkesverksamma inom diakonal praktik, socialt arbete, vård och omsorg, folkhälsoarbete och polisarbete. Den riktar sig också till alla som är intresserade av hur litteraturen kan bidra med perspektiv på etiska, existentiella och socialpolitiska frågor.

Författarna är verksamma vid Ersta Sköndal högskola i Stockholm. Människan i välfärdssamhället är det område högskolan särskilt vill bli förknippat med.