Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 119
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Editorial2016In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, no 3, p. 157-161Article in journal (Other academic)
  • 2.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Editorial2016In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 6, no 1, p. 1-3Article in journal (Other academic)
  • 3.
    Appel Nissen, Maria
    et al.
    Aalborg University.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Editorial2017In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, no 2, p. 81-85Article in journal (Other academic)
  • 4.
    Axberg, Ulf
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Broberg, Anders
    Göteborgs universitet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Utveckling av bedömningsmetoder för barn som utsatts för våld i sin familj: Rapport från en fortsättningsstudie2018Report (Other academic)
  • 5.
    Bergman, Ann-Sofie
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Supported Visitation in Cases of Violence: Political Intentions and Local Practice in Sweden2018In: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 32, no 3, p. 374-393Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, supervised visitation has been replaced with a new measure called supported visitation. In the reform process, it was emphasized that if face to face visitation cannot be organized without risk for the child, indirect visitation or no visitation are to be considered better options. The aim of this article is to explore social work practice regarding supported visitation in cases involving violence. It draws on a study of a local visitation centre and the data consists of case files from the social services regarding 37 children where a court ordered visitation support, interviews with seven members of staff, ten parents and three children, and local documents and guidelines. For 18 of the 37 children, case files contained credible information about a history of violence. The study shows that district courts sometimes order visitation support in cases where there is a risk for the child and where in the near future normalization of visitation is unlikely. Thus, the measure of visitation support is sometimes used in a way that was not intended. Regarding social work practice, the analysis indicates that, although the guidelines developed at the local support centre under study adhere to the national policy intentions, both professionals’ validation and invalidation of violence can be seen. For service users previously subjected to violence, the documented court and social services’ practices may actively contribute to children’s and residential parents’ continued vulnerability.

  • 6.
    Bergman, Helena
    et al.
    Institutet för framtidsstudier.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Klinth, Roger
    Linköpings universitet.
    Föräldraskapets omvandlingar och styrningens omvandlingar2011In: Föräldraskapets politik: från 1900- till 2000-tal / [ed] Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos Förlag, 2011, 1, p. 7-26Chapter in book (Other academic)
  • 7.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Appell, Petra
    Karlstads universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Cater, Åsa
    Örebro universitet.
    Draxler, Helena
    Karlstads universitet.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet .
    Hjärthag, Fredrik
    Karlstads universitet.
    Hultmann, Ole
    Göteborgs universitet .
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Röbäck de Souza, Karin
    Göteborgs universitet .
    Utveckling av bedömningsinstrument och stödinsatser för våldsutsatta barn2015Report (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Linnea
    Göteborgs universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Grip, Karin
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Sharifi, Ulrika
    Karlstads universitet.
    Cater, Åsa K.
    Örebro universitet.
    Forssell, Anna
    Örebro universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Iversen, Clara
    Uppsala universitet.
    Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma: resultat från en nationell utvärdering2011Report (Other academic)
  • 9.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Linnéa
    Göteborgs universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Cater, Åsa K.
    Örebro universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Stöd till barn som upplevt våld mot mamma: preliminära resultat från en nationell utvärdering2010Report (Other academic)
  • 10.
    Dahlkild-Öhman, Gunilla
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Inequality regimes and men's positions in social work2013In: Gender, Work and Organization, ISSN 0968-6673, E-ISSN 1468-0432, Vol. 20, no 1, p. 85-99Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute to the exploration of men’s positions in professions numerically dominated by women through an in depth analysis of the gendering practices in groups of social workers. The empirical material consists of interviews with three work groups in Sweden, each with one man and several women as members. The analysis focuses upon gendering practices in the interview setting. It shows how the positions occupied by the men in the sample confirm or undermine constructions of masculinity as dominance. Furthermore, it is argued that to fully understand men’s positions in these groups the analysis needs take other forms of inequality into account in addition to gender. It is shown that in the empirical cases under scrutiny men’s positions are shaped by regimes of inequality where age and gender relations, as well as notions of professional experience, are interconnected.

  • 11.
    Eriksson, Kristina
    et al.
    Uppsala universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    "Kön har ingen betydelse men könsblandning är bra": 'könsgörande' i två professionella sammanhang2002In: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, Vol. 23, no 1, p. 53-72Article in journal (Refereed)
  • 12.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    A visible or invisible child?: professionals' approaches to children whose father is violent towards their mother2005In: Tackling men's violence in families: nordic issues and dilemmas / [ed] Maria Eriksson, Marianne Hester, Suvi Keskinen och Keith Pringle, Bristol: Policy Press , 2005, p. 119-135Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Att "göra" kön: om organisationsteorier och familjerättssekreterare2001Report (Other academic)
  • 14.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Avvikande eller osynlig: - rasifierande praktiker i familjerättssekreterares hantering av fäders våld2006In: Om välfärdens gränser och det villkorade medborgarskapet: rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering / [ed] Paulina de los Reyes, Stockholm: Fritzes , 2006, p. 183-216Chapter in book (Other academic)
  • 15.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld2014In: I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma / [ed] Josefin Grände, Lisa Lundberg, Maria Eriksson, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2014, 3, p. 112-131Chapter in book (Other academic)
  • 16.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn som upplever våld2009In: I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma / [ed] Josefin Grände, Lisa Lundberg och Maria Eriksson, Stockholm: Gothia Förlag , 2009, 1, p. 108-127Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 17.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld: barns röster, barns aktörskap och utveckling av kunskap om utsatta barn2018In: Barn- och ungdomsvetenskap: Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, 1, p. 608-621Chapter in book (Other academic)
  • 18.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn som upplever våld: män som utövar våld2008In: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun M Heimer, David Sandberg, Lund: Studentlitteratur , 2008, 2, p. 89-107Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 19.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn vars pappa misshandlar mamma2003In: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun Heimer, Barbro Posse, Lund: Studentlitteratur, 2003, p. 131-152Chapter in book (Other academic)
  • 20.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn, våld, familjerätt och kvinnojoursarbete2009Book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 21.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barns rätt som anhöriga BRA: Utvärdering av ett utvecklingsarbete2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar iakttagelser och slutsatser om Allmänna Barnhusets utvecklingsarbete med namnet BRA – Barns Rätt som Anhöriga, och den modell för information, råd och stöd till anhöriga barn som arbetet resulterade i: BRA-modellen. Utvärderingsuppdragets fokus har legat på att skaffa en så bred bild som möjligt av BRA modellen, och att ta vara på synpunkter, tankar och förändringsförslag som kan bidra till att tydliggöra och förbättra modellen. Det empiriska underlaget består av basuppgifter om 46 av de 56 barn och unga som deltagit i BRA-samtal och läger, intervjuer med 8 av de deltagande barnen, intervjuer och samtal med 11 personer från de 3 pilotverksamheter som ingick i projektet, och samtal med de 2 projektledarna från Barnhuset.

    Utvecklingsarbetet prövade en modell med följande komponenter: barn och föräldrar får vid ett första samtal tillsammans information om de rättigheter som barnets anhörigskap medför. Barnet erbjuds sen 1-2 enskilda samtal. Om barnet önskar genomförs därefter ytterligare ett samtal tillsammans med föräldern. Efter de enskilda samtalen erbjuds barnet att träffa andra barn med liknande erfarenhet under ett läger en helg eller ett skollov.

    Utifrån uppgifter om deltagande barn och de insatser som genomförts kan man dra slutsatsen att det är två olika versioner av BRA som prövats i praktiken: ”fullständig-BRA” där modellen har i relativt hög grad prövats utifrån samtliga komponenter och ”mini-BRA” där BRA-insatsen framförallt har bestått av ett inledande informationssamtal och i vissa fall ytterligare ett individuellt samtal. Vidare har de olika versionerna av BRA riktats till delvis olika målgrupper, vilket betyder att BRA-modellen i sin helhet framförallt har prövats på tonårstjejer med erfarenhet av föräldrars psykiska ohälsa, medan yngre flickor och pojkar vars föräldrar har någon typ av somatisk problematik endast tagit del av mini-BRA. Det är endast barn från de verksamheter som åtminstone i några fall prövat fullständig-BRA som kommer till tals i intervjuerna. Sammantaget betyder detta att slutsatserna om hur modellen fungerar för yngre barn och barn till föräldrar med somatiska sjukdomar blir ganska osäkra.

    Såväl de intervjuade barnens utsagor som det samtalsledarna säger tyder på att när det gäller individdelen av BRA har målsättningarna uppfyllts i hög grad vad gäller att barnen har fått kunskap om sina rättigheter med anledning av förälderns fysiska sjukdom/psykiska störning/missbruk, att de har fått den information de behöver om sin förälders sjukdom/psykiska störning/missbruk, och att de har fått hjälp att uttrycka eventuellt behov av råd och stöd. Både barn och samtalsledare kommenterar också det pedagogiska redskap som används i samtalen och menar att det har varit viktigt och till stor hjälp. Det är dock inte lika tydligt att barnets behov av råd och stöd blivit synliggjort för föräldrar/närstående vuxna, eller att barnet eller familjen vid behov har länkats till personer/verksamheter som kan ge hjälp; råd, stöd, behandling, och så vidare. I synnerhet dessa frågor kan alltså behöva stå i fokus i fortsatt utvecklingsarbete. I och med de begränsningar som finns i materialet om och från de deltagande barnen går det inte att utifrån barnen uttala sig om det är några grupper barn som individdelen av BRA inte fungerar lika bra för. Piloternas tankar om eventuella begränsningar handlar framförallt om att BRA-modellen skulle behöva anpassas till barn med olika former av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter. Sammantaget framstår individdelen av modellen som mycket lovande och utifrån de intervjuer som rapporten bygger på kan man tolka det som att BRA-samtal kan stärka barns känsla av sammanhang.

    Målsättningarna för lägret verkar de ha uppfyllts i mycket hög grad när det gäller att stärka barnen genom att de får träffa andra i samma situation, uppleva gemenskap och dela erfarenheter, bli hörda och få uttrycka sina åsikter, samt att ha kul och lära sig mer om sina rättigheter. Det är mer oklart i vilken lägret bidragit till att barnen fått fler strategier att hantera vardagen som anhörig. De barn som deltagit i ett läger talar alla mycket positivt om den erfarenheten. Mer kritiska synpunkter från barnen handlar - vid sidan om att lägret varit lite för komprimerat tidsmässigt - framförallt om att lägerledarna behöver vara observanta på att det kan vara påfrestande känslomässigt för deltagarna att vara på läger. Ett inslag i lägerprogrammet är inspirerat av norska Forandringsfabrikkens deltagandemodell höringar och i den här delen får barnen möjlighet att som grupp förmedla erfarenheter, goda råd och förslag på förbättringar för anhöriga barn till politiker och beslutsfattare. Att döma av de barn som kommit till tals i intervjuerna var relationen till och utbytet med de andra barnen betydligt viktigare än detta mer barnpolitiska inslag. Barns rätt till att komma till tals också i ett vidare perspektiv verkar inte ha stått högst på agendan för de barn som deltog i lägret. Det kan bland annat ha att göra med att de inte träffat varandra tidigare utan etablerade sina relationer där och då.

    BRA är en modell som sätter barnets rättigheter i fokus. Arbetet bygger på barns delaktighet och förutsätter de vuxnas lyssnande. De barn som intervjuats bekräftar att det är viktigt att BRA-modellen har barnets rättigheter som utgångspunkt, och man kan tolka barnintervjuerna som att samtalsledarna i hög grad lyckats bidra till att barnen fått mer kunskap om sina rättigheter. Det som för många av pilotverksamhetens medlemmar har varit nytt med BRA-modellen är dels att insatsen riktar sig direkt till barnet och sedan just detta att arbetet utgår från barns rättigheter och delaktighet. Piloterna betonar att det är ett nytt perspektiv de har lärt sig att arbeta utifrån, som ifrågasätter vuxnas tolkningsföreträde. Även utgångspunkten i rätten till information ger ett annat arbetssätt och en mer lyssnande inställning, medan det ”vanliga” sättet att arbeta framstår som tydligare styrt av de professionella. Det kan dock vara en utmaning att arbeta utifrån barns delaktighet och egenmakt inom ramen för relationer som inte är jämlika utan i stället präglas av vuxnas överordning och barns beroende och underordning. En annan utmaning med att arbeta på det här sättet är att rättigheter kan framstå som något ganska abstrakt och att det kan vara svårt att ”översätta” så att det blir möjligt för barn att ta till sig kunskap om sina rättigheter. Ytterligare en utmaning är förknippad med ansatsen att lära barn något. En erfarenhet från pilotomgången är att medan det första individuella samtalet väldigt tydligt har fokus på det enskilda barnet, kan det vid det andra samtalet vara lätt att börja ”undervisa” om rättigheter, så att samtalets innehåll inte kommer lika mycket från barnen själva, och barnen får en lägre grad av delaktighet. Ytterligare en utmaning som piloterna lyfter fram är att det inte är givet att BRA-tanken om barns rättigheter och barns delaktighet också i ett vidare perspektiv får gehör i den egna organisationen eller hos andra samhällsinstanser.

    En analys av hinder och möjligheter när det gäller tillämpningen av modellen bekräftar väl känd kunskap om betydelsen av såväl organisatorisk förankring och beredskap som ledningsstöd vid implementeringen av nya metoder eller arbetssätt. Det blir också tydligt det kanske ställs särskilda krav på organisatorisk förberedelse om BRA-modellen ska implementeras inom verksamheter med vuxna som primär målgrupp. Det behöver också finnas en grundläggande kunskap i hela organisationen om anhöriga barn och deras rättigheter för att det ska bli möjligt att rekrytera barn till BRA-insatsen. Under utvecklingsarbetet var en utgångspunkt att BRA-modellen ska vara så grundläggande att även av personal som inte är särskilt inriktade på barn ska kunna använda den. Piloterna menar dock att även om modellen är tydlig och enkel ställer exempelvis BRA-samtal krav på den som leder samtalen, och den förutsätter viss vana och erfarenhet att luta sig mot. Den utbildning i modellen piloterna genomgått får genomgående högt betyg, liksom stödet i förberedelse och genomförande av lägren. Kritiska kommentarer handlar mer om olika besked under projektet gång om exempelvis rekrytering till lägret. Det faktum att BRA framställs som en modell kan också vara något av en utmaning för dem som ska omsätta den i praktik, och det ställer krav på handledning från Barnhusets sida. Detta eftersom en del professionella, inte minst inom socialtjänsten, är ovana vid att arbeta manualbaserat. En del piloter uttrycker exempelvis en osäkerhet om de måste följa anvisningarna ”till punkt och pricka” för att de ska genomföra ”riktiga” BRA-samtal. En fråga för det vidare arbetet med BRA är att tydliggöra instruktionen till BRA-samtal och diskutera hur strikt denna måste följas för att det ska vara fråga om just ”BRA: Barns Rätt som Anhöriga”.

    Helhetsbedömningen blir att detta är ett i många avseenden framgångsrikt utvecklingsarbete. Det material som ligger till grund för analysen tyder på att arbetet med BRA-samtal och läger lyckats uppfylla målsättningarna. Vidare har utvecklingsarbetet resulterat i en modell som framstår som lovande inte bara när det handlar om att informera anhöriga barn om deras rättigheter och kartlägga behov av vidare stöd, utan som även tycks kunna stärka barns känsla av sammanhang. När nu modellen är utvecklad blir det därför angeläget att på allvar pröva den i olika verksamheter, och att studera hur BRA modellen fungerar i jämförelse med andra metoder eller modeller för information och stöd till barn som anhöriga.

  • 22.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Biologically similar and anatomically different?: the one-sex model and the modern sex/gender distinction1998In: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 6, no 1, p. 31-38Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to discuss some of the problems with the feminist theoretical concepts sex and gender and the distinction between them. The focus is on the American historian Thomas Laqueur's use of sex and gender and his concept of the one-sex model. In the critique of Laqueur and in the search for a more ''inclusive'' sex/gender concept, I draw primarily from the work of Lundgren and Kroon and their version of the concept of the symbolic body, which implies that it is impossible to distinguish between ''only'' body and the symbols of the body.

  • 23.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Biologiskt lika och anatomiskt olika?: kropp, kön och biologi kring 1800 och den moderna sex/gender distinktionen1997In: Könssorter(ing): forskning om kön och makt. festskrift till professor Eva Lundgren / [ed] Eva Lundgren, Uppsala: Sociologiska institutionen , 1997, p. 69-83Chapter in book (Other academic)
  • 24.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Childhood studies2007In: International encyclopedia of men and masculinities / [ed] Michael Flood, Judith Kegan Gardiner, Bob Pease, Keith Pringle, London: Routledge , 2007Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 25.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Children who "witness" violence as crime victims and changing family law in Sweden2010In: Journal of Child Custody, ISSN 1537-940X, Vol. 7, no 2, p. 93-116Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Changes to the Swedish family law that came into force on the 1st of July 2006 aimed at introducing a more safety oriented approach to custody, contact or residence disputes where there is also a history of domestic violence. In the 1990s, a more gender sensitive and “holistic” approach to violence in intimate relationships was introduced in Sweden. In the wake of these developments, children who see or hear violence to a parent, typically the mother, have increasingly come to be defined as crime victims in their own right. It is argued that these developments are also a key to understanding recent changes in family law and policy on custody, residence or contact more broadly. A feminist framework for understanding violence in heterosexual relationships in combination with the redefinition of children who “witness” violence seem to have created a discursive opportunity structure enabling a shift in focus as regards violent fathers as parents, reaching into the area of family law.

  • 26.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Children’s voices, children’s agency and the development of knowledge about children exposed to intimate partner violence2016In: Interpersonal violence: differences and connections / [ed] Marita Husso, Tuija Virkki, Marianne Notko, Helena Hirvonen, Jari Eilola, Abingdon, Oxon: Routledge , 2016, 1, p. 140-152Chapter in book (Refereed)
    Abstract [en]

    In this chapter, I argue that children’s voices and perspectives constitute a very fruitful point of departure in knowledge development in the field of intimate partner violence (IPV). Furthermore, that research and practice need to draw on a “double view” on these children as both objects for adults’ care, protection and support, and as social actors with their own perspectives, preferences and agendas.

    First, I review the extent to which it is possible to identify current research on intimate partner violence focusing on children’s voices and children’s agency, and outline a typology of different kinds of research on children exposed to intimate partner violence, as well as the “double view” on children exposed to intimate partner violence.

    Second, I discuss three different empirical areas to illustrate the point about possible knowledge gains. The first area is children’s exposure to intimate partner violence, specifically children’s ways of tackling their situation and experiences. This part of the discussion includes elaborations of the concept of “witnessing” or exposure to IPV, the relationship between the effects of exposure and children’s creation of meaning, and children’s agency. The second area is risk assessment and it is argued that such assessments must include not just immediate danger (or perpetrator dangerousness) but also the long-term risk associated with emotional violence, retraumatization or undermining of recovery, as well as the child’s sense of security. The third area is the critical assessment of support and treatment interventions, including perspectives on children exposed to IPV as services users, and to what extent their service user perspectives are included in the development and evaluations of interventions.

  • 27.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Contact, shared parenting, and violence: children as witnesses of domestic violence in Sweden2011In: International Journal of Law, Policy and the Family, ISSN 1360-9939, E-ISSN 1464-3707, Vol. 25, no 2, p. 165-183Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    As in many other countries in the West, Swedish policy and law presupposes shared parenting and a high degree of parental co-operation after separation or divorce. Parents are expected to share the legal responsibility for the child and face-to-face contact is presumed to be in the best interests of the child. It was not until the new millennium that intimate partner violence was placed upon the policy agenda to any greater extent in the field of family law. The legislation has recently been revised with the aim of ensuring a higher degree of safety for both abused parents and children. The re-definition of children exposed to violence as crime victims seems to be a key to these changes. In many ways, the development regarding intimate partner violence represents a significant change of direction in Swedish policy in the area of family law. However, it is argued that policy makers need to pay more attention to the implementation of safety-oriented reforms. The discussion demonstrates how three social positions available for children in this context – the witness, the victim, and the competent participant – form a relational pattern full of tensions that creates challenges for everyday professional practice. The article highlights how the ambiguity in the perspective on children, constructing them as both ‘becomings’ and ‘beings’ may undermine policy intentions to create a higher degree of safety in the field of family law for this particular group of vulnerable children.

  • 28.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Contemporary fathering: theory, policy and practice by Brid Featherstone2009In: Child Abuse Review, ISSN 0952-9136, E-ISSN 1099-0852, Vol. 18, no 6, p. 446-447Article, book review (Other academic)
  • 29.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Delmål 4: mäns våld mot kvinnor ska upphöra2015In: Forskarrapporter till Jämställdhetsutredningen: SOU 2015:86 Betänkande av Jämställdhetsutredningen, Stockholm: Fritzes , 2015, p. 235-337Chapter in book (Other academic)
  • 30.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Deltagarnas röster om BRA modellen2014In: Barns rätt som anhöriga: om att göra barn delaktiga / [ed] Åsa Lundström Mattsson, Stockholm: Stiftelsen allmänna Barnhuset , 2014, 1, p. 17-35Chapter in book (Other academic)
  • 31.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Den onda och den normala fadersmakten?: fäders våld i svensk offentlig politik2005In: Tidsskrift for kjønnsforskning, ISSN 0809-6341, no 2, p. 56-72Article in journal (Refereed)
  • 32.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    En fråga om heder2004In: Kvinnovetenskaplig tidskrift, ISSN 0348-8365, no 3, p. 97-99Article, book review (Other academic)
  • 33.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    En kritisk röst?2006In: Nordisk styrka: perspektiv till samarbete inom forskningen / [ed] Lisa Hakamies-Blomqvist, Ellen Knutsen Rydberg, Marika Muhonen Nilsen, Oslo: NordForsk , 2006, p. 43-46Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 34.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Fatherhood and violence2007In: International encyclopedia of men and masculinities / [ed] Michael Flood, Judith Kegan Gardiner, Bob Pease, Keith Pringle, London: Routledge , 2007, p. 200-202Chapter in book (Other academic)
  • 35.
    Eriksson, Maria
    Göteborgs universitet.
    Forbidden actions: on women's organization and feminist theory2005In: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 13, no 1, p. 70-72Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 36.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Fäders våld mot kvinnor och barns situation: interventioner på olika planeter?2007In: Barn som upplever våld: nordisk forskning och praktik / [ed] Maria Eriksson, Stockholm: Gothia , 2007, 1Chapter in book (Other academic)
  • 37.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    General Introduction:: current knowledge and future challenges2006In: Men and Gender Equality: Towards Progressive Policies / [ed] Jouni Varanka, Antti Närhinen and Reetta Siukola, Helsingfors: Sosiaali- ja terveysministeriön selvityksiä/Social- och hälsovårdsministeriets rapporter , 2006, p. 133-138Conference paper (Other academic)
    Abstract [en]

    The Conference Men and Gender Equality – Towards Progressive Policies was held in Helsinki on 5–6 October 2006. The conference formed a part of the Finnish EU Presidency programme and its organisation was the responsibility of the Finnish Ministry of Social Affairs and Health in cooperation with the European Commission. The Conference gathered together experts in the theme of men and gender equality from different parts of the European Union.

    By organising the Conference on Men and Gender Equality, the Finnish EU Presidency wanted to highlight the important role of men in promoting gender equality. The starting point was that by paying more attention to the relationship between men and gender equality, we could increase men’s contribution to the promotion of gender equality as well as address some problems men in particular are facing. This, in turn, would promote gender equality and, most importantly, the status of women.

    During the Conference, the main focus was on policies, i.e. what has been done and what should be done concerning men and gender equality. The Conference concentrated on the themes of 1) reduction of segregation in education and training, 2) gender mainstreaming in health policies and practices, 3) violence, and 4) reconciliation of work and family life. This report pulls together the presentations given at the Conference. Furthermore, it includes the reports of the discussion in the working groups.

  • 38.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Girls and boys as victims: social workers’ approaches to children exposed to violence2009In: Child Abuse Review, ISSN 0952-9136, E-ISSN 1099-0852, Vol. 18, no 6, p. 428-445Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article explores what notions of the child, victim, girlhood and boyhood may mean for social workers' approaches to children 'witnessing' or being exposed to violence. The discussion draws on qualitative interviews with children who have participated in social services' investigations regulated by Swedish family law. The analytical framework combines a care perspective focused on the vulnerable position of children exposed to violence, and a rights/participation perspective focusing on children's agency and rights to participation. Drawing on children's narratives, it is shown how social workers create at least four different victim positions for children in the investigation process: protected victim, invisible victim, unprotected victim and victim with participation. Thereafter, it is discussed how child positions and social work approaches may be linked to a wider cultural context, in particular notions of 'ideal' victims, age and gender.

  • 39.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    I skuggan av Pappa: familjerätten och hanteringen av fäders våld2003Doctoral thesis, monograph (Other academic)
    Abstract [en]

    The aims of this thesis are to shed light on the handling of fathers’ violence in the context of separation and divorce in Sweden today; and to analytically and empirically relate age, gender and kinship to each other. The aims are fulfilled by three interlinked studies of what constructions and the constructing of age, gender and kinship mean for the handling of fathers’ violence against mothers/co-parents and children: in social policy; by separated mothers; and finally by family law secretaries. Each study builds upon a separate set of qualitative material: public documents from three policy areas; thematically structured interviews with abused, separated mothers and family law secretaries. The empirical results make visible some unintended consequences of current attempts in Sweden to create gender equality, shared parenting, a “new father” and to promote children’s interests. Study one demonstrates that when the politics and policy regarding parenthood, separation and divorce are taken as the point of departure, the contemporary age-, gender-, and kinship-order stands out as patriarchal: as marked by father-power based upon ties of blood to not yet adult children. Furthermore, violent fathers neither exist as a concept nor as a policy problem. The interviewed mothers narrate how they have tried to deal with the co-parent’s/ex-partners’ behaviour as violence but have encountered hindrances; the interviewed family law secretaries’ handling fathers’ violence stands out as more of a non-handling, especially in the case of violence against children. When the everyday constructions and constructing of age, gender and kinship discussed in study two and three are taken together, the contours of the patriarchal order seen through the lens of policy are also made visible: fathers’ space for action is vast; children’ and mothers’ more limited. The analysis shows how political and professional handling of fathers’ violence through a non-handling is made possible by well-established notions of heterosexual relationships, fatherhood, motherhood, age- and kinship-relations, as well as family law secretary-professionalism. However, the two studies based upon interviews demonstrate not just how the everyday constructions and constructing mentioned above can be used to reproduce father-power, but also how this power can be challenged.

  • 40.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Justice or welfare?: Nordic women's shelters and children's rights organizations on children exposed to violence2010In: Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention, ISSN 1404-3858, E-ISSN 1651-2340, Vol. 11, no 1, p. 66-85Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Efforts to promote the protection of, and support to, abused women have opened up new understandings concerning children who see, hear or in other ways are exposed to men’s violence against women and its consequences. On the basis of a redefinition of children exposed to violence into children subjected to violence, some important policy changes have recently been made in the Nordic countries as regards children’s status as crime victims. To enable a better understanding of the context of such changes in policy, this article explores the extent to which Nordic women’s shelter/crisis centre organisations and children’s rights organisations draw upon a justice discourse in relation to the issue of children exposed to violence. The analysis is based upon a study of ten organisations working at a national level in Denmark, Finland, Norway and Sweden.

  • 41.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Maktordningars betydelse i val och upplägg av utvärderingar: keynote vid 2015 års nationella utvärderingskonferens2015Conference paper (Other academic)
  • 42.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Men's violence, men's parenting and gender politics in Sweden2002In: NORA: Nordic Journal of Feminist and Gender Research, ISSN 0803-8740, E-ISSN 1502-394X, Vol. 10, no 1, p. 6-15Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The aim of the article is to open up for further discussion and empirical research on the relation of men's violence to men as parents. Drawing upon previous research on men's violence against women, it is suggested that a man's relationship with his partner and relationships with his children can be conceptualized as arenas linked to an overall process of gender constitution. Also discussed is how Swedish policy creates a context for men’s identity work and practices as parents that is enabling with regard to men’s access to children, but restraining with regard to action against men’s violence post-separation.

  • 43.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Mothers as a vulnerable group of women subjected to violence2014In: Social Dialogue. Free Magazine of the International Association of Schools of Social Work, ISSN 2221-352X, Vol. 3, no 8, p. 10-15Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
    Abstract [en]

    Violence against women is a social problem that affects all groups of women in society. Although violence is a general problem in this sense, some groups of women are more vulnerable to violence and find themselves in a more difficult situation when subjected to it. Vulnerability can both be an issue of an increased risk for violence or specific forms of violence, and a lack of knowledge and inadequate responses to some women and their needs from practitioners. In policy debates and in the literature “special” forms of vulnerability are often discussed as issues of addiction, disability, ethnic minority or immigrant status, mental health problems, prostitution and trafficking, violence in same-sex relationships, or old age. This article argues that we also need to recognize the vulnerability of abused women who are also mothers, and critically explore how expectations on mothers and (good enough) motherhood may contribute to a special form of vulnerability.

  • 44.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Motvalls mödrar?: interagerande maktordningar och utrymmen för handling2006In: Feministiska interventioner: berättelser om och från en annan värld / [ed] Kerstin Sandell, Diana Mulinari, Stockholm: Bokförlaget Atlas , 2006, p. 54-93Chapter in book (Other academic)
  • 45.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Mäns våld mot kvinnor i nära relationer och statens ansvar2007In: Kvinnornas svarta bok: en antologi om kvinnors villkor i världen idag / [ed] Christine Ockrent, SandrineTreiner, Malmö: Damm , 2007Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 46.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    När pappa slår mamma2007In: Ordfront magasin, ISSN 0284-981X, no 3, p. 42-45p. 42-45Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 47.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    När våldsverkligheten tränger sig på: direkt och indirekt styrning av separerade föräldrar2011In: Föräldraskapets politik: från 1900- till 2000-tal / [ed] Helena Bergman, Maria Eriksson & Roger Klinth, Stockholm: Dialogos Förlag , 2011, 1, p. 109-128Chapter in book (Other academic)
  • 48.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Om kärleksnöjet: kön och biologi kring sekelskiftet 18001996In: Lychnos: årsbok för idé- och lärdomshistoria, Uppsala: Lärdomshistoriska samfundet , 1996, p. 123-151Chapter in book (Other academic)
  • 49.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Om vårdnad, boende och umgänge2001In: Barn som ser pappa slå / [ed] Barbro Metell, Stockholm: Gothia Förlag AB, 2001, p. 104-137Chapter in book (Other academic)
  • 50.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Pappa-projektet vid mansmottagningen mot våld i Uppsala : en utvärdering2010Report (Other academic)
123 1 - 50 of 119
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf