Change search
Refine search result
1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Börjeson, Martin
    et al.
    FoU Södertörn.
    Dahlin, Anders
    Stiftelsen Södertörns och Väddö folkhögskolor.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work. Linköpings universitet.
    Rydenstam, Klas
    Statistiska Centralbyrån.
    Folkhögskoledeltagarundersökning 2010: Folkbildning för alla?2011Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras Folkbildningsrådets första folkhögskoledeltagarundersökning. Den är samtidigt en av de nationella utvärderingar av folkbildningen som Folkbildningsrådet utför på uppdrag av regering och riksdag. Utvärderingen har genomförts för att visa vilka folkhögskolans deltagare är i demografiskt avseende, och för att spegla deras omedelbara och mer långsiktiga erfarenheter av sina folkhögskolestudier.

    Undersökningen omfattar folkhögskolans deltagare i långa kurser under vårterminerna 2006–2010. Det empiriska underlaget har samlats in med hjälp av två enkätundersökningar som genomförts i samarbete med Statistiska Centralbyrån, samt en kompletterande intervjustudie. Även Folkbildningsrådets nationella deltagarstatistik har använts.

    I rapporten visas att tiden vid folkhögskolan har förbättrat många deltagares möjligheter på arbetsmarknaden. Men framför allt har folkhögskolestudierna inneburit personlig utveckling. Deltagarna vittnar om stärkt självförtroende, ökat samhällsengagemang och bredare fritidsintressen. De engagerade lärarna och samarbetet i de heterogena studerandegrupperna framhålls som särskilt betydelsefulla.

    Antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättning och deltagare med utländsk bakgrund har ökat under senare år, framför allt inom de allmänna kurserna. Dessa deltagares erfarenheter är också övervägande positiva, även om de kommer till folkhögskolan med delvis andra behov och förutsättningar än övriga.

  • 2.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Behovet av stöd till våldsutsatta kvinnor2018In: Manifest: För ett socialt arbete i tiden / [ed] Magnus Dahlstedt och Philip Lalander, Lund: Studentlitteratur AB, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 3.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Carriers of the Troublesome Violence: The Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence2018In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, no 1, p. 61-73Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In Sweden, the social services’ responsibility for abused women has been reinforced and clarified on several occasions since the 1990s. At the same time, the knowledge of their work is undeveloped. This article analyses the social services’ support for female victims of domestic violence with a focus on organisation, based on the concepts of specialisation and specialists. The study consists of qualitative interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The study shows great organisational variation between the municipalities, although most have some sort of specialised units or person-bound specialisation. Colleagues, training and  external supervision are factors the social workers emphasise as important in working with female victims of violence, a social problem described as both special and difficult. The different forms of organisation and specialisation influence the support the social services offer abused women.

  • 4.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2016Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
  • 5.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer2018In: Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik / [ed] Linn Moser Hällen och Eveliina Sinisalo, Stockholm: Liber, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences, The Institute for Research on Conditions, Organisation and Outcomes of Social Work.
    Gränsytor under förhandling: – om socialtjänstens ansvar för stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2018In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, no 3-4, p. 269-286Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines social workers’ perceptions of the social services’ mission and task as regards support for women who are subjected to violence in close relationships and where the social services are considered to be limited. The study is qualitative and based on interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The interviews have been analysed with conventional content analysis. The analysis shows that the task or obligation of the social services can be formulated in two different ways: to offer support to women exposed or previously exposed to violence in close relationships, or to offer support to women who have left or intend to leave a relationship where they have been subjected to violence. In the analysis of social workers’ descriptions of support they offer, as well as the boundaries for what is beyond the social services’ responsibility, three levels can be identified. The first level, consisting of financial support, placements at women’s shelters and a social worker to talk to, forms a sort of core for the work in the social services, which most, albeit to varying degrees, offer. The second level describes forms of enhanced support, and the third level describes such support which only a few state that they work with or where responsibility issues are more diffuse.

  • 7.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck2012In: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, no 3, p. 51-68Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Med startpunkt i Kvinnofridspropositionen från 1997 undersöks i den här artikeln sex statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Analysen fokuseras kring hur kategorier som klass, kön och etnicitet synliggörs i det studerade materialet och hur detta kan förstås i relation till det lagstiftade stöd som formuleras för kvinnorna. I artikeln framkommer att de våldsutsatta kvinnorna framförallt beskrivs som kvinnor. I en del av texterna lyfts grupper av kvinnor (utländska, äldre, missbrukande t ex) upp som särskilt stödbehövande. Det handlar dock inte om en förståelse av hur olika maktstrukturer påverkar kvinnornas utsatthet för våld och deras skilda erfarenheter av konsekvenserna av våldet. Framställningen av den våldsutsatta kvinnan som å ena sidan ”vem som helst” och å andra sidan ”den andra” bidrar sannolikt till att det stöd som formuleras riskerar att inte möta de reella behov av stöd som våldsutsatta kvinnor har.

  • 8.
    Ekström, Veronica
    Linköpings universitet.
    Negotiating and justifying social services’ support for female victims of domestic violence2017In: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, no 1, p. 18-29Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    The social services in Sweden have become key actors in the field of support for female victims of domestic violence. However, knowledge about what kind of support the social services offer is underdeveloped. The aim of this article is to examine social workers’ perceptions of the needs they meet among female victims of domestic violence, what kind of support they offer to meet these needs, and how they use their discretion to negotiate and justify their work. The article builds on a qualitative analysis of interviews with social workers. The analysis shows that the social workers have a great deal of discretion, as a result of framework legislation and a high status among local politicians and managers. However, both specialisation and a lack of available services limit their discretion. What an abused woman is offered or is entitled to is negotiated and justified depending on, for example, which services are available, whether the woman is considered to have own resources (not only financial but also emotional and practical), and if the social worker is available. Three main strategies for reducing workload are identified: increasing demands for authority decisions, transferring responsibility to others, and placing requirements on the abused women’s actions and attitudes.

  • 9.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Nätbaserat stöd för att minska sin alkoholkonsumtion: Användarnas uppfattningar om Alkoholhjälpen2019Report (Other academic)
  • 10.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Redo att återgå till livet.: Aktivt kamratstöd till unga vuxna i psykiatrisk slutenvård2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom (Kamratstödsprojektet) som Ersta Sköndal högskola har genomfört på uppdrag av Fountain House i Stockholm. Studien är finansierad av Fountain House. Den är genomförd av doktorand Veronica Ekström och docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

     

    Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur verksamheten i Kamratstödsprojektet kan bidra till den enskildes återhämtningsprocess och hur samverkan mellan en ideell organisation som Fountain House och en av landstingets psykiatriska vårdmottagningar fungerar.

     

    Studien visar att unga vuxna med psykisk ohälsa inte är en homogen grupp och inte heller deltagarna i Kamratstödsprojektet är det. De har haft olika mycket kontakt med kamratstödjarna och i varierande grad deltagit i den arbetsinriktade dagen på Fountain House och i de sociala aktiviteterna. Verksamheten i Kamratstödsprojektet förefaller ha bestått av tre olika typer av verksamhet: a) individuella stödjande samtal/möten/information om verksamheter och rättigheter, b) social gruppverksamhet inom ramen för projektet och c) integrering i Fountain House arbetsinriktade dag.

     

    Studien visar också att trots att det har funnits organisatoriska svårigheter i och runt om projektet så har verksamheten fortlöpt och vid projekttidens slut är psykiatrin och Fountain House överens om att fortsätta att bygga vidare på det samarbete som har upparbetats.

     

    Titeln på rapporten – Redo att återgå till livet – är hämtad från en av intervjuerna med deltagare i projektet. Han beskriver sitt liv före och efter sin psykos och sin väg tillbaka till arbete och studier, eller som han själv beskriver det: till livet.

  • 11.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Relationsvåldscentum ur ett brottsutredande perspektiv: Om betydelse av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens brottsutredande arbete2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka den typ av stöd som erbjuds på Relationsvåldscentrum och vilken betydelse detta stöd har i det brottsutredande arbetet. I rapporten analyseras samtliga inkomna polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning under 2009 i Västerorts polismästardistrikt, där Relationsvåldscentrum finns.

     

    Relationsvåldscentrum är en verksamhet som bedrivs i samverkan mellan socialtjänsten och polismyndigheten vid Västerorts polismästardistrikt. En av Relationsvåldscentrums huvudsakliga uppgifter är att stötta kvinnor så att de orkar och vågar medverka i polisutredningarna. Studien som redovisas i den här rapporten visar att stöd från Relationsvåldscentrum inte har någon påverkan på hur deras inställning till polisutredningen beskrivs i akterna. De framstår som i lika hög grad tveksamma som kvinnor som inte har stöd från Relationsvåldscentrum. Men som den här studien också visar, är ”medverkan” i polisutredningen svår att fånga genom att studera förundersökningsmaterialet. En kvinna som ena dagen bestämt säger att hon inte vill medverka kan ändå komma på ett förhör ett par veckor senare. Många kvinnor framstår som ambivalenta, snarare än ensidigt positivt eller negativt inställda.

     

    De flesta polisanmälningarna, 70 procent, läggs ned och den vanligaste motiveringen är att brott inte kan styrkas. I knappt 30 procent väcks åtal. De faktorer som i störst utsträckning ökar sannolikheten för att åtal ska väckas är att det har hörts vittnen som stödjer kvinnans berättelse, att det finns dokumenterade skador, att mannen också är misstänkt för andra brott samt att han erkänner. Kvinnans medverkan, barnförhör och tidigare anmälningar om våld i nära relation ökar också sannolikheten för åtal. Ett av målen för Relationsvåldscentrum är att åtalsfrekvensen ska öka när kvinnan får stöd. Den här studien ger också stöd för det. Åtal väcks oftare i de ärenden där kvinnor har stöd från Relationsvåldscentrum, jämfört med ärenden där kvinnan inte har stöd.

  • 12.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Socialatjänstens ansvar enligt lagstiftningen2018In: Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori ich praktik / [ed] Linn Moser Hällen och Eveliina Sinisalo, Stockholm: Liber, 2018Chapter in book (Other academic)
  • 13.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor i rättsprocessen: En undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
  • 14.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor under rättsprocessen: en undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Relationsvåldscentrum (RVC) is a support center for physically and mentally abused persons and who have made a complaint to the police regarding domestic violence. The target group mainly is women who experienced domestic violence, but also men who experienced domestic violence from another man. Persons who are subject to honor related violence is also included. The project is a collaboration between Social Services, Police and Prosecutors in Västerort, Stockholm.

    In this paper, the significance RVC has had on the abused women and the collaborating authorities has been investigated. The aim has been to deepen the understanding by using an organization theoretical perspective. The project has been analyzed with the help of theoretical concepts from New institutionalism in organizational theory in particular. The focus for the analysis has been three concepts: inhibiting/promoting factors for collaboration, coherence/conflict between the actors and legitimacy. Several data collections have been made over three years. Six women were interviewed regarding their experiences of RVC. A questionnaire was distributed among the visitors at RVC. Personnel of the collaborating authorities have also answered a questionnaire and some have participated in focus group interviews. Managers and representatives of the authorities have been interviewed individually. The empirical data has been used for descriptive analysis of RVC and the significance RVC has had for the abused women and for the public authorities. The analysis has been done in an organization theoretical framework. It has been possible to identify a number of legitimacy-building factors that probably contributed to why the RVC is perceived as a successful project. The study has shown that RVC is a collaborative project with collaboration in two levels: operational and strategic. Three main themes, as to why the authorities want to collaborate have been identified: improved performance, communication/focus on issues and to improve contact and understanding of each other's professional roles.

  • 15.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: andra verksamhetsåret2009Other (Other academic)
  • 16.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: Tredje verksamhetsåret2010Other (Other academic)
  • 17.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Violence against women : social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer : socialtjänstens stöd under rättsprocessen]2015In: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, no 5, p. 661-674Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Social workers and social work have been criticized for failing to address violence against women in adequate ways, of blaming the victim and failing to recognize domestic violence as a problem. At the same time, it is the social services that are responsible for support to abused women, according to amendments in the Social Services Act (2001). This article examines abused women’s own experiences of support in connection with the police investigation of domestic violence. It is a qualitative study with six women who all have received support from the Relationship Violence Center (RVC) in Stockholm. The main findings in the article suggest that support in connection with the judicial process is important. Women’s earlier experiences or preconceptions of the social services might prevent them from accepting support or turning to the social services for help.

  • 18.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Berg, Lena
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: första verksamhetsåret2008Other (Other academic)
  • 19.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Johansson, Magnus
    Karolinska institutet, Stockholms läns landsting.
    Sort of a nice distance: a qualitative study of the experiences of therapists working with internet-based treatment of problematic substance use.2019In: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 14, no 44, article id 10.1186/s13722-019-0173-1Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Internet interventions have been developed and tested for several psychiatric and somatic conditions. Few people with substance use disorders receive treatment and many drug users say that they would prefer getting help from online tools. Internet interventions are effective for reducing alcohol and cannabis use. The aim of the current study is to understand differences between internet-based and face-to-face treatment of problematic substance use. The concept of alliance will be used as a theoretical frame for understanding differences between internet-based treatment and face-to-face treatment, as perceived by therapists.

    The study has a qualitative design and is based on 3 focus group interviews with 12 therapists working with internet-based treatment for alcohol or cannabis use problems within five different programs.

    The analysis revealed five themes in the differences between internet-based and face-to-face treatment: communication, anonymity, time, presence and focus. Treatment online in written and asynchronous form creates something qualitatively different from regular face-to-face meetings between patients and therapists. The written form changes the concept of time in treatment, that is, how time can be used and how it affects the therapist’s presence. The asynchronous (i.e. time delayed) form of communication and the lack of facial expressions and body language require special skills.

    There are important differences between internet-based treatment and face-to-face treatment. Different aspects of the alliance seem to be important in internet-based treatment compared to face-to-face.

  • 20.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences. Linköpings universitet.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    I rättvisans tjänst: leder stöd till våldsutsatta kvinnor till fler åtal?2015In: The Past, the Present and the Future of Police Research: Proceedings from the fifth Nordic Police Research seminar / [ed] Rolf Granér & Ola Kronkvist, Växjö: Linnéuniversitetet , 2015, p. 231-246Conference paper (Other academic)
    Abstract [sv]

    En viktigt politisk målsättning i Sverige är att den som utsätter någon för våld i nära relation ska hållas ansvarig och straffas. Genom ny lagstiftning, mediakampanjer och samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst har kvinnor som utsatts för våld i nära relationer uppmanats att polisanmäla våldet och att medverka i polisutredningarna. Syftet med den här artikeln är att undersöka huruvida socialtjänstens riktade stöd under polisutredningen, resulterar i fler åtal. Studien baseras på polisens förundersökningsmaterial och analyseras med hjälp av multivariat regressionsmetod. Resultatet visar att starka bevis, såsom vittnen och dokumenterade skador, men också att mannen erkänner och att kvinnan inte tvekar i sin medverkan i polisutredning, är viktiga faktorer för beslutet att åtala. Stöd till den våldsutsatta kvinnan från socialtjänsten ökar också sannolikheten för att åtal ska väckas, men effekten är mindre och statistiskt osäker.

  • 21.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    In the service of justice: Will social support to victims of domestic violence increase prosecution?2016In: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 22, no 3, p. 257-267Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    To hold perpetrators of domestic violence accountable and punish them for their offences has been an important goal in the political rhetoric concerning domestic violence in Sweden. Through new legislation, media campaigns and collaboration projects between the police and the social services, women who have been victims of domestic violence have been urged to report to the police and remain in the criminal investigation process. The purpose of this study is to examine whether social support given at police stations will result in more prosecutions. The study is based on data collected from police investigations and analysed by a multivariate regression method. The results show that strong evidence for prosecution, such as the presence of witnesses and documented injuries, and also the offender’s position on the allegations and whether or not the woman hesitates to participate in the criminal investigation, are the most important factors for a decision to prosecute. Support to the victim from the social services also increases the probability of prosecution, but the impact is smaller and uncertain. It is concluded that this form of support should not be based on the requirement that the woman has made a police report, but rather be given to all victims of domestic violence.

1 - 21 of 21
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf