Endre søk
Begrens søket
1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lars-Percy
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeutens känslor - risker och möjligheter i terapin2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrunden är att det finns få referenser inom forskningen på den terapeutiska relationen som explicit handlar om psykoterapeutens känslor i relationen.

    Syftet med denna studie är att förstå mera om psykoterapeutens känslor, vad som utlöser dem i terapirelationen och vilka risker och möjligheter som psykoterapeuterna upplever med känslorna i terapin.

    Metoden som valdes är en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Deltagarna i studien är sex psykoterapeuter; fyra kvinnor och två män i åldrarna 50-65 år.

    Resultatet visar att psykoterapeuterna inte kopplar egna starka känslor i relationen till positiva behandlingsresultat i terapin. De uttrycker att man som psykoterapeut bör vara observant på sina känslor och att de bör hållas i bakgrunden i relationen. I de terapier som psykoterapeuterna refererar till i intervjuerna har behandlingsresultaten dock varit goda, patienterna har upplevts som genuina och psykoterapeuterna har känt sig omtyckta av patienten. Psykoterapeuterna kopplar dock inte ihop det positiva behandlingsresultatet och genuiniteten hos patienten i terapirelationen. Genuinitet även hos psykoterapeuten, både i självkännedom och kunskap, är viktiga faktorer för att kunna utföra det terapeutiska arbetet. 

  • 2.
    Andiné, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiska alliansen i ISTDP?2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Den terapeutiska alliansen ses idag som en viktig faktor oavsettterapimetod. Denna uppsats undersöker den affektfokuserade, psykodynamiskaterapi-metoden som kallas för Intensive short-term dynamic psychotherapy(ISTDP) med focus på den terapeutiska alliansen. Syftet med denna studie är attundersöka hur psykoterapeuter upplever och beskriver den terapeutiska alliansen iISTDP.

    Frågeställningar: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiskaalliansen i ISTDP?

    Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Materialet bearbetas utifrånempirisk tematisk analys.

    Resultat: Resultatet av intervjuerna redovisas först utifrån respondenternasbeskrivning av den terapeutiska alliansen i ISTDP för att sedan följas av femframkommande teman: Lyhördhet, Tempo, Kroppsspråk, Press samt Skicklighet.

    Diskussion: Studien visar att respondenterna upplever och beskriver ISTDPmetoden som ett sätt att gemensamt med patienten skapa, en stark medveten ochomedveten terapeutisk allians och en läkande relation. Resultatet var likartat hosalla respondenter och överensstämmer med teori och tidigare forskning. Tänkbaraframtida studier föreslås.

  • 3.
    Axelsson, Christer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP jämfört med patientens självskattning av psykiska besvär2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ISTDP har psykodynamisk diagnostik utvecklats och används kontinuerligt i behandlingen. Diagnostiken delar in patienter i olika karaktärsstrukturer. Frederickson (2013) gör en indelning i de fyra kategorierna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör. Föreliggande studie undersöker hur patienters bedömda karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av sina psykiska besvär. 

    Frågeställningar: Samvarierar terapeutens bedömning avseende karaktärsstrukturerna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör med patientens självskattade psykiska besvär med utvärderingsformuläret CORE-OM. 

    Metod: 31 patienter på tre olika psykiatriska mottagningar har fyllt i självskattningsformuläret CORE-OM. Därefter intervjuades de av psykolog för att bedöma karaktärsstruktur. Den fastställda karaktärsstrukturen jämfördes med utfall i CORE-OM. De statistiska analyserna har genomförts med Spearmans rho värde. Kruskal - Wallis rangordningstest. Vald signifikansnivå < 0.05. Uppföljande parvisa post/hoc test (Man-Whitney U test med Bonferoni korrigerat p värde). 

    Resultat: Bedömd karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av psykiska besvär mätt med CORE-OM. Skillnaderna är signifikanta mellan karaktärstrukturerna moderat motstånd och skör avseende både CORE-OM total- och domänpoäng. Karaktärsstrukturen skör skiljer ut sig signifikant från övriga i domänen risk med högre grad av risk rapporterad. Karaktärsstrukturen moderat motstånd skiljer ut sig signifikant med rapporterat lägre grad av svårigheter i underkategorierna nära relationer och socialt i förhållande till övriga. 

    Diskussion: Studiens resultat påvisar att bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP är en tillförlitlig diagnostisk metod. Resultatet stödjer den långa traditionen av teoribildning inom den psykodynamiska traditionen vad gäller koppling mellan art av försvar och graden av psykisk ohälsa.

  • 4.
    Bladh, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Informationsteknologi som terapeutiskt hjälpmedel: Den terapeutiska relationen via Skype2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes.

  • 5.
    Braaf, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att inte släppa patienten på irrvägar: Fem psykoterapeutstudenters upplevelser av att lära sig arbeta med Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: ISTDP-metoden har en växande evidensbas. Metoden kräver högre grad av aktivitet och direkthet från terapeutens sida jämfört med klassiskt psykodynamiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om psykoterapeutstuderandes upplevelser av att lära sig och arbeta med ISTDP parallellt med andra utbildningsinslag.

    Frågeställningar: Fokuserar på psykoterapeutstuderandes upplevelser av lära och integrera ISTDP-metoden med andra psykodynamiska arbetssätt.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med psykoterapeutstuderande som utbildats i ISTDP under psykoterapeututbildningen.

    Resultat: Upplevelserna av ISTDP-momentet skiljer sig mellan intervjupersonerna, som beskriver en ambivalens: dels uppskattning över att ha lärt sig metoden, dels utmaningen i att vara aktiv, uppmärksam och samtidigt tänka ut lämpliga interventioner. Initial osäkerhet avtog med ökad erfarenhet och gav större mod och trygghet i terapeutrollen. Metoden upplevs underlätta tydlighet, fokus och ångestreglering i patientarbetet. ISTDP-momentet gavs stort utrymme vilket begränsade utrymmet för andra ämnen.

    Diskussion: Denna studie visar på svårigheter förknippade med att lära sig en metod där arbetssättet skiljer sig från övriga utbildningsmoment. Studien belyser vikten av balans mellan utmaning och trygghet i lärsituationen med hänsyn taget till studenternas tidigare kunskaper och begränsade erfarenhet. Faktorer som gynnar respektive hämmar lärandet diskuteras.

  • 6.
    Bryngelson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att arbeta med Self-Disclosure: En fenomenologisk studie av fem psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom den psykodynamiska teoribildningen råder delade meningar om huruvida terapeuten ska berätta om sig själv för patienten. Terapeutens självavslöjande ”Self-Disclosure”, har studerats och debatterats i psykoanalytisk litteratur. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure.

    Frågeställning:  Hur beskriver psykodynamiska psykoterapeuter sina upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure?

    Metod: I studien används den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem psykodynamiskt skolade psykoterapeuter på deras arbetsplatser. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet delades in i meningsenheter vars psykologiska innebörd har tydliggjorts, deras inbördes förhållande studerats och en förståelse har uppnåtts. En pendling mellan helhet och delar har skett kontinuerligt tills fenomenets generella struktur nåtts.

    Resultat:  I analysen framkom sju generella strukturer ur materialet; miljö, personlighet, frågor och svar, om tankar och känslor i terapirummet, om livet utanför terapirummet, känslomässiga upplevelser av Self-Disclosure och Self-Disclosures påverkan på terapiprocessen. Miljö och personlighet ansågs som ofrånkomliga självavslöjanden. Verbala utsagor och uppvisande av känslouttryck kunde ske både avsiktligt och oavsiktligt. Self-Disclosure kunde både försvåra och befrämja terapiprocessen.

    Diskussion: Trygghet och kontakt betonas som centralt för den terapeutiska processen av samtliga terapeuter i studien. Self-Disclosure bör användas med hänsyn till vilken patient det gäller och vilken fas terapiprocessen befinner sig i. Både innehåll och kontext har betydelse för effekten av Self-Disclosure. Ett pragmatiskt förhållningssätt kan gynna terapiprocessen. Konsekvenserna kan inte förutses utan det centrala är terapeutens uppmärksamhet på hur den upplevs och vilken påverkan den har för terapiprocessen

  • 7.
    Carlsson, Heléne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När traumat sätter sätter sig i kroppen: Affektreglering och somatoforma dissociationer hos patienter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Traumatiska upplevelser som inte bearbetas kan ge somatiska symtom, i en del fall som uttryck för dissociation, så kallade somatoforma dissociationer. Patienter med dessa symtom söker sig till sjukvården där bristande kunskap om symtom på trauma kan fördröja adekvat behandling. Studiens syfte är undersöka traumainriktade terapeuters erfarenheter av arbete med patienter som har somatoforma dissociationer. Frågeställningarna är: Vilka upplevelser har psykoterapeuter av affektreglering och allians med traumatiserade patienter? Vilka symtom i form av somatoforma dissociationer ses hos patienterna? Hur kan man fånga upp traumarelaterad problematik inom sjukvården? Metoden är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter som arbetar på traumamottagningar. Resultatet visar att somatiska symtom är vanliga hos traumatiserade patienter och att en del av symtomen kan betraktas vara somatoforma dissociationer. De somatiska symtomen kan ses som ett uttryck för obearbetade affekter och affektreglering är en väg till minskning av symtomen. I psykoterapin är tilliten en viktig del i alliansen. Slutsatser som kan dras är att somatoforma dissociationer kan behöva lyftas fram för att tydliggöra de somatiska uttryckens koppling till trauma. Inom sjukvården är det av vikt med ökad kunskap kring trauma så att patienten även får hjälp till affektreglering genom terapi och inte endast t ex fortsatt medicinsk behandling för somatiska och psykiska symtom.

  • 8.
    Engblom, Teresia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil och upplevelse av psykosocial arbetsmiljö2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Although attachment theory is widely studied within the field of developmental psychological research, work environment research frequently disregards attachment-related individual characteristics of co-workers when studying workplace environment. The aim of this study was to investigate the impact of attachment style on the perception of psychosocial work environment.

    Research question: How does attachment style relate to the experience of demands, influence and social support at work?

    Method: Nurses and assistant nurses employed at the emergency departments, Skåne University Hospital (n = 218), were asked to answer the Attachment Style Questionnaire (ASQ) and Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ).

    Results: A total of 135 questionnaires (62%) were included in the study. In the majority of the analyses no correlations were found between attachment style and experience of psychosocial work environment. A lower degree of perceived support from colleagues was, however, related to higher discomfort with closeness and relationships as secondary. An association between higher degree of perceived support from peers and higher degree of confidence in self and others was found. Securely attached individuals were less burdened by quantitative requirements and experienced more support from peers than insecure attached individuals.

    Discussion/conclusion: There is only a weak relationship between attachment style and experience of demands, influence and social support at work. This might partly be explained by the nature of the questionnaires, the homogeneity of the study population and missing cases. The statistically significant correlations that were found are supported by findings in previous studies.

  • 9.
    Faraj, Diana
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Patienters upplevelse och användning av humor i pågående terapier2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Äkta humor, glädje och skämt kan skapa en lättnad i det mänskliga livet. Men till skillnad från konflikter, smärtor och ångest har dessa känslor inte varit lika framträdande i psykoterapin. Det beror på att systematiska studier av användandet och funktionen av humor i den psykoterapeutiska processen till stor del saknas.

    Frågeställningar:Vilka är patienters erfarenheter av humor i den psykoterapeutiska relationen? Hur anser patienterna att humor kan ha påverkat den psykoterapeutiska processen?

    Metod:Studien har en kvalitativ forskningsansats. Fem deltagare som går i psykoterapi intervjuades. Intervjuerna analyserades och tolkades utifrån en kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat:Humor i terapi kan skapa en god allians genom terapeutens delaktighet, ge en ökad känsla av frihet och meningsfullhet för deltagaren, väcka en förändring av det upplevda problemet eller händelsen ur ett mer humoristiskt sätt samt vara ett verktyg för att bearbeta synen på tidigare upplevelser. Användning av humor stärker deltagarnas självuppfattning, intresse för den egna utvecklingen och slutligen möjligheten att utveckla ett förtroende med terapeuten.                                       

    Diskussion:Humor kan vara en mycket verksam och utvecklande del i psykoterapin. I studien visar användandet av humor främst positiva effekter och få negativa effekter. Användning av humor kan ge optimala förutsättningar för ett positivt terapiarbete och kan utgöra en viktig betydelse för den terapeutiska relationen och processen. Flertalet forskare och terapeuter motsäger sig dock användandet av humor och ser humor som en försvarsmekanism. Tidigare forskning beskriver framväxten av humor i terapin som ytterst begränsad.

  • 10.
    Friberg Andersson, Christina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeutstudenter beskriver psykoterapeutisk ram: En kvalitativ innehållsanalys2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapeutisk ram är ett fenomen som är grundläggande att upprätta under terapeututbildning. Vad psykoterapeutstudenter faktiskt uppfattar och kan beskriva utgör en kvalitetssäkring av vad studenter uppfattar behövs i form av ram i förhållande till patienter men också i förhållande till utbildningssituationen. Att jämföra med rådande teori och empiri.

    Syftet med studien var att låta psykoterapeutstudenter beskriva sin uppfattning om vad som konstituerar fenomenet ram i psykodynamisk terapi.

    Frågeställningar: Vad uppfattar och beskriver psykoterapeutstudenter som psykodynamisk terapeutisk ram?

    Metod: Föreliggande studie har en hermeneutisk ansats och bearbetningsmetod är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingsmetod är intervjuer.

    Resultat: Resultatet av frågeställningen visar sig som tre kategorier med underkategorier. Kategori ett är kär-lek, med underkategorier som ansvar och mellanmänsklighet. Kategori två är medvetenhet, med underkategorier som fysiska budskap, kontinuitet och omdöme. Kategori tre är potential, med underkategorier som symbolisera och integrera.

    Diskussion: Vad psykoterapeutstudenter beskriver som konstanter i psykodynamisk terapeutisk ram harmonierar framförallt med det som i litteratur och forskning beskrivs som inre- och yttre -ram. Resultatet har få konstanter i form av meta ram vilket kan förstås som att det finns en omedvetenhet i att upprätta meta ram. I förlängningen begränsar denna omedvetenhet studenters påverkan på utbildning och profession.

  • 11.
    Hendar, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Våld i nära relationer: Fem kvinnors upplevelser och erfarenheter av längre samtalskontakt2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Våld i nära relationer är ett folkhälsoproblem i vårt samhälle som drabbar kvinnor, män och barn. Kommunerna har det yttersta ansvaret att ge våldsutsatta människor den hjälp och det stöd de behöver. Denna studie fokuserar på kvinnornas situation och vill göra kvinnornas röster hörda om hur hjälpen bör utformas. Studiens syfte är att undersöka våldsutsatta kvinnors erfarenhet och upplevelse av längre samtalskontakt.

    Frågeställningar: Hur upplevs en längre samtalskontakt av kvinnor som varit utsatta för våld i nära relation? Vad är till hjälp för kvinnorna i samtalen? Vad har saknats?

    Metod: Fem kvinnor med erfarenhet av våld i nära relation och som avslutat en längre samtalskontakt intervjuades. Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett hermeneutiskt förhållningssätt och har bearbetats med tematisk analysmetod.

    Resultat: Studien visar att det är betydelsefullt att få diskutera allt i sitt liv och att inte enbart fokusera på våldsproblematiken. Att behandlaren har kunskap om våld i nära relationer och erfarenhet av att möta våldsutsatta kvinnor lyfts fram liksom att kvinnorna får tid och utrymme att i samtalskontakten bearbeta potentiellt traumatiska upplevelser och att känslor av skam kan försvåra berättelsen. Kvinnorna saknade delvis att få tala mer om skam under behandlingen och önskade upprepad information om hur länge behandlingen kunde fortgå.

    Diskussion: Längre samtalsbehandling kan behövas för denna våldsutsatta grupp och där bör ingå bearbetning av skamkänslor samt att ramen för behandlingen är tydlig. Kvinnornas arbete med att forma en ny livsberättelse underlättas av tillitsfulla arbetsallianser. Upplevelsen av att efter samtalskontakten ha fått förbättrad självkänsla och trygghet betonas liksom att komma till någon form av acceptans av det skedda, utan att acceptera själva våldet.

  • 12.
    Henriksson, Annette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Relationen mellan aktiviteter med hästar och psykosocial utveckling hos barn med autismdiagnos: En kvalitativ studie av föräldrars erfarenheter2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie har genomförts i syfte att öka kunskapen om psykosocial utvevckling hos barn med autismdiagnos i relation till aktiviteter med hästar. Studien är kvalitativ, baserad på fem intervjuer av föräldrar och det ingår fältobservationer. Intervjuerna har bearbetats enligt induktiv tematisk analys och redovisas under tre teman relaterade till barnens samspel med sin omvärld. Resultatet visar att aktiviteten med hästar inverkar positivt  på barnens vilja och förmåga att samspela och kommunicera med omvärlden. Färdigheterna visar sig i samspel med barn såväl som med vuxna, både inom familjen och i andra sammanhang. Studiens resultat visar överensstämmelse med tidigare forskning, samt att aktivitetens mångfassetterade innehåll och effekter synliggörs. Resultat som överraskar är erfarenheter av barnens annorlunda relation och kommunikation med hästar, samt iakttagelser av ridningens omedelbara effekter på barnen. Forskning föreslås ur ett familjeperspektiv där barnets röst lyfts fram, samt fortsatt forskning på ridningens fysiologiska effekter i relation till socialt interagerande.   

  • 13.
    Johansson, Lars-Göran
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters upplevelser och erfarenheter av att bedöma suicidrisk hos patienter2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord.

    Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter.

    Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser.

    Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod.

    Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet.

    Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt.

  • 14.
    Kraska, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Behandling med ätstörningspatienter2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ätstörningsbehandling arbetar man ofta i tvärprofessionella team, olika professioner med olika teoretisk kunskap och inriktning. Finns det egentligen någon gemensam bas dem emellan och vad skulle den kunna vara?

    Syfte: Syftet med studien är att undersöka om det finns en gemensam bas mellan professioner i arbetet med ätstörningspatienter.

    Frågeställningar: Finns det någon gemensam bas olika professioner emellan inom ätstörningsvården? Om, hur skulle den kunna tas till vara?

    Metod: Studien är kvalitativ. Fem personer med olika professioner inom ätstörningsvården intervjuades; en arbetsterapeut, sjuksköterska, dietist, psykolog/psykoterapeut och en sjukgymnast.

    Resultaten: Resultatet i denna studie visar att det hos terapeuterna finns en samsyn i relation till ätstörningsproblematik, dess uppkomst, vård och behandling, baserat på affekternas roll. En del av problematiken hos den ätstörda handlar om känslor och affekter som behöver hitta rätt känslomässiga uttryck istället för att ta sig uttryck genom maten. Den egna viljan och motivationen till att bli frisk finns med i mötet med patienten i form av motivationsarbete oavsett profession.

    Slutsats: För att ätstörningsbehandlingen ska nå framgång är det viktigt att det hos patienten finns en motivation till att bli frisk, att patienten får förtroende för behandlingen och lär sig att känna igen känslor och affekter.

  • 15.
    Larsson, Monika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil och ledarskap2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan chef och medarbetare, samt relationens funktion, har under senare år fått en allt större betydelse inom ledarskapsforskning. Hur kan anknytningsteorin användas för att öka kunskapen om chefers sätt att förhålla sig till sitt ledarskap i vår del av världen? Syftet med denna studie är att under svenska förhållanden undersöka hur anknytningsstilar fördelar sig inom en grupp chefer inom hälso- och sjukvård, samt om det finns samband mellan chefens anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet.

    Frågeställningar: Hur fördelar sig anknytningsstilar inom en grupp första linjens chefer inom en svensk hälso- och sjukvårdsorganisation?

    Finns det samband mellan anknytningsstil och hur chefen upplever olika relationella parametrar i ledarskapet?

    Metod: Första linjens chefer (N=40) från tio förvaltningar inom Västra Götalandsregionen fick besvara Relationship Questionnaire (RQ) och ett formulär avsett att mäta olika aspekter av deras trygghet som ledare.

    Resultat: Samtliga enkätsvar, 37 st. (92,5%), inkluderades i studien. Den helt dominerande anknytningsstilen var trygg anknytning (86,5%), medan fem personer (13,5%) kategoriserades som otryggt undvikande. Det fanns ett statistiskt signifikant positivt samband mellan anknytningsvariabeln Trygg och Ledarskapstrygghet, samt ett negativt signifikant samband mellan variabeln Otrygg rädd och Ledarskapstrygghet samt med delskalan Delaktighet. Chefer med otrygg undvikande anknytningsstil tenderade att uppleva en något lägre känsla av trygghet i ledarskapet än chefer med trygg anknytningsstil.

    Diskussion: En klar majoritet av cheferna i studien kategoriserade sig som tryggt anknutna, vilket överensstämmer med tidigare forskning. Anknytningsvariablerna Trygg jämte Otrygg rädd var de variabler som tenderade att ha de starkaste sambanden, framför allt med Ledarskapstrygghet och med delskalan Delaktighet. Resultaten får betraktas med viss försiktighet utifrån studiepopulationens storlek, homogenitet och mätinstrumentens validitet och reliabilitet.

  • 16.
    Olander, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det otydliga uppdraget: Fem själavårdare beskriver uppdraget att erbjuda samtal2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Den psykiska ohälsan rapporteras öka och debatten tilltar vad gäller bristande resurser. En oreglerad sektor står fri att erbjuda sina tjänster. Svenska kyrkan är en aktör och kyrkan har en lång tradition av att erbjuda samtal. Verkligheten utmanar och den ökade psykiska ohälsan ställer eventuellt nya krav på kompetens.

    Frågeställningar: Hur beskriver intervjupersonerna uppdraget att erbjuda samtal? Hur beskriver intervjupersonerna varför konfidenten söker samtal? 

    Hur upplever de sin kompetens och sitt fortbildningsbehov?

    Metod: Data har samlats in, i hermeneutisk anda och med en induktiv ansats, genom kvalitativa djupintervjuer. Materialet har bearbetats i en innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att uppdraget att erbjuda samtal å ena sidan är något självklart, men å andra sidan otydligt. Begreppet själavård och dess innebörd går det att tänka olika kring och störst samstämmighet råder om vad det är man inte erbjuder, nämligen psykoterapi. Samtalsmottagningen fungerar som ett sätt att tydliggöra vad det är man kan, och vad man inte kan, erbjuda. Resultatet pekar på att relationer och måendet i vardagen är det man främst söker för. Samt att såväl inre motiv (upplevd samhällsstress, existentiella frågor) som yttre motiv (öppenhet i samhället, kostnadsfria samtal, blivit rekommenderad) påverkar. Uppdraget framträder oklart och resonemang om kompetens och fortbildning likaså. Sammantaget visar studien att frågor som rör identitet, det unika i det man erbjuder förblir oklart, samt att gränser av olika slag, som vilken kompetens som är lämplig, frågor om ramar och handledning, lämnas till det enskilda sammanhanget att ta ställning till.

  • 17.
    Palenskis, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Samma kärlek: Upplevelser av "komma-ut" processen för föräldrar till HBT-barn2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: ”Komma-ut” processen för personer med sexuell identitet tillhörande en minoritet har sällan uppmärksammats utifrån föräldrarnas perspektiv. Att få en större förståelse för vad föräldrar går igenom under den process när deras barn kommer ut som homo-, bi- eller transsexuella kan ge en ökad kunskap om hur fenomenet kan bemötas i psykoterapin.

    Frågeställningarna riktades in på att komma åt föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” situationen. Vad upplevde föräldrarna skedde i relationen med deras barn under ”komma-ut” processen och i vilket sammanhang? Syftet med studien var att få en djupare förståelse för föräldrarnas subjektiva upplevelser under ”komma-ut” processen utifrån ett anknytningsperspektiv.

    Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk-hermeneutisk ansats valdes för att komma åt föräldrarnas subjektivt upplevda verklighet. Sex föräldrar med en erfarenhet av att ha hbt barn deltog i en semistrukturerad intervju. Intervjuerna har transkriberats och texternas innehåll analyserats med hjälp av en kvalitativ analys.

    Resultat: Olika uttryck för föräldrarnas upplevelser under ”komma-ut” process presenteras utifrån givna tidsaspekterna; innan/när/efter deras barn kom ut som hbt. Samtliga föräldrar har beskrivit sig gå igenom en förändring och utvecklats som personer. Det mest centrala tema som föräldrarna hela tiden återkom till i sina berättelser var att känna oro för att deras barn skulle få svårigheter i livet på grund av sin sexualitet. Samtliga föräldrar var angelägna om att skydda och ge sina vuxna hbt-barn stöd.

    Diskussion: Denna studies resultat belyser några nyanser i hur det kan vara för föräldrar vems barn identifierat sig som hbt. Föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” processen har i tidigare forskning konstaterats som variationsrika, även om det fanns gemensamma teman. Några föräldrar i den aktuella studien talade om en för dem viktig insikt, nämligen att de inte behöver förstå deras barns sexualitet. I stället behöver de acceptera att deras barn är hbt. Fortsatt forskning i ämnets specifika grenar skulle vara av ett stort intresse för att bättre bemöta ämnets frågor, och inte minst i psykoterapeutiska interventioner.

  • 18.
    Palmqvist, Henric
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters self disclosure vid arbete på behandlingshem2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykodynamisk terapi har utvecklats från en strikt syn på neutralitetsprincipen i riktning mot en mer liberal hållning, där en del terapeuter väljer att använda personlig öppenhet, dvs. delar med sig av personlig information kring sig själva. På behandlingshem delar terapeuter och patienter flera vardagliga situationer och tillfällen uppstår där terapeuten måste förhålla sig till self disclosure.

    Frågeställningar: Vilka upplevelser har psykoterapeuter på behandlingshem av self disclosure? På vilka grunder använder man sig av self disclosure? Hur hanterar psykoterapeuter self disclosure i den vardagliga kontakten utanför terapisituationen?

    Metod:Kvalitativ metod, semistrukturerade intervjuer med 5 legitimerade psykoterapeuter verksamma på behandlingshem. Tematisk analys användes för att analysera resultatet.

    Resultat: Self disclosure förekommer såväl i den terapeutiska situationen som i det vardagliga behandlingsarbetet. Self disclosure används som en alliansskapande intervention för att möta patientgruppens besvärsbild med bristande tillit, låg uthållighet, och ibland bristande motivation. Vidare anses self disclosure bidra till att skapa trygghet och göra terapeuten mindre hotfull. Self disclosure används även som en pedagogisk intervention där psykoterapeuterna kan fungera som rollmodell i terapeutiska och vardagliga situationer. Det anses betydelsefullt att göra noggranna övervägande kring self disclosures och hålla det på en allmän nivå, som inte tangerar personliga problem och privata förhållanden.

    Diskussion: Self disclosure förekommer sannolikt i större omfattning på behandlingshem än vid individuell psykoterapi. Den klassiskt neutrala terapeutiska hållningen anses inte fungera då patientgruppens besvär främst bottnar i bristproblematik.

  • 19.
    Rasmusson, Anna-Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamisk psykoterapi och sexualitet: En kvalitativ studie utifrån fem psykoterapeuters erfarenheter2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: I början av den psykoanalytiska teorins utveckling hade sexualiteten en central roll. När man inom psykoanalytisk teori började frångå driftsteorin, kom man också längre bort från sexualiteten. Detta trots vetskapen om att sexualiteten tycks genomsyra människors liv och leverne på ett genomgripande sätt.

    Syftet med studien är att undersöka hur legitimerade psykoterapeuter, med kompetens och vana att arbeta med sexuella frågeställningar, arbetar med sexualitet i sitt arbete.

    Frågeställning: Hur arbetar psykodynamiska psykoterapeuter med speciell kompetens i sexualitet med patienternas sexuella problematik?

    Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem legitimerade psykoterapeuter specialiserade på sexualitet. Dessa var verksamma inom både offentlig och privat verksamhet.

    Resultat: Psykoterapeuterna ger sexualiteten en integrerad plats i det psykoterapeutiska arbetet. Betydelsen av att göra en sexuell anamnes framträder i resultatet. I patienternas livsberättelser återkommer upplevelser av övergivenhet, trauma, skam och skuld och att sexualiteten återfinns som ett försvar gentemot att stå ut med svåra känslor. För psykoterapeuten krävs förmåga att lyssna på och härbärgera patientens berättelser, även mod att våga ställa frågor och uttrycka sig naturligt kring sexualitet. Detta kan väcka svåra känslor hos psykoterapeuten. För att möjliggöra detta arbete poängteras vikten av handledning och egenterapi.

    Diskussion: Sexualitet berör så uppenbart på olika vis de flesta människor. Denna studie stödjer de resultat som litteratur och tidigare forskning visar på fördelarna med att redan från början involvera sexualiteten i det psykoterapeutiska arbetet. Att som psykoterapeut integrera sexualitet i det psykoterapeutiska arbetet innebär en möjlighet till fördjupad kontakt och förståelse för de problem som undersöks.

  • 20.
    Ricken, Désirée
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsmönster hos patienter med exilbakgrund och Posttraumatiskt Stressyndrom - en pilotstudie2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Sedan PTSD har blivit en diagnos i den psykiatriska diagnosmanualen DSM har forskningen i detta område ökat mycket. Samtidigt har man kunnat se att tidiga traumatiska upplevelser framför allt med anknytningspersoner ökar prevalensen för utveckling av psykiatriska och somatiska sjukdomar. Detta har lett till hypotesen att ett anknytningstrauma kan vara en predisponerande faktor för utveckling av PTSD eller att en trygg anknytning kan vara en skyddande sådan. Som kollektiv i studier valdes mest veteraner, våldäkts- eller brottsoffer. Denna pilot-studien väljer ett annat patientkollektiv.

    Frågeställning: Vilka anknytningsmönster som finns hos 10 patienter med exilbakgrund, vilka har varit utsatta för krig och/eller tortyr.

    Method: Undersökningen görs med hjälp av två skattningsinstrument, PCL-5, som undersöker graden av PTSD-symtom och ASQ, som undersöker anknytningsmönstret. Undersökningen görs med både kvalitativ metod genom att undersöka deltagarnas individuell anknytningsmönster genom utvärderingen och tolkningen av svaren i ASQ-testet och kvantitativ genom att utvärdera korrelationer mellan graden av PTSD-symtom och anknytningsmönstren.

    Resultat: I den kvalitativa delen visar det sig att nästan alla deltagare visar ett otryggt anknytningsmönster och i den kvantitativa delen ses det några intressanta tendenser, såsom att höga poäng på distansskalan har en stark korrelation till höga PTSD-score och en icke-signifikant negativ korrelation med tillits-skalan. I delgrupperna (män/kvinnor) ses tendenser som är signifikanta trots det låga deltagartalet.

    Diskussion: Undersökningen bekräftar hypotesen att patienter anknytningssystemet har drabbats hos patienter med PTSD och exilbakgrund. Resultatet ses som underlag till vidare forskning med en större population.

  • 21.
    Roberntz, Ann-Sofie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbete med traumatiserade patienter2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Det finns få forskningsreferenser när det gäller psykoterapeuters känslomässiga och kroppsliga reaktioner i patientarbete. Denna tematiska forskningsanalys utgår från psykoterapeuter som arbetar med personer som lider av trauma, då tidigare studier visar på kraftfulla kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med denna målgrupp. Syftet med studien är att belysa hur psykoterapeuter beskriver sina upplevelser, negativa såväl som positiva, och hur de hanterar dem.

    Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter sina kroppsliga och känslomässiga reaktioner i arbetet med traumatiserade patienter? Hur hanterar de sina egna reaktioner?

    Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk utbildning i Sverige och som arbetar med patienter med trauma har intervjuats. Till studien valdes en kvalitativ forskningsansats som bearbetades utifrån en tematisk analysmetod.

    Resultat: Psykoterapeuterna beskriver svårigheterna att möta det ofattbara våldet i patienternas berättelser, hur de skyddar sig, hur de bär hoppet, hur de kan stå ut och hur de kan använda sina reaktioner i terapin. Här lyfts också konsekvenser för dem och behovet av återhämtning.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån de teoretiska begreppen motöverföring, projektiv identifikation, härbärgering och trauma. Terapeuternas reaktioner bekräftar tidigare forskning av kroppsliga och känslomässiga reaktioner och diskuteras utifrån den omfattande påverkan reaktionerna har på terapeuterna yrkesmässigt och för privatliv.

  • 22.
    Rosenlöf, Cecilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodiagnostik i enlighet med ISTDP jämförd med en självskattad anknytningsprofil2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Intensiv Kort-Tids Dynamisk Psykoterapi, ISTDP, är en psykodynamiskterapimetod med unika terapitekniker. En av de avgörande interventionerna för enframgångsrik terapi är den psykodiagnostiska bedömningen som görs utifrån frånvilka försvar som dominerar hos patienten och hur ångest tar sig uttryck.Psykopatologi anses ha sin grund i anknytningstrauma och i den aktuella studienutforskades sambandet mellan den psykodiagnostiska bedömningen ochanknytningsprofilen. Psykodiagnostiken skiljer ut två spektra av patienter, skörkaraktärsstruktur och psykoneurotisk karaktärsstruktur. Skillnaden mellan dessakaraktärsstrukturer stämmer väl överens med hur man inom anknytningsforskningenbeskriver desorganiserad anknytning till skillnad från övriga otrygga anknytningar.

    Frågeställningar: Syftet med föreliggande studie var att jämföra denpsykodiagnostiska bedömningen med patientens anknytningsprofil och utforska huren självskattad anknytningsprofil skiljer sig åt mellan individer med skörkaraktärstruktur respektive neurotisk karaktärsstruktur.

    Metod: Tjugofyra patienter inom psykiatrin bedömdes utifrån en modell av ISTDP:spsykodiagnostik (Frederickson, 2013) avseende karaktärsstruktur. Patienternasanknytning, skattad med ASQ (Attachment Style Questionnaire), jämfördes medkaraktärsstrukturen i en statistisk analys för att utforska eventuella samband.

    Resultat: Samtliga patienter var otrygga i sin anknytningsprofil enligtsjälvskattningen och det fanns inte någon signifikant skillnad mellan skörkaraktärsstruktur och neurotisk karaktärsstruktur avseende anknytningsprofilen.

    Diskussion: Självskattningsformuläret som användes kan har varit skälet till att detinte gick att påvisa signifikanta skillnader. Det har också i tidigare forskning funnitsfunderingar om huruvida formuläret förmår differentiera inom ett psykiatriskt urval.

  • 23.
    Rödström, Emelie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur terapeuter reflekterar kring sin syn på genus, kön och sexualitet: Ett diskursivt psykologiskt perspektiv2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det är terapeuten som definierar situationen i terapirummet och vanligt är att terapeuten betonar betydelsen av den unika individen, vilket kan medföra att sociala och kulturella faktorer förbises. Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters reflekterade kring kön, genus och sexualitet.

    Frågeställning: Vilka diskurser framträder i terapeuters utsagor om genus, kön och sexualitet utifrån terapeutisk praktik samt utifrån personliga erfarenheter?

    Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med fem psykoterapeuter och resultatet analyserades utifrån ett diskurspsykologiskt perspektiv.

    Resultat: Tre diskurser identifierades; den psykologiska, den biologiska och den samhälleliga. De två förstnämnda diskurserna kännetecknades av meningsbyggande utifrån dominanta diskurser, med en dikotomisk syn på kön, heteronormativ föreställning om sexualitet, naturaliserade uppfattningar om moderskap, intrapsykiska förklaringsmodeller och avsaknad av en kritisk och reflexiv hållning. Den samhälleliga diskursens normkritiska aspekt kännetecknades av en kritisk och flexibel hållning i förhållande till det egna kunskapsfältet, uttryck gjordes för kunskap om makt och ställningstaganden uttrycktes emot heteronormativa förväntningar i vår sociala och politiska kontext.

    I diskussionen lyftes frågan om vilket ansvar terapeuten har för att lyfta in frågor om makt i terapin samt behovet av reflexivitet inom det psykologiska kunskapsfältet.  

  • 24.
    Tyrberg, Katharina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Ungdomars existentiella hälsa ur terapeutens perspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Svenska skolbarns hälsovanor visar på en ökning av den psykiska ohälsan men också att ungdomar skattar sin emotionella psykiska hälsa som god eller mycket god. Vårdkonsumtionen bland ungdomar i Sverige har ökat markant. WHO definierar åtta olika perspektiv som byggstenar för existentiell hälsa: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Syftet med denna studie är att ge en beskrivning av ungdomars existentiella hälsa idag. 

    Frågeställningar: Hur upplever fyra psykoterapeuter och en psykolog ungdomars/unga vuxnas existentiella hälsa idag? På vilket sätt kan terapi inkluderande existentiella perspektiv bidra till bättre livskvalitet och existentiell hälsa för ungdomar?

    Metod: Fyra psykoterapeuter och en psykolog har intervjuats. Studien utgick från en deskriptiv, kvalitativ forskningsmetod och bearbetningsmetoden var tema analys.  

    Resultat: Den existentiella hälsan visar på brister. Ungdomarna i dag beskrivs som existentiellt ensamma med en frånvaro av andliga tankar och med flykt och tomhet som sätt att hantera svårigheter. Ungdomar är mer socialt ensamma idag än tidigare. De blir mer lämnade av sina föräldrar och det finns för lite vuxenstöd. I psykoterapi är det viktigt att förmedla att det är normalt att känna psykisk ohälsa under ungdomstiden och att psykoterapeuten blir en bärare av hopp och mening.

    Diskussion: Resultatet visar på vikten av att ha längre terapier. Det tar tid att hitta ”sin” väg. Psykoterapeuten kan genom leken i psykoterapin tillsammans med tonåringen bearbeta de existentiella frågorna och skapa mening med livet. Studien visar på behovet av någon form av samtalsforum för tonåringar, enskilt eller i grupp, där de kan få en existentiell grund att stå på. Detta skulle kunna påverka den psykiska hälsan positivt.

  • 25.
    Wickström, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Låt oss tala om skam!: Psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med skam.2016Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Shame seems to be one of our most unpleasant emotions. There are connections between shame and depression, acute stress syndrome and it is one of the main reason for committing suicide.

    Questions: What are psychotherapist´ views on the role of shame in the therapeutic process? Which are psychotherapist experiences when reducing shame has had a positive impact on humans well being? On the contrary what prevents us regulating shame and what are the difficulties in working with shame?

    Method: The study has a qualitative and hermeneutic approach and method of analysis is thematic. Five experienced psychotherapists participate.

    Result: Therapists have no experience of working with shame as a primary emotion. People are seeking therapy when shame is observed as anxiety or as a defence. Shame prevents us from our deep feelings as anger, sadness, love and interest etc. The non-verbal markers of shame do something with the whole personality and are close to our opinion about our self, that who I am.

    Discussion: The experience of shame reminds of the experience of anxiety and fear. Thereby we need to treat shame in the same way as we treat anxiety given Malan´s triangle of conflict. Otherwise the risk is high that the patient terminates treatment prematurely. The contrary to shame is that we are lovable and we need to reach that experience if we will be able to regulate shame in treatment. To achieve these, qualities as self-compassion, acceptance, non-judgemental is needed. Furthermore the therapist´ ability to create an alliance and that we start to speak about shame are important.

1 - 25 of 25
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf