Endre søk
Begrens søket
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård, socialvård och socialtjänst2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna studie beskrivs och analyseras den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria”. Det är berättelsen om hur mellanmänskliga värden har använts för offentliga lösningar byggda på dygder, plikter och nyttoidéer.

    Värdefrågor har alltid varit grundläggande i lagar och förarbeten inom området, men det är ovanligt med uttalat etiska analyser, reflektioner och ställningstaganden i statliga utredningar, propositioner och betänkanden från riksdagsutskott. Det gäller både i äldre tid och under de senaste decennierna.

    Människosynen i lagar och förarbeten om socialtjänsten betonar den enskildes individualitet, möjligheter och behov. Det finns ett tydligt fokus på individuellt oberoende samtidigt som socialtjänstlagens ”portalparagraf” bär spår av en gemenskapsmoral med rötter i akademisk diskussion.

    I dag finns det tecken på skillnader i värden mellan olika grupper, såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionellt etisk värdegrund för äldreomsorgen.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 2.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nätbaserat stöd för att minska sin alkoholkonsumtion: Användarnas uppfattningar om Alkoholhjälpen2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lagerlöf, Hélène
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Audiovisuella intryck, tid och interaktion: socionomstudenters erfarenheter av digitala föreläsningar2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här arbetsrapporten presenteras en studie där vi undersöker socionomstudenters erfarenheter av olika former av nätbaserade föreläsningar inom universitet och högskoleutbildningen under covid-19 pandemin. Genom data inhämtade i en enkätstudie med totalt 141 socionomstudenter besvaras frågeställningar om betydelsen av lärarens röst och bild, tid samt interaktionen mellan deltagare i digitala föreläsningar. Studien undersöker även om studenters upplevelser av ovanstående skiljer sig åt om studenter har rätt till pedagogiskt stöd eller ej. Resultaten visar att audiovisuella intryck i form av lärares röst och bild i digitala föreläsningar är viktigt för studenterna. Gällande tidsaspekten visar studien att studenter tolererar betydligt längre föreläsningar (45 min) än vad pedagogisk litteratur förespråkar. Studenterna anser att interaktionen blir mindre vid digitala föreläsningar men att detta inte nödvändigtvis är något negativt. Studien visar inga skillnader i erfarenheter på grundval om studenter har pedagogiskt stöd eller ej.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete i det svenska samhället2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 19-46Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 5.
    Essen, Johan von
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Avslutning2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 131-134Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Essen, Johan von
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Förord2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 5-5Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Essen, Johan von
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Svedberg, LarsErsta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Medborgerligt engagemang i Sverige 1992-20192020Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Jegermalm, Magnus
    Jönköping University.
    Informella insatser: trender, omfattning och profiler av dem som gör insatser2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 47-62Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete och informella insatser bland människor med utländsk bakgrund2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 115-130Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Linderyd, Andreas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Åbo Akademi, Finland.
    Varumärkesarbetet möter värdegrundsretoriken: En fallstudie av tjänsteföretaget ISS Facility Services2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie av ISS Facility Services beskriver hur ett börsnoterat tjänsteföretag talar om värdegrund, hållbarhet och socialt ansvarstagande och hur en sådan retorik används för att profilera företagets varumärke. I fallstudien – som är del av en doktorsavhandling vid Åbo Akademi 1 – framträder ett företag som har målet att bli världsledande på service och därför tror sig behöva utveckla sitt sociala ansvarstagande och argumentera för ett vidare syfte än ägarnas vinstmaximering. Även om det är utifrån ekonomisk vinst som resultatet ytterst mäts, uttrycker ledande företrädare ambitioner om ett vidare – och mer proaktivt – ansvar i det omgivande samhället. Samtidigt märks en ovana att diskutera intressekonflikter som då uppstår och det verkar inte finnas utvecklade strukturer för att arbeta aktivt med etiskt svåra situationer. Man kan också tala om en otydlighet vad gäller hur en värdegrundsretorik relateras till såväl den övergripande strategin som det strategiska varumärkesarbetet. Studien av ISS illustrerar värdegrundsretorikens komplexitet och kom på så vis att inspirera till en fortsatt undersökning av ideell och offentlig verksamhet, där man sedan länge talat om värdegrund, hållbarhet och socialt ansvarstagande men utifrån historiskt sett skilda logiker och villkor än privata företag.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 11.
    Nordenfelt, Lennart
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Avdelningen för verksamhetsstöd.
    The concepts of dignity: an analysis2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    In this article I provide an analysis of some salient concepts of dignity. The text is a development of a work which was initiated in the year 2000 in the research programme Dignity and Older Europeans (DOE) supported by the European Union.

    The programme was both theoretical and empirical. The empirical part, which was the most comprehensive, consisted of focus-group interviews with health care and social care personnel, elderly persons within health care or social care, and representatives from the general public. The interviews concerned the care of the elderly and attitudes towards the elderly. Some questions concerned how the interviewees conceived the concept of dignity and what they meant by behaviour respectful of dignity in the care of the elderly. Altogether around 1000 focus-group interviews were conducted in seven of the countries involved.

    The theoretical part of the programme consisted of an analysis of the concepts of dignity based on studies of dictionary entries in six languages (English, French, Spanish, Slovakish, Polish and Swedish) as well as previous philosophical analyses of the concept.

    In the theoretical part of the study there emerged four different concepts of dignity: dignity of merit, dignity of moral standing, dignity of identity and human dignity. Characterizations of these concepts have been presented and developed in several publications, for example Nordenfelt (2004) and (2009).

    In the present article this analysis is taken a step further. I take as a starting point some previous studies, including Schroeder (2008), Sulmasy (2013) and my earlier ones, and propose an improvement and clarification of my earlier classification of dignities. At the same time I enlarge the analysis to concern worths in general and how these are attached to entities in general, not just human beings. The four kinds of dignities which I now propose are called: attributed dignity, dignity of inflorescence, dignity of identity and human dignity.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Vilka är medborgarna som inte gör ideella insatser?2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 95-114Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 13.
    Svedberg, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Jegermalm, Magnus
    Jönköping University.
    Inledning2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 7-18Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Givande som medborgerligt engagemang i Sverige2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992-2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 63-78Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Wallman Lundåsen, Susanne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Ideellt arbete och politiskt deltagande2020Inngår i: Medborgerligt engagemang i Sverige 1992–2019 / [ed] Johan von Essen & Lars Svedberg, Stockholm: Ersta Sköndal Bräcke högskola , 2020, s. 79-94Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholms län: Botkyrka, Stockholm och Södertälje2018Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och genomförande: Med utgångspunkt i betänkandet Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) har sociala insatsgrupper under det senaste decenniet utvecklats och spridits i landets kommuner som ett arbetssätt för att förhindra att ungdomar rekryteras till en kriminell livsstil och för att underlätta avhopp från organiserad brottslighet. Sociala insatsgrupper (ofta förkortat SIG) lanserades ursprungligen som en samverkans- eller samarbetsform mellan lokala myndigheter och organisationer, framförallt socialtjänst, skola och polis. Hur detta arbete är tänkt att bedrivas finns beskrivet i två nationellt vägledande dokument – ett från Rikspolisstyrelsen och ett från Socialstyrelsen. Idag ges SIG också i flera kommuner som en individuell behovsprövad socialtjänstinsats som i sig kan innehålla en eller flera insatser. Arbetssättet kan kort beskrivas som att polis och socialtjänst i ett första steg tillsammans rekryterar ungdomar som man bedömer lämpliga för att ingå i en social insatsgrupp. Därefter kopplas skolan och andra resurser i lokalsamhället in för att samordnade olika insatser riktade till den unge och eventuellt också dennes hemmiljö.

    Ersta Sköndal Bräcke högskola har på uppdrag av Stockholm stad utvärderat arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholm och i Botkyrka och Södertälje. Syftet med utvärderingen är att utveckla kunskapen kring sociala insatsgrupper som ett arbetssätt för att motverka en fortsatt kriminell utveckling bland ungdomar och unga vuxna. Utvärderingens fokus ligger på innehållet i insatsen social insatsgrupp, men utvecklingen från samverkans- och samarbetsmodell till behovsprövad biståndsinsats diskuteras också. Empiriskt har utvärderingen genomförts i form av två enkätstudier och två intervjustudier. Enkätstudierna avser dels arbetsprocesserna för SIG i Södertälje och Botkyrka och i åtta stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad, dels vilka insatser deltagarna i SIG-grupper får jämfört med kriminella ungdomar som får andra insatser än SIG. Intervjustudierna omfattar dels socialtjänstpersonal inom SIG med syfte att få en mer fördjupad bild av arbetsprocessen, dels intervjuer med ungdomar som deltagit i SIG.

    Slutsatser: Urvalet av ungdomar till SIG utgår i stor utsträckningen inte från en systematisk bakgrundsanalys av förekomsten av kriminella nätverk och individuella riskfaktorer kopplade till kriminalitet i kommunerna och stadsdelarna. Istället handlar det ofta om en kombination av oro från polisens och socialtjänstens sida och registeruppgifter om redan kända ungdomar med kriminell koppling. Hur denna koppling ser ut kan variera stort men handlar mer sällan om gängkriminalitet eller organiserad brottslighet. Två huvudgrupper kan särskiljas: äldre kriminellt aktiva ungdomar som begår brott av grövre karaktär, och yngre mindre kriminellt belastade som vistas i riskmiljöer. Att rekrytera de tyngst kriminella ungdomarna till SIG har visat sig svårt; bland annat på grund av att polisen är med och ett krav på samtycke till informationsdelning mellan involverade aktörer. Också mindre kriminellt belastade ungdomar kan vara svåra att motivera till en så pass omfattande insats som SIG kan vara.

    Att urvalet av ungdomar till SIG ofta inte bygger på en systematisk bakgrundsanalys utan istället går mer direkt på redan kända ungdomar med kriminella kopplingar leder till en osäkerhet om vilka ungdomar som kan vara en optimal målgrupp för SIG – dels ur ett komparativt perspektiv kommuner och stadsdelar emellan, dels i förhållande till de ursprungliga intentionerna med SIG. 

    Att SIG har utvecklats från en tänkt generell samarbets- eller samverkansmodell mellan i första hand polisen, socialtjänsten och skolan till att också vara en individuell behovsprövad socialtjänstinsats har i den aktuella utvärderingen fått två konsekvenser. En är att utvalsprocessen av ungdomar till sociala insatsgrupper är mindre samordnad och mer bygger på ”tips” från individuella medarbetare än vad som beskrivs i vägledningarna från Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen; och en annan att det har utvecklats ett tydligt salutogent perspektiv på arbetet med ungdomarna inom SIG. Tillsammans med ett aktörsgemensamt individanpassat stöd och att etablera ett engagemang som lever vidare efter SIG- insatsen, kännetecknar det salutogena perspektivet SIG som behovsprövad socialtjänstinsats.

    Det salutogena perspektivet, ett aktörsgemensamt individanpassat stöd, och att etablera ett engagemang som lever vidare efter SIG-insatsen, särskiljer SIG som arbetssättet från andra för målgruppen aktuella insatser. En förutsättning för alla tre funktionerna är de återkommande myndighets- och aktörsövergripande samarbetsmöten som ingår i SIG som arbetssätt, liksom SIG-deltagarnas medgivande till informationsdelning. Mötena möjliggör överblick och koordination, en röd tråd genom hela stöd- /insatsprocessen. En viktig punkt är att mötena genomförs utifrån det salutogena perspektivet för att inte upplevas negativt, som rättegångsliknande från ungdomarnas sida. Något som lyfts fram som särskiljande för SIG jämfört med ordinarie klientarbete är också att samarbetet kan leda till att snabbare och smidigare få fram resurser till en viss individinsats. Utvärderingen visar samtidigt att utöver polisen och socialtjänsten, och i viss mån skolan, så deltar få andra potentiella lokala offentliga och privata aktörer i de övergripande samarbetsmötena.

    Ett perspektiv som idag lyfts inom kriminologin när det gäller ungdomskriminalitet och individualprevention är att kriminalitet, snarare än att ses som kopplad till vissa individer, ska ses om ett inslag i en bredare social problematik som följer vissa grupper i befolkningen och som främst förekommer i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Forskningen pekar också mot att det är svårt att identifiera vilka ungdomar i en riskgrupp som kommer att utveckla en kriminell livsstil. En möjlig konsekvens av detta för arbetet med SIG är att urvalet av och fokuserandet på vissa ungdomar bör kombineras med olika former av resursskapande insatser till riskgruppen som helhet och till nyckelfunktioner i lokalsamhället. Eftersom polisens och socialtjänstens mandat och resurser är begränsade utanför de individuella insatserna så måste ett sådant arbete inkluderar såväl civilsamhällets organisationer och privata företagare som en väl fungerande offentlig service. Det handlar om att motverka segregation och att höja lokalsamhällets socioekonomiska status genom tillgång till grundläggande funktioner som bra bostäder och skolor, ett för breda grupper attraktivt fritids- och föreningsliv, en fungerande arbetsmarknad och möjligheter till egenförsörjning.

    För att SIG ska kunna utvecklas ur ett individuellt perspektiv innebär den skisserade bilden ovan att ett bredare och över tid mer aktivt socialt nätverk än vad som idag ofta är fallet behöver etableras runt SIG- ungdomarna. Detta inte minst då SIG som arbetsform och biståndsinsats är tidsbegränsad. Bredden, långsiktigheten och lokalsamhällets betydelse för att stävja ungdomskriminalitet medför också att fler aktörer än idag måste involveras i såväl det kort- som långsiktiga arbetet för att vidmakthålla och förstärka en positiv individuell utveckling som kan ha påbörjats under SIG-insatsen. Det gäller såväl offentliga myndigheter som företrädare för det lokala civilsamhället. Det kan röra sig om att faktorer som praktikplatser, arbete, boende och fritidsaktiviteter behöver utvecklas för att skapa en materiell och social grund som kan stödja en fortsatt positiv utveckling efter att den formella SIG-insatsen är avslutad.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
1 - 16 of 16
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf