Endre søk
Begrens søket
1 - 39 of 39
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Brännnvall, Mari
    et al.
    Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att arbeta i ”möjlighetsfönstret”: Polis och socialtjänst i samverkan vid akuta ärenden av våld i familjer med barn2023Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, Vol. 30, nr 1, s. 435-455Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article describes and discusses the cooperation between police and social services when working in accordance with the so-called Icelandic model. The aim of this article is to explore what cooperation within the Icelandic model during the “window of opportunity” means for police officers and social workers discretion and their possibility to perform their work in acute cases of domestic violence in families with children. Empirical data consists of interviews with police officers and social workers. Theories of new institutionalism and street level bureaucrats are used in the analysis. Results show that the Icelandic model has led to increased cooperation between police and social workers at the crime scene. The police and social workers state that they can focus to a greater extent on carrying out what they regard as their own tasks in acute cases of domestic violence when they work according to the model. At the same time, the model has entailed increased control of their work, which has reduced the degree of discretion and possibility for professional assessments and priorities. The perception that there is a “window of opportunity” is shared by the police and the social services and they believe that coordinated efforts in the acute phase are important.

  • 2.
    Brännnvall, Mari
    et al.
    Västra Götalands kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Immediate and coordinated responses to domestic violence: Exploring the window of opportunity concept2023Inngår i: Journal of Gender-Based Violence, ISSN 2398-6808, Vol. 7, nr 2Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the window of opportunity concept and its implications for police officers’ and social workers’ perceptions of abused women’s agency. The study consists of a qualitative analysis of semi-structured interviews with eight police officers and eight social workers who have worked according to the so-called Icelandic model. This model is based on the assumption that a window of opportunity exists. It is thus a relevant case for analysing the concept’s implications for practical work with and support of abused women.We found that the empirical basis for the window of opportunity concept was meagre. However, the professionals working with domestic violence thought that the concept was relevant, useful and in accordance with their experiences. During the time period they perceived as the window of opportunity, they attributed agency to abused women, and considered it important to offer support before the window closed. At the same time, they tended to underestimate women’s agency, and viewed a choice not to accept support as a sign that the woman had returned to the abuser.

  • 3.
    Brännvall, Mari
    et al.
    Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att samarbeta i möjlighetsfönstret: Islandsprojektet som modell församverkan mellan polis och socialtjänst i akuta fall av våld i familjer med barn2020Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I delar av Göteborg och Västra Götalandsregionen har en modell för samverkan i akuta fall av våld i familjer med barn utvecklats. Projektet har gått under namnet Islandsprojektet, efter inspiration från hur arbetet bedrivs på Island. En central utgångspunkt i modellen är att det vid akuta våldshändelser ofta öppnas ett öppnas ett möjlighetsfönster under vilket förövare och utsatta är mer motiverade att förändra sin situation. Insatser under detta möjlighetsfönster ät tänkt att skapa bättre förutsättningar såväl för en effektiv lagföring av brottet, som för att brottsoffer ska ta emot stöd och hjälp. För att kunna ta vara på det fönstret krävs dock ett nära samarbete, snabba överlämningar av ärenden mellan olika verksamheter och korta väntetider.

    Det övergripande syftet med vår presentation är att beskriva den modell för samarbetet mellan polis och socialtjänst vid akuta fall av våld i familjer med barn som utvecklats inom ramen för Islandsprojektet samt diskutera vad den innebär ur ett professionsperspektiv. Följande frågeställningar besvaras:

    • Hur kan polis och socialtjänst samarbeta i det ”möjlighetsfönstret” som kan uppstå vid akuta ingripanden i situationer av våld i familjer med barn?
    • Vad innebär de samarbetsformer som utvecklas för polisers respektive socionomers handlingsutrymme och möjligheter att genomföra det de uppfattar som sitt uppdrag?

    Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med olika samverkansaktörer i Islandsprojektet, framförallt polis och socialtjänst. 

  • 4.
    Börjeson, Martin
    et al.
    FoU Södertörn.
    Dahlin, Anders
    Stiftelsen Södertörns och Väddö folkhögskolor.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. Linköpings universitet.
    Rydenstam, Klas
    Statistiska Centralbyrån.
    Folkhögskoledeltagarundersökning 2010: Folkbildning för alla?2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här rapporten presenteras Folkbildningsrådets första folkhögskoledeltagarundersökning. Den är samtidigt en av de nationella utvärderingar av folkbildningen som Folkbildningsrådet utför på uppdrag av regering och riksdag. Utvärderingen har genomförts för att visa vilka folkhögskolans deltagare är i demografiskt avseende, och för att spegla deras omedelbara och mer långsiktiga erfarenheter av sina folkhögskolestudier.

    Undersökningen omfattar folkhögskolans deltagare i långa kurser under vårterminerna 2006–2010. Det empiriska underlaget har samlats in med hjälp av två enkätundersökningar som genomförts i samarbete med Statistiska Centralbyrån, samt en kompletterande intervjustudie. Även Folkbildningsrådets nationella deltagarstatistik har använts.

    I rapporten visas att tiden vid folkhögskolan har förbättrat många deltagares möjligheter på arbetsmarknaden. Men framför allt har folkhögskolestudierna inneburit personlig utveckling. Deltagarna vittnar om stärkt självförtroende, ökat samhällsengagemang och bredare fritidsintressen. De engagerade lärarna och samarbetet i de heterogena studerandegrupperna framhålls som särskilt betydelsefulla.

    Antalet och andelen deltagare med funktionsnedsättning och deltagare med utländsk bakgrund har ökat under senare år, framför allt inom de allmänna kurserna. Dessa deltagares erfarenheter är också övervägande positiva, även om de kommer till folkhögskolan med delvis andra behov och förutsättningar än övriga.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 5.
    Dahl, Fanni
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Metoder för att motivera våldsutsatta och våldsutövande personer till stöd: En scoping review2023Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 2, s. 355-367Artikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna litteraturöversikt kartläggs och beskrivs befintlig forskning om hur män som utövar våld i nära relation respektive kvinnor som utsätts för våld i nära relation motiveras till att ta emot stöd. 13 artiklar inkluderades i litteraturöversikten där två skilda angreppssätt identifierades; Second Responder program (SRP) och inledande motiverande insats. Båda visar på goda resultat i bemärkelsen ökad tillgång till och användning av stöd. Det är dock oklart vilka effekter insatserna har för återfall i brott. Framtida projekt och studier bör hantera tvetydigheten i återfall som utfallsmått och studier bör kompletteras med brukares egna röster om insatserna.

  • 6.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Behovet av stöd till våldsutsatta kvinnor2018Inngår i: Manifest: För ett socialt arbete i tiden / [ed] Magnus Dahlstedt; Philip Lalander, Lund: Studentlitteratur AB, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Carriers of the Troublesome Violence: The Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence2018Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, nr 1, s. 61-73Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In Sweden, the social services’ responsibility for abused women has been reinforced and clarified on several occasions since the 1990s. At the same time, the knowledge of their work is undeveloped. This article analyses the social services’ support for female victims of domestic violence with a focus on organisation, based on the concepts of specialisation and specialists. The study consists of qualitative interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The study shows great organisational variation between the municipalities, although most have some sort of specialised units or person-bound specialisation. Colleagues, training and  external supervision are factors the social workers emphasise as important in working with female victims of violence, a social problem described as both special and difficult. The different forms of organisation and specialisation influence the support the social services offer abused women.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2016Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forskning om socialtjänstens arbete med våld i nära relationer2018Inngår i: Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik / [ed] Eveliina Sinisalo; Linn Moser Hällén, Stockholm: Liber, 2018, s. 144-158Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Gränsytor under förhandling: – om socialtjänstens ansvar för stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2018Inngår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 3-4, s. 269-286Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines social workers’ perceptions of the social services’ mission and task as regards support for women who are subjected to violence in close relationships and where the social services are considered to be limited. The study is qualitative and based on interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The interviews have been analysed with conventional content analysis. The analysis shows that the task or obligation of the social services can be formulated in two different ways: to offer support to women exposed or previously exposed to violence in close relationships, or to offer support to women who have left or intend to leave a relationship where they have been subjected to violence. In the analysis of social workers’ descriptions of support they offer, as well as the boundaries for what is beyond the social services’ responsibility, three levels can be identified. The first level, consisting of financial support, placements at women’s shelters and a social worker to talk to, forms a sort of core for the work in the social services, which most, albeit to varying degrees, offer. The second level describes forms of enhanced support, and the third level describes such support which only a few state that they work with or where responsibility issues are more diffuse.

  • 11.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck2012Inngår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, nr 3, s. 51-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Med startpunkt i Kvinnofridspropositionen från 1997 undersöks i den här artikeln sex statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Analysen fokuseras kring hur kategorier som klass, kön och etnicitet synliggörs i det studerade materialet och hur detta kan förstås i relation till det lagstiftade stöd som formuleras för kvinnorna. I artikeln framkommer att de våldsutsatta kvinnorna framförallt beskrivs som kvinnor. I en del av texterna lyfts grupper av kvinnor (utländska, äldre, missbrukande t ex) upp som särskilt stödbehövande. Det handlar dock inte om en förståelse av hur olika maktstrukturer påverkar kvinnornas utsatthet för våld och deras skilda erfarenheter av konsekvenserna av våldet. Framställningen av den våldsutsatta kvinnan som å ena sidan ”vem som helst” och å andra sidan ”den andra” bidrar sannolikt till att det stöd som formuleras riskerar att inte möta de reella behov av stöd som våldsutsatta kvinnor har.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 12.
    Ekström, Veronica
    Linköpings universitet.
    Negotiating and justifying social services’ support for female victims of domestic violence2017Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 7, nr 1, s. 18-29Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The social services in Sweden have become key actors in the field of support for female victims of domestic violence. However, knowledge about what kind of support the social services offer is underdeveloped. The aim of this article is to examine social workers’ perceptions of the needs they meet among female victims of domestic violence, what kind of support they offer to meet these needs, and how they use their discretion to negotiate and justify their work. The article builds on a qualitative analysis of interviews with social workers. The analysis shows that the social workers have a great deal of discretion, as a result of framework legislation and a high status among local politicians and managers. However, both specialisation and a lack of available services limit their discretion. What an abused woman is offered or is entitled to is negotiated and justified depending on, for example, which services are available, whether the woman is considered to have own resources (not only financial but also emotional and practical), and if the social worker is available. Three main strategies for reducing workload are identified: increasing demands for authority decisions, transferring responsibility to others, and placing requirements on the abused women’s actions and attitudes.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nätbaserat stöd för att minska sin alkoholkonsumtion: Användarnas uppfattningar om Alkoholhjälpen2019Rapport (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Redo att återgå till livet: Aktivt kamratstöd till unga vuxna i psykiatrisk slutenvård2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom (Kamratstödsprojektet) som Ersta Sköndal högskola har genomfört på uppdrag av Fountain House i Stockholm. Studien är finansierad av Fountain House. Den är genomförd av doktorand Veronica Ekström och docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

    Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur verksamheten i Kamratstödsprojektet kan bidra till den enskildes återhämtningsprocess och hur samverkan mellan en ideell organisation som Fountain House och en av landstingets psykiatriska vårdmottagningar fungerar.

    Studien visar att unga vuxna med psykisk ohälsa inte är en homogen grupp och inte heller deltagarna i Kamratstödsprojektet är det. De har haft olika mycket kontakt med kamratstödjarna och i varierande grad deltagit i den arbetsinriktade dagen på Fountain House och i de sociala aktiviteterna. Verksamheten i Kamratstödsprojektet förefaller ha bestått av tre olika typer av verksamhet: a) individuella stödjande samtal/möten/information om verksamheter och rättigheter, b) social gruppverksamhet inom ramen för projektet och c) integrering i Fountain House arbetsinriktade dag.

    Studien visar också att trots att det har funnits organisatoriska svårigheter i och runt om projektet så har verksamheten fortlöpt och vid projekttidens slut är psykiatrin och Fountain House överens om att fortsätta att bygga vidare på det samarbete som har upparbetats.

    Titeln på rapporten – Redo att återgå till livet – är hämtad från en av intervjuerna med deltagare i projektet. Han beskriver sitt liv före och efter sin psykos och sin väg tillbaka till arbete och studier, eller som han själv beskriver det: till livet.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Relationsvåldscentum ur ett brottsutredande perspektiv: Om betydelse av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens brottsutredande arbete2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka den typ av stöd som erbjuds på Relationsvåldscentrum och vilken betydelse detta stöd har i det brottsutredande arbetet. I rapporten analyseras samtliga inkomna polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning under 2009 i Västerorts polismästardistrikt, där Relationsvåldscentrum finns.

    Relationsvåldscentrum är en verksamhet som bedrivs i samverkan mellan socialtjänsten och polismyndigheten vid Västerorts polismästardistrikt. En av Relationsvåldscentrums huvudsakliga uppgifter är att stötta kvinnor så att de orkar och vågar medverka i polisutredningarna. Studien som redovisas i den här rapporten visar att stöd från Relationsvåldscentrum inte har någon påverkan på hur deras inställning till polisutredningen beskrivs i akterna. De framstår som i lika hög grad tveksamma som kvinnor som inte har stöd från Relationsvåldscentrum. Men som den här studien också visar, är ”medverkan” i polisutredningen svår att fånga genom att studera förundersökningsmaterialet. En kvinna som ena dagen bestämt säger att hon inte vill medverka kan ändå komma på ett förhör ett par veckor senare. Många kvinnor framstår som ambivalenta, snarare än ensidigt positivt eller negativt inställda.

    De flesta polisanmälningarna, 70 procent, läggs ned och den vanligaste motiveringen är att brott inte kan styrkas. I knappt 30 procent väcks åtal. De faktorer som i störst utsträckning ökar sannolikheten för att åtal ska väckas är att det har hörts vittnen som stödjer kvinnans berättelse, att det finns dokumenterade skador, att mannen också är misstänkt för andra brott samt att han erkänner. Kvinnans medverkan, barnförhör och tidigare anmälningar om våld i nära relation ökar också sannolikheten för åtal. Ett av målen för Relationsvåldscentrum är att åtalsfrekvensen ska öka när kvinnan får stöd. Den här studien ger också stöd för det. Åtal väcks oftare i de ärenden där kvinnor har stöd från Relationsvåldscentrum, jämfört med ärenden där kvinnan inte har stöd.

    Fulltekst (pdf)
    Relationsvåldscentrum ur ett brottsutredande perspektiv
  • 16.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Socialtjänstens ansvar enligt lagstiftningen2018Inngår i: Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori och praktik / [ed] Eveliina Sinisalo; Linn Moser Hällén, Stockholm: Liber, 2018, s. 101-108Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor i rättsprocessen: En undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 poäng / 30 hpOppgave
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 18.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor under rättsprocessen: en undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Relationsvåldscentrum (RVC) is a support center for physically and mentally abused persons and who have made a complaint to the police regarding domestic violence. The target group mainly is women who experienced domestic violence, but also men who experienced domestic violence from another man. Persons who are subject to honor related violence is also included. The project is a collaboration between Social Services, Police and Prosecutors in Västerort, Stockholm.

    In this paper, the significance RVC has had on the abused women and the collaborating authorities has been investigated. The aim has been to deepen the understanding by using an organization theoretical perspective. The project has been analyzed with the help of theoretical concepts from New institutionalism in organizational theory in particular. The focus for the analysis has been three concepts: inhibiting/promoting factors for collaboration, coherence/conflict between the actors and legitimacy. Several data collections have been made over three years. Six women were interviewed regarding their experiences of RVC. A questionnaire was distributed among the visitors at RVC. Personnel of the collaborating authorities have also answered a questionnaire and some have participated in focus group interviews. Managers and representatives of the authorities have been interviewed individually. The empirical data has been used for descriptive analysis of RVC and the significance RVC has had for the abused women and for the public authorities. The analysis has been done in an organization theoretical framework. It has been possible to identify a number of legitimacy-building factors that probably contributed to why the RVC is perceived as a successful project. The study has shown that RVC is a collaborative project with collaboration in two levels: operational and strategic. Three main themes, as to why the authorities want to collaborate have been identified: improved performance, communication/focus on issues and to improve contact and understanding of each other's professional roles.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 19.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: andra verksamhetsåret2009Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Relationsvåldscentrum andra verksamhetsåret
  • 20.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: Tredje verksamhetsåret2010Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    FULLTEXT01
  • 21.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Violence against women : social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer : socialtjänstens stöd under rättsprocessen]2015Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, nr 5, s. 661-674Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Socialarbetare och socialt arbete har blivit kritiserade för att misslyckas med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt, för att lägga skulden på kvinnan och för att inte se våld mot kvinnor i nära relationer som ett problem. Samtidigt är det socialtjänsten som är ansvarig för att ge stöd till misshandlade kvinnor enligt tilläggen i socialtjänstlagen (2001). I den här artikeln undersöks våldsutsatta kvinnors egna erfarenheter av stöd i samband med polisutredningar om våld i nära relationer. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex kvinnor som har fått stöd från Relationsvåldscentrum (RVC). De huvudsakliga resultaten i artikeln visar att stöd i samband med rättsprocessen är viktigt. Kvinnors tidigare erfarenheter eller uppfattningar om socialtjänsten kan hindra dem från att ta hjälp från eller vända sig till socialtjänsten för stöd.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Berg, Lena
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: första verksamhetsåret2008Annet (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Relationsvåldscentrum första verksamhetsåret
  • 23.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Forthmeiier, Felicia
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kvalitet i skyddat boende2022Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Skyddat boende är en viktig insats för många som utsatts för våld i nära relation. I takt med att mäns våld mot kvinnor uppmärksammats allt mer i Sverige görs också fler placeringar i skyddat boende, men också en förskjutning som innebär att allt fler skyddade boenden drivs av privata aktörer. Samtidigt pågår diskussioner om upphandling, kvalitetssäkring och tillståndsplikt inom detta område.

    I ett flerårigt forskningsprojekt studerar vi hur kvalitet och upphandling av skyddat boende hanteras inom socialtjänsten. Vid detta seminarium kommer vi att presentera preliminära resultat från delar av vårt forskningsprojekt. Vi kommer att reflektera kring utvecklingstendenser, vad marknadiseringen innebär och kvalitetsbegreppets betydelse i relation till insatsen skyddat boende.

    Veronica Ekström är docent i socialt arbete och verksam som lärare och forskare på Marie Cedershiöld högskola. På seminariet deltar också doktorand Felicia Forthmeiier som kommer att presentera sitt kommande avhandlingsarbete om tillståndsplikt för skyddade boenden.

  • 24.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Hvenmark, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Ett pris man får betala?: Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende2022Inngår i: Sociologisk tidskrift, ISSN 0038-0342, Vol. 59, nr 4, s. 447-471Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    While most shelters for abused women in Sweden used to be run by the women’s movement, about half of the shelters are, today, operated by private companies. The social services’ procurement of these shelters has resulted in increased demands for quality and monito-ring. This article examines perceptions of quality regarding shelters among local politicians on municipal level and managers in the social services. The analysis shows that perceptions of quality range from adherence to the social services’ assignment orders to evidence, cost-effectiveness, and competence among staff both at the social services and shelters. Moreover, an overly “caring” attitude among staff both at the social services and shelters is portrayed as problematic and unprofessional. The article concludes that the social services’ work with quality, procurement of, and placements in shelters can constitute an unwieldy conf lict surface where logics and practices typical of both market and welfare are pitted against each other

  • 25.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Johansson, Magnus
    Karolinska Institutet; Beroendecentrum, Stockholms läns landsting.
    Choosing internet-based treatment for problematic alcohol use - why, when and how?: Users’ experiences of treatment online2020Inngår i: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 15, s. 1-11, artikkel-id 22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Internet-based treatment has emerged as a cost-effective option for reaching people who for different reasons are not reached by traditional treatment. Internet-based treatment for problematic alcohol use, specifically, has been found to show results on par with other forms of treatment. However, in-depth knowledge of users’ experiences is required to understand what works, and what needs further development. The aim of this study is to investigate the help-seeking motives among users of an internet-based service for problematic alcohol use, as well as the users’ experiences of the support available through the service.

    Method: The study consists of a thematic analysis of interviews with 38 former users of the internet-based intervention Alkoholhjälpen.

    Results: The analysis shows that health and relationship factors, as well as feelings of shame, were important motives for the users’ decisions to reduce their drinking. Availability and anonymity seem to have been important reasons for choosing internet-based support. The different treatment components, i.e. ICBT program, therapist support and discussion forum, were each perceived as helpful by some users but not by others. Treatment components were described as more useful when users were able to personally identify with the content, and when it helped them reflect on their own alcohol consumption.

    Conclusions: There are several aspects that are relevant, beyond the comparison between components, if we want to understand what works and for whom in internet-based treatment. Internet-based treatment services should be generous in terms of options for the users.

  • 26.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Johansson, Magnus
    Karolinska Institutet.
    Mothering in the context of fathers’ problematic alcohol use2021Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 24, nr 4, s. 591-602Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to broaden the knowledge about how mothers are affected by the other parent’s problematic alcohol use. The study is qualitative and based on interviews with 23 mothers. Theories of motherhood are used in the analysis. Due to the fathers’ problematic alcohol use, the mothers are not only responsible for the child–father relationship, but also for all the practicalities concerning children and their safety. These responsibilities are, to a large extent, the same before and after a separation. For children growing up with a parent who has a problematic alcohol use, the other parent can be a protective factor. The results reveal how much stress and strain mothers face due to the other parents’ problematic alcohol use and also that they are in need of support to better handle their and their children’s situation. However, most of them experience lack of support. Support seems to be connected to the shared parenthood and therefore depending on fathers’ participation and social workers fail to acknowledge the mothers’ needs. Furthermore, the mothers’ ability to compensate for fathers’ flaws in fact plays a part in society not supporting the mothers.

  • 27.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, Magnus
    Karolinska institutet.
    No other choice than to go on: Mothers’ experiences of sharing parenthood with someone who has a problematic alcohol use2023Inngår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 13, nr 3, s. 380-392Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Having someone with problematic alcohol use in one’s life is connected to reduced personal wellbeing. For children in such families, support from a parent without alcohol problems can be a protective factor. However, there is a limited body of research on the challenges facing parents who do not have a drinking problem of their own but have children with someone who does. This study investigates how mothers are affected by the other parent’s problematic alcohol use and how mothers’ need for support can be understood. The study uses a qualitative design and consists of interviews with 23 mothers who have children together with a man who has a problematic alcohol use. The Stress-Strain-Coping-Support model developed by Orford and colleagues, is used in the analysis. Even though most mothers in the study are separated, they describe a lot of stress and strain, caused by the father’s problematic alcohol use. Parenthood can be regarded as a special form of stress. Constant worrying for your children is also a special form of strain affecting the parent without problematic alcohol use. Three areas of support needs are identified: therapeutic support, information and help to manage the father. However, the study also reveals great difficulties in finding support.

  • 28.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, Magnus
    Karolinska institutet; Stockholms läns landsting.
    Sort of a nice distance: a qualitative study of the experiences of therapists working with internet-based treatment of problematic substance use2019Inngår i: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 14, s. 1-11, artikkel-id 44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Internet interventions have been developed and tested for several psychiatric and somatic conditions. Few people with substance use disorders receive treatment and many drug users say that they would prefer getting help from online tools. Internet interventions are effective for reducing alcohol and cannabis use. The aim of the current study is to understand differences between internet-based and face-to-face treatment of problematic substance use. The concept of alliance will be used as a theoretical frame for understanding differences between internet-based treatment and face-to-face treatment, as perceived by therapists.

    Method: The study has a qualitative design and is based on 3 focus group interviews with 12 therapists working with internet-based treatment for alcohol or cannabis use problems within five different programs.

    Results: The analysis revealed five themes in the differences between internet-based and face-to-face treatment: communication, anonymity, time, presence and focus. Treatment online in written and asynchronous form creates something qualitatively different from regular face-to-face meetings between patients and therapists. The written form changes the concept of time in treatment, that is, how time can be used and how it affects the therapist’s presence. The asynchronous (i.e. time delayed) form of communication and the lack of facial expressions and body language require special skills.

    Conclusions: There are important differences between internet-based treatment and face-to-face treatment. Different aspects of the alliance seem to be important in internet-based treatment compared to face-to-face.

  • 29.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lagerlöf, Hélène
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Audiovisuella intryck, tid och interaktion: socionomstudenters erfarenheter av digitala föreläsningar2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här arbetsrapporten presenteras en studie där vi undersöker socionomstudenters erfarenheter av olika former av nätbaserade föreläsningar inom universitet och högskoleutbildningen under covid-19 pandemin. Genom data inhämtade i en enkätstudie med totalt 141 socionomstudenter besvaras frågeställningar om betydelsen av lärarens röst och bild, tid samt interaktionen mellan deltagare i digitala föreläsningar. Studien undersöker även om studenters upplevelser av ovanstående skiljer sig åt om studenter har rätt till pedagogiskt stöd eller ej. Resultaten visar att audiovisuella intryck i form av lärares röst och bild i digitala föreläsningar är viktigt för studenterna. Gällande tidsaspekten visar studien att studenter tolererar betydligt längre föreläsningar (45 min) än vad pedagogisk litteratur förespråkar. Studenterna anser att interaktionen blir mindre vid digitala föreläsningar men att detta inte nödvändigtvis är något negativt. Studien visar inga skillnader i erfarenheter på grundval om studenter har pedagogiskt stöd eller ej.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    I rättvisans tjänst: leder stöd till våldsutsatta kvinnor till fler åtal?2015Inngår i: The Past, the Present and the Future of Police Research: Proceedings from the fifth Nordic Police Research seminar / [ed] Rolf Granér & Ola Kronkvist, Växjö: Linnéuniversitetet , 2015, s. 231-246Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktigt politisk målsättning i Sverige är att den som utsätter någon för våld i nära relation ska hållas ansvarig och straffas. Genom ny lagstiftning, mediakampanjer och samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst har kvinnor som utsatts för våld i nära relationer uppmanats att polisanmäla våldet och att medverka i polisutredningarna. Syftet med den här artikeln är att undersöka huruvida socialtjänstens riktade stöd under polisutredningen, resulterar i fler åtal. Studien baseras på polisens förundersökningsmaterial och analyseras med hjälp av multivariat regressionsmetod. Resultatet visar att starka bevis, såsom vittnen och dokumenterade skador, men också att mannen erkänner och att kvinnan inte tvekar i sin medverkan i polisutredning, är viktiga faktorer för beslutet att åtala. Stöd till den våldsutsatta kvinnan från socialtjänsten ökar också sannolikheten för att åtal ska väckas, men effekten är mindre och statistiskt osäker.

  • 31.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    In the service of justice: Will social support to victims of domestic violence increase prosecution?2016Inngår i: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 22, nr 3, s. 257-267Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To hold perpetrators of domestic violence accountable and punish them for their offences has been an important goal in the political rhetoric concerning domestic violence in Sweden. Through new legislation, media campaigns and collaboration projects between the police and the social services, women who have been victims of domestic violence have been urged to report to the police and remain in the criminal investigation process. The purpose of this study is to examine whether social support given at police stations will result in more prosecutions. The study is based on data collected from police investigations and analysed by a multivariate regression method. The results show that strong evidence for prosecution, such as the presence of witnesses and documented injuries, and also the offender’s position on the allegations and whether or not the woman hesitates to participate in the criminal investigation, are the most important factors for a decision to prosecute. Support to the victim from the social services also increases the probability of prosecution, but the impact is smaller and uncertain. It is concluded that this form of support should not be based on the requirement that the woman has made a police report, but rather be given to all victims of domestic violence.

  • 32.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Olin Dahl, Fanni
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Samverkan som berikar: Utvärdering av IGOR-projektet2023Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Under 2022 har Marie Cederschiöld högskola haft i uppdrag att utvärdera IGOR-projektet, vilket är ett samverkansprojekt mellan polismyndigheten och socialtjänsten på Södermalm i Stockholm. IGOR arbetar uppsökande med mäns våld mot kvinnor i nära relation och informerar, motiverar, erbjuder psykosocialt eller praktiskt stöd samt lotsar till andra avdelningar inom socialtjänsten eller polismyndigheten. Utvärderingens syfte har varit att undersöka hur projektet bidrar till att informera om och motivera till stödinsatser för våldsutsatta och våldsutövare. I syftet ingår att dokumentera hur samverkan mellan polis och socialtjänst fungerar i praktiken. I rapporten redovisas hur poliserna och socialsekreterarna i projektet arbetar för att i samverkan informera om och motivera till stöd, men också att de själva ger stöd till framförallt våldsutsatta kvinnor. Vidare diskuteras huruvida projektet bidrar till förbättrade möjligheter att informera om och motivera till stöd och vilka eventuella hinder och framgångsfaktorer som kan identifieras. Utvärderingen baseras på i huvudsak kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från polismyndigheten och socialtjänsten. Utöver dessa intervjuer har utvärderingen haft tillgång till IGOR:s egen statistik. Åtta brukare som har haft kontakt med projektet har också intervjuats.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
    Download (jpg)
    presentationsbild
  • 33.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Robertsson, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad2021Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Jämförelse med socialtjänstens ordinarie arbete, 3) Organisation, 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelarnas RVT; 4) Enkät till personal i RVC respektive stadsdelarnas RVT om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning. Utvärderingens övergripande slutsats är att RVC är av central betydelse för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns en rad områden där det går att se stor potential till förbättringar.

    Fulltekst (pdf)
    Utvärdering av RVC
  • 34.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Brännvall, Mari
    VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att samverka vid akuta våldshändelser i familjer med barn: Utvärdering av Islandsprojektet2020Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten redovisar resultat från en utvärdering av arbete mot våld i nära relationer, vilket har bedrivits i ett projekt med syfte att utveckla arbetet mot våld vid akuta våld-shändelser. Projektet kallas Islandsprojektet och är ett utvecklings- och samarbetsprojekt i Göteborg, Västra Götaland. Islandsprojektet har pågått under åren 2016 till 2019 under ledning av VKV - Västra Götalands-regionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Islandsprojektets syfte var att utveckla ett konkret och effektivt samarbete eller samverkan mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst samt hälso- och sjukvård. Samarbetet/samver-kan har fokuserat på handläggning och uppföljning på en operativ nivå vid akuta våldshän-delser i familjer med barn utifrån ett barnrättsperspektiv.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Inngår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 36.
    Forthmeiier, Felicia
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Quality in Shelters: Experiences from Female Victims of Domestic Violence2023Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Shelters in Sweden have been the subject of marketization and professionalization during the last decade. In most cases, it is the municipal social services who grants a woman placement in shelter and buys shelter services from either the women’s shelter movement or a private for-profit shelter. The social service are ought to ensure the shelters have a good qaulity standard. However, what good quality in shelter consists of is both relative and contextual. Different actors in a given context tend to represent different interests. Hence, it is difficult to define what quality is and therefore also ensuring and following up on measure of quality. This study investigates what quality in shelters is, according to female victims of domestic violence. The study has a qualitative design using semistructured interviews with 19 women who have experienced staying at a shelter. Several women describe quality in terms of the shelter’s staff members having miltifaceted traits. Simplified, quality of the staff is a combination of two different character types; the “professional staff member” who is educated, specialised on violence and can offer support and guidance and the “charitable staff member” who offers warmth, empathy and a more personal version of herself in order to meet the battered woman not only as a battered woman, but as a whole person with her own strengths, capacities and will. Another aspect of quality is the complexity of shelters’ rules; locked doors and security systems create a sense of unfairness when, as a victim, having to adjust to and living with daily-life restrictions as such. Diminishing the feeling of imprisonment seems to be an important aspect of improving quality in shelters. The study will provide knowledge about how quality in shelters can improve, knowledge that is important for further development of shelter practices for female victims of domestic violence.

  • 37.
    Klarare, Anna
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Godskesen, Tove
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Faculty of Nursing and Health Sciences, Nord University, Bodø, Norway.
    Westman, Jeanette
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mattsson, Elisabet
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Department of Women’s and Children’s Health, Healthcare Sciences and e-Health, Uppsala University, Uppsala, Sweden.
    Kneck, Åsa
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Treatment of trauma-related conditions for people in homelessness: A scoping review2024Inngår i: Journal of social distress and the homeless, ISSN 1053-0789, E-ISSN 1573-658XArtikkel, forskningsoversikt (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    People in homelessness face significant health inequities, with tri-morbidity, exposure to violence, substance use- and post-traumatic stress disorder. The aim of this scoping review was to describe treatments for trauma-related conditions for persons in homelessness. Systematic searches were performed in three databases: PubMed, PsycInfo and Scopus, guided by the PRISMA checklist. Nine studies fulfilled the criteria and were included in the review. Results show no randomized studies specifically focusing on treatment of trauma-related conditions for people in homelessness. Studies described interventions or programs that focused on consolidating and developing participants’ own strengths and skills to better navigate life with the challenges of homelessness, trauma, and PTSD. Treatment of trauma-related conditions may have positive effects for people in homelessness, as for others. Multimodal treatments, developing personal strengths and skills for people in homelessness, show potential to decrease trauma symptoms, however, more robust studies are needed for inferences and recommendations. 

  • 38.
    Siljeholm, Ola
    et al.
    Karolinska institutet; Stockholms läns sjukvårdsområde, Region Stockholm.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    A shift in focus: Mothers’ descriptions of sharing a child with a co-parent with unhealthy alcohol use after participating in a support program2023Inngår i: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 18, nr 12Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background

    Unhealthy alcohol use (UAU) affects not only the drinking individual, but also significant others (SOs), such as partners and children. Most of the harm to others caused by alcohol can be attributed to common, moderate drinking patterns, but existing studies have mainly included SOs of individuals with severe UAU. There is a need for increased knowledge regarding SOs of individuals in an earlier stage of UAU and efficacious support programs for this group. The aims of this study were to investigate reasons for seeking support as described by SOs sharing a child with a co-parent with UAU and to investigate how SOs perceived effects of a web-based self-delivered support program.

    Methods

    A qualitative design conducting semi-structured interviews with 13 female SOs sharing a child with a co-parent with UAU. The SOs were recruited from a randomized controlled trial of the web-based program and had completed at least two of four modules in the program. Transcribed interviews were analyzed using conventional qualitative content analysis.

    Results

    Regarding reasons for seeking support, we created four categories and two subcategories. Main reasons were wanting validation/emotional support and coping strategies for handling the co-parent, and negative perceptions of available support options for SOs. Regarding perceived effects of the program, we created three categories and three subcategories. Main effects were an improved relationship to their children, increased own positive activities, and less adaptation to the co-parent, though SOs also mentioned what was perceived as missing in the program. We argue that the interviewees represent a population of SOs living with co-parents with slightly less severe UAU than previous studies and therefore provide new insights for future interventions.

    Conclusions

    The web-based approach with potential anonymity was important for facilitating support-seeking. Support for the SOs themselves and coping strategies for co-parent alcohol consumption were more common reasons for seeking help than worry about the children. For many SOs, the program was a first step in seeking further support. Spending more dedicated time with their children and being validated as living under stressful conditions were described by the SOs as particularly helpful.

  • 39.
    Åkerlund, Nina
    et al.
    Jönköping University.
    Ekström, Veronica
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, David
    Jönköping University.
    Examensmålet mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer: Socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap, erfarenhet och förmåga gällande våld i nära relationer i början och slutet av utbildningen2023Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 100, nr 2, s. 321-335Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna tvärsnittsstudie undersöks 538 socionom- och sjuksköterskestudenters uppfattningar om sin kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. En betydande andel av studenterna skattar att de har kunskap om och erfarenhet av att arbeta med våld redan i början av sina studier. Kunskap som de fått via tidigare utbildningar och arbetslivserfarenheter. Studenternas skattningar indikerar att de aktuella utbildningarna innehåller våld, även om omfattningen varierar. Studien visar på få skillnader mellan sjuksköterske- och socionomstudenters upplevda kunskap och erfarenhet. Studenternas skattningar tydliggör att studenter tillägnar sig kunskap och erfarenhet även via undervisningen, VFU och arbete vid sidan av studierna och att studenter i slutet av utbildningarna skattar sin kunskap och förmåga att agera professionellt högre, jämfört med studenter i början av utbildningarna.

1 - 39 of 39
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf