Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Gränsytor under förhandling: – om socialtjänstens ansvar för stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2018Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, E-ISSN 2003-5624, nr 3-4, s. 269-286Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article examines social workers’ perceptions of the social services’ mission and task as regards support for women who are subjected to violence in close relationships and where the social services are considered to be limited. The study is qualitative and based on interviews with 16 social workers in eleven municipalities. The interviews have been analysed with conventional content analysis. The analysis shows that the task or obligation of the social services can be formulated in two different ways: to offer support to women exposed or previously exposed to violence in close relationships, or to offer support to women who have left or intend to leave a relationship where they have been subjected to violence. In the analysis of social workers’ descriptions of support they offer, as well as the boundaries for what is beyond the social services’ responsibility, three levels can be identified. The first level, consisting of financial support, placements at women’s shelters and a social worker to talk to, forms a sort of core for the work in the social services, which most, albeit to varying degrees, offer. The second level describes forms of enhanced support, and the third level describes such support which only a few state that they work with or where responsibility issues are more diffuse.

  • 2.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Hvenmark, Johan
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion.
    Ett pris man får betala?: Om kvalitet i socialtjänstens arbete med skyddat boende2022Ingår i: Sociologisk tidskrift, ISSN 0038-0342, Vol. 59, nr 4, s. 447-471Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    While most shelters for abused women in Sweden used to be run by the women’s movement, about half of the shelters are, today, operated by private companies. The social services’ procurement of these shelters has resulted in increased demands for quality and monito-ring. This article examines perceptions of quality regarding shelters among local politicians on municipal level and managers in the social services. The analysis shows that perceptions of quality range from adherence to the social services’ assignment orders to evidence, cost-effectiveness, and competence among staff both at the social services and shelters. Moreover, an overly “caring” attitude among staff both at the social services and shelters is portrayed as problematic and unprofessional. The article concludes that the social services’ work with quality, procurement of, and placements in shelters can constitute an unwieldy conf lict surface where logics and practices typical of both market and welfare are pitted against each other

  • 3.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Johansson, Magnus
    Karolinska Institutet; Beroendecentrum, Stockholms läns landsting.
    Choosing internet-based treatment for problematic alcohol use - why, when and how?: Users’ experiences of treatment online2020Ingår i: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 15, s. 1-11, artikel-id 22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Internet-based treatment has emerged as a cost-effective option for reaching people who for different reasons are not reached by traditional treatment. Internet-based treatment for problematic alcohol use, specifically, has been found to show results on par with other forms of treatment. However, in-depth knowledge of users’ experiences is required to understand what works, and what needs further development. The aim of this study is to investigate the help-seeking motives among users of an internet-based service for problematic alcohol use, as well as the users’ experiences of the support available through the service.

    Method: The study consists of a thematic analysis of interviews with 38 former users of the internet-based intervention Alkoholhjälpen.

    Results: The analysis shows that health and relationship factors, as well as feelings of shame, were important motives for the users’ decisions to reduce their drinking. Availability and anonymity seem to have been important reasons for choosing internet-based support. The different treatment components, i.e. ICBT program, therapist support and discussion forum, were each perceived as helpful by some users but not by others. Treatment components were described as more useful when users were able to personally identify with the content, and when it helped them reflect on their own alcohol consumption.

    Conclusions: There are several aspects that are relevant, beyond the comparison between components, if we want to understand what works and for whom in internet-based treatment. Internet-based treatment services should be generous in terms of options for the users.

  • 4.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Johansson, Magnus
    Karolinska Institutet.
    Mothering in the context of fathers’ problematic alcohol use2021Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 24, nr 4, s. 591-602Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här artikeln är att utveckla kunskap om hur mammor påverkas av den andra förälderns problematiska alkoholkonsumtion. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med 23 mödrar. Teorier om mödraskap används i analysen. På grund av pappornas problematiska alkoholkonsumtion är mammorna inte bara ansvariga för pappa-barn relationen, utan också för barnens praktiska omsorg och skydd. Detta ansvar ser i många fall likadant ut efter en separation. För barn som växer upp med en förälder som har problematisk alkoholkonsumtion kan den andra föräldern vara en skyddsfaktor. Resultaten visar hur mycket påfrestning mammor utsätts för på grund av den andra förälderns problematiska alkoholkonsumtion och att de behöver stöd för att bättre kunna hantera sin och sina barns situation. De flesta av dem upplever dock att de saknar stöd. Stöd förefaller vara kopplat till det gemensamma föräldraskapet och därför beroende av pappornas medverkan. Socialarbetare uppmärksammar inte mammornas behov. Dessutom bidrar mammornas förmåga att täcka upp för pappornas brister att de blir utan stöd från samhället.

  • 5.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bergman, Ann-Sofie
    Uppsala universitet.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Robertsson, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) i Stockholms stad2021Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    I föreliggande rapport presenteras resultaten av en forskarutvärdering av Relationsvådscentrum (RVC) i Stockholms stad. Utvärderingen har genomförts av en grupp forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Ersta Sköndal Bräcke högskola och har pågått under 2020 och 2021. Utvärderingens övergripande syfte är att undersöka vilken betydelse RVC har för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Studien fokuserar fyra olika områden: 1) Resultat, 2) Jämförelse med socialtjänstens ordinarie arbete, 3) Organisation, 4) Kostnader. Studien har genomförts genom en kombination av metoder och rapporten bygger på sex olika dataset: 1) Dokument och statistik rörande RVC:s brukare och arbete, inklusive underlag om ekonomiska förutsättningar; 2) Självskattningar av traumasymptom hos RVC:s våldsutsatta brukare; 3) Tematiskt strukturerade intervjuer med personal vid RVC respektive stadsdelarnas RVT; 4) Enkät till personal i RVC respektive stadsdelarnas RVT om hur samverkan mellan RVC och övriga delar av socialtjänsten fungerar; 5) Tematiskt strukturerade intervjuer med brukare vid RVC, 6) RVC:s brukarundersökning. Utvärderingens övergripande slutsats är att RVC är av central betydelse för att säkra god kvalitet i Stockholms stads insatser mot våld i nära relation respektive hedersrelaterat våld och förtryck. Samtidigt finns en rad områden där det går att se stor potential till förbättringar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Utvärdering av RVC
  • 6.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Vainik, Anne-Lie
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för civilsamhälle och religion, Centrum för civilsamhällesforskning.
    Violence capital: On the framing and construction of a policy problem2022Ingår i: Violence: An International Journal, ISSN 2633-0024, Vol. 3, nr 2, s. 179-198Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Criminal law is directed at distinct individual actions and is therefore less suited for combating patterned, repeated, and collective actions. In an attempt to overcome such problems, the concept of violence capital was introduced in an amendment to the Swedish Criminal Code in 2016. The current study aims at initiating an academic debate and theory development regarding violence capital, through critical engagement with the empirical case of how the concept of violence capital was constructed when it was introduced in Swedish criminal policy and criminal law. The legal reform seems to mainly rest on the work of a specific group within the Swedish Council of Crime Prevention. Furthermore, violence capital comes across as a somewhat “slippery” concept without links to wider academic debates. The study highlights the fact that such a fundamental form of social action as violence has been absent in the academic line of thought regarding different forms of capital. Also, there is a gap between common sense ways of understanding patterns of violence and their cumulative effects and researcher models. As the concept seems to be largely unknown outside of the Swedish language media and policy debates, to be relevant to wider academic debates, the concept needs to be more clearly defined and theorized. Further developed, the concept of violence capital has the potential to shed light upon the process whereby individual acts may accumulate collective, transferable resources.

  • 7.
    Eriksson, Maria
    et al.
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall. Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Akuta bedömningar av våld i familjer med barn: Utvecklingen av ”iRiSk Akut”2023Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Under 2021 och 2022 samarbetade socialjouren i Stockholms stad med Marie Cederschiöld högskola i ett pilotprojekt för att utveckla ett strukturerat och barncentrerat metodstöd för akuta risk- och skyddsbedömningar för våldsutsatta barn. Samarbetet initierades av socialjouren, med anledning av arbetet med Islandsmodellen i Stockholm. Den här rapporten redovisar genomförande och resultat från detta pilotprojekt, som alltså var ett första steg i utvecklingen av ett strukturerat stöd för professionella bedömningar av risk i akuta situationer av våld i familjer där det finns barn.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 8.
    Lundgren, Linnea
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Centrum för civilsamhällesforskning. Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    A Risk or a Resource?: A Study of the Swedish State’s Shifting Perception and Handling of Minority Religious Communities between 1952-20192021Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    In Sweden, as in many other European countries, governments and other public authorities increasingly seem to view religious communities as an important resource that should be included in welfare provision and help combat problems that societies are facing, thereby intentionally or unintentionally bringing religion back into the public arena. However, religious communities also seem to be perceived as a risk and a problem that needs to be further regulated and controlled. Given these conflicting signals, the aim of this thesis is to contribute to the understanding of the contradictory and contested perspective of religion in the public realm today by describing, analysing and discussing changes in the Swedish state’s perception and handling of minority religious communities between 1952 and 2019. The point of departure is an assumption that the state has a central role in setting the terms and conditions that both enable and limit what religious communities can do, thus shaping the function and role of religion in the public realm. The studied governments documents have been analysed through a mix-method approach meaning that both an automated content analysis and an idea-analysis have been performed. A theoretical framework including theories regarding the governance of religious diversity and civil society state relations is used to analyse the material. The results show that the priorities of the state have been central in governing minority religious communities throughout the studied time period. Also, although the issue has become a new policy concern in the late 1990s, many of the recent controversies concerning minority religious communities are not new. Rather, such controversies are indicative of an ongoing story of Sweden’s handling of religious diversity. The conflicting view of minority religious communities today seems therefore to be deeply embedded in the inherent tensions of the Swedish social contract.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Doktorsavhandling
    Ladda ner (jpg)
    presentationsbild
  • 9.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    The reasoning and conditions underpinning intervention design: a social worker perspective2022Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 12, nr 5, s. 763-777Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In social work, the methods for achieving policy goals are often subject to local and case-by-case autonomy. This autonomy enables the design of interventions intended to meet policy goals to be negotiated between multiple actors, which are underpinned by diverse logics and interests and to be influenced by local organizational conditions. This article presents empirical findings from case studies taken from the child welfare departments of three Swedish municipalities, exploring how various patterns of reasoning (social workers’ own reasoning and their experiences of other actors’ reasoning) and local organizational conditions influenced the design of interventions. The study resulted in three findings: First, social workers mainly used collective experiences to formulate common approaches to intervention design proposals. Second, social workers’ intervention proposals were negotiated with various actors, whose focuses and interests differed, before being formalized, with clients mainly focusing on implementation feasibility and intervention needs, managers mainly focusing on procurement contracts and intervention costs, and laypersons mainly focusing on community interests. Third, the local availability and range of interventions constituted a considerable limitation for intervention design, since interventions to address recurrently identified client needs were frequently missing.

  • 10.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det sociala arbetets villkor, former och utfall.
    Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholms län: Botkyrka, Stockholm och Södertälje2018Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Bakgrund och genomförande: Med utgångspunkt i betänkandet Kriminella grupperingar – motverka rekrytering och underlätta avhopp (SOU 2010:15) har sociala insatsgrupper under det senaste decenniet utvecklats och spridits i landets kommuner som ett arbetssätt för att förhindra att ungdomar rekryteras till en kriminell livsstil och för att underlätta avhopp från organiserad brottslighet. Sociala insatsgrupper (ofta förkortat SIG) lanserades ursprungligen som en samverkans- eller samarbetsform mellan lokala myndigheter och organisationer, framförallt socialtjänst, skola och polis. Hur detta arbete är tänkt att bedrivas finns beskrivet i två nationellt vägledande dokument – ett från Rikspolisstyrelsen och ett från Socialstyrelsen. Idag ges SIG också i flera kommuner som en individuell behovsprövad socialtjänstinsats som i sig kan innehålla en eller flera insatser. Arbetssättet kan kort beskrivas som att polis och socialtjänst i ett första steg tillsammans rekryterar ungdomar som man bedömer lämpliga för att ingå i en social insatsgrupp. Därefter kopplas skolan och andra resurser i lokalsamhället in för att samordnade olika insatser riktade till den unge och eventuellt också dennes hemmiljö.

    Ersta Sköndal Bräcke högskola har på uppdrag av Stockholm stad utvärderat arbetet med sociala insatsgrupper i Stockholm och i Botkyrka och Södertälje. Syftet med utvärderingen är att utveckla kunskapen kring sociala insatsgrupper som ett arbetssätt för att motverka en fortsatt kriminell utveckling bland ungdomar och unga vuxna. Utvärderingens fokus ligger på innehållet i insatsen social insatsgrupp, men utvecklingen från samverkans- och samarbetsmodell till behovsprövad biståndsinsats diskuteras också. Empiriskt har utvärderingen genomförts i form av två enkätstudier och två intervjustudier. Enkätstudierna avser dels arbetsprocesserna för SIG i Södertälje och Botkyrka och i åtta stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad, dels vilka insatser deltagarna i SIG-grupper får jämfört med kriminella ungdomar som får andra insatser än SIG. Intervjustudierna omfattar dels socialtjänstpersonal inom SIG med syfte att få en mer fördjupad bild av arbetsprocessen, dels intervjuer med ungdomar som deltagit i SIG.

    Slutsatser: Urvalet av ungdomar till SIG utgår i stor utsträckningen inte från en systematisk bakgrundsanalys av förekomsten av kriminella nätverk och individuella riskfaktorer kopplade till kriminalitet i kommunerna och stadsdelarna. Istället handlar det ofta om en kombination av oro från polisens och socialtjänstens sida och registeruppgifter om redan kända ungdomar med kriminell koppling. Hur denna koppling ser ut kan variera stort men handlar mer sällan om gängkriminalitet eller organiserad brottslighet. Två huvudgrupper kan särskiljas: äldre kriminellt aktiva ungdomar som begår brott av grövre karaktär, och yngre mindre kriminellt belastade som vistas i riskmiljöer. Att rekrytera de tyngst kriminella ungdomarna till SIG har visat sig svårt; bland annat på grund av att polisen är med och ett krav på samtycke till informationsdelning mellan involverade aktörer. Också mindre kriminellt belastade ungdomar kan vara svåra att motivera till en så pass omfattande insats som SIG kan vara.

    Att urvalet av ungdomar till SIG ofta inte bygger på en systematisk bakgrundsanalys utan istället går mer direkt på redan kända ungdomar med kriminella kopplingar leder till en osäkerhet om vilka ungdomar som kan vara en optimal målgrupp för SIG – dels ur ett komparativt perspektiv kommuner och stadsdelar emellan, dels i förhållande till de ursprungliga intentionerna med SIG. 

    Att SIG har utvecklats från en tänkt generell samarbets- eller samverkansmodell mellan i första hand polisen, socialtjänsten och skolan till att också vara en individuell behovsprövad socialtjänstinsats har i den aktuella utvärderingen fått två konsekvenser. En är att utvalsprocessen av ungdomar till sociala insatsgrupper är mindre samordnad och mer bygger på ”tips” från individuella medarbetare än vad som beskrivs i vägledningarna från Rikspolisstyrelsen och Socialstyrelsen; och en annan att det har utvecklats ett tydligt salutogent perspektiv på arbetet med ungdomarna inom SIG. Tillsammans med ett aktörsgemensamt individanpassat stöd och att etablera ett engagemang som lever vidare efter SIG- insatsen, kännetecknar det salutogena perspektivet SIG som behovsprövad socialtjänstinsats.

    Det salutogena perspektivet, ett aktörsgemensamt individanpassat stöd, och att etablera ett engagemang som lever vidare efter SIG-insatsen, särskiljer SIG som arbetssättet från andra för målgruppen aktuella insatser. En förutsättning för alla tre funktionerna är de återkommande myndighets- och aktörsövergripande samarbetsmöten som ingår i SIG som arbetssätt, liksom SIG-deltagarnas medgivande till informationsdelning. Mötena möjliggör överblick och koordination, en röd tråd genom hela stöd- /insatsprocessen. En viktig punkt är att mötena genomförs utifrån det salutogena perspektivet för att inte upplevas negativt, som rättegångsliknande från ungdomarnas sida. Något som lyfts fram som särskiljande för SIG jämfört med ordinarie klientarbete är också att samarbetet kan leda till att snabbare och smidigare få fram resurser till en viss individinsats. Utvärderingen visar samtidigt att utöver polisen och socialtjänsten, och i viss mån skolan, så deltar få andra potentiella lokala offentliga och privata aktörer i de övergripande samarbetsmötena.

    Ett perspektiv som idag lyfts inom kriminologin när det gäller ungdomskriminalitet och individualprevention är att kriminalitet, snarare än att ses som kopplad till vissa individer, ska ses om ett inslag i en bredare social problematik som följer vissa grupper i befolkningen och som främst förekommer i socioekonomiskt utsatta bostadsområden. Forskningen pekar också mot att det är svårt att identifiera vilka ungdomar i en riskgrupp som kommer att utveckla en kriminell livsstil. En möjlig konsekvens av detta för arbetet med SIG är att urvalet av och fokuserandet på vissa ungdomar bör kombineras med olika former av resursskapande insatser till riskgruppen som helhet och till nyckelfunktioner i lokalsamhället. Eftersom polisens och socialtjänstens mandat och resurser är begränsade utanför de individuella insatserna så måste ett sådant arbete inkluderar såväl civilsamhällets organisationer och privata företagare som en väl fungerande offentlig service. Det handlar om att motverka segregation och att höja lokalsamhällets socioekonomiska status genom tillgång till grundläggande funktioner som bra bostäder och skolor, ett för breda grupper attraktivt fritids- och föreningsliv, en fungerande arbetsmarknad och möjligheter till egenförsörjning.

    För att SIG ska kunna utvecklas ur ett individuellt perspektiv innebär den skisserade bilden ovan att ett bredare och över tid mer aktivt socialt nätverk än vad som idag ofta är fallet behöver etableras runt SIG- ungdomarna. Detta inte minst då SIG som arbetsform och biståndsinsats är tidsbegränsad. Bredden, långsiktigheten och lokalsamhällets betydelse för att stävja ungdomskriminalitet medför också att fler aktörer än idag måste involveras i såväl det kort- som långsiktiga arbetet för att vidmakthålla och förstärka en positiv individuell utveckling som kan ha påbörjats under SIG-insatsen. Det gäller såväl offentliga myndigheter som företrädare för det lokala civilsamhället. Det kan röra sig om att faktorer som praktikplatser, arbete, boende och fritidsaktiviteter behöver utvecklas för att skapa en materiell och social grund som kan stödja en fortsatt positiv utveckling efter att den formella SIG-insatsen är avslutad.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
1 - 10 av 10
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf