Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 1 - 50 av 5158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aafjes-van Doorn, Katie
    et al.
    Adelphi University, USA.
    Lilliengren, Peter
    Stockholm University.
    Cooper, Angela
    Dalhousie University, Canada.
    Macdonald, James
    Headington Psychotherapy, England.
    Falkenström, Fredrik
    Uppsala University.
    Patients Affective Processes Within Initial Experiential Dynamic Therapy Sessions2017Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 54, nr 2, s. 175-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has indicated that patients in-session experience of previously avoided affects may be important for effective psychotherapy. The aim of this study was to investigate patients in-session levels of affect experiencing in relation to their corresponding levels of insight, motivation, and inhibitory affects in initial Experiential Dynamic Therapy (EDT) sessions. Four hundred sixty-six 10-min video segments from 31 initial sessions were rated using the Achievement of Therapeutic Objectives Scale. A series of multilevel growth models, controlling for between-therapist variability, were estimated to predict patients adaptive affect experiencing (Activating Affects) across session segments. In line with our expectations, higher within-person levels of Insight and Motivation related to higher levels of Activating Affects per segment. Contrary to expectations, however, lower levels of Inhibition were not associated with higher levels of Activating Affects. Further, using a time-lagged model, we did not find that the levels of Insight, Motivation, or Inhibition during one session segment predicted Activating Affects in the next, possibly indicating that 10-min segments may be suboptimal for testing temporal relationships in affective processes. Our results suggest that, to intensify patients immediate affect experiencing in initial EDT sessions, therapists should focus on increasing insight into defensive patterns and, in particular, motivation to give them up. Future research should examine the impact of specific inhibitory affects more closely, as well as between-therapist variability in patients in-session adaptive affect experiencing.

  • 2.
    Abarzúa Gonzalez, Roberto
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Motivationsfaktorer för förändring av våldsbeteende: Tre män berättar om sin motivationsprocess före, under och i slutet av behandlingen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.

    Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.

    En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser. Männen uttrycker att de får ett utrymme för att själva reflektera över den situation som de befinner sig i utan en alltför styrande, kontrollerande attityd från gruppledarna. Detta förhållningssätt från gruppledarna verkar stärka männens motivation till att fortsätta behandlingen och därmed göra förändringen möjligt.

     Mötet med de andra deltagarna är en central motivationsfaktor för att genomföra behandlingen. Känslan att man inte är ensam, att man delar med sig av sina egna erfarenheter, att man känner igen sig, att se värre konsekvenser för andra deltagare är viktiga faktorer i förändringsarbetet.

    Motivationen verkar vara motorn eller drivkraften i själva förändringsarbetet. Denna undersökning pekar i riktning att motivationen verkligen är en dynamisk och föränderlig process som påverkas av många olika komponenter, inte minst i relation till andra människor.

  • 3.
    Abassi, Farzad
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Leites, Rafael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den icke-verbala kommunikationens betydelse för sjuksköterskans omvårdnadsarbete2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 4.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    On Paolo Migone's "What Does Brief Mean?"2014Ingår i: Journal of the American Psychoanalytic Association, ISSN 0003-0651, E-ISSN 1941-2460, Vol. 62, nr 5, s. NP18-NP22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 5.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    Ogrodniczuk, John
    University of British Columbia, Canada.
    Joffres, Michel
    Simon Fraser University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy Trial Therapy: Effectiveness and Role of Unlocking the Unconscious2017Ingår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 205, nr 6, s. 453-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the effects of trial therapy interviews using intensive short-term dynamic psychotherapy with 500 mixed sample, tertiary center patients. Furthermore, we investigated whether the effect of trial therapy was larger for patients who had a major unlocking of the unconscious during the interview compared with those who did not. Outcome measures were the Brief Symptom Inventory (BSI) and the Inventory of Interpersonal Problems (IIP), measured at baseline and at 1-month follow-up. Significant outcome effects were observed for both the BSI and the IIP with small to moderate preeffect/posteffect sizes, Cohen's d = 0.52 and 0.23, respectively. Treatment effects were greater in patientswho had a major unlocking of the unconscious comparedwith thosewho did not. The trial therapy interview appears to be beneficial, and its effects may relate to certain therapeutic processes. Further controlled research is warranted.

  • 6.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Örebro universitet.
    Amnå, Erik
    Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal University College, Stockholm, Sweden.
    En arena för tillit och tolerans?2016Ingår i: Föreningen, jaget och laget: 7 perspektiv påmidrotrens  demokratiska effekter, Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2016, s. 27-46Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 7.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Örebro universitet.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Solid or Flexible?: Social Trust from Early Adolescence to Young Adulthood2017Ingår i: Scandinavian Political Studies, ISSN 0080-6757, E-ISSN 1467-9477, Vol. 40, nr 2, s. 207-227Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The belief that people are generally fair and trustworthy has generated plenty of scholarly attention in recent decades, particularly in the Scandinavian countries, which are often known for high levels of social trust. This article draws attention to the current discussion in the literature on whether social trust is a stable cultural trait marked by persistence or is based on experiences and subject to change throughout life. Based on unique longitudinal data from five different cohorts of young people in Sweden, ranging in age from 13 to 28 years, this article provides an empirical contribution on how social trust develops over time. The results show that there is a greater degree of instability in social trust between 13 and 15 years of age than in other age groups, and that social trust appears to stabilize with age. Findings also indicate that there are substantial inter-individual differences in social trust among young people within the same age group, both in initial levels and in the rates of change over time. The article concludes that although social trust is relatively stable it tends to crystallize in early adulthood, highlighting the relevance of the impressionable-years hypothesis.

  • 8.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Forum för levande historia.
    Tolerance and other citizen competencies2017Ingår i: Mechanisms of tolerance: an anthology / [ed] Erik Lundberg, Stockholm: Forum för levande historia , 2017, s. 149-176Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Abdelzadeh, Ali
    et al.
    MUCF - Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
    Lundberg, Erik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tolerans och andra medborgarkompetenser2017Ingår i: Toleransens mekanismer: En antologi / [ed] Lundberg, Erik, Stockholm: Forum för levande historia , 2017, s. 145-170Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 10.
    Abdi, Isabella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Siverling, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur arbetar skolor förebyggande och åtgärdande med mobbning och kränkande behandling som sker på sociala medier?: En kvalitativ studie med skolkuratorer2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Internet har idag blivit en stor och stark social mötesplats för ungdomar. En stor del av deras kommunikation sker idag genom olika sociala forum som exempel Facebook, Twitter och Youtube. Internet skapar utrymme för frihet och uttryck. Å andra sidan kan det negativa med de olika sociala forumen vara att ungdomar kan fara illa genom att integriteten kränks på olika sätt. Trots att internet kan vara ett sätt för ungdomar att umgås på och därmed en social arena kan alltså risken för mobbning och kränkande behandling förekomma. Då människor i större utsträckning har tillgång till internet och mobiltelefoner resulterar det vidare till att mobbning och kränkande behandling som sker på nätet följer offret överallt i den dagliga tillvaron. Detta kan resultera i att nätmobbningen och nätkränkningen inte enbart sker på fritiden utan följer även med ungdomarna in i skolans värld. När denna typ av mobbning och kränkande behandling följer ungdomen in i skolans värld har skolan enligt lag skyldighet att agera. Hela skolans personal, föräldrar och elever är involverade i arbetet med att förebygga mobbning och kränkande behandling. Det krävs även att hela elevhälsan är delaktiga och där är nyckelpersonen, skolkuratorn. Utifrån detta är vårt syfte och vår ambition med denna studie att undersöka hur skolkuratorer i skolan hanterar problematik (mobbning, kränkande behandling, trakasserier samt diskriminering) som uppkommer på grund av sociala medier. Detta kommer att ske genom åtta kvalitativa intervjuer med skolkuratorer. Urvalet har begränsats till Norrort i Stockholm, där åtta grundskolor slumpmässigt valts ut. Vidare har även en intervju med en projektledare från organisationen Friends ägt rum. Studien bygger på tankarna bakom primär, sekundär och tertiär brottsprevention. Teorin som använts för att analysera resultatet är Sulers ”The online disinhibition effect”.

    Huvudslutsatserna i studien är att mobbning som sker på sociala medier är ett svårt problem för skolkuratorerna att arbeta med. Skolkuratorerna uttrycker att det oftast inte handlar om mobbning utan om att personen istället utsätts för en kränkande behandling, detta då eleverna inte tänker sig för när det uttrycker sig på internet. En annan slutsats är att skolkuratorerna inte skiljer på traditionell mobbning och mobbning som sker på sociala medier och att deras förebyggande arbete är väldigt generellt. 

  • 11.
    Abdi, Samar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stang, Inka Emese
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur är det att leva med stomi: ett förändrat liv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Det finns flera sjukdomar som kan orsaka att en person behöver gå igenom en stomioperation. De personer som går igenom en stomioperation kan behöva anpassa sitt liv utifrån nya förutsättningar. Att få adekvat information, stöd och omvårdnad från sjuksköterskan kan vara till en stor hjälp för de personer som nyligen fått en stomi.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur det är att leva med stomi.

    Metod: En litteraturöversikt utfördes där elva vetenskapligt granskade artiklar söktes fram i tre databaser. Artiklarna analyserades, granskades och sammanställdes. Skillnader och likheter som framgått i tidigare forskningen eftersöktes och bildade underlaget till resultat.

    Resultat: Fyra teman identifierades: Det första var Livsförändringar, den andra Sexualitet och intimitet, den tredje Stöd från sjuksköterskor och närstående och den sista Acceptera att leva med stomi.

    Diskussion: I ljuset av Katie Erikssons teorier gällande vårdrelationer och hälsa bör aspekter som lidande och medvetenhet om att ökad kunskap och förståelse om människors egna upplevelser, känslor och tankar bidrar till att främja hälsan och lindra lidandet.

  • 12.
    Abdolmaleki, Zahra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Deprimerade patienters erfarenheter av bemötande från vårdpersonal2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Depression är en folksjukdom som orsakar stort lidande för dem som drabbas och deras närstående. Sjukdomen underdiagnosiseras på grund av samsjuklighet med fysiska sjukdomar. Ökad kunskap om depression krävs för att kunna främja ett bra bemötande av patient från vårdpersonal.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur patienten med depression upplever bemötande från vårdpersonal.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar som analyserades i enlighet med Friberg. Tio kvalitativa studier hämtades från CINAHL, PsycINFO och PubMed. Som en teoretisk utgångpunkt användes Rosemarie Rizzo Parses omvårdnadsteori.

    Resultat: Resultatet presenterades i två teman och sex underteman. Det första huvudtemat är relation till vårdpersonalen med tre underteman: delaktighet, information, delaktighet och behandling och tillgänglig vård. Det andra huvudtemat är interaktion med vårdpersonal med tre undertemat: kommunikation, upplevelse att bli lyssnad på och kompetent och närvarande personal.

    Diskussion: Resultat diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori och även tio vetenskapliga artiklar, med syfte att visa att deprimerade patienter som känner brist på tillit, engagemang från vårdpersonalen samt brist av god behandling och kontinuitet haft dåligt erfarenheter av bemötande med vårdpersonal. Det krävs en ömsesidig relation mellan patienter och vårdpersonal för att patienterna kunna ha en bra upplevelse med vårdpersonalen.

  • 13.
    Abdulle, Hawa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vagland-Karseland, Helen
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Svårigheter för sjuksköterskan att vidmakthålla autonomi för äldre människor med demenshandikapp2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 14.
    Abdulrahman, Daria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Khalighi, Shabbo
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "...Jag har äntligen hittat hem!": En kvalitativ studie om hur medlemmarna i organisationen Unga KRIS uppfattar organisationen2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 20hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker kopplingen mellan individ och sociala nätverk, det vill säga vilka sociala krafter och sociala mekanismer är verksamma i mötet mellan individen och gruppen, och hur man kan förklara och se på denna relation med målet att förstå denna koppling. Genom den kvalitativa metoden, baserad på intervjuer av sex medlemmar inom organisationen Unga KRIS, undersöker vi de verksamma sociala processer unga medlemmar genomgår och som motiverar dem som har befunnit sig utanför det förväntade, konforma och reguljära samhället, att komma att inkluderas i det reguljära samhället och hur detta kan förklaras. Studien visar att organisationen genom hög tillgänglighet, öppenhet, kunskap om ungdomarnas behov, gott bemötande och utbud av meningsfulla aktiviteter, har skapat en trygg arena för att unga medlemmarna ska kunna utvecklas och därmed återfinna sin plats i samhället.

  • 15.
    Abied, Juoell
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eriksson, Linda Louise
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser vid missfall och deras efterfrågade stödinsatser: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Missfall är ett vanligt förekommande fenomen i vårt samhälle. I Sverige rapporteras varje år att cirka 17 % av alla gravida kvinnor genomgår missfall. För många kvinnor är missfall en omtumlande händelse i livet som ofta har en djup emotionell påverkan. Missfall är till stor del ett ämne som är tabubelagt att samtala om i vårt västerländska samhälle. Därför har sjuksköterskor en viktig roll i det emotionella stödet till dessa kvinnor, vilket innebär en utmaning i Sverige eftersom vårdtiden för kvinnor som genomgått ett missfall är mycket kort, ofta begränsad till ett dygn.Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa kvinnors rapporterade upplevelser av missfall samt vilka stödinsatser de efterfrågar.Metod: Litteraturstudien är baserad på tolv vetenskapliga originalartiklar varav tio stycken hade kvalitativ ansats, en hade kvantitativ och en hade mixad ansats.Resultat: I studien framkom det att upplevelsen av missfall är individuell. Hur kvinnor upplever sitt missfall är till stor del sammankopplat med kvinnans tankar runt sin graviditet. Om kvinnan har börjat fantisera om sitt barn och börjat identifiera sig med en ny identitet som mor, kan ett missfall framkalla komplexa känslomässiga reaktioner. Många av kvinnorna påtalade brister i bemötandet från sjukvården, vilket hade en betydande roll för hur de upplevde missfallet. De efterfrågade mer bekräftelse och ett mer humanistiskt bemötande och vårdande, samt uppföljningar. Studien visade även att kvinnor upplever att de närstående är viktiga stödfaktorer för dem under missfallet.Diskussion: Resultatet visade att det föreligger brister inom vård av kvinnor som genomgått missfall, framförallt genom att kvinnornas emotionella behov inte blir tillgodosedda. Sjuksköterskor som arbetar inom gynekologiska enheten behöver en ökad kompetens och beredskap i vårdandet av kvinnor som genomgår missfall.

  • 16.
    Abo-azaz, Mari
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Magan, Sahuur
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Måltidsmiljöns utformning och inverkan på patienter med demenssjukdom: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Demens är en obotlig sjukdom. Demenssjukdom kan leda till allvarliga symtom som språksvårigheter, minnesdysfunktion och beteendeförändringar. Detta bidrar till att personer med demenssjukdom kräver en särskild och väl anpassad omgivning. Personer med demenssjukdom behöver trygghet i sin vardag, vilket blir en viktig uppgift för sjuksköterskan. I omvårdnadsarbetet ska sjuksköterskan sträva efter att öka välbefinnandet hos patienter. I detta fall utforma omgivningen i matsalen utifrån patienters förutsättningar.

    Syfte: Att beskriva måltidsmiljöns utformning och hur den påverkar personer med demenssjukdom.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Elva kvantitativa vetenskapliga artiklar har använts till studien. Artiklarna har valts ut från databaserna CINAHL och PubMed som svarar på syftet. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod för att kunna slutföras som material till resultatet.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån ett tema; omgivningen kring patienter när de äter och tre subtema; musikens betydelse vid måltidssituationen; belysningens betydelse vid måltidssituationen; betydelsen av en hemlik matsal. Dessa beskriver olika resurser som visade sig öka välbefinnandet hos patienter med demenssjukdom.

    Diskussion: Måltidsmiljön hade en stor inverkan på personer med demenssjukdom. Omgivningen i matsalen anpassades utifrån patientens förutsättning. Den förändrande måltidsmiljön ökade patientens välbefinnande. Hemlik miljö, lugn bakgrundsmusik och tillräcklig belysning under måltiden hade en stor betydelse för patienten. Den positiva effekten kunde bidra till ökat kaloriintag och minskad negativ beteende hos patienter. 

  • 17.
    Abobaker, Amona
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Solak, Hülya
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Mäns våld mot kvinnor: en kvalitativ studie om våldsformer och förklaringsmodeller bakom våldet utfört av etniskt svenska män och invandrarmän2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 18.
    Abou-Samra, Zarifa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Schizofreni utifrån ett patientperspektive: En litteraturöversikt om patienters subjektiva upplevelser2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som kan medföra fysiska, psykologiska och sociala problem för den drabbade och påverkar patientens livskvalitet negativt. Det finns bristande kunskaper i bemötande av personer med schizofreni. Patienters subjektiva upplevelser bli ofta förbisedda trots att de har stor betydelse i vården och patienters liv. En bättre förståelse för patientens upplevelser kan leda till bättre bemötande och förändrade negativa attityder, och därmed blir det möjligt att ge den vård och det bemötande personer med schizofreni behöver.

    Syfte: Att beskriva patienters subjektiva upplevelser av att leva med schizofreni.

    Metod: En litteraturöversikt grundad på tio kvalitativa studier som hittades i databaserna: PsycINFO, PubMed och CINAHL. Studierna bearbetades och analyserades med metasyntes och gemensamma teman identifierades.

    Resultat: Fem huvudteman identifierades: schizofreni är en komplicerad sjukdom med svåra symtom, upplevelser av diagnos och behandling, svåra emotionella upplevelser under barndomen, betydelse av sociala relationer för återhämtning och god insikt och acceptans är nyckeln till återhämtning.

    Diskussion: Patienters subjektiva upplevelser skiljer sig markant från de objektiva observationerna och vårdpersonalens uppfattningar. Förändrade attityder om schizofreni i samhället och mellan vårdpersonal kan bidra till empatiskt och bättre bemötande vilket kan främja livsvillkor för personer med schizofreni. Mer kvalitativ forskning och bättre utbildningar om patienters subjektiva upplevelser behövs.

  • 19.
    Abrahamsson, Fanny
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Elmersson Björklund, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    När smärtan är ständigt närvarande: En litteraturstudie om upplevelsen av att leva med långvarig smärta2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Långvarig smärta är vanligt förekommande i Sveriges befolkning. Smärtupplevelsen är individuell och påverkas av många dimensioner i livet. Långvarig smärta är svår att bedöma och lindra, den kan skapa ett lidande. Att lindra lidande och främja hälsa hos dessa personer är en viktig men inte alla gånger lätt uppgift för sjuksköterskan. Därför är det nödvändigt med insikter i hur det är att leva med långvarig smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av att leva med långvarig smärta. Metod: En litteraturstudie har använts. Studien baseras på tio kvalitativa artiklar som granskats och analyserats med influens av Forsberg och Wengström (2013) samt Friberg (2012). Det vetenskapliga underlaget är hämtat ur databaserna CINAHL och PubMed och är publicerat år 2000-2013. Resultat: Tre huvudteman med subteman representerar resultatet. Första huvudtemat, Känsla av att livet är begränsat, beskriver de negativa förändringar som smärtan leder till, gällande fysiska, psykiska och sociala aspekter. Andra huvudtemat, Strävan efter att bemästra den långvariga smärtan, visar hur varierande strategier används för att bemästra den långvariga smärtan. I tredje huvudtemat, Kampen för att bli betrodd i sitt lidande, framträder smärtans osynlighet som problematisk, misstro i kontakt med närstående och vårdgivare förekommer. Diskussion: Resultatet knyts an till Erikssons omvårdnadsteori om lidande. Sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande diskuteras. Försök att lindra, liksom anpassningen av livsmönster och förmågan till försoning belyses. Ensamhet och avskildhet diskuteras samt vikten av att få tid och rum att lida. Omgivningens roll i lidandet samt hur vårdlidande kan lindras berörs även.

  • 20. Abrahamsson, Kenneth
    et al.
    Wallin, Gunhild
    Ersta Sköndal högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Katekes för ett lärande arbetsliv2007Bok (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Det här är en bok om en tankeväckande seminarieserie och mötesresa genom arbetsplatslärandets Sverige. Arrangör var forskarnätverket Larena i samarbete med NTG-Lär och Arbetsmiljöforum.

    Seminarieserien Arbetsplatsen som lärsystem – en utmaning för Sverige började som en idé i en hängmatta. Den blev sedan en nästan tvåårig seminarieserie – en lärstafett – där lärande i arbetslivet belystes utifrån olika teman. Syftet var att samla arbetslivsaktörer och andra intresserade för att genom samtal och reflektioner sätta lärande och kompetensutveckling i fokus för politiker och arbetsmarknadens parter och väcka nytt liv i diskussionen om kompetensutveckling i arbetslivet. Vilka krav ska man till exempel ställa på arbetsorganisation för att främja arbetsplatslärandet? Hur ska sambandet se ut mellan lön och lärande? Kan man certifiera arbetsplatser som främjar lärande? Frågorna var många.

     I bokens första del berättar arbetslivsjournalisten Gunhild Wallin om hur mötesresan avlöpte. I andra delen utvecklar Kenneth Abrahamsson idéer om hur lärandet i arbetslivet kan främjas i dialog och samverkan mellan arbetsmarknadens parter, staten och den enskilde. (Abstract från förlagets hemsida)

  • 21.
    Abu Jalalah, Amira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kader, Lana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelsen av att leva med Diabetes Mellitus typ 2: en utmaning i livet: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 22.
    Acici, Bahriye
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gräsvik, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 23.
    Acin, Helin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fysisk aktivitet vid fatigue: En litteraturöversikt om fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor med bröstcancer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabbas av som kvinna. Många kvinnor upplever biverkningar från bröstcancerbehandlingen. En av de vanligaste biverkningarna är fatigue som kan upplevas i olika dimensioner. Sjuksköterskan har en viktig roll att informera, stödja och motivera patienten till att utföra egenvård före, under och efter bröstcancerbehandling.

    Syfte: Belysa olika former av fysisk aktivitet och dess påverkan på fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. 

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes där elva kvantitativa studier valdes ut. Databaserna som användes var PubMed, MEDLINE with Full Text och ProQuest Nursing & Allied Health Database. Artiklarna har granskats, diskuterats och sammanfattats för att sedan kunnat urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Det framkom att utförandet av fysisk aktivitet i olika former hade en påverkbar effekt för att minska fatigue hos kvinnor vid behandling av bröstcancer. Resultatet ledde fram till en huvudrubrik: Fysisk aktivitet som bidrar till minskad fatigue med tre underrubriker: Aerob fysisk aktivitet, Kombination av aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet samt Promenader som fysisk aktivitet.

    Diskussion: Utgår från fyra rubriker: Den fysiska aktivitetens upplägg och struktur, Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Känslan av att utföra fysisk aktivitet och Sjuksköterskans stödjande funktion. Innehållet har diskuterats tillsammans med Dorothea E. Orems teori om egenvård, samt ny tillförd kvalitativ data.

  • 24.
    Adem, Abdulwassi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Maruffi, Ghomri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av vård av en person med demenssjukdom och stödåtgärder för anhörigvårdare2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 25.
    Adilagic, Selma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Erici, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hopp hos patienter i palliativ vård: En deduktiv litteraturstudie med modellen de 6 S:en som utgångpunkt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: In previous studies on the subject hope it has been revealed that hope is an important condition for the experience of health, quality of life and well-being. In the literature hope is described as a great support in life that is vital for a person's life and for how the person manages to become afflicted with a fatal disease. Within palliative care the 6S: s is a person-centered model for care that is directed towards the promotion of patient´s participation, relief from suffering and enablement of well-being and support of the patient and his or her family members. Aim: To describe how patients find hope in their situation in palliative care, and to examine whether there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and with patients' experiences of hope. Methods: This degree project is literature study. Analysis was made using a deductive analysis with the 6 s:n theory as a theoretical reference frame. Results: The patients were hoping for cure, to live with hope, symptom management and they found hope in activities, symbols and metaphors, dreams and fantasies, humor, spirituality, self-determination, control, relationships, strategies and goals. After the result analysis to this degree project it appeared that all factors of hope corresponded with the dimensions of the 6 S: s: Self-image, Self-determination, Social relationships, Symptom relief, Context and Strategies. Discussions:It has been found that to have hope is important for patients in palliative care as it enables them to deal with their situation and experience meaning, well-being and safety at end of life. It has also been demonstrated that there is an interaction between the different dimensions of 6 S: s model and patients' experiences of hope. Thus, the model can be assumed to facilitate a more systematic way to integrate conversations about hope and accordingly to promote hope among patients in palliative care.

     

  • 26.
    Adler, Åsa
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Karhunen, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Interaktion mellan sjuksköterska och familj med en kritiskt sjuk förälder: sjuksköterskans stöd till barnet i familjen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 27.
    Adman, Heléne
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wursé, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möjligheter och hinder i sjuksköterskans omvårdnad av patienter med svårläkta sår2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 28.
    Adolfsson Blomqvist, Josefin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Strömsén, Emmy
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonals erfarenheter av patienter med demenssjukdom som vårdas palliativt: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många äldre personer drabbas av olika former av demenssjukdomar. Om personerna inte drabbas av annan dödlig sjukdom kommer demenssjukdomen i sig slutligen leda till döden. Palliativ vård är ofta förknippat med cancer- och hjärt- och kärlsjukdomar men allt mer börjar den palliativa vården introduceras även för patienter med demenssjukdom. Då demens ofta leder till kommunikationssvårigheter uppstår det problem i att ge en god personcentrerad vård i livets slutskede.

    Syfte: Syftet var att belysa vårdpersonals erfarenheter i det palliativa vårdandet av patienter med demenssjukdom inom äldreomsorgen.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts utifrån sökningar på databaserna CINAHL complete, Pubmed och Ageline. De utvalda artiklarna bestod av åtta kvalitativa studier och två tvärsnittsstudier. Analysen genomfördes utifrån Fribergs analysmetod.

    Resultat: I resultatet beskrivs Tillämpning av palliativ vård för patienter med demenssjukdom, vårdpersonalens upplevelse av symtomlindring, vikten av god kommunikation och hinder och möjligheter för god palliativ vård. Det framkom att det kunde upplevas svårare att bedöma när en patient med demenssjukdom är i behov av palliativ vård än vid andra sjukdomstillstånd. Detta resulterade även i att vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal var av stor betydelse för igenkänning av symtom. Vårdpersonal upplevde att det fanns brister i det emotionella stödet efter att ha vårdat en patient med demenssjukdom palliativt.

    Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens fördelar och nackdelar, valet av artiklar och varför vissa begränsningar har utförts. I resultatdiskussionen diskuteras det framkomna resultatet i relation till den teoretiska utgångspunkten De 6 s:n. Kopplingar till personcentrerad vård belyses i resultatdiskussionen.

  • 29.
    Adolphsson, Niclaz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Davidsson, Barbro
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Debriefing: sett ur ett sjuksköterskeperspektiv samt dess relevans för omvårdnad2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 30.
    Adrian, Klara
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vägen upp: hur socionomer hanterar sin arbetssituation och når ett högre välbefinnande2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Ämnet i denna studie är egna och informella strategiers betydelse i organisatoriska sammanhang. Empirin baseras på hur socionomer förhåller sig till informella strategier i syfte att bli starkare individer och mer resistenta mot stress. För yrkesutövare inom socialt arbete är stress och ohälsa ett vanligt förekommande fenomen som ofta orsakats av hög arbetsbelastning. Ohälsa på arbetet kan få negativa konsekvenser för det sociala arbetet som utförs. Brist på återhämtningsmöjligheter på arbetsplatsen är vanligt då många verksamheter ställer krav på effektivitet hos socionomer. För att finna utrymme för att hantera stress använder sig därför många av egna tillvägagångssätt för att generera inre välbehag och stabilitet. Åtta intervjuer med socionomer som arbetar på olika sociala verksamheter inom den offentliga sektorn har deltagit i studien. Det teoretiska ramverk som använts för att förtydliga och belysa empirins innehåll är gräsrotsbyråkrati och empowerment. I resultatet beskriver socionomerna varför och hur de använder sig av informella strategier till vardags för att stärka sig själva. Vidare förstås empirin utifrån ramverk som handlar om individens egna resurser och den kontext de befinner sig i. I studien framkommer det att socionomer väljer strategier utifrån att det finns ett behov av tid för återhämtning och att de förespråkar att själva välja strategier utifrån sig själva. De menar att det viktigaste är att välja strategier som är individanpassade, som genererar glädje och som bidrar till känslomässig balans. Kreativiteten sätter gränserna för hur strategierna kan användas och verktygen tycks finnas inom var och en.

  • 31.
    Adriazola, Mary Isabel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjellström, Thima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara inlagd på flerbäddssal: En litteraturöversikt om hur patienter upplever att vårdas i en flerbäddssal inom somatisk vård.2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    SAMMANFATTNING

    Bakgrund: Att bli inlagt i en flerbäddssal kan få patienterna att få uppleva olika upplevelser

    och deras upplevelser är påverkade av sjukhusmiljö, exempelvis avdelningens

    atmosfär, avsaknad av utrymme och kommunikation. Värdigheten kan bli

    påverkad och kränkt på olika sätt beroende på de olika patienternas

    uppfattningar om värdigheten.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters vistelse i en flerbäddssal.

    Metod: En litteraturöversikt som har baserats på 14 artiklar, varav 13 kvalitativ och en

    kvantitativ studie som hämtats från CINAHL, Medline och PubMed. Resultatet

    sammanställdes i en matris, där likheterna identifierats och nya tema skapades.

    Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenteras i fem olika teman. De är följande:

    patienters upplevelser av att vara oberoende, patientens privatsfär, patientens

    delaktighet i att bli placerad i en flerbäddssal, patienters upplevelser av att vara

    med andra och sjukvårdpersonalens bemötande som påverkar patienters

    upplevelser. Det beskrivs hur patienters upplevelser blir påverkade både positivt

    och negativt.

    Diskussion: Författarna diskuterar resultatet utifrån Nordenfelts värdighetsbegrepp, där den

    moraliska resningens värdighet, människovärdighet och den personliga

    identitetens värdighet berörs.

    Nyckelord: Flerbäddssal, patienters upplevelser, värdighet, integritet

  • 32.
    af Burén, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Szanto, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av patienter med substansmissbruksproblematik: En litteraturöversikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Substansmissbruk har en negativ inverkan på kroppen och är en bidragande faktor till några av världens alla sjukdomsfall. Drogtillgängligheten har ökat och visar på en uppåtgående trend. Patienter med substansmissbruk som söker vård upplever att deras behov inte tas på allvar. Sjuksköterskornas uppgift i detta är att skapa en så god och effektiv vård som möjligt, där patienterna känner sig delaktiga och respekterade.

    Syfte: Att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med substansproblematik.

    Metod: Litteraturöversikten bestod av tio vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete och PubMed. Samtliga artiklar berörde sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med substansmissbruk. Resultatet har framställt utifrån likheter och skillnader mellan artiklarna.

    Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor från olika avdelningar hade olika erfarenheter av att ge vård till patienter med missbruksproblematik. Oavsett avdelning hade ingen av sjuksköterskorna någon specifik utbildning inriktad på ämnet missbruk och beroende. Däremot hade sjuksköterskor som arbetade inom psykiatrin, avgiftningscenter samt alkohol- och drogavdelningar mer erfarenhet av att bemöta dessa patienter.

    Diskussion: Diskussionen har utgått ifrån Parses teori Humanbecoming. Den berörde med hjälp av teorin sjuksköterskornas olika erfarenheter och hur vården formas utefter detta. Den avslutades med vilken inverkan utbildningen och vårdmiljön har på vården för patienter med substansmissbruk och beroende.

  • 33.
    af Klint, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Paulina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ovisshet och väntan: Anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

     

    Bakgrund: Sjuksköterskor har till uppgift att informera anhöriga med hänsyn till tidpunkt, form och innehåll. Anhöriga har behov av att få information från sjuksköterskor. Studier visar att behovet av information inte tillfredsställs och att anhöriga lider i ovisshet och väntan.

     

    Syfte: Beskriva anhörigas upplevelser av att bli informerade av sjuksköterskor.

     

    Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg (2006) har gjorts och baserats på nio vetenskapliga artiklar. Likheter i resultaten delades efter innehåll in i teman.

     

    Resultat: Anhöriga vill bli informerade på vardagligt språk, med få medicinska termer och informationen ska vara rak, sanningsenlig och patientnära. De vill inte behöva vänta på att få information, de vill få den kontinuerligt och inte riskera att få motsägelsefull information. Förmedlad information ska syfta till att anhöriga får förståelse för situationen den närstående befinner sig i, utvecklar tillit till sjuksköterskorna och blir delaktiga i vården av den närstående. Dessutom bör förmedlad information lämna utrymme för realistiskt hopp. 

     

    Diskussion: Det händer att sjuksköterskor talar i medicinsk jargong med varandra och då anpassar de inte språket efter de anhörigas förförståelse av sjukvården. Sjuksköterskor bör, således, väga sina ord med större omsorg. Anhöriga söker information från andra källor, vilket ställer högre krav på sjuksköterskor att uppdatera och anpassa sig efter dagens snabba informationsflöde. För att möta anhörigas vilja till delaktighet kan familjeronder öka informationsöverföringen. Anhöriga får där möta människor från olika professioner och ta vara på deras kunskaper om den närstående och på så sätt skapa sig en egen bild över situationen.

     

    Nyckelord: Anhöriga, behov, information, sjuksköterskor                     

  • 34.
    Afzelius, Görel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hesse, Ylva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att hjälpa eller stjälpa: patientens delaktighet i vården2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 35.
    Agartz, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ghebrehiwet, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigas upplevelser av palliativ vård2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 36.
    Agaskova, Natalja
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bakoev, Temur
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhöriga: Vems liv lever jag?: Litteraturöversikt om anhörigas erfarenheter av att leva med en familjemdelem som lider av psykisk sjukdom2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 37.
    Aghajani, Jana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Odén, Ann-Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Smärterfarenheter är subjektiva, enskilda upplevelser, som kan framträda varierande och är vanligt förekommande vid långt gångna cancersjukdomar. Palliativ vård månar om patientens välbefinnande genom att se den hela människan och bland annat tidigt identifiera och behandla olika typer av smärta. I begreppet smärta ingår de olika dimensionerna av fysisk, psykisk, social och andlig/existentiell smärta. Dessa olika smärttillstånd kan samverka med varandra och förstärka den upplevda smärtan. Detta är smärtor som påverkar den cancersjuke patientens välbefinnande och välmående i dennes sista dagar.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva patienters erfarenheter av cancerrelaterad smärta i palliativ vård.

    Metod: Litteraturöversikten är grundad på elva vårdvetenskapliga artiklar: sju kvalitativa, två kvantitativa och två med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarnas innehåll analyserades och resultat presenterades med fyra teman.

    Resultat: Resultat av denna litteraturöversikt presenterades med fyra huvudkategorier: smärtans olika uttryck, smärtlindringsstrategier, smärtans inflytande på livssituationen och vårdens hantering och bemötande av patienters smärta. Resultatet visade att patienter erfor fysisk, psykologisk, social och existentiell/andlig cancerrelaterad smärta i palliativ vård. Det framkom att både farmakologiska och icke-farmakologiska smärtlindringsmetoder användes av patienter. Rädsla för biverkningar av opioider belystes av patienter. Det visade sig att smärtan påverkade negativt patienters vardagliga liv, möjligheter att utföra aktiviteter samt bibehålla nära relationer. Patienters rädsla för stigande smärta visade sig ibland vara större än rädsla för döden. Patienter betonade betydelsen av att förbättrad kommunikation, förståelse, förtroende, kompetens och engagemang från vårdpersonal när det gällde patienters smärtbehandling.

    Diskussion: Katie Erikssons vårdteori användes vid resultatdiskussionen. Resultatet visade att patienter med cancerrelaterad smärta i palliativ vård hade liknande erfarenheter, tankar och problem gällande sin smärta, samt sjuksköterskornas sätt att möta smärta. Det framkom ett behov av kompetensutveckling angående sjuksköterskors ansvar och förhållningssätt gentemot patienters smärta i palliativ vård.

  • 38.
    Agic, Aida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ek, Manuel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fördomar mot manliga sjuksköterskor2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 39.
    Agnesund, Linda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Martinez-Conde, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Välkommen in? En studie om socialkontors väntrum2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    This is a paper about the social services waiting rooms. Our aim with the study has been to:

    ”Describe and problematize the physical environment in social services waiting rooms. A wider purpose is to lift the question about the waiting room as a significant part of peoples encounter with the social services.”

     To be able to achieve this purpose, we have used two questions: What does the physical waiting room environment look like in social services in Stockholms län? How can we understand and problematize the physical environment factors impact on people who visits these environments?

     We have observed and photographed ten waiting rooms in ten different social services in Stockholms län. In the paper we describe what the environments look like, with text and whit pictures. Then we have analysed the results from four different theoretical perspectives. These four perspectives are: nursing theory, environmental psychology, power theory and theories about material.

    Our conclusions is that the environment in the different waiting rooms shift a lot, but the thing the most of them have in common is that there doesn’t seem to be a lot of thought behind the design and configuration of the waiting room. Half of them don’t have windows and the environment is generally stripped. All of the waiting rooms have receptions covered all up with glass, with slots that the receptionist opens when someone comes up to the reception. Most of the waiting rooms also have walls and doors of glass facing the corridors where the visit rooms and the social workers offices are located. These are covered so that you cannot see in to the corridors. There is also a lack of a children’s perspective in the environments.

    We mean that the poorly designed waiting rooms, with all the security built in to them, create and maintain the unequal relations between the social worker and the client, where the client is constructed as the ’the other’ and the dangerous.

  • 40.
    Agnsäter, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Arnesson, Jacob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av en kort vårdtid och ett snabbt vårdförlopp2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 41. Ahlberg, Jan
    et al.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Varför har brottsuppklaringen minskat?: en analys av orsakerna2002Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 42.
    Ahlberg, Monika Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur beaktar sjuksköterskan patientens integritet i den slutna psykiatriska vården2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 43.
    Ahlborg, Lotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ensam i ingenmansland: psykiatriskt behandlingsarbete med ensamkommande flyktingbarn under asyltiden2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 44.
    Ahlbäck, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Linnér, Mimmi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna patienters upplevelser av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring kommer alltid att vara en del av vården. Affektiv beröring är en typ av frivillig beröring som kan uppstå såväl medvetet som omedvetet. Denna typ av beröring används av sjuksköterskan i det dagliga omvårdnadsarbetet för att trösta, lugna, vårda och lindra patienters lidande. Sjuksköterskors olika beröringsstilar grundas i deras personlighet, livserfarenhet, kulturella bakgrund, utbildning och arbetsstil. Vidare forskning inom området anses vara av betydelse, då kunskaperna kring affektiv beröring är bristande bland sjuksköterskor.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans affektiva beröring i daglig omvårdnad.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa och två kvantitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Resultatet tematiserades i sex teman: Att knyta band, betydelsen av kommunikation, kroppsdelarnas olika betydelser, att bli berörd med närvaro, beröring och genus betydelse och betydelsen av att ha kontroll över situationen.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Virginia Hendersons omvårdnadsteori om människans behov samt relaterades till vetenskapliga artiklar för att stärka resultatet. I denna del diskuteras vuxna patienters upplevelser av affektiv beröring i daglig omvårdnad samt hur sjuksköterskor skall förhålla sig för att patientens hela vårdupplevelse skall upplevas som god.

  • 45.
    Ahlenius, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sohl, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av bröstcancer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år får cirka 7000 kvinnor i Sverige bröstcancer. Beskedet sätter kvinnorna i en kris där hela deras tillvaro hotas. Vardagen förändras och grundtryggheten försvinner vilket skapar starka känslor. Sjuksköterskor har ett ansvar att uppmärksamma och bemöta kvinnors sjukdomsupplevelse utifrån en helhetssyn. För att kunna ge en holistisk och etisk vård till bröstcancerdrabbade kvinnor i olika skeden behöver kunskap tillföras som bidrar till en ökad förståelse för deras situation.

    Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att leva med bröstcancer genom sjukdomens olika skeden.

    Metod: Vi har genomfört en litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier. Studierna söktes via CINAHL, MedLine och PubMed. Alla studier är utförda i västvärlden och belyser kvinnors upplevelse av sin sjukdom genom dess olika skeden.

    Resultat: Analysen av artiklarna mynnade ut i fem huvudkategorier: Vardag i förändring, Upplevelser av en förändrad kropp, Att börja se sig själv med nya ögon, Upplevelser av ny mening i tillvaron och Det önskade stödet i förändring. Därtill identifierades ett antal underkategorier. Att gå igenom bröstcancer präglade starkt kvinnornas syn på sig själva och sina kroppar. Genom sjukdomsförloppet gav det dödliga hotet upphov till en kamp för livet kantad av förluster. Kampen väckte en oväntad styrka och en drivkraft att överleva. Att komma ut på andra sidan var en ensam vandring.

    Diskussion: I resultatdiskussionen har begreppet livsvärld och Merleau-Pontys teori om den levda kroppen använts för att belysa kvinnornas förändrade vardagsliv, påverkan av självet och den kvinnliga identiteten genom sjukdomens olika faser. Krisen fick kvinnorna att rikta om sin uppmärksamhet mot det sjuka bröstet vilket gav ett främmandeskap inför sig själv och världen. Att återta tillgången till livet innebar att osäkert känna sig fram steg för steg. Utsattheten ledde till att många kvinnor omvärderade sina liv vilket resulterade i en ny identitet.

  • 46.
    Ahlgren, Linnéa
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Willner, Ellen
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En oändlig process: en litteraturöversikt om välbefinnande vid kronisk njursvikt och hemodialys2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Friska njurar är en förutsättning för att kroppens övriga organ ska fungera väl. Njursvikt innebär att njurarnas funktion försämras och det finns två tillstånd, akut och kronisk. Det kroniska tillståndet utvecklas långsamt under en längre tid och i ett sent skede krävs någon form av kontinuerlig dialysbehandling för rening av blodet. Ett alternativ är hemodialysbehandling som utförs på mottagning flera gånger i veckan och kräver mycket tid av patientens vardag, vilket kan komma att påverka välbefinnandet i olika aspekter. Välbefinnande och livskvalitet beskrivs som subjektiva upplevelser och utifrån det humanistiska perspektivet kan det påverkas på fysiska, psykiska och andliga plan. Med hjälp och stöd från vårdpersonal är det ändå möjligt för patienterna att uppleva välbefinnande och livskvalitet trots kronisk sjukdom. 

    Syfte: Att beskriva hur välbefinnandet påverkas hos patienter med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling.

    Metod: Litteraturöversikt baserat på 13 vetenskapliga artiklar från två databaser. Artiklarna granskades och analyserades efter Fribergs metod för att finna likheter och skillnader som sedan sammanställdes i fem teman.

    Resultat: Efter analysen identifierades fem teman som beskriver hur välbefinnandet påverkas av ett liv med kronisk njursvikt och hemodialysbehandling: begränsningar i vardagen, beroende av människor och maskiner, påverkan av symtom, känslomässig påverkan samt acceptans och hantering. 

    Diskussion: Metoddiskussionen utgår från litteraturöversiktens styrkor och svagheter. Resultatet diskuteras utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om hälsa som mänsklig tillblivelse och de tre principerna mening, rytmicitet och transcendens.

  • 47.
    Ahlgren, Maud
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anonyma alkoholister: en möjlighet att se nyktert på tillvaron2004Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 48.
    Ahlgren, Maud
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. Ersta Sköndal högskola, Sköndalsinstitutet.
    Går det frivilliga sociala arbetet hand i hand med det politiska livet i Lidingö stad?2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 49.
    Ahlin, Johan
    et al.
    Umeå University.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå University.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå University.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå University.
    Revalidation of the Perceptions of Conscience Questionnaire (PCQ) and the Stress of Conscience Questionnaire (SCQ)2012Ingår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 19, nr 2, s. 220-232Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 50.
    Ahlin, My
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Högblom, Pål
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Heroin är en olaglig narkotikaklassad drog som är starkt beroendeframkallande. Bruket har en negativ inverkan på den fysiska, psykiska och sociala hälsan vilket medför ett komplext vårdbehov. Brukare är utsatta för stigmatisering i samhället. En faktor som kan utgöra hinder för god vård på lika villkor är hälso- och sjukvårdspersonals attityder gentemot patienter de vårdar. 

    Syfte: Syftet var att belysa hälso- och sjukvårdpersonals attityder gentemot patienter som är eller har varit brukare av heroin.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes enligt Fribergs metod. Artiklarna baserades på kvalitativa och kvantitativa studier samt studier utförda med mixad metod.  

    Resultat: Resultatet visar på förekomst av positiva och negativa attityder. De negativa attityderna var mer framträdande. Ytterligare framkom en polarisering av attityder inom gruppen hälso- och sjukvårdspersonal. Skillnaden var dock inte knuten till en viss yrkesgrupp utan kopplades till utbildning och erfarenhet av att arbeta med den aktuella patientgruppen. De som arbetade närmast patienterna hade övervägande positiva attityder och vice versa.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån centrala begrepp och idéer av Joyce Travelbee samt hur resultatet står i förhållande till vetenskap och lagtext. Tänkbara anledningar till förekomsten av negativa attityder avhandlas. En  “vi-och-dem"-mentalitet bidrar till hälso- och sjukvårdspersonalens svårigheter att empatisera för patienterna vilket utgör hinder för vårdrelationen. Medvetandegörande, erfarenhet och utbildning belyses som avgörande för möjliggörandet av en förändring.

1234567 1 - 50 av 5158
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf