This article draws on empirically derived illustrations of return to work and unemployment to critically explore how a narrow understanding of work pervades contemporary social policies and programmes. This is particularly relevant in economic and labour market transitions aligned with neoliberalism that individualise the social problem of unemployment and thus restrict occupational possibilities related to work. An overview of how work and related concepts have been conceptualised in occupational science scholarship is presented. After describing the theoretical orientation of the paper, three illustrations derived from a secondary analysis of data from projects conducted in Sweden and the United States are presented. The three empirically grounded illustrations are integrated with theory to highlight tensions between the politically informed structures that shape social policies and programmes and the individual experiences of work, unemployment, and return to work that users and providers of these programmes communicate. By asserting that success in work-related placement programmes is not synonymous with meaningful employment, we attempt to heighten awareness of the potential risks associated with a reliance on measuring work by merely being in paid formal employment.

Sedan ett antal år har man i Linköping bedrivit ett arbete med sikte på att utveckla en mer lättillgänglig socialtjänst. Målsättningen har varit att erbjuda socialt stöd i form av det man kallat servicetjänster, för att på detta sätt inte behöva genomföra en formaliserad biståndsbedömning och ett formellt beslut. Detta sätt att organisera de sociala insatserna har dock mött kritik från ansvariga tillsynsmyndigheter som hävdat att detta inte varit förenligt med gällande lagstiftning, och Förvaltningsrätten har förelagt kommunen att efterfölja den kritik som formulerats i tillsynsrapporterna.

I denna studie riktas emellertid inte intresset mot de juridiska frågorna, utan vilken betydelse detta sätt att organisera och tillhandahålla sociala insatser haft. Med utgångspunkt i en studie av sex verksamheter inom socialtjänsten i Linköpings kommun, undersöks vilken betydelse den ökade serviceinriktningen haft, dels för berörda brukare, dels för de anställda och det sociala arbetet. Studien är relevant inte bara för Linköpings kommun, utan också för frågan om hur sociala insatser bör organiseras och tillhandahållas för att bli så tillgängliga som möjligt.

Tack vare tidigare forskning vet vi förhållandevis mycket om hur det är att vara medlem eller frivillig i ideella organisationer i Sverige. Men hur är det att vara anställd i det svenska civilsamhället? Med denna studie vill vi bidra till kunskapen om anställdas arbetsvillkor och drivkrafter i ideella organisationer i Sverige. Områden av intresse inkluderar till exempel vad som kännetecknar organisationer med anställda i det svenska civilsamhället, vilka de anställda är och vad de har för befattningar och villkor samt hur de anställda ser på för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor i jämförelse med privat och offentlig sektor. Fördjupad kunskap om de anställdas villkor och drivkrafter är viktig av flera olika skäl. Den kan bidra till vår förståelse av pågående förändringar inom civilsamhället, inklusive diskussion om professionalisering eller anställdas arbetsbördor. Vidare behövs ytterligare insikter för att kunna rekrytera, motivera och behålla duktiga personer. Slutligen kan kunskapen bidra till jämförelser mellan hur det är att arbeta i ideell sektor i kontrast till privat eller offentlig sektor. Ambitionen med studien är att kunna generalisera resultaten till alla anställda i det svenska civilsamhället. Via ett strategiskt urval ur SCB:s register för organisationer i det svenska civilsamhället skickade vi en digital enkät till alla anställda i de organisationer som valde medverka i undersökningen. Enkäten berörde frågor om organisationerna, de anställda, deras befattningar och villkor. Vi ställde också frågor om engagemang, information, delaktighet och självbestämmande samt om för- och nackdelar med att arbeta i ideell sektor. Sammantaget är en stor del av resultaten tydligt positiva för den ideella sektorn och dess organisationer. Till exempel anger en stor majoritet av de anställda att de trivs med sina arbetsuppgifter och att deras arbeten präglas av engagemang, delaktighet och meningsfullhet. Vi har heller inte funnit något stöd för att kön har någon betydelse för lönenivå eller för vem som blir chef med personalansvar. Det finns emellertid också resultat som pekar på ett antal utmaningar i arbetet med de anställda i det svenska civilsamhället. Det kan handla om att uppmärksamma och synliggöra denna grupp i civilsamhället eller att arbeta med upplevda nackdelar med att arbeta i ideell sektor, inklusive sämre villkor och ekonomi eller avsaknad av stödjande strukturer.