Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Andersson, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En modell för mänsklig värdighet2019Ingår i: Nya vägar i vårdetiken / [ed] Gunilla Silfverberg, Lund: Studentlitteratur AB, 2019, 2, s. 29-51Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 2.
    Berg, Charlotte
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Juuso, Päivi
    Luleå Tekniska Universitet.
    Lerner, Henrik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lidfors, Lena
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    One Health: Samspelet mellan human-, djur- och ekosystemhälsa2022Ingår i: Vård, omsorg och rehabilitering utomhus: Teori, praktik och nya perspektiv / [ed] Åsa Engström; Päivi Juuso; Madeleine Liljegren; Lotta Lundmark Alfredsson; Anna Bengtsson, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, s. 97-112Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Sambandet mellan människors, djurs och ekosystems hälsa är viktigt för att målet "En gemensam hälsa" skall uppnås. I detta kapitel förklarar vi vad One Health är, vilka teorier som ligger bakom One Health, vilka centrala begrepp och perspektiv som är viktiga för området och forskning om kopplingen mellan människors och djurs hälsa, människors och miljöns hälsa, samt djurens och miljöns hälsa. Vi tar upp olika aspekter rörande lantbruksdjur, sällskapsdjur och vilda djur och hur det sätt vi föder upp och sköter dem på påverkar miljön, och i det långa loppet även människor. Vi beskriver hur djurs sjukdomar kan påverka människors hälsa och omvänt, samt One Health-perspektivets koppling till vård, omsorg och rehabilitering utomhus.

  • 3.
    Berg, Charlotte
    et al.
    Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    A second brood in Canada Geese Branta canadensis?2014Ingår i: Ornis Svecica, ISSN 1102-6812, E-ISSN 2003-2633, Vol. 24, nr 1-2, s. 51-55Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Berg, Charlotte
    et al.
    SLU - Sveriges Lantbruksuniversitet.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Butterworth, Andrew
    Welfare Max, Bristol, United Kingdom.
    Walzer, Chris
    Wildlife Conservation Society, USA; University of Veterinary Medicine Vienna, Austria.
    Editorial: Wildlife Welfare2020Ingår i: Frontiers in Veterinary Science, E-ISSN 2297-1769, Vol. 7, s. 1-3, artikel-id 576095Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Animal welfare relates to the feelings, behavior, and the health status of animals. Nevertheless, animal welfare legislation rarely prescribes what animals should feel or experience, but rather what humans should do to protect the animals in their care from unnecessary suffering, and e.g., specifications to provide them with suitable housing conditions and appropriate feed to ensure a reasonably good life. This obviously applies to domesticated animals and wildlife kept in enclosures, but not to free-roaming wildlife. Wildlife welfare has received far less attention than welfare for farm or companion animals, although attempts have been made. In recent years the extent of interest in wildlife welfare has grown, as more people have realized that humans have a substantial influence on the lives and welfare of wildlife individuals. Humans, as individuals and as a species, intentionally or unintentionally influence the welfare of wildlife in many different ways, some of which are discussed in this special issue.

  • 5.
    Berzell, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Medicinska mätvärdens ontologiska status i ljuset av universaliestriden2014Ingår i: Filosofisk Tidskrift, ISSN 0348-7482, Vol. 35, nr 3, s. 26-34Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 6.
    Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Berg, Charlotte
    Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sprider gäss och svanar smittsamma sjukdomar?2018Ingår i: Fakta för förvaltare: gäss och svanar: kunskapssammanställning om bete, övergödning, smittspridning och skyddsjakt / [ed] Johan Elmberg; Johan Månsson, Stockholm: Naturvårdsverket, 2018, s. 49-65Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    INLEDNING

    • Gäss och svanar förekommer idag i större antal nära fler människor än någonsin tidigare, i Sverige och i övriga Västeuropa.

    • De ökande antalen leder ibland till problem och konflikter. På jordbruksmark kan gäss och svanar orsaka kostsamma skador på oskördade grödor. Hårt bete kan också påverka naturlig växtlighet och då bli ett naturvårdsproblem.

    • Gäss och svanar är vegetarianer och äter enbart blad, stjälkar, frön och rotdelar från växter, både på land och i vatten.

    • Bete på växande grödor kan också skapa intressekonflikter i områden där gäss samlas i stora antal, till exempel vid skyddade och restaurerade våtmarker.

    • Samtidigt bidrar gässen med många ekosystemtjänster, bland andra i form av naturupplevelser, jakt och kött.

    GÄSS OCH SVANAR SOM SMITTSPRIDARE

    • Många smittämnen är kända hos vilda gäss och svanar. Det handlar om virus, bakterier och encelliga parasiter.

    • En del av dessa smittämnen har förmåga att infektera också andra fågelarter och ibland däggdjur.

    • Gäss och svanar är rörliga och uppträder ofta nära människor och i jordbrukslandskapet. Därför misstänks de ibland för att sprida sjukdomar till människor och våra tamdjur.

    SMITTSPRIDNING TILL MÄNNISKOR OCH TAMDJUR

    • En genomgång av forskningen inom detta fält visar att gäss och svanar ytterst sällan utgör en hälsorisk för människor, men något oftare för tamdjur och då främst fjäderfän.

    • I vissa fall tycks gäss och svanar kunna bidra till spridning av följande sjukdomar till tamdjur eller människa: fågelinfluensavirus, campylobacter, salmonella (gäller främst smitta till fjäderfä) och antibiotikaresistenta bakterier. I samtliga fall är dock andra smittkällor än gäss och svanar betydligt vanligare.

    • Forskningen har däremot inte funnit några belägg för att gäss och svanar sprider till exempel Newcastle-virus, West Nile virus, botulism, papegojsjuka eller borrelia till tamdjur eller människa.

    • För några smittämnen, till exempel E. coli och cryptosporidier, är det fortfarande oklart om gäss och svanar alls har någon betydelse för spridning till tamdjur eller människa.

    • Klimatförändringar och en allt bättre förståelse för de olika smittämnenas variation i förekomst och farlighet gör det viktigt att vi fortsätter att övervaka dem samt har beredskap för att omvärdera deras betydelse.

    • Att tamboskap och gäss betar sida vid sida har inga kända risker från smittsynpunkt, inte heller på strandängar.

    • Trots slutsatserna om en relativt låg smittorisk kan det vara klokt att iaktta försiktighetsåtgärder vid djurhållning, till exempel att förse tamdjur med rent vatten och att hålla fjäderfä avskilda från vilda gäss och svanar. För människans del kan man minska riskerna genom att sätta upp nät för att hindra fåglarna att ta sig upp på badstränder. Om man badar i sjöar där det vistas mycket gäss eller svanar är detklokt att tvätta sig efter badet och att undvika kallsupar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Elmberg, Johan
    et al.
    Högskolan Kristianstad.
    Berg, Charlotte
    SLU - Sveriges lantbruksuniversitet.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Waldenström, Jonas
    Linnéuniversitetet.
    Hessel, Rebecca
    Högskolan Kristianstad.
    Potential disease transmission from wild geese and swans to livestock,poultry and humans: a review of the scientific literature from a One Health perspective2017Ingår i: Infection Ecology & Epidemiology, ISSN 2000-8686, E-ISSN 2000-8686, Vol. 7, nr 1, artikel-id 1300450Artikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    There are more herbivorous waterfowl (swans and geese) close to humans, livestock and poultry than ever before. This creates widespread conflict with agriculture and other human interests, but also debate about the role of swans and geese as potential vectors of disease of relevance for human and animal health. Using a One Health perspective, we provide the first comprehensive review of the scientific literature about the most relevant viral, bacterial, and unicellular pathogens occurring in wild geese and swans. Research thus far suggests that these birds may play a role in transmission of avian influenza virus, Salmonella, Campylobacter, and antibiotic resistance. On the other hand, at present there is no evidence that geese and swans play a role in transmission of Newcastle disease, duck plague, West Nile virus, Vibrio, Yersinia, Clostridium, Chlamydophila, and Borrelia. Finally, based on present knowledge it is not possible to say if geese and swans play a role in transmission of Escherichia coli, Pasteurella, Helicobacter, Brachyspira, Cryptosporidium, Giardia, and Microsporidia. This is largely due to changes in classification and taxonomy, rapid development of identification methods and lack of knowledge about host specificity. Previous research tends to overrate the role of geese and swans as disease vectors; we do not find any evidence that they are significant transmitters to humans or livestock of any of the pathogens considered in this review. Nevertheless, it is wise to keep poultry and livestock separated from small volume waters used by many wild waterfowl, but there is no need to discourage livestock grazing in nature reserves or pastures where geese and swans are present. Under some circumstances it is warranted to discourage swans and geese from using wastewater ponds, drinking water reservoirs, and public beaches. Intensified screening of swans and geese for AIV, West Nile virus and anatid herpesvirus is warranted.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    A critical analysis of definitions of health as balance in a One Health perspective2019Ingår i: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 22, nr 3, s. 453-461Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Definitions of health in terms of some kind of balance form a category of their own within the sphere of health definition. Such definitions have their roots in the beginnings of scientific medicine, and popular versions are common among lay people. It has even been claimed that balance is fundamental to health for all species. Several present-day definitions of health in terms of balance are presented here. Particular attention is given to the call for a definition of health applicable to both humans and animals within the One Health approach, involving human medicine, veterinary medicine and ecology. Definitions in terms of balance have been suggested but none has been thoroughly analysed with regard to its suitability. There are therefore three concerns in this paper. The first is to introduce versions of the category of balance, as a first step towards a nomenclature of health definitions. The second is to analyse the claim made recently that balance is a universal criterion of health in all species including humans. The third is to ascertain whether any of the versions discussed is suited to the One Health approach.

  • 9.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    A Proposal for a Comprehensive Human–Animal Approach of Evaluation for Animal-Assisted Interventions2019Ingår i: International Journal of Environmental Research and Public Health, ISSN 1661-7827, E-ISSN 1660-4601, Vol. 16, nr 22, s. 1-4, artikel-id 4305Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Background: An important field of human–animal interactions is animal-assisted interventions (AAIs), which refers to research on human–animal interactions in order to promote or facilitate health or education in humans. Very few studies among the rich literature on AAIs seem to include aspects of animal welfare and/or animal ethics. Also, very few studies on AAIs have a comprehensive human–animal approach that studies animals, humans, and the relations between them at the same time. This paper tries to argue for and present a possible comprehensive human–animal approach to evaluate AAIs.

    Methods: A combination of the species and role approach proposed by Lerner, the capability approach proposed by Nussbaum, and a modified comprehensive human–animal approach to evaluate AAIs proposed by Lerner and Silfverberg was philosophically analyzed.

    Results: This paper shows that the combination is the modified role and species version of the capabilities approach, and by following it one could do a comprehensive human–animal approach of an evaluation of AAIs.

    Conclusion: Although the aim was reached for horses and animal-assisted therapy, further work needs to be done for all species suggested in the IAHAIO (International Association of Human–Animal Interaction Organizations) White Paper as well as for all branches of AAIs in order to establish this comprehensive human–animal approach

  • 10. Lerner, Henrik
    Att hata djur2007Ingår i: Människan och faunan / [ed] Håkan Tunón, Mattias Iwarsson, Stephen Manktelow, Stockholm / Uppsala: Wahlström & Widstrand / Centrum för biologisk mångfald , 2007, s. 162-164Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 11.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Conceptions of Health and Disease in Plants and Animals2016Ingår i: Handbook of the philosophy of medicine / [ed] Thomas Schramme; Steven Edwards, Dordrecht: Springer Netherlands, 2016, s. 1-15Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter analyzes theoretical conceptions of health and disease for plants and animals. Compared to human health, the discussion of these concepts is sparse, although animal health has received more treatment than plant health. The concept of disease seems to be taken for granted, and few attempts have been made to make a classification of specific types of diseases. The main emphasis in this chapter will be on the contemporary debate on animal health definitions. Although the theoretical discussion on these issues has so far been sparse, a categorization of different kinds of health definitions has been presented at least for animals. The six animal health categories are health as homeostasis, as normal biological function, as productivity including reproduction, as well-being, as mental and physical control, and as ability to realize goals. Similarities and differences between health concepts for humans, animals, and plants are also discussed to see whether there is a possibility to have a universal definition for plants, animals, and humans.

  • 12.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    De första exemplen på djurassisterad terapi2014Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: Vård, behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, s. 41-53Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 13.
    Lerner, Henrik
    Linköpings universitet.
    Definitioner av begreppet hälsa respektive kondition hos veterinärer och läkare2008Ingår i: Djuren är väl också människor: en antologi om hälsa och välbefinnande i djurens och människornas värld, Skara: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet , 2008, s. 103-110Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Health in Non-human Organisms2020Ingår i: Explaining Health Across the Sciences / [ed] Jonathan Sholl; Suresh I.S. Rattan, Cham: Springer Nature, 2020, 1 uppl, s. 333-346Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter analyses attempts made to define health for non-human organisms. This could be done either as a bottom-up approach finding a common denominator that all organisms share, or as a top-down approach which starts with a certain valuable criterion that those organisms share. Through this chapter I will discuss both approaches. I will briefly discuss the concept of organism and why I only choose to discuss biological organisms. This chapter will also further develop a categorization of health definitions that acknowledges the variety of the different kinds of definitions. This is done as a two-level categorization consisting of categories and versions of these categories. I will go through relevant categories and versions in order to be able to say which could be fruitful to use as well as where science needs to be heading.

  • 15.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Historik2020Ingår i: Hästen och den mänskliga hälsan / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, s. 53-70Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 16.
    Lerner, Henrik
    Marie Cederschiöld högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ingmar Persson: Out of the World: On the Point of Doing Philosophy. Library of Theoria № 28. Stockholm: Thales, 20212023Ingår i: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, E-ISSN 2002-3383, nr 2, s. 38-42Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Proceedings of the Second Nordic Seminar on Equine Assisted Therapy: Communication and Relations in Equine Assisted Therapy2014Proceedings (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 18.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Risker för djur och risker för människor2020Ingår i: Hästen och den mänskliga hälsan / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, s. 183-194Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 19.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Risker för djur och risker för människor2014Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg & Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, s. 165-175Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 20.
    Lerner, Henrik
    Linköpings universitet.
    The Concepts of Health, Well-being and Welfare as Applied to Animals: A Philosophical Analysis of the Concepts with the Regard to the Differences Between Animals2008Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This thesis is an analysis of the use and definition of the concepts health, well-being and welfare within the field called “the science of animal health and welfare”. The materials used are a literature survey of the field, qualitative interviews with Swedish veterinary surgeons and a study of the concepts in legislation concerning animals in England, Germany and Sweden. The main emphasis has been on theoretical definitions explicitly stated in the different texts or in the interviews. Two ways of distinguishing between animals are used: according to species and according to the role that animals have for humans. As a result it becomes salient whether the definitions have limits with regard to species or role.

    In the thesis a great number of definitions of the three concepts are interpreted, compared and criticised. As a result a limited number of definitions have been categorised and collected into clusters which fulfil minimal requirements of consistency and practicability.

    The analysis supports the use of all three concepts – health, well-being and welfare – since they are all needed for making crucial distinctions in the science of animal health and welfare.

  • 21.
    Lerner, Henrik
    Linköpings universitet.
    The philosophical roots of the "One Medicine" movement: an analysis of some relevant ideas by Rudolf Virchow and Calvin Schwabe with their modern implications2013Ingår i: Studia Philosophica Estonica, ISSN 2228-110X, Vol. 6, nr 2, s. 97-109Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    During the last decade there has been increasing interest in combining veterinary and human medicine, mainly in the areas of vaccination and the eradication of zoonotic and vector-borne diseases. Although the roots of this “One Health-One Medicine” approach can be found in ancient Egypt and Greece, the roots of the philosophy of “one medicine” have not been so thoroughly discussed. In this paper I will analyse some ideas that could unite veterinary and human medicine, from Rudolf Virchow (1821-1902) and Calvin W. Schwabe (1927-2006). Both are recognized as important theoretical founders of the philosophy of one medicine. I will also further develop these thoughts to meet some of the discussions taking place today.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Lerner, Henrik
    Linköpings universitet.
    Transeminarium om eutanasi för människa och av djur2010Ingår i: Svensk Veterinärtidning, Vol. 62, nr 10, s. 23-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 23. Lerner, Henrik
    Vilka konsekvenser av en forskningsintervju bör man förutsäga?2010Ingår i: Gäller vanligt folkvett också för akademiker?: Rapport från ett seminarium om makt och etik / [ed] Gustav Bockgård & Håkan Tunón, Centrum för biologisk mångfald / Naptek , 2010, s. 44-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 24.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Värdeteoretisk analys nödvändig2015Ingår i: Biodiverse, ISSN 1401-5064, nr 1, s. 4-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 25.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Algers, Bo
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Gunnarsson, Stefan
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Nordgren, Anders
    Linköpings universitet.
    Stakeholders on Meat Production, Meat Consumption and Mitigation of Climate Change: Sweden as a Case2013Ingår i: Journal of Agricultural and Environmental Ethics, ISSN 1187-7863, E-ISSN 1573-322X, Vol. 26, nr 3, s. 663-678Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In this paper we analyse and discuss the views of Swedish stakeholders on how to mitigate climate change to the extent it is caused by meat production. The stakeholders include meat producer organisations, governmental agencies with direct influence on meat production, political parties as well as non-governmental organisations. Representatives of twelve organisations were interviewed. Several organisations argued against the mitigation option of reducing beef production despite the higher greenhouse gas intensity of beef compared to pork and chicken meat (according to life cycle analysis). Regarding feed production some organisations proposed use of the best available industrial fertilizers, others were against all use of such fertilizers. Several organizations suggested domestic production of more protein-rich fodder and use of manure for biogas production. Regarding meat consumption the focus was on throwing away less food as waste and on eating less meat but the best (most climate friendly) meat, which was considered to be Swedish meat in contrast to imported meat. There was agreement on many issues. Most disagreement was found regarding political steering. We find many of the stakeholders' mitigation proposals regarding meat production and consumption acceptable. However, we are to some extent critical to their defence of Swedish beef production. We also point out certain problems with the suggestion to reduce consumption of imported meat but not of domestically produced meat.

  • 26.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Berg, Charlotte
    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
    A Comparison of Three Holistic Approaches to Health: One Health, EcoHealth, and Planetary Health2017Ingår i: Frontiers in Veterinary Science, E-ISSN 2297-1769Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Several holistic and interdisciplinary approaches exist to safeguard health. Three of the most influential concepts at the moment, One Health, EcoHealth, and Planetary Health, are analyzed in this paper, revealing similarities and differences at the theoretical conceptual level. These approaches may appear synonymous, as they all promote the underlying assumption of humans and other animals sharing the same planet and the same environmental challenges, infections and infectious agents as well as other aspects of physical—and possibly mental—health. However, we would like to illuminate the differences between these three concepts or approaches, and how the choice of terms may, deliberately or involuntary, signal the focus, and underlying values of the approaches. In this paper, we have chosen some proposed and well-known suggestions of definitions. In our theoretical analysis, we will focus on at least two areas. These are (1) the value of the potential scientific areas which could be included and (2) core values present within the approach. In the first area, our main concern is whether the approaches are interdisciplinary and whether the core scientific areas are assigned equal importance. For the second area, which is rather wide, we analyze core values such as biodiversity, health, and how one values humans, animals, and ecosystems. One Health has been described as either a narrow approach combining public health and veterinary medicine or as a wide approach as in the wide-spread “umbrella” depiction including both scientific fields, core concepts, and interdisciplinary research areas. In both cases, however, safeguarding the health of vertebrates is usually in focus although ecosystems are also included in the model. The EcoHealth approach seems to have more of a biodiversity focus, with an emphasis on all living creatures, implying that parasites, unicellular organisms, and possibly also viruses have a value and should be protected. Planetary Health, on the other hand, has been put forward as a fruitful approach to deal with growing threats in the health area, not least globally. We conclude that there are actually important differences between these three approaches, which should be kept in mind when using any of these terms.

  • 27.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Berg, Charlotte
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    The concept of health in One Health and some practical implications for research and education: What is One Health?2015Ingår i: Infection Ecology & Epidemiology, ISSN 2000-8686, E-ISSN 2000-8686, Vol. 5, s. 25300-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Berzell, Martin
    Linköpings universitet.
    Reference values and the problem of health as normality: a veterinary attempt in the light of a one health approach2014Ingår i: Infection Ecology & Epidemiology, ISSN 2000-8686, E-ISSN 2000-8686, Vol. 4, s. 24270-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Reference values seem crucial to both veterinary medicine and human medicine. The main critique is that thetheoretical connections between the concepts of reference values, normality, and health are weak. In this paper,we analyze especially one attempt in veterinary medicine to establish such a theoretical connection. We findthat this attempt fails because it is circular. In conclusion, we would postulate that there are two apparent waysforward: to aim for a definition of health not based on the concept of normality, or to develop the concept ofnormality as separate from statistical normality. These goals can be reached with a one health perspective.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Hofmann, Bjorn
    Universitetet i Oslo.
    Normality and naturalness: A comparison of the meanings of concepts used within veterinary medicine and human medicine2011Ingår i: Theoretical Medicine and Bioethics, ISSN 1386-7415, E-ISSN 1573-0980, Vol. 32, nr 6, s. 403-412Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article analyses the different connotations of "normality" and "being natural," bringing together the theoretical discussion from both human medicine and veterinary medicine. We show how the interpretations of the concepts in the different areas could be mutually fruitful. It appears that the conceptions of "natural" are more elaborate in veterinary medicine, and can be of value to human medicine. In particular they can nuance and correct conceptions of nature in human medicine that may be too idealistic. Correspondingly, the wide ranging conceptions of "normal" in human medicine may enrich conceptions in veterinary medicine, where the discussions seem to be sparse. We do not argue that conceptions from veterinary medicine should be used in human medicine and vice versa, but only that it could be done and that it may well be fruitful. Moreover, there are overlaps between some notions of normal and natural, and further conceptual analysis on this overlap is needed.

  • 30.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet.
    Lindblad, Anna
    Karolinska institutet.
    Algers, Bo
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    Lynoe, Niels
    Karolinska institutet.
    Veterinary surgeons' attitudes towards physician-assisted suicide: an empirical study of Swedish experts on euthanasia2011Ingår i: Journal of Medical Ethics, ISSN 0306-6800, E-ISSN 1473-4257, Vol. 37, nr 5, s. 295-298Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aim: To examine the hypothesis that knowledge about physician-assisted suicide (PAS) and euthanasia is associated with a more restrictive attitude towards PAS.

    Design: A questionnaire about attitudes towards PAS, including prioritisation of arguments pro and contra, was sent to Swedish veterinary surgeons. The results were compared with those from similar surveys of attitudes among the general public and physicians.

    Participants: All veterinary surgeons who were members of the Swedish Veterinary Association and had provided an email address (n=2421).

    Main outcome measures: Similarities or differences in response pattern between veterinary surgeons, physicians and the general public.

    Results: The response pattern among veterinary surgeons and the general public was almost similar in all relevant aspects. Of the veterinarians 75% (95% CI 72% to 78%) were in favour of PAS, compared with 73% (95% CI 69% to 77%) among the general public. Only 10% (95% CI 5% to 15%) of the veterinary surgeons were against PAS, compared with 12% (95% CI 5% to 19%) among the general public. Finally, 15% (95% CI 10% to 21%) of veterinarians were undecided, compared with 15% (95% CI 8% to 22%) among the general public. Physicians had a more restrictive attitude to PAS than the general public.

    Conclusions: Since veterinary surgeons have frequent practical experience of euthanasia in animals, they do have knowledge about what euthanasia really is. Veterinary surgeons and the general public had an almost similar response pattern. Accordingly it seems difficult to maintain that knowledge about euthanasia is unambiguously associated with a restrictive attitude towards PAS.

  • 31.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Design och utvärdering av forskning och praktisk verksamhet2014Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: Vård behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg & Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, s. 177-187Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 32.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    En inblick i terminologin2014Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: Vård, behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, s. 31-40Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 33.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Inledning2014Ingår i: Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: vård, behandling och terapi / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2014, s. 21-29Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 34.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Martha Nussbaum's capability approach and equine assisted therapy: An analysis for both humans and horses2019Ingår i: Equine cultures in transition: ethical questions / [ed] Jonna Bornemark; Petra Andersson; Ulla Ekström von Essen, London: Routledge, 2019, s. 57-68Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 35.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Perspektiv på forskning och praktik: en väg framåt2020Ingår i: Hästen och den mänskliga hälsan / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, s. 195-216Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 36.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Terminologi2020Ingår i: Hästen och den mänskliga hälsan / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, s. 41-52Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 37.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet.
    Skillnäs, NicklasLinköpings universitet.
    Essäer om hälsa: En antologi från forskarutbildningen på Tema Hälsa och samhälle2006Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet.
    Tunón, Håkan
    Vad är traditionell och lokal kunskap?2010Ingår i: Nycklar till kunskap: Om människans bruk av naturen / [ed] Håkan Tunón & Anna Dahlström, Stockholm: Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien & Centrum för biologisk mångfald , 2010, s. 41-57Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 39.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet.
    Tunón, Håkan
    Sveriges lantbruksuniversitet.
    What knowledge is "jizz"?2012Ingår i: Ornis Svecica, ISSN 1102-6812, E-ISSN 2003-2633, Vol. 22, s. 73-79Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Jizz is used by many birders to identify bird species. The definition of jizz differs between authors, but concerns aspects of the bird that are not always easy to define scientifically or describe in objective terms. Rather, impressions of the bird are favoured, including size, shape, behavior and appearance. Here we try to show that jizz is a term worth studying in detail, since its use offers insights in how to identify species, why there are differences among observers in bird surveys and why traditional knowledge about biological diversity might be worth saving when preserving species.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 40.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Linköpings universitet.
    Wendel, Lotta
    Om möss och människor: försöksobjektens rättsliga ställning i human- och djurlagstiftningen2008Ingår i: Djuren är väl också människor: en antologi om hälsa och välbefinnande i djurens och människornas värld / [ed] Bo Algers, Stefan Gunnarsson, Lennart Nordenfeldt, Skara: Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, Sveriges lantbruksuniversitet , 2008, s. 93-101Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Lerner, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Zinsstag, Jakob
    Swiss Tropical and Public Health Institute, Switzerland; University of Basel, Switzerland.
    Towards a healthy concept of health2020Ingår i: One Health: The Theory and Practice of Integrated Health Approaches / [ed] Jakob Zinsstag, Esther Schelling, Lisa Crump, Maxine Whittaker & Craig Stephen, Wallingford: CABI Publishing, 2020, 2 uppl, s. 52-56Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter analyses the concept of One Health and focuses on the two words in the concept with the aim to better explain what the terms ‘one’ and ‘health’ refer to. First, making a distinction between the usage of the terms ‘One Health approaches’, which refers to all appraoches with a multispecies and multi- or interdisciplinary scope, and ‘One Health’, which refers to a specific kind of approach being made. Second, the One Health definition set forth in this book was compared to three other definitions of One Health, and pros and cons were identified. Additionally, the meaning of ‘one’ was discussed, showing the need for an interdisciplinary approach. Finally, the meaning of ‘health’ was shown to be complex, both regarding which definition of health to choose and on which level (individual, population or ecosystem) to apply it. A non-speciesist definition of health is needed, which could be either a bottom up or top-down definition. Further discussions within the One Health approaches are needed.

  • 42.
    Silfverberg, Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lerner, HenrikErsta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hästen, hunden och den mänskliga hälsan: Vård, behandling och terapi2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 43.
    Silfverberg, Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hästen, människan och hälsan: en inledning2020Ingår i: Hästen och den mänskliga hälsan / [ed] Gunilla Silfverberg; Henrik Lerner, Stockholm: Appell förlag , 2020, 1 uppl, s. 15-30Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 44.
    Silfverberg, Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lerner, HenrikErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hästen och den mänskliga hälsan2020Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Relationen mellan häst och människa är grundmurad och hästen är idag en omistlig medarbetare inom vård, socialt behandlingsarbete och i pedagogik. Men vilken är egentligen hästens roll i människovårdande relationer?

    En rad forskare och lärare med omfattande kunskaper och erfarenheter ger en historisk tillbakablick och granskar hästen läkande och hälsofrämjande insatser i vår tid. De visar hur hästen på olika sätt kan bidra som tredje part i hästunderstödda insatser.

    I boken analyseras den terapeutiska relationen, vilken roll hästen har och hur man kan beskriva vad som händer i mötet mellan människa och häst. Här ingår också en checklista baserad på befintlig kunskap som kan användas när hästunderstödda insatser ska utformas i praktiken eller undersökas i forskningen.

  • 45.
    Simm, Kadri
    et al.
    University of Tartu.
    Lerner, Henrik
    Linköpings universitet.
    Medical philosophy and medical ethics in the Nordic and the Baltic countries: Some pressing issues2013Ingår i: Studia Philosophica Estonica, ISSN 1736-5899 (online) 2228-110X (print), Vol. 6, nr 2, s. 1-5Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Tunón, Håkan
    et al.
    Sveriges lantbruksuniversitet: Centrum för biologisk mångfald.
    Kvarnström, Marie
    Sveriges lantbruksuniversitet: Centrum för biologisk mångfald.
    Lerner, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ethical codes of conduct for research related to Indigenous peoples and local communities: core principles, challenges and opportunities2016Ingår i: Ethics in Indigenous Research: Past Experiences - Future Challenges / [ed] Anna-Lill Drugge, Umeå: Vaartoe - Centre for Sami Research , 2016, s. 57-80Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Codes and guidelines related to the rights of and respect for Indigenous and local communities and their knowledge have been developed during the last decades. A milestone is the UN Convention on Biological Diversity (CBD) where the parties have agreed “to respect, preserve and maintain knowledge, innovations and practices of Indigenous and local communities embodying traditional lifestyles”. This study analyses core ethical principles in 13 codes and guidelines. Of 18 principles listed six were identified as core principles. A discussion on challenges and opportunities in implementing these is made with the reference to the Swedish setting and to a Saami context. The codes are created with good intentions and contribute to raising general ethical awareness. However, in Sweden awareness of the relevant guidelines is low among researchers, in ethical committees of universities as well as in local communities. There is also a risk that the elements in the guidelines will be administrative items to tick off rather than favouring a good working relationship between the research team and the local community.

1 - 46 av 46
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf