Endre søk
Begrens søket
19202122 1051 - 1060 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1051.
    Örberg, Elin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    I Bräcke men inte i Solna: -En litteraturstudie om kommunala skillnader i tillämpningen av Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Den första januari 1994 infördes lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Ett av lagens syften var att minska de skillnader som fanns mellan olika kommuners stöd till funktionshindrade. Trots detta syfte finns det fortfarande stora skillnader mellan olika kommuner i det stöd som ges till funktionshindrade. Vissa kommuner ger upp till tio gånger mer stöd än andra kommuner. Uppsatsen baseras på den litteraturstudie som jag har gjort med syftet att undersöka vad som kan påverka att personer med funktionshinder får det stöd som de har rätt till. Fem olika studier som på något sätt tar upp rättssäkerhet i handläggning och beslut för personer med funktionshinder kom att granskas under litteraturstudien. Studiens resultat är att implementeringen av lagen inte har lyckats på grund av vaga och mångtydiga begrepp men även på grund av handläggarnas handlingsfrihet att tolka lagens begrepp som de själva vill. Studien kommer fram till att detta leder till att förutsägbarheten och därav rättssäkerheten inom handläggning och beslut enligt LSS är låg. 

  • 1052.
    Örberg, Elin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Valfrihetssystem i äldreomsorgen: Äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst.2012Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Utvecklingen inom äldreomsorgen har under de senaste decennierna lett till en mer marknadsanpassad äldreomsorg. Den äldre ska efter att ha fått sitt biståndsbeslut välja vilken utförare som ska tillhandahålla den beviljade insatsen. Valfrihetssystem blir allt vanligare i samhället och valfrihet i sig har länge varit ett politiskt mål. Syftet med denna uppsats var att undersöka äldre personers erfarenheter av att välja hemtjänst. Frågor som har tagits upp är hur man väljer, vad som påverkar hur man väljer, om valet anses vara lätt och om man generellt är nöjd med det system som finns. Metoden som har använts är strukturerade intervjuer där respondenternas svar har kodats i SPSS. Åtta av intervjuerna spelades in och transkriberades. Uppsatsen har ett brukarfokus och utgår från de äldres perspektiv och syftar till att lyfta fram deras åsikter och erfarenheter om valfrihetssystemet inom hemtjänsten. Materialet har analyserats med hjälp av Hirschmans teori om exit, voice och loyalty samt med en deskriptiv beslutsteori, prospektteori. Uppsatsen kommer fram till att systemet idag inte är verksamt i den mening det var tänkt. Alla äldre väljer inte hemtjänst, fysiska och psykiska hinder står i vägen och få väljer att utnyttja sin rätt att byta utförare. Generellt är de äldre nöjda med den hjälp de får och valet av hemtjänstutförare är inte det primära för de äldre.

  • 1053.
    Örnlind, Henrik
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Arbetslöshetens (o)kända ansikten: Ett arbetsmarknadsprojekt i Rågsved i en tid av avancerad marginalitet och territoriell stigmatisering2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    This essay intervenes in the politics of urban segregation in Stockholm. The main aim of the essay is to analyze and describe how advanced marginality and territorial stigmatization are expressed in the lived experiences of four unemployed youths, that have participated in a labor market training program located in the “social vulnerable” area Rågsved. With a theoretical framework based in Henri Lefebvre’s production of social space the empirical findings are interpreted in regard to how the youths produce social space in dialectical interplay with urban politics, advanced marginality, territorial stigmatization, and their local neighborhood. The empirical material in the study was collected through qualitative interviews with the youths. The method of interviewing, analyzing, and presenting the result is grounded in a phenomenological approach.

    The historical background for the essay is the politics of urban segregation that has emerged in the metropolitan areas of Sweden. The post-industrial society and advanced sectors in the economy are transforming the labor market, city landscape, and the requirements on workers. This deep transformation process has resulted in social exclusion and inequalities between different groups in the urban city. Unemployment and poverty has been concentrated to the urban periphery of the metropolitan city. The urban periphery is marginalized areas with high concentration of immigrant residents with post-colonial status. The Swedish Metropolitan Committee committed a proposal 1998 for a new urban politics in the beginning of the millennium, which main purpose was to intervene in the ongoing process of ethnic and socioeconomic segregation in the urban landscape. This political-institutional background, within the context of post-industrial society and neoliberal politics, situates the historical framework for the present study.

    The result in the study points out that the youths are in an insecure position in the contemporary labor market, and constantly reflect their ways of living through the dominated norms of active labor market policies. The youths participation in the labor market training program Rågsved Community Center are described as a positive experience, and they describe how they are fully recognized as individual subjects of the employees. Within the geography of urban segregation, the youths are constantly in a process of mental negotiating about how to determine the space of Rågsved. The space of the “social vulnerable” suburb Rågsved is produced by the youths in the conflict of territorial stigmatization and their feelings of belonging. 

    The main result from the study is that the youths lived experiences of participation in Rågsved Community Center reflects a political need for something different. They discredit the way that Arbetsförmedlingen approach them as unemployed and lack confidence in their methods. In the social space of Rågsved Community Center the youths are recognized as individuals and are also taking initiative to help their friends in Rågsved to find a way out of unemployment. These spatial practices in Rågsved produce a social space and constitute a local institution that could be an embryo for collective representation and organization in relation to urban segregation and youth unemployment in the urban periphery.

  • 1054.
    Örtegren, Louise
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Gabor, Erika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Motivationsarbete bland hemlösa män: en studie om personalens perspektiv på motivation2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1055.
    Östberg, Ida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Mousa, Maisaa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Dilemman och svårigheter biståndshandläggare beskriver i sin yrkesroll inom äldreomsorgen2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien ämnade söka förståelse och kunskap om biståndshandläggarnas yrkesroll inom äldreomsorgen. Utifrån detta fördjupade vi oss i de svårigheter som kan uppstå under handläggningsprocessen och vilka stödresurser som finns tillgängliga. Vi har använt oss av en kvalitativ forskningsansats med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med biståndshandläggare som arbetar inom äldreomsorg i olika kommuner i Stockholms län. Resultatet analyserades utifrån teoretiska referensramar som belyser olika typer av dilemman på både individuellt och strukturellt plan. Dessa teorier var Lipskys teori om Gräsrotsbyråkrati, konsekvensetik, dygdetik samt begreppen äkta dilemman och skendilemman.  Studien kom fram till att det finns ett flertal svårigheter som biståndshandläggare möter i arbetsvardagen. Vidare framkom att biståndshandläggarna upplever att de är alltför styrda av riktlinjer och lagar vilket minskar deras inflytande. Studien bekräftar tidigare forsknings resultat inom området.

  • 1056.
    Östergren-Haking, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Behandlingsassistenters upplevelser av arbetet med ensamkommande flyktingbarn: -ur ett genusperspektiv2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1057.
    Österman, Yvonne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ingen förstod, ingen såg vad som pågick: en studie om självsvält2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1058.
    Östlund, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Genusperspektiv på kuratorers samtal med barn: en studie med fokus på feministisk teori2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 1059.
    Özel Carlgren, Gabriella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jansson, Linda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Traditionell hjälp vs. onlinehjälp: En jämförande kvantitativ studie om ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I takt med att samhället förändras och antalet unga med psykisk ohälsa ökar utvecklas och förändras även de hjälpformar som finns tillgängliga för ungdomar med psykisk ohälsa. Internets framväxt har bland annat resulterat i att traditionella former av hjälp, där den unge möter den professionella ansikte mot ansikte, har kompletterats med onlinehjälp så som onlinechattar. Med hänsyn till denna utveckling syftar denna studie till att undersöka och jämföra ungdomars attityder till att söka hjälp hos kurator och via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Detta har åstadkommits med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångssätt där pappersenkäter använts som insamlingsmetod. Sammanlagt besvarades enkäterna av 223 högstadie- och gymnasieungdomar mellan 15-20 år i Stockholmsområdet. Studiens resultat visar att ungdomarna känner större tillit till kuratorer än onlinechattar. De är även mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa. Ungdomarna uppgav varierande svar på vad som påverkar deras attityder till att söka respektive hjälpform. Lättillgänglighet, tillit och kommunikationsform uppgavs vara de faktorer som främst påverkar deras vilja att söka hjälpa hos kurator medan brist på tillit och stigma främst påverkar deras ovilja att söka denna hjälpform. De respondenter som kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav däremot lättillgänglighet och anonymiteten som främsta anledningar. Den majoritet som inte kunde tänka sig att söka hjälp via onlinechatt uppgav brist på tillit och kännedom samt kommunikationsform som främsta orsaker till att inte söka denna hjälpform. Studiens respondenter är inte bara mer positiva till att söka hjälp hos kurator än via onlinechatt vid psykisk ohälsa; de har dessutom mer erfarenhet av att söka denna hjälpform. De faktorer som ungdomarna upplevde som positiva och negativa med sina erfarenheter skiljde sig dock avsevärt från de faktorer som påverkade deras attityder till att söka respektive hjälpform. Ungdomarna uppmärksammade exempelvis den professionellas bemötande och om de fick hjälp med sitt problem som positiva och negativa faktorer som utmärkte deras erfarenheter. Generellt hade dock majoriteten av ungdomarna positiva erfarenheter av att söka hjälp hos både kuratorer och onlinechattar.

  • 1060.
    Özlem, Peker
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ida, Elfving
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En kvalitativ studie om anhöriga till sent-i-livet-immigranters erfarenheter med fokus på valet att börja eller sluta med anhörigomsorg2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med vår uppsats är att öka kunskapen om anhöriga till äldre immigranter såsom omsorgsgivare, i uppsatsen kallade ”sent-i-livet-immigranter”, med särskilt fokus på upplevelser om valmöjligheter ifråga om omsorgsrollen.  Vi var intresserade av hur det kommer sig att anhöriga går in i en omsorgsroll i förhållande till den äldre och vilka andra formella/informella omsorgsgivare det finns kring honom eller henne. Slutligen var vi intresserade av att ta reda på om anhörigvårdare anser att de har en valmöjlighet att gå ur/lämna sin omsorgsroll till någon annan om det skulle vara deras önskan.

    Vi har utfört fem semistrukturerade intervjuer med anhöriga till sent-i-livet-immigranter där de har en betydande omsorgsroll. Vår metod utgick ifrån en kvalitativ och induktiv forsknings ansats. Vi analyserade materialet med hjälp av tidigare forskning samt utifrån det teoretiska begreppet skyddandets förnuft samt den s. k. coping-teorin.

    Studiens resultat visar att våra informanter går att kategorisera i två olika grupper: de anhöriga som gjort ett mer aktivt val och de som gjort ett mindre aktivt val att ta hand om sin äldre. Vi har även kunnat urskilja fyra olika teman som återkommer bland våra informanters svar: synen på den offentliga omsorgen, vi och de, hinder och tillfredsställelse och hur de ser på valet att gå in och ut ur en omsorgsroll. Vi har även med våra resultat kunnat bekräfta det teoretiska begreppet skyddandets förnuft då vi sett att – oavsett om våra informanter gjort ett mer eller mindre aktivt val – samtliga informanter har skyddandet av sina äldre gemensamt. 

19202122 1051 - 1060 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf