Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 151 - 200 av 1059
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 151.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Hemlöshet2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 152.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Hur bör sociala insatser tillhandahållas?: En studie av Linköpings kommuns arbete med servicetjänster inom socialtjänsten2017Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 153.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    ”Nästa steg i utvecklingen av det sociala arbetets profession måste innebära att man tar socialarbetaren som kunskapssökare i anspråk”: en kommenterad bibliografi över Bengt Börjeson åren 1958 – 20122013Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Föreliggande bibliografi är en kronologisk sammanställning av publicerade texter, författade av Bengt Börjeson under åren 1958 fram till hans död 2012. Den omfattar fler än 130 texter; merparten olika former av vetenskapliga arbeten (monografier, kapitel i antologier samt forskningsrapporter och uppsatser), en mindre del artiklar som publicerats i olika tidningar/tidskrifter. Därutöver redovisas två skönlitterära texter.

  • 154.
    Börjeson, Martin
    FORSA.
    Om forskningens betydelse för det sociala arbetet: nu och då2014Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 155.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Social work and social services in late modernity: The case of Sweden2013Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Today, it is becoming obvious that the preconditions for social work – and even social work itself – in Sweden is under renegotiation. While the Social Services Act of 1982 stated that the social services should deploy an overall view in working with clients, a focus upon preventive measures and take active part in the planning of society, the development in recent years has rather been characterized be tendencies towards specialization and by an increased focus upon individualized measures. And today, there are a number of proposals that taken together (if decided) would result in an abandonment of the idea of a cohesive organization for social services within the local municipality. However, the debate on these changes has so far been limited. This project takes its departure in that it is important to conduct a thorough discussion on how social work and social services of tomorrow should be organized. The aim is to, by developing a theoretical perspective on social services in late modernity, contribute to the foundations for such a debate. Studying social work practice in late modernity must aknowledge that social work itself developed as a central part of modern society, but also; that the preconditions for social work has changed as modernity itself has been radicalized. For example, alongside the development of social work, there has been strong efforts to strengthen the knowledge base in relation to practice. In recent years, these efforts also questions the foundations for practice. Another example is the increased individualization of social services – which can be seen as a way to adapt social work to a more heterogenous society. Describing the development in the context of late modernity offers a possibility to avoid the dichotomy of modernity vs postmodernity. Instead, the development is viewed more as an open-ended process.

  • 156.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Socialpolitik är en färskvara2016Ingår i: Det yttersta ansvaret / [ed] Kent Werne, Susanna Alakoski, Stockholm: Premiss förlag, 2016, s. 118-128Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 157.
    Börjeson, Martin
    FoU Södertörn.
    Utvecklingsarbetet i socialtjänsten gravt eftersatt2012Ingår i: Dagens Samhälle, ISSN 1652-6511, nr 7, s. 11-Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Socialtjänsten svarar för mer än en tredjedel av kommunernas kostnader och är betydelsefull för ett stort antal människor. Men kunskapsutvecklingen inom området är eftersatt och regeringen tar inte sitt samlade ansvar.

  • 158.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Vad lärde vi oss av Krukisverksamheten?2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomqvist, Emilia Forsell, Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, s. 143-156Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 159.
    Börjeson, Martin
    Stockholms universitet.
    "Vi vet inte vilka metoder vi ska använda": om relationen mellan kunskap, praktik och politik när det gäller det sociala arbetet med hemlöshetsfrågor2005Doktorsavhandling, monografi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This dissertation examines the relationship between knowledge, practice and policy within a specific area of social work, namely, social intervention to ameliorate the problem of homelessness. In the thesis, the ambition shown in recent years to lay the ground for an evidence-based practice in social work is discussed as an expression of late modern attempts to deal with the contradictory character of scientific knowledge.

    The work is composed of four separate studies along with an introduction. The first study considers the present state of knowledge concerning those groups readily described as “the most vulnerable” in that they often have a diffi¬cult complex of problems. The social conditions of these groups can only be examined to a limited extent with the help of traditional methods, however, so that our knowledge of their situation is poor. The group of the homeless seems largely to have remained unchanged during the most recent decade; but results of various studies suggest that the vul¬nerability of the group has increased, which is to say that even if the group has not increased in size, their social situa¬tion has definitely become worse.

    In the second study, a more in-depth discussion is advanced of methods and definitions concerning the charting of groups with a weak position in the housing market. Starting from a review of the various research methods presently in use, a model is sketched for future investigations that might more adequately provide the evidence-based information for making informed decisions.

    The third and fourth studies deal above all with the effectiveness of social interventions being made to come to grips with homelessness; how these strategies have evolved and the role of knowledge in them. The goal of the third study has therefore been to describe how knowledge and social work practice have developed respectively, and above all, to shed some light on their relationship. A review of social work journals dated 1965-2000 shows that only a very few of the relatively small number of articles dealing with homelessness could in any way directly form a basis for the planning and implementation of social interventions. In Stockholm Municipality, also during this period, several special programs were instigated to boost the development of knowledge in the field; but the connections between this accu¬mulation of knowledge and any implementation in actual social interventions remains unclear.

    The fourth study uses interview material to describe the social work being carried out to combat homelessness in four Swedish local government districts and to discuss any differences between them, where a clear difference did emerge between the larger and the smaller districts. The larger local governments had created special organisations for work with homelessness issues, which had even brought with it the allocation of special resources for the build-up of knowledge; but not even here is it possible to state that any cumulative build-up of knowledge has taken place. An in-depth case study of the discussion carried out in Stockholm Municipality concerning a proposal to create a special knowledge centre suggests that these questions are also deeply influenced by the local political context in which it would be used.

    In the introductory section of the dissertation, the aim is to relate the four studies to a broader discussion. The vari¬ous strategies being developed for increasing the evidence basis for social work with the homeless are discussed, taking a point of departure in Ulrich Beck’s contention that in spite of contrary intentions, more knowledge tends to involve the risk of added uncertainty. Also treated in this context is how an earlier dominant tradition of knowledge – inspired by social medicine – has come to diminish in importance, while another – more directed towards the results and effects of social interventions – has grown.

  • 160.
    Börjeson, Martin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Är norska socionomer mer osjälvständiga?: Anmälan av Hansen & Solem "Sosialt arbeid. En situert praksis".2018Ingår i: Fontene forskning, ISSN 1890-9868, E-ISSN 1892-7947, nr 1, s. 95-Artikel, recension (Övrigt vetenskapligt)
  • 161.
    Börjeson, Martin
    et al.
    FoU Södertörn; Linköpings universitet.
    Bringlöv, Åsa
    FoU Södertörn.
    Lindgren, Jouko
    FoU Södertörn.
    When research and development comes together: experiences from working with the frequent service user model2012Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 162.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Det sociala ledarskapet2007Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 163.
    Börjeson, Martin
    et al.
    FoU Södertörn.
    Gunnars, Elisabeth
    Missbruksvården i Stockholm.
    Med kurs mot ett aktivt liv?2011Ingår i: Utvärdering i praktiken: om att värdera socialt arbete för människor med psykiska funktionshinder / [ed] Karaina Piuva, Martin Börjeson, Cecilia Lobos, Lund: Studentlitteratur, 2011, 1, s. 111-130Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 164.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Härnbro, Simon
    Linköpings universitet.
    Vad betyder servicetjänster för brukarna och för det sociala arbetet?2015Ingår i: Socialtjänst utan biståndsbedömning: en rapport om öppna sociala tjänster / [ed] Åke Svensson, Stockholm: STQM Management , 2015, , s. 6s. 39-44Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 165.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Härnbro, Simon
    Linköpings universitet.
    Welfare services without a needs assessment2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Linköping Municipality has for a number of years been practicing a model which means that social services are offered without foregoing assessment. In this way, the ambition is to make social services more accessible and to move away from those bureaucratic procedures associated with a needs assessment process. Authorities with responsibility for supervision over social services has argued that this practice is not compatible with current legislation.

    To benefit from welfare services without a needs assessment raises a number of fundamental questions: Where is the line between trusting the free will of the individual, and the possibilities of using scientific methods as the basis for deciding what measures to take? What does different ways of organizing social work practice mean for service users as well as for social workers?

    These questions are studied in a project at Linköping University during 2014-2016. Our presentations aims at describing the project and presenting some preliminary results.

  • 166.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Johansson, Kerstin
    Examples from the social service sector of cooperation2015Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 167.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Johansson, Kerstin
    Linköpings universitet.
    In search for a model for knowledge production and practice research in Swedish social work2014Ingår i: Nordic Social Work Research, ISSN 2156-857X, E-ISSN 2156-8588, Vol. 4, nr Sup1: Practice Research, s. 70-85Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    In recent years, a number of studies have shown that the scientific base for Swedish social work is weak and that methods for evaluation of practice are poorly developed. As a response to this, the government has made significant efforts to develop evidence-based practice (EBP) within social services. However, these efforts have so far been characterised as a top-down project, and as several authors have concluded, they have not proved productive. Therefore, they must, it is argued, give way to EBP where the role of the profession is central. This article should be seen as a contribution to the discussion of this alternative route. We try to tackle the crucial question about how the knowledge base for social work practice can be strengthened, and we discuss a model for developing education and research in collaboration with social work practice. In this, the tradition of Practice research has offered important points of departure.

  • 168.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Johansson, Kerstin
    Norrköping.
    Practice Research and Knowledge Production in Swedish Social Work2014Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 169.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Brukarmakt: i teori och praktik2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 170.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Inte bara inflytande2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 171.
    Börjeson, Martin
    et al.
    FoU Södertörn.
    Piuva, Katarina
    Stockholms universitet.
    Lobos, Cecilia
    Socialstyrelsen.
    Diskussion2011Ingår i: Utvärdering i praktiken: om att värdera socialt arbete för människor med psykiska funktionshinder / [ed] Katarina Piuva, Martin Börjeson, Cecilia Lobos, Lund: Studentlitteratur, 2011, 1, s. 183-196Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 172.
    Camitz, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Medberoende: en beskrivande forskningsöversikt2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 173.
    Caringer, Anna-Clara
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Robertsson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tjejjourer: Funktion och villkor2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Civilsamhället, bestående av en mängd ideella organisationer med social inriktning, är idag ett högst aktuellt forskningsområde och ideella organisationers betydelse debatteras flitigt i olika forum. Tjejjourerna är en del av civilsamhället och en växande rörelse, sedan den första såg dagens ljus 1996. Studier har visat att upplevelser av god psykisk hälsa skiljer sig anmärkningsvärt mellan tjejer och killar. Tjejer lider oftare av psykiska och psykosomatiska besvär och blir oftare utsatta för sexuella övergrepp, vilket är några anledningar till tjejjourernas existens. Det här är en kvalitativ studie med syftet att undersöka hur aktiva i tjejjourer ser på tjejjourers funktion och villkor. Frågeställningarna handlar om funktion för målgruppen och i förhållande till andra aktörer samt hur relationen mellan funktion och villkor beskrivs av aktiva i rörelsen. För att försöka besvara frågeställningarna genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med tio personer engagerade i tjejjoursrörelsen.

    Vår analys av informanternas utsagor kopplade till civilsamhällesforskning, ledde till slutsatserna att tjejjourers funktion kan bestå i vara ett komplement till offentliga insatser samt att vara en röst för målgruppen. Funktionen som röst tar huvudsakligen sitt uttryck i form av opinionsbildning i frågor om jämställdhet och unga tjejers utsatthet. Något som tycks utmärkande i funktionen som komplement är möjligheten till anonymitet, vilket verkar kunna innebära en annan typ av bemötande än vad som är möjlig hos offentliga och privata motsvarigheter. Tjejjourerna skiljer sig även från andra aktörer på så vis att de har en gemensam ideologisk tolkningsram som får konsekvenser för hur de förstår unga tjejers utsatthet och deras sätt att arbeta, ett arbetssätt vi uppfattar som empowerment-influerat.

    Angående tjejjourers villkor upplevs det problematiskt att tjejjourers finansiering består av kortsiktiga ekonomiska bidrag eller öronmärkta projektmedel som leder till svårigheter att bygga en långsiktig och kvalitetssäkrad verksamhet. Utveckling inom tjejjoursrörelsen att anställa personer ses som en möjlighet samtidigt som det ställer krav på tydligare strukturer och en uttalad ansvarsfördelning för att undvika interna konflikter. Korta anställningar där verksamheten byggs upp kring en individs funktion, riskerar att gå ut över den målgrupp som tjejjourerna har ett uttalat ansvar gentemot.

  • 174.
    Carling, Katarina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Dughieri, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Det är ju ändå ens vardag”: En kvalitativ intervjustudie med högstadieungdomar om socialt stöd från vuxna i skolan2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 175.
    Carlqvist, Nanetth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Om bemötande på ett kommunalt särskilt boende: vårdbiträdens upplevelser av kränkande anhöriga2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 176.
    Carlsson, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Hej, hej, tjena, please”: En kvalitativ intervjustudie om levd erfarenhet av tiggeri på Stockholm gator.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Antalet fattiga EU-medborgare som tigger för att förbättra sin ekonomiska situation har ökat de senaste åren och är idag en del av den svenska gatubilden. Socialt utsatta EU-medborgare som i och med den fria rörligheten inom unionen tillfälligt lämnar sina hemländer i hopp om ett bättre liv. De lämnar en tuff tillvaro i hemlandet, för en lika tuff vardag på Sveriges gator och i såväl Rumänien som i Sverige saknar de tillgång till mänskliga rättigheter som tillgång till rinnande vatten, sanitet och tillgång till hälsovård. Trots detta är lite känt om hur de själva upplever tiggeriet och hur de ser på sin livssituation i det svenska samhället idag. Syftet med denna studie är att undersöka hur de socialt utsatta EU-medborgarna själva uppfattar tiggeriet och hur det påverkar deras välbefinnande. 9 personer som försörjer sig genom att bedriva tiggeri på Stockholms gator har deltagit i semistrukturerade intervjuer genomförda på romani chib med hjälp av tolk. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och skam och känslan av att inte ha något annat val än att tigga för sin försörjning är det som framkommer tydligast i resultatet. Förutom de fysiska och känslomässiga påfrestningar som tiggeriet innebär framkommer det även att studiedeltagarna känner mycket tacksamhet och glädje över den hjälp de får och över möjligheten att ge sina barn en bättre framtid. För att diskutera det empiriska resultatet har bland annat Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, samt Marcel Mauss teori om gåvoutbytet använts.

  • 177.
    Carlsson, Anna-Carin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Doverholt, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att anmäla eller inte: om lärares tolkning av anmälningsskyldigheten2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 178.
    Carlsson, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Edborg, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Love is all you need": En kvalitativ studie om betydelsen av kärlek som praktiskt redskap i socialt arbete2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 179.
    Carlsson, Yvonne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnets bästa med ett diskursanalytiskt perspektiv2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 180.
    Carrigan, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    To Walk Like Boys - The Limit of Gender Equality?: A Qualitative Evaluation of the Facilitator Role in The Adolescent Project Conducted by The Sakhi Resource Center in Thiruvanathapuram, the Capital of Kerala, a State in the South of India 2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Abstract

    The Sakhi Resource Center is at the moment conducting an educational program for adolescent girls and village health care workers in the district of Trivandrum, Kerala. Gender and sexual reproductive health are taught among other things. Classes are structured in a participatory way, giving the girls the opportunity to develop and practice their leadership and organizational skills among other things. One of the aims of The Project is to increase the confidence and sense of coherence of the girls and thus raise their ability to act in an empowered way in their societies. Another is to educate and engage health care workers out in the villages. The health care workers are Facilitators in The Adolescent Project. The Facilitators are both being educated by the Project staff and then themselves educating adolescents in The Project.

    The purpose of my study has been to evaluate the role of The Facilitators in The Project with the focus on gender. My research method is case study, and my empirical results are based on observations and nine in-depth interviews with The Facilitators. I have also studied Project Documents. I have used gender theory and theories of empowerment along with postcolonial theories of intersectionality. The Facilitators have a key-function here as after the project they are intended to continue conducting classes in the villages. I have found for example that the motivation to become a Facilitator in the Project can often be traced back to personal experiences from adolescence. I have focused on the Facilitators’ attitudes and found a tendency for them to promote arranged marriages and set limits on gender equality. I have also focused on how the Facilitators experienced results gained from the Project, both for them themselves and for the adolescents. In the analysis I have suggested that Sakhi could put more emphasis on the student role of The Facilitator to ensure gender sensitive project running in the future.

  • 181.
    Carrigan Ronan, Chris
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Jonson Hagman, Anette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Andra generationen: barn till de som har överlevt förintelsen2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 182.
    Cassel, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Lyberg, Anton
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Varannan vatten: en kvalitativ studie om vårdpersonals attityder och värderingar kring äldres alkoholvanor2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 183.
    Catomeris, Soma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Björk, Stina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nya vägar till empowerment: Argentinska arbetares mobilisering för att ta sig ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen 20012012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.

    Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del. Att ta makten över sin situation på det sätt som arbetarna gjort kan liknas vid empowerment, då de själva definierat sin situation, formulerat metoder för förändring och med egen kraft satt planen i verket.

    Som socialarbetare och socionomstudenter har vi stött på begreppet empowerment i många sammanhang. Vi har dock uppfattat begreppet som komplext och mångtydigt, samtidigt som det empowermentinriktade sociala arbetet tar sig mycket olika och ibland motsägande uttryck. För att förstå de processer arbetarna gått igenom ur ett svenskt välfärdsperspektiv måste man också förstå delar av den Argentinska historien och den samhälleliga kontexten. Vi har besökt ett arbetskooperativ på tryckeriet Pompeya och frågat dem om hur de upplever att deras levnadsförhållanden förändrats sedan ockupationerna och krisen. Vi har också tagit reda på om de processer de gått igenom lett till en upplevelse av empowerment och vad som har varit viktigt för att detta ska ha kunnat ske. Arbetarnas levnadsförhållanden har förändrats på olika sätt, de har stärkts genom att de räddat sina arbeten, de har på vissa punkter förblivit oförändrade om man jämför med innan krisen och på andra plan har de blivit sämre i jämförelse med innan krisen. Arbetarnas upplevelse av livskvalitet gör dock att de upplever sig ha goda levnadsförhållanden. Genom processerna som de gått igenom har de fått en upplevelse av empowerment och för att detta ska ha kunnat ske har följande faktorer varit viktiga: att göra tillsammans, att de delade en krissituation, att de följde sina ideologiska uppfattningar och blev erkända för det de gjort. Arbetarnas erfarenheter blir viktiga för hur empowerment sker i praktiken. Studien ger kunskap om hur socialarbetarens förhållningssätt till empowerment blir viktigt för att begreppet inte ska urholkas av professionellas makt.

  • 184.
    Cederlöf, Siv-Britt
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Hat och en gnutta kärlek"2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 185.
    Cederlöf, Siv-Britt
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Hon är inte längre min dotter": arbetet med utsatta flickor från patriarkala invandrarfamiljer2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 186.
    Centerwall, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Hon lyssnar och lyssnar, sen tänker hon i kanske tio minuter och sen ba: "Så här gör vi!": en kvalitativ studie om fyra ungdomars uppfattning av socialsekreterares bemötande2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 187.
    Chachan, Mariham
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Henriksson, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Det handlar om att bygga broar mellan de kulturella enklaverna och samhället: En kvalitativ studie om hedersrelaterad utsatthet och integration2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka hur professionella inom Sveriges kvinnojourer beskriver vad hedersrelaterad utsatthet innebär på individ –och strukturell nivå och hur hederskontexten och samhället påverkar män och kvinnors förutsättningar för integration och delaktighet i det svenska samhället. Individer som lever i hederkontexten lever med en dubbel utsatthet. Detta innebär att dessa individer är dubbelt förtryckta, dels från kontexten de lever i men även samhället har en bidragande roll till utsattheten då vi har kommit fram till att det finns mycket inbäddad diskriminering i samhället. Integrationen för individer inom hederskontexten påverkas också av faktorer som kan relateras till individerna inom hederskontexten och samhällets bemötande av individerna. Hedersrelaterad utsatthet har ofta förknippats med kulturella normer och våld mot kvinnor, den här uppsatsen vill belysa hur problematiken och integrationen av dessa individer kan se ut ur ett individ – och samhällsperspektiv. Uppsatsen kommer att ha en kvalitativ utgångspunkt där vi besvarar syftet genom att intervjua kvinnojourer från sex av Sveriges kvinnojourers berättelser. Intervjuerna har varit semistrukturerade vilket bidragit till att undersökningen fått fylliga berättelser då intervjupersonerna själva kunnat påverka vad de ansetts som viktigt att belysa. Anledningen till att vi valt kvinnojourer var att de kunde bidra med den information som krävdes då de är insatta i hedersrelaterad utsatthet och deras integration.Vi har tagit hjälp av fem stycken teoretiskautgångspunkter för att kunna förklara den problematik som förekommer inom några av Sveriges familjer och för att förstå hur hederskontexten och samhället påverkar integrationen. Dessa teorier omfattar teorin om patriarkatet och genus, ackulitivering, socialisering och teorin om strukturell diskriminering.

  • 188.
    Chiang, Ling
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vem sätter unga arbetslösa på dagordningen?: En kvalitativ innehållsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida. Utifrån en strukturell tolkning tematiseras resultatet och analysen drar kopplingar med dagordningsteori samt tidigare forskning. Studien visar att Metro framställer ungdomsarbetslöshet som hög, vilket är reguljärt och förutsägbart. Lönesänkningen för unga är det rådande temat som förekommer i diskussionen om minskningen av ungdomsarbetslöshet. Detta fick mer genomslag än teman arbetserfarenhet, eftersom det väcktes kontroversiella debatter. Vilket kan tolkas som McCombs kallar för ”bra historia”(2006, 147). Det är sådana företeelser som journalister söker efter. Diskussionen om lösningar på ungdomsarbetslöshet som helhet har en negativ inställning, vilket skulle kunna influera människor som inte är unga och arbetslösa, denna förklaring är utifrån McCombs orienteringsbehov. Att arbetslösa unga framställs som en marginaliserad grupp innefattar vissa komplikationer. I textinnehåll med arbetslösa unga förekommer det inga motstående ramar. Det är delvis utifrån stödjande ramar och delvis utifrån en liknande komplex och motsägande ram. Eftersom denna ram utgår från journalisternas egna uppfattningar av arbetslösa unga. Det framgår att varken politiker eller Metro är intresserad av att sätta ungdomsarbetslösheten på dagordningen. Inom den politiska diskussionen förkommer det både stödjande och motstående ramar men det visar på en komplex och motsägande ram, eftersom ambitionen att lösa ungdomsarbetslöshet värderas mer framför de arbetslösa unga. Ingen tydlig inställning till prioriteringen av ungdomsarbetslösheten har hittats eftersom det förekommer både negativa och positiva åsikter som i slutändan jämnar ut. Metro exponerar ungdomsarbetslösheten i en ganska begränsad utsträckning och det som väcker medias uppmärksamhet är företeelse som statsministerns fel ordval. Detta är återigen vad McCombs kallar för ”bra historia”(2006, s 147). Därför kan man dra slutsatsen att dagordningen för ungdomsarbetslöshet inte sätts av politiker eller Metro. I analysen framkommer det att merparten av ungas röster innefattar både en negativ betoning och en svag förtroende om att hitta ett arbete. Återigen skulle denna röst, enligt McCombs, influera människor som inte är arbetslösa unga(2006). Däremot visar resultatet att ingen av aktörerna från medieinnehållet reagerar på detta. Vilket kan förklaras med att ungas röster syns i för liten omfattning för att kunna påverka dagordningen.

  • 189.
    Claesson, Björn
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Eliasson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Det som händer med skolkuratorer, det är att de inte märks när rollerna inte är tydliga”: En kvalitativ studie om kuratorns roll i skolan2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 190.
    Claesson, Ulrica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Samverkan mellan socialtjänsten och polisen: en utvärdering av samverkan i Rinkeby, Kista och Spånga-Tensta stadsdelar med fokusering på ungdomar2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 191.
    Colldén, Lina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Lundqvist, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Det hade lika gärna kunnat vara jag på andra sidan, och då hade jag velat att det fanns någon där som lyssnade på mig": en studie om drivkrafter bakom volontärarbete på Alla Kvinnors Hus2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 192.
    Comstedt, Caroline
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Gerevald, Katja
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Bipolär sjukdom - ur den anhöriges perspektiv2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 193.
    Coster, Isabelle
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jag är inte en ”ung mamma”: En kvalitativ studie av unga mammors upplevelser av att bli mamma i tonåren2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med mammor som fick barn i åldern 17 till 19 år, samt på en intervju med en informant. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Eriksons identitetsteori, livsloppsperspektivet, intersektionalitet och feministisk perspektiv.Studiens resultat visar att de unga mammorna upplever att de strider mot den allmänt rådande normen om när i livet man skall få barn. De upplever att deras vänskapsrelationer förändras och att de inte helt kan identifiera sig med sina jämnåriga längre, samtidigt som de upplever att de inte helt får eller vill ha inträde i vuxenvärlden. De unga mammorna bär på erfarenheter av att människor vill tillrättavisa dem. De unga mammorna upplever att allmänheten ser på dem som oansvarsfulla och egoistiska, vilket innebär att de unga mammorna behöver uppträda perfekt och oklanderligt för att bevisa sin omgivning att de duger som föräldrar. Detta leder till att de unga mammorna kämpar för att passa in i föräldrarollen och för att det skall se bra ut på ytan. Ytterligare resultat utifrån studien är att hälften av respondenterna har upplevt diskriminering utifrån att de är unga mödrar.

  • 194.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för demensprojektet i skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 195.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet förebyggande hembesök i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 196.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet mötesplats servicehuset i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 197.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Första året för projektet projektsamordnare i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 198.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Projektet rehabilitering i vardagen i Skarpnäcks stadsdel2009Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 199.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sundh, Kenneth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Slutrapport år 2 för äldreprojekten i Skarpnäcks stadsdel2010Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 200.
    Dagdelen, Fatima
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Agnebrink, Moa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    “I want to become a role model for them”: A qualitative study in a Philippine context about social workers perceptions of poverty2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There is much said about how to support a client as a social worker. Much is based on the country's politics, structure, organization, norms, but also on the values, knowledge, and responsiveness of social workers. When a country is exposed to poverty, social work takes a certain kind of shape and direction based on several viewpoints. The world has its eyes on developing countries with many poverty reduction recommendations, but how do social workers, living and working in a country with high poverty, express their reality?                       This study aims to, in a Philippine context, examine professional social workers perception of poverty and identify their approach to poverty alleviation and clients living in poverty. A qualitative study, with eight semi-structured interviews was hold plus one group interview including two respondents. All respondents were professional social workers that worked with poverty reduction in various ways. The thematic analysis was made with the framework of Human Development and Amartya Sen’s Capability Approach theory. The result shows that the efforts to reduce poverty in the Philippines require long-term thinking where respondents' mostly have the task of changing communities and clients' values. The respondents’ perceptions of poverty is that it is a condition that can be changed as long as the individual living in poverty makes active choices. The conclusions show that the major approach the respondents have, is to work with clients potentials and mindset by aware them to see what they actually can do for themselves. Almost all of the respondents use their own background as a motivator to support clients out of poverty and they approach their clients with patience, attention, belonging, and love, which can lead to minimizing obstacles that may be in the way of increasing the well-being of clients. On the other hand, the results show that it is the individual's responsibility to change his or her situation and a common perception among the respondents' is that education is the key to reduce poverty.

1234567 151 - 200 av 1059
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf