Endre søk
Begrens søket
4243444546 2201 - 2250 of 2257
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 2201.
    Winnberg, Elisabeth
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Winnberg, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Pohlkamp, Lilian
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hagberg, Anette
    Uppsala universitet.
    What to Do with a Second Chance in Life? Long-Term Experiences of Non-carriers of Huntington's Disease.2018Inngår i: Journal of Genetic Counseling, ISSN 1059-7700, E-ISSN 1573-3599, Vol. 27, nr 6, s. 1438-1446Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Little is known about how people's lives are influenced when going from a 50% risk status of Huntington's disease (HD) to no risk after performing predictive testing. In this study, 20 interviews were conducted to explore the long-term (> 5 years) experiences after receiving predictive test results as a non-carrier of HD. The results showed a broad variety of both positive and negative reactions. The most prominent positive reaction reported was feelings of relief and gratitude, of not carrying the HD mutation for themselves and for their children. Also, the non-carrier status promoted in some individuals' significant life changes such as a wishing to have (more) children, pursuing a career or breaking up from an unhappy relationship. However, negative reactions on their psychological well-being were also described. Some had experienced psychological pressure of needing to do something extraordinary in their lives; others expressed feelings of guilt towards affected or untested siblings, resulting in sadness or clinical depression. The new genetic risk status could generate a need of re-orientation, a process that for some persons took several years to accomplish. The results of the present study show the importance of offering long-term post-result counselling for non-carriers in order to deal with the psychological consequences that may follow predictive testing.

  • 2202.
    Wittefeldt, Katarina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans kommunikation med patienter på akutmottagningar: faktorer som påverkar omvårdnaden2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2203.
    Wolfe, Joanne
    et al.
    USA.
    Jones, Barbara L.USA.Kreicbergs, UlrikaErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.Jankovic, MomciloItalien.
    Palliative Care in Pediatric Oncology2018Collection/Antologi (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This textbook is the first to focus on comprehensive interdisciplinary care approaches aimed at enhancing the wellbeing of children with cancer and their families throughout the illness experience. Among the topics addressed are the epidemiology of pediatric cancer distress, including physical, emotional, social, and spiritual dimensions; the role of the interdisciplinary team; communication and advance care planning; symptom prevention and management; care at the end of life; family bereavement care; and approaches to ease clinician distress.  The contributing authors are true experts and provide guidance based on the highest available level of evidence in the field. The book has not only an interdisciplinary but also an international perspective; it will appeal globally to all clinicians caring for children with cancer, including physicians, nurses, psychosocial clinicians, and chaplains, among others.

  • 2204.
    Woolford, Caroline
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I svåra situationer där livet ställs på sin spets är det vanligt att svåra frågor och känslor väcks. Detta ställer krav på de som vårdar dessa patienter och kunskap om kommunikation i palliativ vård krävs. Just på grund av detta måste sjuksköterskor axla ett stort ansvar, inte bara för den patient de vårdar, utan också för hela sammanhanget patienten befinner sig i. Därför blir kommunikationen mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del av vården.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av samtal med patienter i palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts med nio vetenskapliga artiklar hämtade från databasen CINAHL complete och PubMed. De sökord som används är: Hospice and palliative nursing, terminal care, conversations, nurses experience och communication.

    Resultat: Det resultat som framkom delades upp och strukturerades under olika rubriker, dessa var: Sjuksköterskans upplevelser av samtal i palliativ vård och faktorer som påverkar samtal i palliativ vård. Vidare skapades flera underrubriker. Här framkom att sjuksköterskor upplevde samtal i livets slut som svårt och var något som krävde träning och erfarenhet för att klara av på bästa sätt.

    Diskussion: I diskussionen tas vikten av kommunikation upp och även sjuksköterskors ansvar i den typen av vård i förhållande till patientens behov av samtal. Vidare diskuterades det utifrån ytterligare litteratur som stärkte resultatet.

  • 2205.
    Wrembicki Nelson, Alexandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdhundens betydelse inom demensvården: En litteraturstudie2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2206.
    Wässing, Matilda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdrelatonen- nyckeln tlll patientdelaktighet: Sjuksköterskans syn på sin betydelse för patientens delaktighet inom den psykiatriska öppenvården för patienter som drabbats av psykos2015Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2207.
    Xiang, F
    et al.
    Karolinska institutet.
    Almqvist, E W
    Huq, M
    Lundin, A
    Hayden, M R
    Edström, L
    Anvret, M
    Zhang, Z
    A Huntington disease-like neurodegenerative disorder maps to chromosome 20p.1998Inngår i: American Journal of Human Genetics, ISSN 0002-9297, E-ISSN 1537-6605, Vol. 63, nr 5, s. 1431-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Huntington disease (HD) is an autosomal dominant neurodegenerative disorder characterized by motor disturbance, cognitive loss, and psychiatric manifestations. The disease is associated with a CAG trinucleotide-repeat expansion in the Huntington gene (IT15) on chromosome 4p16.3. One family with a history of HD was referred to us initially for predictive testing using linkage analysis. However, the chromosome 4p region was completely excluded by polymorphic markers, and later no CAG-repeat expansion in the HD gene was detected. To map the disease trait segregating in this family, whole-genome screening with highly polymorphic dinucleotide-, trinucleotide-, and tetranucleotide-repeat DNA markers was performed. A positive LOD score of 3.01 was obtained for the marker D20S482 on chromosome 20p, by two-point LOD-score analysis with the MLINK program. Haplotype analysis indicated that the gene responsible for the disease is likely located in a 2.7-cM region between the markers D20S193 and D20S895. Candidate genes from the mapping region were screened for mutations.

  • 2208.
    Yalcin, Ayse
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bellonius, Margareta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens attityder gentemot patienter med alkoholproblematik2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2209.
    Yassir, Amale
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Meygag, Hodo
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Stöd från vårdpersonal inom palliativ hemsjukvård - närståendes upplevelser: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård i hemmet kallas även för palliativ hemsjukvård och avser vård som bedrivs i hemmet. Den syftar till att bibehålla livskvaliteten hos närstående och patienter samt minimera lidande. Närstående är viktiga för att åstadkomma en god palliativ vård. De tar på sig ansvaret för vården men det ges även till dem. Antalet närstående som vårdar ökar i samband med att fler patienter önskar få palliativ hemsjukvård. Att vara närstående till patienter inom palliativ hemsjukvård kan därmed ha en negativ inverkan på närståendes livskvalité och därav är det viktigt att sjuksköterskor stödjer närstående.

    Syfte: Syftet var att belysa hur närstående upplever vårdpersonalens stöd inom palliativ hemsjukvård.

    Metod: Litteraturöversikt, där databaser som valdes var Cinahl Complete, PubMed samt Medline. 12 vetenskapliga artiklar av kvalitativ design valdes som sedan kvalitetsgranskades samt analyserades enligt Fribergs metod.

    Resultat: Resultatet genererade i fem teman; Upplevelse av hemsjukvårdsteamets stöd, betydelse av relation, kontinuitet samt bekräftelse för att uppleva stöd, informationens betydelse för att uppleva stöd, det vårdande ansvaret samt upplevelse av stöd efter vårdtiden.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån bakgrunden, det vårdvetenskapliga begreppet hälsa, Meleis teori och annan forskning. För att uppnå en hälsosam transition krävs att närstående erbjuds stöd. Resultatet visade att närstående upplevde brist på emotionellt och informativt stöd. Att förbereda närstående och erbjuda stöd diskuterades vara en viktig uppgift för sjuksköterskor, där faktorer till bristfälligt stöd visade sig vara brist på kunskap, tid och identifiering av närstående som är i behov av stöd.

  • 2210.
    Yifter, Lilly
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienter med aggressivt beteende och en förklaringsmodell om vad som kan trigga igång aggressivitet: En Integrativ litteraturöversikt2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdmiljön inom psykiatrisk heldygnsvård har beskrivits framkalla olika känslor och präglas av en hård miljö där patienter bland annat kan vårdas mot sin vilja och vara utsatta för tvångsåtgärder och restriktioner. Aggressivitet är vanligt förekommande på dessa avdelningar och bedöms vara ett problem. En kunskapslucka finns vad gäller vilka patienter och situationer som ökar risken för aggressivitet inom kontexten psykiatrisk heldygnsvård.

    Syfte: Att identifiera karaktäristiska drag hos patienter med aggressivt beteende och identifiera aspekter som påverkar situationer där hot- och våldsincidenter uppstått inom psykiatrisk heldygnsvård samt syntetisera en förklaringsmodell.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt beståendes av både kvalitativa och kvantitativa artiklar. Materialet analyserades med hjälp av Whittemore och Knafls (2005) arbetsprocess.

    Resultat: Resultatet genererade i tre huvudteman och tio underteman. Följande tre huvudteman identifierades: patienten som en trigger, vårdmiljön som en trigger och personalen som en trigger.

    Diskussion: Metoden diskuteras utifrån begreppen: trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Resultatets huvudfynd diskuteras med stöd av tidigare forskning och i relation till Phil Barkers teori tidvattenmodellen.

  • 2211.
    Yusuf, Suleyga
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vara fånge i sitt tvång: att leva med Anorexia Nervosa: En litteraturstudie2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Anorexia Nervosa (AN) är en ätstörning som kännetecknas av upprätthållandet av en signifikant låg kroppsvikt. AN är av de allvarligaste psykiska störningarna som kan drabba en människa, med högre mortalitet än andra psykiska störningar. Störningen orsakar stort lidande hos den drabbade.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med AN.

    Metod: Författaren gjorde en litteraturöversikt i enlighet med Fridberg (2017). Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserades. Artiklarna hämtades från CINAHL complete, PsycINFO och Nursing & Allied Health Database.

    Resultat: Resultatet genererade tre huvudteman med tolv underteman. Det första huvudtemat var livslidande med fyran underteman: nedstämdhet och att vara ledsen, svårigheter att identifiera och uttrycka känslor, dömd, avvisad och påverkad av omgivningen och starka känslomässiga reaktioner. Det andra huvudtemat var sjukdomslidande med fyra underteman: kroppsuppfattning, att vara isolerad, att vara fånge i sin egen sjukdom - den anorektiska sjukdomsrösten och rädsla för att inte vara anorektisk längre. Det tredje och sista huvudtemat är vårdlidande med fyra underteman: dålig emotionell respons hos sjukvårdspersonal, otillräcklig kunskap om Anorexia Nervosa hos sjukvårdspersonalen, kontrollerande sjukvårdspersonal och behov av förutsägbarhet och delaktighet.

    Diskussion: Författaren har valt att resonera kring vårdlidande eftersom det är ett av sjuksköterskans ansvarsområden att förhindra och eliminera vårdlidande. För att förhindra vårdlidande hos patienter krävs det att sjuksköterskan är empatisk, har adekvat kunskap om patientens tillstånd, gör patienten delaktig i sin egen vård samt främjar självbestämmande.  

  • 2212.
    Yuwanich, Nuttapol
    et al.
    Mälardalens högskola.
    Mattsson, Karin
    Mälardalens högskola.
    Pietilä Rosendahl, Sirpa
    Mälardalens högskola.
    Thai nurses experiences of utilizing gerontological knowledge within general nursing care: A qualitative study2016Inngår i: Developing Educational Leadership in Gerontology Worldwide, 2016Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Around the globe the number of older adults is increasing as the life expectancy tends to be longer. Although many nursing programs provide education related to caring for older adults, the connection to and utilization of gerontological knowledge within nursing is vague and still not well understood. The Double Degree Bilingual Nursing Program (DDBNP) is a collaboration between two universities, one in Thailand and one in Sweden, where the nursing students from the Thai University, study their fourth and final year of the program at the university in Sweden. Some of these DDBNP students may become the future leaders of health care in Thailand. While in Sweden, the DDBNP students study a course in gerontology and the fundamentals of nursing care for older adults together with other international students. Within the gerontology course, lecturers/doctoral students in nursing from the Thai University were invited to participate as co-teachers in the course, thus the Eastern and Western cultural views on aging as well as on pedagogy were combined. The first batch of students attending DDBNP have graduated and have now been working as registered nurses (RNs) for more than a year. By interviewing these RNs from the DDBNP, we will be able to explore their utilization of the gerontological knowledge that they gained from the course, and see how they are applying this knowledge in their work as nurses. The study thus aims to explore the Double Degree nurses’ experiences with implementing gerontological knowledge within nursing care. Research designs: A narrative qualitative inquiry will be applied in this study. This inquiry is able to explore what the gerontology course have meant to the nursing students and how have they had use of the gerontological knowledge in their nursing careers. Data collection:In-depth interviews will be performed with 10 general nurses in Thailand. The participants graduated from the Double Degree Bilingual Nursing Program and had participated in a gerontology course at a Swedish university. Data analysis:Transcribed interviews will be analyzed using content analysis.

    Objective 1: After attending this activity, participants will be able to discuss how gerontological knowledge is being utilized by the Double Degree Bilingual Nursing Program graduates within their work in general nursing environments.

    Objective 2: The participants will also be able to discuss and share experiences about challenges and opportunities implementing gerontological knowledge within nursing care.

  • 2213.
    Zakrisson, Camilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nylander-Andersson, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Personer med cancersjukdom och deras upplevelse av massage2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2214.
    Zotterman, Anna Nygren
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Skär, Lisa
    Blekinge tekniska högskola.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet.
    Söderberg, Siv
    Mittuniversitetet.
    Being in Togetherness: Meanings of encounters within primary healthcare setting for patients living with long-term illness2016Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 25, nr 19-20, s. 2854-2862Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims and objectivesThe aim of this study was to elucidate meanings of encounters for patients with long-term illness within the primary healthcare setting.BackgroundGood encounters can be crucial for patients in terms of how they view their quality of care. Therefore, it is important to understand meanings of interactions between patients and healthcare personnel.DesignA phenomenological hermeneutic method was used to analyse the interviews.MethodsNarrative interviews with ten patients with long-term illness were performed, with a focus on their encounters with healthcare personnel within the primary healthcare setting. A phenomenological hermeneutical approach was used to interpret the interview texts.ResultsThe results demonstrated that patients felt well when they were seen as an important person and felt welcomed by healthcare personnel. Information and follow-ups regarding the need for care were essential. Continuity with the healthcare personnel was one way to establish a relationship, which contributed to patients' feelings of being seen and understood. Good encounters were important for patients' feelings of health and well-being. Being met with mistrust, ignorance and nonchalance had negative effects on patients' perceived health and well-being and led to feelings of lower confidence regarding the care received.ConclusionsPatients described a great need to be confirmed and met with respect by healthcare personnel, which contributed to their sense of togetherness. Having a sense of togetherness strengthened patient well-being.Relevance to clinical practiceBy listening and responding to patients' needs and engaging in meetings with patients in a respectful manner, healthcare personnel can empower patients' feelings of health and well-being. Healthcare personnel need to be aware of the significance of these actions because they can make patients experience feelings of togetherness, even if patients meet with different care personnel at each visit.

  • 2215.
    Zotterman, Anna Nygren
    et al.
    Luleå tekniska universitet.
    Skär, Lisa
    Luleå tekniska universitet.
    Olsson, Malin
    Luleå tekniska universitet.
    Söderberg, Siv
    Luleå tekniska universitet.
    District nurses' views on quality of primary healthcare encounters2015Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 29, nr 3, s. 418-425Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Good encounters are fundamental for good and professional nursing care, and can be described as treating patients with respect and protecting their integrity and autonomy. This study describes district nurses' views on quality of healthcare encounters in primary healthcare. A purposive sample of 27 district nurses participated in five focus group interviews. The focus groups interviews were digitally recorded and transcribed verbatim. The interview texts were analysed using a thematic content analysis. The analysis resulted in four themes, including being aware of the importance and difficulties during encounters, being the patient's advocate, being attentive to the unique person and being informed when a meeting turned out poorly. The results show that district nurses believed that encounters formed the basis of their work and it was vital for them to be aware of any difficulties. District nurses found that acting in a professional manner during encounters is the most significant factor, but this type of interaction was sometimes difficult because of stress and lack of time. The district nurses considered themselves to be the patients' advocate in the healthcare system; in addition, the acts of seeing, listening, believing and treating the patient seriously were important for providing good quality care. If a poor encounter occurred between the district nurse and the patient, the district nurses found that it was necessary to arrange a meeting to properly communicate what problems arose during the interaction. The district nurses highlighted that providing an apology and explanation could improve future encounters and establish a better nurse–patient relationship. In conclusion, this study shows the importance of confirming and respecting patients' dignity as the fundamental basis for a good quality encounter in primary healthcare

  • 2216.
    Zälle, Ann-Kristin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Löfqvist, Anna-Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ambulanssjuksköterskans omvårdnad av akut sjuka patienter i samband med transport2001Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2217.
    Ädel, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    God vård i hemmet - möjligheter och hinder: sjuksköterskors, patienters och anhörigas perspektiv2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2218.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet.
    Eriksson, Sture
    Umeå universitet.
    Norberg, Astrid
    Umeå universitet.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet.
    Longitudinal relationships between stress of conscience and concepts of importance2013Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 20, nr 8, s. 927-942Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this observational longitudinal cohort study was to describe relationships over time between degrees of stress of conscience, perceptions of conscience, burnout scores and assessments of person-centred climate and social support among healthcare personnel working in municipal care of older people. This study was performed among registered nurses and nurse assistants (n = 488). Data were collected on two occasions. Results show that perceiving one's conscience as a burden, having feelings of emotional exhaustion and depersonalization and noticing disturbing conflicts between co-workers were positively associated with stress of conscience. No significant changes were observed during the year under study, but degrees of stress of conscience and burnout scores were higher than in previous studies, suggesting that downsizing and increased workloads can negatively affect healthcare personnel. Following and expressing one's conscience in one's work, and perceiving social support from superiors are of importance in buffering the effects of stress of conscience.

  • 2219.
    Åhlin, Johan
    et al.
    Umeå universitet.
    Ericson-Lidman, Eva
    Umeå universitet.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå universitet.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet.
    Care providers’ experiences of guidelines in daily work at a municipal residential care facility for older people.2014Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 28, nr 2, s. 355-363Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Guidelines are used as a way of promoting high-quality health care. Most research concerning guidelines has focused on physician behaviour and to improve one specific aspect of care. Care providers working within municipal residential care of older people have described that working with multiple guidelines sometimes exposed them to contradictory demands and trouble their conscience.

    Aim: To describe care providers' narrated experiences of guidelines in daily work at a municipal residential care facility for older people.

    Design: A qualitative descriptive design was adopted.

    Methods: Interviews with eight care providers were carried out between February and March 2012 and analysed by qualitative content analysis.

    Results: Care providers described experiences that guidelines are coming from above and are controlling and not sufficiently anchored at their workplace. Furthermore, they described guidelines as stealing time from residents, colliding with each other, lacking practical use and complicating care, and challenging care providers' judgment. The overall understanding is that care providers describe experiences of struggling to do their best, prioritising between arcane guidelines while keeping the residents' needs in the foreground.

    Conclusion: In order to prevent fragmented use, guidelines have to be coordinated and adapted to the reality of daily practice before implementation. It seems essential to provide opportunities for discussions between care providers, registered nurses and management about how to make guidelines work within their daily practice. Sufficient support, knowledge and involvement are likely key issues that can help care providers to constructively work according to guidelines and thus, by extension, improve the quality of care.

  • 2220.
    Åkerstedt, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Låt oss prata om sex: Sjuksköterskors samtal om sexualitet inom psykiatrisk öppenvård - En intervjustudie.2019Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Patienter inom psykiatrisk vård är, i samma utsträckning som andra, sexuella varelser. Dock kan psykisk sjukdom och farmakologisk behandling påverka sexualiteten och kopplingen mellan psykisk ohälsa och olika former av sexuell problematik är väldokumenterad. Sjuksköterskan förefaller ha en naturlig roll att ta upp sexualitet med patienter som en del av omvårdnaden, likväl har forskning visat att det finns många hinder för detta även när det bedöms vara relevant. Inom psykiatrisk vård finns inte många studier som utforskar sjuksköterskors samtal om sexualitet. Sexualitet inom psykiatrisk vård verkar fortfarande ha en låg prioritet. 

    Syfte: Att utforska sjuksköterskors samtal om sexualitet inom psykiatrisk öppenvård

    Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Tio sjuksköterskor verksamma inom psykiatrisk öppenvård intervjuades individuellt utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnande i tre huvudkategorier: sjuksköterskans erfarenheter, som speglade vilja och kunskap men också svårigheter, föreställningar om förutsättningar för samtal, där möjligheter och hinder identifierades och slutligen uppfattningar om sexualitet inom psykiatrisk öppenvård, där sexualitetens roll såväl som sjuksköterskans roll lyftes fram.

    Diskussion: Studiens resultat diskuterades utifrån Phil Bakers omvårdnadsteori Tidvattenmodellen samt utifrån relevant litteratur och forskning.

  • 2221.
    Ångman, Hanna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hörnblad, Ania
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vem vårdar sjuksköterskan?: En litteraturöversikt om hur arbetet som sjuksköterska kan leda till negativ stress2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskans yrkesområde har förändrats mycket under de senaste decennierna. Detta gäller även arbetsmiljön på sjukhus och andra vårdinstanser. Ökade effektiviseringskrav, ett minskat inflytande för personalen och splittrade arbetsuppgifter är vanligt förekommande på många arbetsplatser idag. Till följd av detta är sjuksköterskor en riskgrupp när det kommer till att drabbas av så kallad negativ stress. 

    Syfte: Att beskriva faktorer i det dagliga arbetet som kan leda till negativ stress hos sjuksköterskan.  

    Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken vetenskapliga artiklar, fem kvalitativa och åtta kvantitativa. Vid analysen lästes artiklarna ett flertal gånger och likheter och skillnader identifierades. 

    Resultat: Resultatet visade att det fanns många olika faktorer på sjuksköterskans arbete som kan leda till negativ stress. Dessa faktorer delades upp i tre huvudkategorier: Brister i organisationen och ledarskapet, med två underrubriker Underbemanning, tidsbrist och otillräckliga resurser och Långa arbetspass och växlande arbetstider, Att inte kunna tillgodose patienten med adekvat vård och Brister i den psykosociala miljön. 

    Diskussion: Resultatet diskuterades främst utifrån Aaron Antonovskys salutogena modell om Känsla av sammanhang (KASAM).  Resultatet visade sig stämma överens med tidigare utförd forskning inom området. Den negativa stressen påverkade inte enbart sjuksköterskan utan även omvårdnaden med en försämrad vårdkvalitet, försämrad patientsäkerhet och en ökad risk för att begå misstag.

  • 2222.
    Ångman, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ivarsson, Annsofie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2223.
    Ångström-Brännström, Charlotte
    et al.
    Umeå universitet.
    Dahlqvist, Vera
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå universitet.
    Victor and the Dragon: A Young Child’s Experiences of Discomfort and Comfort, From Diagnosis Until Death2013Inngår i: Journal of Hospice and Palliative Nursing, ISSN 1522-2179, E-ISSN 1539-0705, Vol. 15, nr 8, s. 464-470Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Children with progressive cancer often suffer during treatment and at the end of their life, and they need comfort. This study's aim was to describe a child's experiences of being cared for until death, with a focus on discomfort and comfort. Conversations, field notes, drawings, and interviews with the child and his mother and nurse were content analyzed. The themes enduring unbearable situations, expressing emotional suffering, and finding comfort were constructed. The children's parents and other family members are often a significant source of help for the children to endure discomfort and find comfort. Emotional suffering can be expressed in drawing and crying, but sometimes, a child is inconsolable and must endure discomfort. Comfort for a dying child is enhanced by having the family close, experiencing normal daily activities such as drawing and playing, and feeling at home in life despite approaching death.

  • 2224.
    Ångström-Brännström, Charlotte
    et al.
    Umeå universitet.
    Dahlqvist, Vera
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Strandberg, Gunilla
    Umeå universitet.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå universitet.
    Descriptions of Comfort in the Social Networks Surrounding a Dying Child2014Inngår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 34, nr 3, s. 4-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aim: The aim of this study was to describe how comforters of one dying child were comforted, described by the child's mother and nurse.

    Background: The death of a child is one of the greatest losses parents can sustain and a stressful experience for nurses. Those who provide comfort may also need comfort, yet little is known about how comforters are comforted.

    Method: The interviews with mother and nurse were analysed using content analysis. Persons and activities mentioned as comforting were outlined in a sociogram.

    Findings: The findings show that the mother received comfort from her child and family, the nurse, extended family and others close to the family. She found comfort in being involved in the care and sharing worries with the nurse and in self-comfort. She described that siblings found comfort in each other, in living everyday life, in music and in expressing their feelings in drawings. The nurse gained comfort from sharing hardships with colleagues and a relative and from making a difference to the child.

    Conclusion: The findings provide a picture of interacting comforting social networks surrounding one dying child.

  • 2225. Ångström-Brännström, Charlotte
    et al.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Strandberg, Gunilla
    Söderberg, Anna
    Dahlqvist, Vera
    Parents' experiences of what comforts them when their child is suffering from cancer.2010Inngår i: Journal of Pediatric Oncology Nursing, ISSN 1043-4542, E-ISSN 1532-8457, Vol. 27, nr 5, s. 266-75Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe parents' narratives concerning what they find comforting when they have a child suffering from cancer. Interviews were conducted with 9 parents--8 mothers and 1 father--of children aged 3 to 9 years who were admitted to a pediatric oncology ward and had undergone their first treatment. The findings showed that the parents derived comfort from being close to their child, perceiving the child's strength, feeling at home in the ward, being a family and being at home, and receiving support from their social network. Comfort experienced in communion with the child and others became important and helped the parents build a new normality perceived as being at home in life despite all their difficulties. Within the frame of communion, the parents seemed to experience moments of hope for their child's recovery and survival.

  • 2226.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Linnéuniversitetet, Linköpings universitet.
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio palliativ vård Dalens sjukhus Stockholm.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Goliath, Ida
    Karolinska institutet.
    Håkanson, Cecilia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Sophiahemmet högskola.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet, Region Skåne.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet.
    Symptom Relief and Palliative Care during the Last Week of Life among Patients with Heart Failure: A National Register Study.2018Inngår i: Journal of Palliative Medicine, ISSN 1096-6218, E-ISSN 1557-7740, Vol. 21, nr 3, s. 361-367Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Heart failure is a disease with high morbidity, mortality, and physical and psychological burden. More knowledge about the care provided for patients with heart failure close to death is needed.

    OBJECTIVE: The aim was to describe key aspects of palliative care during the last week of life in patients with heart failure, as reported by healthcare professionals.

    DESIGN: This is a national register study.

    SETTING/SUBJECTS: The study included 3981 patients with diagnosed heart failure as the underlying cause of death.

    MEASUREMENTS: Data were obtained from the Swedish Register of Palliative Care, a national quality register that focuses on patients' last week of life, independent of diagnosis or care setting. The register includes information about care interventions connected with key aspects of palliative care. Data are reported retrospectively by a nurse or physician at the healthcare unit where the patient dies.

    RESULTS: Only 4.2% of patients with heart failure received specialized palliative care. In their last week of life, symptom prevalence was high, validated scales were seldom used, and symptoms were unsatisfactorily relieved. Around one-fifth (17%) of the patients in the study died alone. Less than half of family members had been offered bereavement support (45%). Moreover, one-third (28%) of the patients and more than half (61%) of the family members were reported to have had end-of-life discussions with a physician during the illness trajectory.

    CONCLUSION: The results indicate inadequate palliative care for patients with heart failure during their last week of life.

  • 2227.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Carlander (Goliath), Ida
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Henriksson (Alvariza), Anette
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Factors Associated with Feelings of Reward during Ongoing Palliative Family Caregiving2014Inngår i: Palliative Medicine, Sage Publications, 2014, s. 699-699Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objectives: Of the few studies that have paid attention to feelings of reward in palliative family caregiving, most are retrospective and examine the experiences of bereaved family caregivers. Although feeling rewarded has been described as an influence that may facilitate the way family caregivers handle the caregiving situation, no study has sought to identify factors associated with feelings of reward while providing ongoing family palliative care. The aim of this study, therefore, was to identify influential factors in feelings of reward in family palliative caregivers. Methods: The study had a correlational cross-sectional design. Family caregivers (n = 125) of patients receiving specialized palliative care were consecutively recruited from four settings. These caregivers answered a questionnaire including the Rewards of Caregiving Scale (RCS). The questionnaire also included questions about demographic background and scales to measure preparedness for caregiving, feelings of hope, perceived health, and symptoms of anxiety and depression. Correlation and regression analyses were conducted to identify factors associated with rewards. Results: The results showed that more prepared caregivers with higher levels of hope felt more rewarded, while caregivers with higher levels of anxiety and those in a spousal relationship to the patient felt less rewarded by caregiving. Significance of results: It seems reasonable that feeling rewarded can significant to the overall experience of providing ongoing palliative care. The situation of family caregivers has been shown to be multifaceted and complex, and co-varying factors such as preparedness, anxiety, hope, and being in a spousal relationship with the patient influence the experience.

  • 2228.
    Årestedt, Kristofer
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Strömberg, A
    Jaarsma, T
    Öhlén, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Henriksson (Alvariza), Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Ersta sjukhus.
    Palliative Care Needs in Terms of Signs, Symptoms and Health Related Quality of Life (HRQoL) among Patients with Advanced Chronic Heart Failure2014Inngår i: Palliative Medicine, Sage Publications, 2014, s. 697-697Konferansepaper (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Purpose: Despite that chronic heart failure is associated with a poor prognosis, only few patients receive palliative care. Among patients with advanced stages of heart failure, previous studies have mainly focused on solitary specific signs or symptoms and few have described the patients’ situation from a more comprehensive perspective. The aim was therefore to undertake a comprehensive description of potential palliative care needs in terms of signs, symptoms and health related quality of life (HRQoL) among patients with advanced chronic heart failure. Methods: The study included 72 patients with advanced chronic heart failure (NYHA III and IV), taken from a larger multi-centre study. The study variables included demographic data, medical and nutritional status, sleeping disordered breathing, physical activity, self-perceived symptoms and HRQoL, and cognitive function. Results: A large number of the patients scored appetite levels at increased risk for weight loss (53%), scored mild or worse depressive symptoms (47%), was short of breath in rest (43%), and had moderate or worse pain (82%). Mobility problems were common ( 72%) as well as problems conducting usual activities (33%). Problems with low physical activity according to average number of steps (2691±2022) and METs (1.0±0.2), insomnia (64%), daytime sleepiness (44%) and sleep disordered breathing (AHI ≥ 15, 56%) were common. The mean BMI was high (30.2±5.7) and 18% had albumin levels ≤ 35 (mean 38.8±3.7). Impaired cognitive functioning was also common (MMSE ≤ 27, 54%). HRQoL was in general low, but with a great individual variance (EQ-index 0.65±0.22; EQ-VAS 50.8±17.6). Conclusion: Despite that none of the participants received palliative care, this comprehensive description shows that these patients with heart failure have complex health care needs. Therefore, health professional should focus on palliative care needs earlier in the disease trajectory.

  • 2229. Åsberg, Marie
    et al.
    Nygren, Åke
    Leopardi, Rosario
    Rylander, Gunnar
    Peterson, Ulla
    Wilczek, Lukas
    Källmén, Håkan
    Ekstedt, Mirjam
    Åkerstedt, Torbjörn
    Lekander, Mats
    Ekman, Rolf
    Novel biochemical markers of psychosocial stress in women.2009Inngår i: PloS one, ISSN 1932-6203, Vol. 4, nr 1, s. e3590-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Prolonged psychosocial stress is a condition assessed through self-reports. Here we aimed to identify biochemical markers for screening and early intervention in women. METHODS: Plasma concentrations of interleukin (IL) 1-alpha, IL1-beta, IL-2, IL-4, IL-6, IL-8, IL-10, interferon-gamma (INF-gamma), tumor necrosis factor-alpha (TNF-alpha), monocyte chemotactic protein-1 (MCP-1), epidermal growth factor (EGF), vascular endothelial growth factor (VEGF), thyroid stimulating hormone (TSH), total tri-iodothyronine (TT3), total thyroxine (TT4), prolactin, and testosterone were measured in: 195 women on long-term sick-leave for a stress-related affective disorder, 45 women at risk for professional burnout, and 84 healthy women. RESULTS: We found significantly increased levels of MCP-1, VEGF and EGF in women exposed to prolonged psychosocial stress. Statistical analysis indicates that they independently associate with a significant risk for being classified as ill. CONCLUSIONS: MCP-1, EGF, and VEGF are potential markers for screening and early intervention in women under prolonged psychosocial stress.

  • 2230.
    Åström, Cecilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Smak- och luktförändringar hos patienter inom specialiserad palliativ vård2013Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Många patienter i palliativ vård rapporterar en minskad, eller förändrad, förmåga att känna smak och lukt. Smak-och luktförändringar (SoL-förändringar) kan innebära lidanden för den enskilde patienten, men kan även påverka näringsintag samt få negativa följder i det dagliga livet.

    Syfte: Syftet var att rapportera om cancerpatienters erfarenheter av smak- och luktförändringar och påverkan och hantering av dessa i det dagliga livet när de är i palliativ fas.

    Metod: Kvantitativ data samlades in från åtta deltagare, under tre mättillfällen per deltagare, via ett frågeformulär. Kvalitativ data beståendes av kommentarer till frågorna, redovisades som citat.

    Resultat: Det var fem huvudfynd som framkom i resultatet. Ett övergripande tema som kunde urskiljas var sårbarheten och lidandet i samband med SoL-förändringar.  Vidare framkom att SoL-förändringar rapporterades av samtliga deltagare, dock inte vid alla mättillfällen. En definitionssvårighet av SoL-förändringar uppmärksammades också bland svaren. Ytterligare var aptitnedsättningar lågt rapporterade bland deltagarna. Detta stod i kontrast till illamående som rapporterades av samtliga deltagare.

    Diskussion: Sårbarheten och lidandet som uppkom i samband med Sol-förändringar kunde ge en negativ påverkan på det dagliga livet. Drivkraften att tillgodogöra sig föda för sin överlevnad återges med insikten att det ofta inte är för njutningens skull som måltider intas.  Resultatet visade på vikten av att SoL-förändringar uppmärksammas inom den palliativa sjukvården.

     

     

     

     

  • 2231.
    Åström, Liselotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Utevistelsens betydelse för personer med demenshandikapp - vårdarens perspektiv2003Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2232.
    Öhlen, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Do inequalities in end of life care matter?2014Inngår i: European Journal of Cardiovascular Nursing, ISSN 1474-5151, E-ISSN 1873-1953, Vol. 13, nr 2, s. 105-107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2233.
    Öhlen, Joakim
    et al.
    Karolinska institutet.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Berg, Christina
    Frid, Ingvar
    Palm, Carl-Axel
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Segesten, Kerstin
    Relatives in end-of-life care--part 2: a theory for enabling safety2007Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 2, s. 382-390Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: To develop a goal-oriented praxis theory for enabling safety for relatives when an adult or older patient is close to end-of-life.BACKGROUND: This is the second part of a project focusing on the situation and needs of relatives in end-of-life care. Our interpretation of the existing corpus of knowledge pertaining to the needs of close relatives in this situation showed the significance of relatives' need for safety.

    METHOD: The theory was developed step-by-step, through triangulation of critical review of empirical research in the field, our own clinical experiences from end-of-life care, renewed literature searches and theoretical reasoning.

    THEORY: The foundation for the theory is taken from the ethical intention of the philosopher Paul Ricoeur. From this, the theory focuses on relatives in the context of end-of-life care with the goal of enabling safety. This is proposed by four aphorisms functioning as safety enablers and these are directed towards the professional's approach and attitude, the relative's concern for the patient, the specific situation for the relative and the patient's end-of-life period as a period in the life of the relative.

    RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: Implications for end-of-life practice are considered and include aspects for promotion of just institutions in end-of-life care, the significance of negotiated partnership in end-of-life care, enabling safety for relatives living in existential and practical uncertainty in connection with end-of-life care and diversity of relatives' preferences as they live through this particular period.

  • 2234.
    Öhlen, Joakim
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Ekman, Inger
    Zingmark, Karin
    Bolmsjö, Ingrid
    Benzein, Eva
    Conceptual development of "at-homeness" despite illness and disease: a review.2014Inngår i: International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, ISSN 1748-2623, E-ISSN 1748-2631, Vol. 9, s. 23677-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Only one empirical study, the one by Zingmark, Norberg and Sandman published in 1995, explicitly focuses on at-homeness, the feeling of being metaphorically at-home, as a particular aspect of wellness. However, other studies reveal aspects of at-homeness, but if or how such aspects of at-homeness are related to each other is unclear. For this reason, the aim was to review Scandinavian nursing research related to at-homeness in the context of wellness-illness in severe and long-term conditions in order to take a step towards conceptual clarification of "at-homeness." The review included interpretive studies related to severe and long-term illness conducted in Sweden: 10 original articles and 5 doctoral theses. "At-homeness" was found to be a contextually related meaning of wellness despite illness and disease embedded in the continuum of being metaphorically at-home and metaphorically homeless. This was characterized by three interrelated aspects and four processes: being safe through expanding-limiting experiences of illness and time, being connected through reunifying-detaching ways of relating, and being centred through recognition-non-recognition of oneself in the experience and others giving-withdrawing a place for oneself. This conceptualization is to be regarded as a step in conceptual clarification. Further empirical investigation and theoretical development of "at-homeness" are needed. The conceptualization will be a step of plausible significance for the evaluation of interventions aimed at enhancing wellness for people with severe long-term illness, such as the frail elderly, and people with chronic illness or palliative care needs.

  • 2235.
    Öhlén, Joakim
    Institutionen för vårdpedagogik Göteborgs universitet.
    Att vara i en fristad: berättelser om lindrat lidande inom palliativ vård2000Doktoravhandling, monografi (Annet vitenskapelig)
  • 2236.
    Öhlén, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Perspektiv på lidande2013Inngår i: Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik / [ed] Birgitta Andershed, Britt-Marie Ternestedt, Cecilia Håkanson, Lund: Studentlitteratur AB, 2013, 1, s. 137-150Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2237.
    Öhlén, Joakim
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Furåker, Carina
    Jakobsson, Eva
    Idéhn, Lydia
    Hermansson, Evelyn
    Huvudområdet i landets sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeprogram efter högskolereformen 1 juli 20072009Inngår i: Omvårdnad som akademiskt ämne: rapport från arbetande konferens / [ed] Gerthrud Östlinder, Siv Söderberg, Joakim Öhlén, Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening , 2009, s. 61-73Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
  • 2238.
    Öhlén, Joakim
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Göteborgs universitet.
    Russell, Lara
    Kanada.
    Håkanson, Cecilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Lunds universitet, Karolinska institutet .
    Alvariza, Anette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Lunds universitet, Karolinska institutet .
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet, Karolinska institutet .
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Linköpings universitet.
    Sawatzky, Richard
    Kanada.
    Variations in care quality outcomes of dying people: Latent class analysis of an adult national register population.2017Inngår i: Journal of Pain and Symptom Management, ISSN 0885-3924, E-ISSN 1873-6513, Vol. 53, nr 1, s. 13-24Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    CONTEXT: Symptom relief is a key goal of palliative care. There is a need to consider complexities in symptom relief patterns for groups of people in order to understand and evaluate symptom relief as an indicator of quality of care at end of life.

    OBJECTIVES: The aims of this study were to distinguish classes of patients who have different symptom relief patterns during the last week of life and to identify predictors of these classes in an adult register population.

    METHODS: In a cross-sectional retrospective design, data was used from 87,026 decedents with expected deaths registered in the Swedish Register of Palliative Care in 2011 and 2012. Study variables were structured into patient characteristics, and processes and outcomes of quality of care. A latent class analysis was used to identify symptom relief patterns. Multivariate multinomial regression analyses were used to identify predictors of class membership.

    RESULTS: Five latent classes were generated: "relieved pain", "relieved pain and rattles", "relieved pain and anxiety", "partly relieved shortness of breath, rattles and anxiety" and "partly relieved pain, anxiety and confusion". Important predictors of class membership were age, sex, cause of death, and having someone present at death, individual PRN prescriptions and expert consultations.

    CONCLUSION: Inter-individual variability and complexity in symptom relief patterns may inform quality of care and its evaluation for dying people across care settings.

  • 2239.
    Öhlén, Joakim
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Palliativt forskningscentrum vid Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus i Stockholm2013Inngår i: Socialmedicinsk Tidskrift, ISSN 0037-833X, Vol. 90, nr 1, s. 92-96Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I denna artikel presenteras ett nystartat Palliativt forskningscentrum i Stockholm. Först ger vi en bakgrund till den forskning som bedrivits vid den tidigare enhet som möjliggjort det nya centrumet. Detta följs av några exempel på överväganden vi gjort vid utvecklingen av forskningsprogrammet. Slutligen presenterar vi några utmärkande drag för den planerade fortsatta forskningen. Vi avser även fortsättningsvis beforska frågor om döende och sorg ur patienters och familjers perspektiv och bidra till kunskapsutvecklingen om erfarenhetsmässiga och existentiella aspekter på palliativ vård. Detta kommer att kompletteras med palliativa teams perspektiv på vård och på genomförande av palliativ vård och implementering av ny kunskap samt organisation och policy för palliativ vård utifrån samhällets och befolkningens perspektiv

  • 2240.
    Ölmebäck Nilsson, Ida
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ångbäck, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vuxna i onkologisk vård: kommunikation med vårdpersonal om sexualitet: en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Genom tiderna har sexualitet varit ett tabubelagt ämne. Idag är kunskapen mer omfattande och synsättet på sexualitet har utvecklats till att vara mindre tabubelagt men fortfarande är den sexuella aspekten i vårdsituationer ett relativt nytt och outforskat ämne. En av sjuksköterskans främsta uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa och dit räknas även den sexuella aspekten av hälsa. Forskning har visat att en stor del av personer som vårdas för cancer stöter på hinder eller problem gällande sexualitet och sexuell dysfunktion. Studier har visat att information, gällande behandling och läkemedelspreparat som används vid cancerdiagnoser samt dess möjliga biverkningar på sexualiteten, är knapphändig.

    Syfte: Syftet med studien var att belysa kommunikationen mellan vårdpersonal och vuxna inom onkologisk vård om sexualitet.

    Metod: Litteraturöversikten sammanställdes genom insamling av material från tidigare studier samt annan vetenskaplig litteratur för det valda vårdvetenskapliga området. Grunden för resultatet består av tio vetenskapliga artiklar gällande cancer, sexualitet och kommunikation. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Materialet granskades och analyserades enligt Fribergs metod. Resultatet sammanfattades i två huvudteman med två underteman respektive.

    Resultat: Resultatet visar att personer som drabbats av cancer sällan har pratat med vårdpersonal om, eller inte fått tillräcklig information om, behandling och läkemedel och vilka konsekvenser för sexualiteten dessa och sjukdomen i sig kan innebära. Både vårdpersonal och patienter uppger att det kan vara svårt att prata om sexualitet då det finns barriärer eller faktorer som kan förhindra samtal om detta. En barriär som ofta nämndes var tidsaspekten där patienter inte ville ta upp dyrbar tid för personalen med sina “triviala” problem eller att vårdpersonalen själva skyllde på tidsbrist. Resultatet visar även att information gällande sexualitet prioriterades till de som drabbats av cancer av sexuell sort trots att sexualitetsrelaterade problem kan upplevas oavsett typ av cancer eller behandling.

    Diskussion: Slutsatsen är att med hjälp av rätt metoder och material kan kommunikationen om sexualitet underlättas till stor del. BETTER och PLISSIT är två modeller som med rätt tillämpning kan underlätta även för patienter att själva påtala problem relaterade till sexualiteten.

  • 2241.
    Öresland, Stina
    et al.
    Umeå universitet.
    Määttä, Sylvia
    Göteborgs universitet.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Umeå universitet.
    Lützén, Kim
    Karolinska institutet.
    Home-based nursing: an endless journey.2011Inngår i: Nursing Ethics, ISSN 0969-7330, E-ISSN 1477-0989, Vol. 18, nr 3, s. 408-417Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore metaphors for discovering values and norms held by nurses in home-based nursing care. Ten interviews were analysed and interpreted in accordance with a metaphor analytical method. In the analysis, metaphoric linguistic expressions and two entailments emerged, grounded in the conceptual metaphor 'home-based nursing care is an endless journey', which were created in a cross-domain mapping between the two conceptual domains of home-based nursing care and travel. The metaphor exposed home-based nursing care as being in constant motion, thereby requiring nurses to adjust to circumstances that demand ethical maturity. The study focuses on the importance of developing further theories supporting nurses' expressions of their experiences of everyday ethical issues.

  • 2242.
    Örnbrand, Yasmine
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Örnelid, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att leva med stomi: ur ett patientperspektiv2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2243.
    Örsell, Susanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Medberoende eller god omvårdnad: en kvalitativ intervjustudie med sjuksköterskor inom beroendevården med fokus på substansbrukssyndrom2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I bakgrunden beskrivs aspekter på sjuksköterskans yrkesroll samt omvårdnadsansvar inom både vården i allmänhet och beroendevården. Vidare beskrivs patientgruppen och dess problematik samt begreppet medberoende och hur det kan försvåra valet av omvårdnad.

    Syfte: Syftet med denna undersökning var att undersöka sjuksköterskans syn på vad som kännetecknar god omvårdnad och medberoende inom den slutna beroendevården samt vad som skiljer dem åt.

    Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sju sjuksköterskor intervjuades på en beroendeenhet i Stockholm enligt ostrukturerad metod. Materialet analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet utmynnade i tre kategorier: Sjuksköterskans syn på vad som utgör god omvårdnad inom beroendevården, Sjuksköterskans syn på fenomenet medberoende inom beroendevården samt Sjuksköterskans uppfattning kring var gränsen går mellan god omvårdnad och medberoende. I resultatet kom det bland annat fram att sjuksköterskan inte har några större problem med att skilja på de båda begreppen god omvårdnad och medberoende, men att det är svårare i praktiken.

    Diskussion: Resultatet i studien diskuterades i relation till tidigare forskning, relevant litteratur och Ida Jean Orlandos interaktionsteori. I diskussionen kommer det bland annat fram hur sjuksköterskans omvårdnadsansvar kan gå över i ett medberoende.

  • 2244.
    Örtenholm, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenheter att leva med övervikt eller fetma2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2245.
    Österberg, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    El messaoudi, Yasmin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humors betydelse för sjuksköterske- och patientrelationen i cancervården: En litteraturöversikt2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Humor är ett komplex begrepp som färgas av den subjektiva upplevelsen och är föränderlig över tid. Tidigare forskning visar på att humor har använts som en copingmekanism för patienter med cancer, för att distansera sig från sin tillvaro och diagnos. Även sjuksköterskor har använt sig av humor för att skapa relation med patienten. Humor har använts för att hjälpa patienterna att hålla humöret upp genom att skifta deras fokus.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa humor i sjuksköterske- och patientrelationen inom cancervården.

    Metod: Denna uppsats är en litteraturöversikt där innehållet av sju kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar analyserades.

    Resultat: Tio artiklar analyserades där tre huvudteman framkom: Humor i sjuksköterske- och patientrelationen belyser att en relation mellan parterna bör finnas innan humor introduceras. Humor som ett omvårdnadsmässigt dilemma belyser när humor är tillämpbart och när det inte är accepterat. Positiv attityd och humor belyser vikten av en positiv attityd hos patienten för att kunna uppskatta och vara humoristisk.

    Diskussion: Diskussionen baseras på litteraturöversiktens resultat där det framkom att en etablerad relation mellan sjuksköterskan och patienten bör finnas innan humor kan användas. Oftast är det patienten som initierar humorn i relationen och det kan ses som en indikator på när humor kan användas. Åsikterna går isär kring huruvida om det är humor som skapar en positiv attityd eller tvärtom. Utifrån Katie Erikssons teori diskuteras relationsbildning som ansning, humor som lek och hur leken sedan utmynnar i lärande.

     

     

  • 2246.
    Österholm, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sörholm, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans bemötande av personer med alkoholberoende2003Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2247.
    Österlind, Jane
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hemmet på hemmet: att vårdas och vårda inom särskilda boendeformer för äldre. En beskrivning om livets sista tid på sjukhem och ålderdomshem ur ett personalperspektiv2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 2248.
    Österlind, Jane
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    När livsrummet krymper: vård och omsorg av äldre personer i livets slutskede2009Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This research focused on the life situation of older people, who had moved to a nursing home at the end of life, from the perspectives of the older people themselves, care managers and nursing staff. The thesis is based on an analysis of 446 care manager assessments and decisions, interviews with seven care managers, six older people and 28 nursing staff. The main fi ndings are: (I); that there was a statistically signifi cantly shorter waiting time for a move to a nursing home for older people who were in hospital compared to those who were living in their own home at the time of the decision. Seventy percent of the decisions made by care managers’ concerned women. The waiting period for men was fi ve days shorter compared to women. (II); that the care managers’ descriptions revealed that their assessments of the needs and wishes of the older people were infl uenced by whether or not it was clear that the older person had only a limited time left to live. The care managers’ way of reasoning has been conceptualised as two approaches, the medical and the natural path to death, where the former was characterised as fl exible and collaborative, whereas the latter was governed to a greater extent by a “wait and see attitude”. (III); that the older people’s experiences of living in a nursing home have been conceptualised into three themes: feeling like a stranger in an unfamiliar culture, being excluded from life, and living while waiting for death. The latter involved a deep insight that life would soon come to an end; a fact the staff appeared to take into account to only a minor extent. (IV); that dying and death was characterised by a discourse of silence, with tension between avoidance of and a confrontation with death. Staff members who expressed a fear of death held it at a distance by concentrating on practical tasks and avoiding close contact with older people who were dying. The thesis highlights the fact that the dying and death of older persons was characterised by a discourse of silence and several transitions. Death was not a topic that the staff members or older people generally talked about, and care in the fi nal phase of life was not actively or explicitly planned. In terms of access to a nursing home bed, only older people with an extensive need for care obtained such a place. These fi ndings imply that all older people can be said to be in need of palliative care. The older people in our study were in a liminal phase, and waiting for death. Feelings of social and existential loneliness and that their living space was shrinking were evident. It was also clear that the older people and staff members inhabit the same place but appear to be in two different sub-cultures, where the norms and values that guided the staff members’ attitudes were dominant. Keywords: transition, older people, end of life care, palliative care, nursing home, caring, care manager and staff

  • 2249.
    Österlind, Jane
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Omvårdnadsbehov i livets slutskede2001Inngår i: Palliativ vård / [ed] Inger Fridegren, Susanne Lyckander, Stockholm: Liber, 2001, 1, s. 92-101Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 2250.
    Österlind, Jane
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Vårdkultur och självbestämmande i sjukhemsmiljö2007Inngår i: Hemmets vårdetik: om vård av äldre i livets slutskede / [ed] Gunilla Silfverberg, Lund: Studentlitteratur , 2007, s. 235-247Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
4243444546 2201 - 2250 of 2257
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf