Endre søk
Begrens søket
3456789 251 - 300 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Redo att återgå till livet.: Aktivt kamratstöd till unga vuxna i psykiatrisk slutenvård2012Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom (Kamratstödsprojektet) som Ersta Sköndal högskola har genomfört på uppdrag av Fountain House i Stockholm. Studien är finansierad av Fountain House. Den är genomförd av doktorand Veronica Ekström och docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

     

    Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur verksamheten i Kamratstödsprojektet kan bidra till den enskildes återhämtningsprocess och hur samverkan mellan en ideell organisation som Fountain House och en av landstingets psykiatriska vårdmottagningar fungerar.

     

    Studien visar att unga vuxna med psykisk ohälsa inte är en homogen grupp och inte heller deltagarna i Kamratstödsprojektet är det. De har haft olika mycket kontakt med kamratstödjarna och i varierande grad deltagit i den arbetsinriktade dagen på Fountain House och i de sociala aktiviteterna. Verksamheten i Kamratstödsprojektet förefaller ha bestått av tre olika typer av verksamhet: a) individuella stödjande samtal/möten/information om verksamheter och rättigheter, b) social gruppverksamhet inom ramen för projektet och c) integrering i Fountain House arbetsinriktade dag.

     

    Studien visar också att trots att det har funnits organisatoriska svårigheter i och runt om projektet så har verksamheten fortlöpt och vid projekttidens slut är psykiatrin och Fountain House överens om att fortsätta att bygga vidare på det samarbete som har upparbetats.

     

    Titeln på rapporten – Redo att återgå till livet – är hämtad från en av intervjuerna med deltagare i projektet. Han beskriver sitt liv före och efter sin psykos och sin väg tillbaka till arbete och studier, eller som han själv beskriver det: till livet.

  • 252.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Socialatjänstens ansvar enligt lagstiftningen2018Inngår i: Våld i nära relationer: Socialt arbete i forskning, teori ich praktik / [ed] Linn Moser Hällen och Eveliina Sinisalo, Stockholm: Liber, 2018Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 253.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor under rättsprocessen: en undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    Relationsvåldscentrum (RVC) is a support center for physically and mentally abused persons and who have made a complaint to the police regarding domestic violence. The target group mainly is women who experienced domestic violence, but also men who experienced domestic violence from another man. Persons who are subject to honor related violence is also included. The project is a collaboration between Social Services, Police and Prosecutors in Västerort, Stockholm.

    In this paper, the significance RVC has had on the abused women and the collaborating authorities has been investigated. The aim has been to deepen the understanding by using an organization theoretical perspective. The project has been analyzed with the help of theoretical concepts from New institutionalism in organizational theory in particular. The focus for the analysis has been three concepts: inhibiting/promoting factors for collaboration, coherence/conflict between the actors and legitimacy. Several data collections have been made over three years. Six women were interviewed regarding their experiences of RVC. A questionnaire was distributed among the visitors at RVC. Personnel of the collaborating authorities have also answered a questionnaire and some have participated in focus group interviews. Managers and representatives of the authorities have been interviewed individually. The empirical data has been used for descriptive analysis of RVC and the significance RVC has had for the abused women and for the public authorities. The analysis has been done in an organization theoretical framework. It has been possible to identify a number of legitimacy-building factors that probably contributed to why the RVC is perceived as a successful project. The study has shown that RVC is a collaborative project with collaboration in two levels: operational and strategic. Three main themes, as to why the authorities want to collaborate have been identified: improved performance, communication/focus on issues and to improve contact and understanding of each other's professional roles.

  • 254.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: andra verksamhetsåret2009Annet (Annet vitenskapelig)
  • 255.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: Tredje verksamhetsåret2010Annet (Annet vitenskapelig)
  • 256.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Violence against women : social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer : socialtjänstens stöd under rättsprocessen]2015Inngår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, nr 5, s. 661-674Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Socialarbetare och socialt arbete har blivit kritiserade för att misslyckas med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt, för att lägga skulden på kvinnan och för att inte se våld mot kvinnor i nära relationer som ett problem. Samtidigt är det socialtjänsten som är ansvarig för att ge stöd till misshandlade kvinnor enligt tilläggen i socialtjänstlagen (2001). I den här artikeln undersöks våldsutsatta kvinnors egna erfarenheter av stöd i samband med polisutredningar om våld i nära relationer. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex kvinnor som har fått stöd från Relationsvåldscentrum (RVC). De huvudsakliga resultaten i artikeln visar att stöd i samband med rättsprocessen är viktigt. Kvinnors tidigare erfarenheter eller uppfattningar om socialtjänsten kan hindra dem från att ta hjälp från eller vända sig till socialtjänsten för stöd.

  • 257.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Berg, Lena
    Utvärdering av Relationsvåldscentrum: första verksamhetsåret2008Annet (Annet vitenskapelig)
  • 258.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Johansson, Magnus
    Karolinska institutet, Stockholms läns landsting.
    Sort of a nice distance: a qualitative study of the experiences of therapists working with internet-based treatment of problematic substance use.2019Inngår i: Addiction science & clinical practice, ISSN 1940-0632, E-ISSN 1940-0640, Vol. 14, nr 44, artikkel-id 10.1186/s13722-019-0173-1Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Internet interventions have been developed and tested for several psychiatric and somatic conditions. Few people with substance use disorders receive treatment and many drug users say that they would prefer getting help from online tools. Internet interventions are effective for reducing alcohol and cannabis use. The aim of the current study is to understand differences between internet-based and face-to-face treatment of problematic substance use. The concept of alliance will be used as a theoretical frame for understanding differences between internet-based treatment and face-to-face treatment, as perceived by therapists.

    The study has a qualitative design and is based on 3 focus group interviews with 12 therapists working with internet-based treatment for alcohol or cannabis use problems within five different programs.

    The analysis revealed five themes in the differences between internet-based and face-to-face treatment: communication, anonymity, time, presence and focus. Treatment online in written and asynchronous form creates something qualitatively different from regular face-to-face meetings between patients and therapists. The written form changes the concept of time in treatment, that is, how time can be used and how it affects the therapist’s presence. The asynchronous (i.e. time delayed) form of communication and the lack of facial expressions and body language require special skills.

    There are important differences between internet-based treatment and face-to-face treatment. Different aspects of the alliance seem to be important in internet-based treatment compared to face-to-face.

  • 259.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    I rättvisans tjänst: leder stöd till våldsutsatta kvinnor till fler åtal?2015Inngår i: The Past, the Present and the Future of Police Research: Proceedings from the fifth Nordic Police Research seminar / [ed] Rolf Granér & Ola Kronkvist, Växjö: Linnéuniversitetet , 2015, s. 231-246Konferansepaper (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    En viktigt politisk målsättning i Sverige är att den som utsätter någon för våld i nära relation ska hållas ansvarig och straffas. Genom ny lagstiftning, mediakampanjer och samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst har kvinnor som utsatts för våld i nära relationer uppmanats att polisanmäla våldet och att medverka i polisutredningarna. Syftet med den här artikeln är att undersöka huruvida socialtjänstens riktade stöd under polisutredningen, resulterar i fler åtal. Studien baseras på polisens förundersökningsmaterial och analyseras med hjälp av multivariat regressionsmetod. Resultatet visar att starka bevis, såsom vittnen och dokumenterade skador, men också att mannen erkänner och att kvinnan inte tvekar i sin medverkan i polisutredning, är viktiga faktorer för beslutet att åtala. Stöd till den våldsutsatta kvinnan från socialtjänsten ökar också sannolikheten för att åtal ska väckas, men effekten är mindre och statistiskt osäker.

  • 260.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    In the service of justice: Will social support to victims of domestic violence increase prosecution?2016Inngår i: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 22, nr 3, s. 257-267Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    To hold perpetrators of domestic violence accountable and punish them for their offences has been an important goal in the political rhetoric concerning domestic violence in Sweden. Through new legislation, media campaigns and collaboration projects between the police and the social services, women who have been victims of domestic violence have been urged to report to the police and remain in the criminal investigation process. The purpose of this study is to examine whether social support given at police stations will result in more prosecutions. The study is based on data collected from police investigations and analysed by a multivariate regression method. The results show that strong evidence for prosecution, such as the presence of witnesses and documented injuries, and also the offender’s position on the allegations and whether or not the woman hesitates to participate in the criminal investigation, are the most important factors for a decision to prosecute. Support to the victim from the social services also increases the probability of prosecution, but the impact is smaller and uncertain. It is concluded that this form of support should not be based on the requirement that the woman has made a police report, but rather be given to all victims of domestic violence.

  • 261.
    Ekvall, Belinda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ditt barn är mitt och mitt barn är ditt: barnsoldater i Sierra Leone2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 262.
    Elander, Lina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Hedstad, Lotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Por una vida digna": a qualitative study about how a volunteer organization works with children in need in Lima-Peru2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 263.
    Elg, Pauline
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Henriksson, Annie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "De kunde älska mig ända ner i helvetet": en kvalitativ studie om trons och kyrkans betydelse för vägen ut ur en kriminell livsstil2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 264.
    Elgholm, Camilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur resonerar och dömer domstolar i vårdnadsmål när det förekommer uppgifter om våld?2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att visa hur domstolar resonerar kring våld samt beslutar i domar gällande vårdnad, boende och umgänge när det förekommer uppgifter om våld. När föräldrar inte kan enas i vårdnadsrelaterade frågor kan de vända sig till domstolen och statistik visar att antalet tvistemål har fördubblats det senaste decenniet. Under de senaste årtiondena har större reformer genomförts i Föräldrabalkens (1949:381) 6 kapitel, vilket är det kapitel domstolen ska utgå ifrån när den dömer i ett vårdnadsmål. Många av förändringarna har syftat till att öka möjligheten till gemensam vårdnad, växelvist boende och umgängesrätt. Det går inte att objektivt fastställa vad som är barnets bästa och därför blir domstolens bedömning avgörande i varje enskilt fall. Domstolen ska särskilt titta på; barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrar, risken för att barnet far illa, barnets egen vilja och kontinuitetsprincipen. När domstolen ska besluta i vårdnadsmål innehållande uppgifter om våld måste dessa alltid prövas och en riskbedömning göras. Om domstolen finner en risk för att barnet kommer att fara illa så bör detta väga tungt i helhetsbedömningen. Om en förälder tidigare utsatt eller utsätter barnet eller annan familjemedlem för våld och andra kränkningar är det som princip bäst att den föräldern inte får ha vårdnad om barnet. Våld mot barn kan vara allt ifrån nypningar och förolämpningar till grova sexuella övergrepp och tortyr. Många barn upplever våld mot andra familjemedlemmar. Uppsatsens huvudsakliga empiri består av 27 hovrättsdomar i vårdnadsrelaterade mål avkunnade mellan november 2018 och mars 2019, vilka alla innehåller uppgifter om våld. Under studien har jag använt mig av flera metoder. En rättsvetenskaplig metod har använts i arbetet med att redovisa gällande rätt kring vårdnad om barn samt våld mot barn. Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys granskade jag de uppgifter om våld som förekommer i domarna samt våldets omfattning. Med denna metod granskades även det domstolen fastställt genom dom. För att kunna gå in mer på djupet och granska hur domstolen resonerar kring uppgifterna om våld kompletterades den kvantitativa studien med en diskursanalys. Resultatet visar att domstolen ofta förminskar det uppgivna våldet, när domstolen beskriver våldet används ord som ”samarbetssvårigheter” och ”högljudda konflikter” och en våldsutsatt förälders, mammans i denna studie, samt barnets utsaga ifrågasätts ofta. I 19 av 27 domar (70 procent) tilldelas våldsutövaren, pappan i denna studie, vårdnad och/eller umgänge och detta visar på att domstolen i hög grad anser att en våldsutövande förälder är en lämplig umgängesförälder. Domstolen har en betydande roll i avgörandet om vad som är ”verkligt” samt besitter stor makt att besluta över barnets framtida uppväxt. Domstolen betonar vikten av en god och nära relation till båda föräldrar men den ”goda” relationen kan enligt min mening inte uppnås när barnet utsätts för direkt eller indirekt våld.

  • 265.
    Ellfolk Kenttä, Fanny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Social Work as a Democratic Tool: The inclusion of socially marginalized groups in the electoral process2013Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The democratic deficit in the U.S. becomes strikingly evident as statistics show that only half of the population actually votes in elections. Seeing that many who do not participate in the electoral processes are also generally members of socially marginalized groups then this is an increasing social issue. The effects of this become deepening socio-economic inequalities, greater marginalization and a weakened democracy. This study argues that social workers can contribute to solve this democratic deficit by using social work to reach and include socially marginalized groups in the democratic process of electoral participation. Focusing specifically on San Francisco and the greater Bay Area, I have used qualitative method to interview representatives from non-profit organizations that provide different kind of social service and academic professors from the disciplines of Social Work and Political Science in order to investigate how social work can include marginalized non-voting groups in the electoral process. The result is analyzed together with a theoretical framework built from research on democracy, welfare research, empowerment theory and theories on community practice. The findings show that social work has an important role in creating belonging among these marginalized groups and to bring them into the political process by using social mobilizing and advocacy social work with an empowerment perspective.

  • 266.
    Elvhage, Gudrun
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Boendestöd till personer med neuropsykiatriska funktionshinder2011Inngår i: Utvärdering i praktiken: om att värdera socialt arbete för människor med psykiska funktionshinder / [ed] Katarina Piuva, Martin Börjeson och Cecilia Lobos, Lund: Studentlitteratur , 2011, 1, s. 71-89Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 267.
    Elwin, Amanda
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vad bär jag med mig?: Barnsjukhuskuratorers upplevelser av sin psykosociala arbetsmiljö utifrån ett salutogent perspektiv2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 268.
    Emilsson, Annette
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Södervall, Pia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Frihet från ansvar: Professionellas kunskaper om sexuella riskbeteenden vid HIV-infektion utomlands2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 269.
    Enec, Fatma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Gabro, Srour
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Det var jobbigt i början, det kändes som att vistas på ett sjukhus”: En kvalitativ studie om äldre invandrarkvinnor från Turkiet och Irak på svenskt servicehus2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 270.
    Enecker, Edward
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Varför inte lite civilkurage?: en studie av en socionomutbildning med fokus på kritiskt tänkande2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 271.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    Erstabacken: en studie av ett medicinskt boende för svårt sjuka hemlösa2008Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    När företrädare för psykiatri, socialtjänst, beroendevård och somatisk vård år 2002 fick ett politiskt sanktionerat uppdrag att utveckla samarbetsformer runt personer i avsaknad av eget boende – framför allt uteliggare och personer hänvisade till härbärgen och akutboenden – började de inventera var behovet av ett sådant samarbete var som störst. Genom inventeringen utkristalliserades en grupp av svårt sjuka personer som sällan fick vård för sina allvarliga sjukdomar och som lämnades utan möjligheter att leva sin sista tid och att dö på ett värdigt sätt. Som ett resultat av detta politiska uppdrag öppnades Erstabacken våren 2005, ett medicinskt stödboende särskilt anpassat för att ta emot svårt sjuka hemlösa. Genom en samfinansiering från Stockholms läns landsting och Stockholms stad driver Ersta diakoni detta boende som både erbjuder hemsjukvård och vård i livets slutskede till en synnerligen utsatt grupp av Stockholms invånare.

    Den här rapporten presenterar en studie som granskar Erstabacken under verksamhetens tre första år. Studien belyser framför allt specifika drag i verksamheten som kombinationen av kvalificerade medicinska och kvalificerade sociala insatser samt kombinationen av kortare hemsjukvårdande insatser och vård i livets slutskede. Den belyser dessutom de svårigheter det möter att vårda svårt sjuka personer med ett pågående missbruk men även svårigheterna att fullfölja det som var det ursprungliga uppdraget – att med den hemlöses situation i fokus samordna insatserna från såväl psykiatri och socialtjänst som beroendevård och somatisk vård.

  • 272.
    Engel, Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Christiansson, Elisabeth
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi.
    Diakonins strukturer: En presentation av tre empiriska studier av den församlingsdiakonala verksamheten i Stockholms stift 2016/20172017Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Svenska kyrkans diakonala uppdrag är att bistå och stödja människor i särskilt utsatta livssituationer. Stockholms stift står inför en situation där behovet av och förväntningarna på Svenska kyrkans diakonala arbete blir allt tydligare samtidigt som förutsättningarna för stiftets 56 församlingar/pastorat att utöva det grundläggande diakonala uppdraget förändras. Stiftet står inför numerärt märkbara pensionsavgångar bland stiftets diakoner, samtidigt som svårigheterna att nyrekrytera diakoner till tjänster är påtagligt. Ett antal diakoner har valt att gå i förtida pension eller att lämna sin församlingstjänst för arbete utanför Svenska kyrkan. Samtidigt synliggör denna utmaning andra, mer djupgående problemområden som Stockholms stift har att hantera. Den här rapporten presenterar resultaten från en studie som analyserar den församlingsdiakonala verksamheten i Stockholms stift utifrån frågor om det diakonala arbetets styrning, ledning och organisering samt om diakonernas kompetens, arbetssituation och rekrytering. Studien har genomförts som tre delstudier. Dessa delstudier tar, utifrån olika perspektiv, tillvara de erfarenheter och kunskaper som finns såväl hos dem som är ”brukare” av diakonernas stöd, konfidenter som samtalar med diakoner, som hos diakonerna själva samt hos personer på ledningsnivå inom Stockholms stift. Studien har genomförts på uppdrag av stiftsstyrelsen i Stockholms stift under 2016/2017.

  • 273.
    Engel, Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Med blick för utsatthet: en kritisk samhällsforskare i fyra decennier2015Inngår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell och Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, 1, s. 39-52Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 274.
    Engström, Cissi
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Visioner om framtidens profilboenden: Hur äldre personer vill bo när det bli ännu äldre2011Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    As the population of senior citizens increase, various housing options are required for an increasing competitive environment within elderly care. This study addresses the concept of profile housing for the elderly by outlining its definition and providing options for the different kinds of housing options available within the municipalities of Stockholm and Solna. The study reveals that these locations have different definitions of what constitutes a profile home. Based on this, should one assume there are further definitions to cover additional municipalities?

         This study also touches upon how a group of senior citizens would perceive their living conditions if relocated into such housing. Members of the group have also expressed that they would like to go about their daily activities as they have prior to being relocated. They want health professionals to enable and encourage participation in various daily activities.

  • 275.
    Engström, Malin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ramsten, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tidigt förebyggande arbete med barn - hur vi värnar om framtidens medborgare: Ska socionomen vara en del av framtidens barnhälsovård?2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Studien vill undersöka hur tidigt förebyggande arbete idag ser ut i samhället, samt hur det skulle kunna utvecklas. Syftet med studien är att undersöka det tidigt förebyggande arbetet med barn, samt om en implementering av socionomen på BVC skulle kunna utveckla det förebyggande arbetet som idag finns. Med en kvalitativ ansats och induktiv syn genomförs studien med semistrukturerade intervjuer. En generell strategi har använts för att komma fram till den empiri som samlats in, genom fyra semistrukturerade intervjuer och en översikt av forskning inom området. Problemperspektivet ligger till grund för bearbetning samt kodning av studiens genomförda intervjuer. Den teorin som studien använder sig av under kodning samt analys är utvecklingsekologin. Från teorin används tre av teorins system, som är mikro-, exo- och makrosystemet. Studien når slutsatser utifrån systemen som är:

    Mikroslutsats: Tidigt förebyggande arbete måste tas på större allvar och ske i större utsträckning.

    Exoslutsats: Det tvärprofessionella teamet bör finnas, med socionomen, för att utföra tidigt förebyggande arbete av god kvalité.

    Makroslutsats: Att satsa på tidigt förebyggande arbete kommer att minska höga kostnader i framtiden.

  • 276.
    Engström Pettersson, Lena
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Jylhä, Jeanette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Barnperspektivet i utredningsprocessen: en kvalitativ studie om möjligheter och svårigheter för utredare i mötet med små barn under utredningsprocessen2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 277.
    Engström, Stina
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hamrén, Elin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att våga investera sina känslor: En kvalitativ studie om upplevelsen av att vara och bli familjehem2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka vad det innebär att vara familjehemsförälder och att ta sig an ett barn som inte är ens eget, samt att öka kunskapen om varför familjer väljer att bli och fortsätta vara familjehem. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex familjehemsföräldrar. Geografiskt sett är informanterna till studien utspridda över Mellansverige. Intervjuerna har gett material som sedan analyserats med hjälp av emotionssociologi, begreppet livsplan och anknytningsteori, samt tidigare forskning. Studiens resultat visar att motiven till att bli familjehem är av skiftande karaktär. Några av informanterna nämner att det främsta motivet är att de på något sätt vill leva med barn i familjen. Andra berättar om viljan att hjälpa till på ett samhälleligt plan och att rädda barn från det sociala arvet. Som familjehem finns det förväntningar på att skapa en anknytning till det placerade barnet och samtidigt vara inställd på att placeringen kan upphöra. Studiens resultat visar att trots att det finns en osäkerhet kring om barnet kommer att få stanna kvar i familjehemmet hindrar det inte familjehemsföräldrarna från att gå in helhjärtat med sina känslor. Resultatet visar också att familjehemmen inte betraktar uppgiften som ett uppdrag utan snarare som ett ”vanligt” föräldraskap. Studien visar också att familjehemsföräldrarna ser ett stort värde i att upprätthålla en god relation med de biologiska föräldrarna, samtidigt som de beskriver det som något av det mest utmanande med uppdraget.

  • 278.
    Ennart, Kristina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Montanero, Monica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Äldre personers upplevelse av livskvalitet inom äldreomsorgen: en inblick i en vårdfilosofi med fokus på närhet till husdjur2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 279.
    Enström, Mikaela
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Flyktingmigration i perspektiv: En kvalitativ textanalys av Aftonbladets rapportering om införandet av ID-och gränskontroller under hösten 20152016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie sker med bakgrund av den flyktingsituation som uppstod i världen under 2015 och som kom att kallas den värsta flyktingkatastrofen sedan andra världskriget. Många länder i Europa, Sverige inkluderat, upplevde ett ökat antal asylsökande under denna period och detta blev föremål för en intensiv mediabevakning och en rad politiska åtgärder. Syftet med denna uppsats är att kritiskt granska hur flyktingar och flyktingmigrationen till Sverige under hösten 2015 konstrueras genom den offentliga diskursen som förekommer i svensk nyhetsrapportering. Syftet är även att undersöka hur dessa konstruktioner kan komma att skapa en bild av människor på flykt som ”den andre”. Detta kommer göras genom att undersöka på vilket sätt flyktingmigrationen framställs i Aftonbladet med utgångspunkt i två av de politiska beslut som togs 2015, nämligen införandet av ID-och gränskontroller. Detta har gjorts genom en kvalitativ textanalys med hjälp av en perspektivanalys. Två perspektiv kunde identifieras i de undersökta artiklarna, Hot-perspektivet, där flyktingmigrationen till Sverige framsälldes som ett hot mot Sverige och den svenska välfärden, och Humanitetperspektivet, som fungerade som ett motperspektiv till Hot-perspektivet där Hot-perspektivets problemformulering ifrågasätts och den problematiska situationen anses vara att i och med de politiska besluten om att begränsa antalet asylsökande hotas flyktingars grundläggande mänskliga rättigheter. Studien kom fram till att Hot-perspektivet präglas starkt av en nationalstatlig uppfattning med spår av en rasistisk diskurs som bidrar till att sprida en uppdelning mellan ”vi” och ”dem” som i sin tur kan leda till spridandet av en exkluderande inställning gentemot asylsökande. Genom att beskriva flyktingmigrationen som ett hot mot det svenska samhället bidrar perspektivet till att legitimera en mer restriktiv hållning då dessa beslut framstår som rimliga och möjliga. Humanitetperspektivet präglas av en mer global syn som erbjuder en mer inkluderande uppfattning av flyktingar och asylsökande. Genom att lyfta problemformuleringen och placera den problematiska situationen både i och utanför Sverige bidrar Humanitetperspektivet med men mer global syn på flyktingmigrationen som sammanfogar världen till ett mer sammansatt samhälle istället för att se den som uppdelad i nationer. 

  • 280.
    Ericson, Lena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    God intention: Äldres valfrihet gällande ordinärt och särskilt boende i Stockholm Stad2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 281.
    Ericson, Martin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Gustafsson, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Relationellt ledarskap i boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker ledarskapets betydelse för arbetsgrupper inom fältet boendestöd för personer med neuropsykiatrisk funktionsvariation, med fokus på det relationella ledarskapet och utifrån en socialkonstruktivistisk teori. Varför och hur ledare får komplexa verksamheter att fungera väl och med god kvalitet, för både brukare och personal, är frågor som legat till grund för arbetet. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med fem boendestödjare och fem chefer, verksamma i fyra olika verksamheter. Resultatet visar att boendestödjarna och cheferna har en samsyn om att god kommunikation inom verksamheten och gemensam målbild kan förbättra stödinsatserna, men att dessa förutsättningar inte alltid finns. Resultatet belyses med hjälp av Karaseks och Theorells teori om krav-kontroll-stöd. I diskussionen jämförs chefernas och boendestödjarnas perspektiv på det relativa ledarskapet och huruvida resultatet indikerar samband mellan faktorer som kommunikation, motivation och trivsel för boendestödjare och chefer. Faktorer som påverkar om man vill vara kvar i boendestödjaryrket diskuteras också, samt att studien inte kan belägga ovan nämnda samband, men uppmanar till vidare forskning på området.  

  • 282.
    Eriksson, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Mohlin, Madeleine
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Vändpunkter - vad som får flickor att bryta med självskadebeteende: en kvalitativ studie av kvinnors och professionellas erfarenheter2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 283.
    Eriksson, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Andersson, Martina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Att bry sig… Det är väl vad det handlar om, det tycker jag är deras förbaskade skyldighet.”: En studie om hur hemtjänstpersonal, politiker och enhetschefer inom äldreomsorgen upplever anhörigas roll och delaktighet i omsorgen.2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 284.
    Eriksson, Elina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Varför inte fråga klienterna?: En studie beträffande klienter på Enheten för hemlösa och deras individuella upplevelser av livskvalitet2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 285.
    Eriksson, Helene
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Ensamhet hos äldre utifrån sociala och psykologiska behov2008Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 286.
    Eriksson, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Don't see me as a fragil human, but as a human: A case study about the shared life and the spiritual dimension of the social work in a L'arche community2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    The aim of this thesis is to explore how professionals working in a French community association perceived the notion of spirituality and a shared life practice, and furthermore what contributions and limits these concepts have in the social work. To attain this, a case study has been done using participant observations and four thematically opened interviews within a L'arche community where persons with varying disabilities are living together with professional assistants. To put the association in a theoretical framework, I propose it to be regarded as a case of milieu therapy with spiritual elements, which are the two areas that will be stressed out in the section about previous research. The theories used in the study are ecological system theory, existentialism and Roger's theory about interpersonal relationships. The result of the thesis illustrate how the notion of a shared life practice has good contributions in the social work, such as equal and personal relationships between the members of the community and furthermore a notion of time that makes the work unstressful and natural as a result of the communal living. However, a limit discovered regarding this practice is the exposed and tiering situation for the assistants that hinder a longterm work in the community for most assistants. Another finding is that the spiritual dimension in the community makes way for a holistic view of everyone and contributes with rituals that create strong moments of fellowship within the community, at the same time it risks to make people who regard themselves as non-spiritual not to feel totally included.

  • 287.
    Eriksson, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Nylund, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Vad tycker klienterna om ASI-intervjun inom Skarpnäcks missbruksgrupp?2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 288.
    Eriksson, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ulrika, Löfholm
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Föräldrar som har drabbats av utmattningssyndrom2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur föräldrarollen och familjesituationen påverkades av utmattningssyndrom. Studien har en kvalitativ ansats med en induktiv inriktning och datainsamlingen har bestått av åtta semistrukturerade intervjuer. Studiens empiri har analyserats med hjälp av rollteorin och valda analytiska begrepp samt med stöd av modeller och tidigare forskning.

    Studiens resultat visar att föräldrarnas utmattningssyndrom påverkar föräldrarollen och familjesituationen på olika sätt. De fick svårt att leva upp till förväntningar och grundläggande uppgifter inom föräldrarollen, såsom att organisera vardagslivet och att orka finnas där för barnen. Den dysfunktion som de upplevde i sin föräldraroll ledde till att de kände otillräcklighet vilket gav upphov till skuld- och skamkänslor. Empirin visar att rollerna i familjen ofta kastas om och att föräldrarna upplever någon form av rollförlust. För de som var ensamstående var det särskilt svårt då de både hade familjeansvar och var ekonomiskt begränsade på grund av sjukskrivningen. Föräldrarnas försämrade förmågor gjorde att barnen fick ta mer ansvar, vilket inte bara var negativt utan också positivt eftersom de lärde sig att ta ansvar och i större utsträckning förlita sig på hjälp från den andra föräldern.

    De omständigheter som bidrog till föräldrarnas utmattningssyndrom var flerdimensionella och det var svårt att skilja den ena från den andra, att det är flera olika källor till stress som orsakar utmattning. Men resultatet visar att omständigheter såsom särskilda påfrestningar, dubbla lojaliteter och höga prestationskrav i kombination med en dålig självkänsla ökade sårbarheten för att drabbas. Studiens resultat pekar även på att det görs en distinktion mellan familj och arbete trots att forskning visar att en sjukskrivning orsakad av stress rymmer många olika dimensioner.

  • 289.
    Eriksson, Kristina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Att arbeta i nätverk för att uppmärksamma utsatta barn: en kvalitativ studie av hur representanter för lokala nätverk har upplevt arbetet i nätverken2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 290.
    Eriksson, Kristofer
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Preventivt arbete med våldsutövande män: Behandlarnas syn på framgångsfaktorer, maskulinitet och våld2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    De första behandlingsmodellerna för våldsutövande män växte fram i USA på 1980-talet och den mest kända är Duluthmodellen. I den behandlingsmodellen utgår man från ett strukturellt feministiskt perspektiv där manlig dominans, makt och kontroll är centralt som förklaring till våld. I Sverige har behandlingen för våldsutövande män vuxit de senaste tio åren efter att regeringen avsatt resurser för att ta ett helhetsgrepp om problematiken kring våld i nära relationer. Fortfarande finns dock ett stort behov av insatser för män. Få studier visar på försiktigt positivt resultat och en problematisering kring vad de egentligen mäter behöver lyftas. De behandlingsmodeller som finns i Sverige blandar bland annat psykodynamiska och KBT-inriktade utgångspunkter och har därför en annan ingång när det gäller hur man ser på individfokuserade förklaringar såsom biologisk sårbarhet och anknytning. Denna studies empiri består av intervjuer med behandlare inom Alternativ till våld (ATV) och Manscentrum och en teoretisk utgångpunkt med maskulinitetsteorier har använts för att belysa behandlarnas syn på vad som är verksamt i behandling samt hur de ser på maskulinitet och våld utifrån sina arbetssätt. Resultaten i studien visar att arbetsalliansen är mycket viktig i behandlingsarbetet i syfte att på männens villkor närma sig våldsproblematiken och få dem att ta ansvar för våldet. I behandlingsarbetet är papparollen en viktig utgångspunkt för att skapa förändringsmöjligheter genom samtal om maskulinitet och för att nå fram till männens känsloliv genom mentalisering och anknytning. Strukturella förklaringar till våld används inte primärt i behandlingsarbetet, men är viktigt för behandlarna förståelse av en av många bakomliggande faktorer som formar män att använda våld och påverkar dem på individnivå. 

  • 291.
    Eriksson, Linda
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Funktionsnedsattas tillgång till LSS: Vad kan påverka behovsbedömningen enligt handläggare vid en stadsdelsförvaltning2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    I studien har handläggare från en och samma stadsdelsförvaltning deltagit och där samtliga handläggare vid intervjutillfället arbetade inom avdelningen för funktionsnedsatta. Syftet med studien var att undersöka och analysera om beslutsskillnaderna inom LSS kunde förklaras med hjälp av handläggarnas erfarenhet av behovsbedömningar. Studiens syfte besvarades med hjälp av att intervjua åtta handläggare. Det unika för den aktuella stadsdelen var att beslutfattandet inte gjordes av handläggarna utan av enhetschefen under diskussion med övriga handläggare. Resultatet av studien visade att de påverkande faktorerna vid beslutsfattandet var handläggarens erfarenhet, kunskapsbrist kombinerat med otydliga lagar, riktlinjer och direktiv på arbetsplatsen. Omorganisation, personalomsättning, enhetschefens perspektiv på sociala situationer, funktionsnedsättningar och ekonomin var områden som inte bara påverkade beslutet utan gjorde handläggare mer eller mindre stressade. Resultatet visade också att bemötande från klienten, dess anhöriga/ombud hade olika påverkan på handläggarna, men även klientens inställning till insatserna hade betydelse. Hur ärendet presenterades på ärendedragningen upplevdes också påverka bedömningen för behovet. På vilket sätt beslutet påverkats har enligt handläggarnas upplevelse visat sig skilja i antalet timmar vid omfattade insatser och vid mindre omfattande insatser har skillnaden kunnat vara bifall eller avslag, om beslutet påverkats alls det vill säga. Handläggarna upplever att klienterna får rätt insats, om inte direkt, så småningom. Resultatet är i enlighet med Michael Lipskys (2010) teori om att det är gräsrotsbyråkraterna som utformar sina egna policys. Handläggarna är fria i det dagliga rutinarbetet men inte fria när det kommer till lagstiftning och värdegrunder. I slutändan ska beslutet tillfredsställa klienten, dess anhöriga men även passa in i de tjänster och resurser som socialtjänsten förfogar över. Beslutet ska bygga på en individuell bedömning av klientens behov men i praktiken påverkar andra omständigheter behovsbedömningen. 

  • 292.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Mälardalens högskola.
    Användning av BRA: Barns rätt som anhöriga2018Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 293.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Att "göra" kön: om organisationsteorier och familjerättssekreterare2001Rapport (Annet vitenskapelig)
  • 294.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att möjliggöra barns delaktighet2019Inngår i: Barns rätt som anhöriga: En antologi om att göra barn delaktiga / [ed] Åsa Lundström Mattsson, Stockholm: Allmänna Barnhuset , 2019, 2, s. 35-49Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 295.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att se andra: Problem och förändring2019Inngår i: Utsatthet och ansvar: Flickan med svavelstickorna i vår tid / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Appell förlag , 2019, 1, s. 95-112Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 296.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld2014Inngår i: I arbete med våldsutsatta kvinnor: handbok för yrkesverksamma / [ed] Josefin Grände, Lisa Lundberg, Maria Eriksson, Stockholm: Gothia Fortbildning , 2014, 3, s. 112-131Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 297.
    Eriksson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Mälardalens högskola.
    Barn som upplever våld: barns röster, barns aktörskap och utveckling av kunskap om utsatta barn2018Inngår i: Barn- och ungdomsvetenskap: Grundläggande perspektiv / [ed] Thomas Johansson & Emma Sorbring, Stockholm: Liber, 2018, 1, s. 608-621Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 298.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Barn vars pappa misshandlar mamma2003Inngår i: Våldsutsatta kvinnor: samhällets ansvar / [ed] Gun Heimer, Barbro Posse, Lund: Studentlitteratur, 2003, s. 131-152Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 299.
    Eriksson, Maria
    Mälardalens högskola.
    Barns rätt som anhöriga BRA: Utvärdering av ett utvecklingsarbete2014Rapport (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Rapporten redovisar iakttagelser och slutsatser om Allmänna Barnhusets utvecklingsarbete med namnet BRA – Barns Rätt som Anhöriga, och den modell för information, råd och stöd till anhöriga barn som arbetet resulterade i: BRA-modellen. Utvärderingsuppdragets fokus har legat på att skaffa en så bred bild som möjligt av BRA modellen, och att ta vara på synpunkter, tankar och förändringsförslag som kan bidra till att tydliggöra och förbättra modellen. Det empiriska underlaget består av basuppgifter om 46 av de 56 barn och unga som deltagit i BRA-samtal och läger, intervjuer med 8 av de deltagande barnen, intervjuer och samtal med 11 personer från de 3 pilotverksamheter som ingick i projektet, och samtal med de 2 projektledarna från Barnhuset.

    Utvecklingsarbetet prövade en modell med följande komponenter: barn och föräldrar får vid ett första samtal tillsammans information om de rättigheter som barnets anhörigskap medför. Barnet erbjuds sen 1-2 enskilda samtal. Om barnet önskar genomförs därefter ytterligare ett samtal tillsammans med föräldern. Efter de enskilda samtalen erbjuds barnet att träffa andra barn med liknande erfarenhet under ett läger en helg eller ett skollov.

    Utifrån uppgifter om deltagande barn och de insatser som genomförts kan man dra slutsatsen att det är två olika versioner av BRA som prövats i praktiken: ”fullständig-BRA” där modellen har i relativt hög grad prövats utifrån samtliga komponenter och ”mini-BRA” där BRA-insatsen framförallt har bestått av ett inledande informationssamtal och i vissa fall ytterligare ett individuellt samtal. Vidare har de olika versionerna av BRA riktats till delvis olika målgrupper, vilket betyder att BRA-modellen i sin helhet framförallt har prövats på tonårstjejer med erfarenhet av föräldrars psykiska ohälsa, medan yngre flickor och pojkar vars föräldrar har någon typ av somatisk problematik endast tagit del av mini-BRA. Det är endast barn från de verksamheter som åtminstone i några fall prövat fullständig-BRA som kommer till tals i intervjuerna. Sammantaget betyder detta att slutsatserna om hur modellen fungerar för yngre barn och barn till föräldrar med somatiska sjukdomar blir ganska osäkra.

    Såväl de intervjuade barnens utsagor som det samtalsledarna säger tyder på att när det gäller individdelen av BRA har målsättningarna uppfyllts i hög grad vad gäller att barnen har fått kunskap om sina rättigheter med anledning av förälderns fysiska sjukdom/psykiska störning/missbruk, att de har fått den information de behöver om sin förälders sjukdom/psykiska störning/missbruk, och att de har fått hjälp att uttrycka eventuellt behov av råd och stöd. Både barn och samtalsledare kommenterar också det pedagogiska redskap som används i samtalen och menar att det har varit viktigt och till stor hjälp. Det är dock inte lika tydligt att barnets behov av råd och stöd blivit synliggjort för föräldrar/närstående vuxna, eller att barnet eller familjen vid behov har länkats till personer/verksamheter som kan ge hjälp; råd, stöd, behandling, och så vidare. I synnerhet dessa frågor kan alltså behöva stå i fokus i fortsatt utvecklingsarbete. I och med de begränsningar som finns i materialet om och från de deltagande barnen går det inte att utifrån barnen uttala sig om det är några grupper barn som individdelen av BRA inte fungerar lika bra för. Piloternas tankar om eventuella begränsningar handlar framförallt om att BRA-modellen skulle behöva anpassas till barn med olika former av funktionsnedsättningar och kommunikationssvårigheter. Sammantaget framstår individdelen av modellen som mycket lovande och utifrån de intervjuer som rapporten bygger på kan man tolka det som att BRA-samtal kan stärka barns känsla av sammanhang.

    Målsättningarna för lägret verkar de ha uppfyllts i mycket hög grad när det gäller att stärka barnen genom att de får träffa andra i samma situation, uppleva gemenskap och dela erfarenheter, bli hörda och få uttrycka sina åsikter, samt att ha kul och lära sig mer om sina rättigheter. Det är mer oklart i vilken lägret bidragit till att barnen fått fler strategier att hantera vardagen som anhörig. De barn som deltagit i ett läger talar alla mycket positivt om den erfarenheten. Mer kritiska synpunkter från barnen handlar - vid sidan om att lägret varit lite för komprimerat tidsmässigt - framförallt om att lägerledarna behöver vara observanta på att det kan vara påfrestande känslomässigt för deltagarna att vara på läger. Ett inslag i lägerprogrammet är inspirerat av norska Forandringsfabrikkens deltagandemodell höringar och i den här delen får barnen möjlighet att som grupp förmedla erfarenheter, goda råd och förslag på förbättringar för anhöriga barn till politiker och beslutsfattare. Att döma av de barn som kommit till tals i intervjuerna var relationen till och utbytet med de andra barnen betydligt viktigare än detta mer barnpolitiska inslag. Barns rätt till att komma till tals också i ett vidare perspektiv verkar inte ha stått högst på agendan för de barn som deltog i lägret. Det kan bland annat ha att göra med att de inte träffat varandra tidigare utan etablerade sina relationer där och då.

    BRA är en modell som sätter barnets rättigheter i fokus. Arbetet bygger på barns delaktighet och förutsätter de vuxnas lyssnande. De barn som intervjuats bekräftar att det är viktigt att BRA-modellen har barnets rättigheter som utgångspunkt, och man kan tolka barnintervjuerna som att samtalsledarna i hög grad lyckats bidra till att barnen fått mer kunskap om sina rättigheter. Det som för många av pilotverksamhetens medlemmar har varit nytt med BRA-modellen är dels att insatsen riktar sig direkt till barnet och sedan just detta att arbetet utgår från barns rättigheter och delaktighet. Piloterna betonar att det är ett nytt perspektiv de har lärt sig att arbeta utifrån, som ifrågasätter vuxnas tolkningsföreträde. Även utgångspunkten i rätten till information ger ett annat arbetssätt och en mer lyssnande inställning, medan det ”vanliga” sättet att arbeta framstår som tydligare styrt av de professionella. Det kan dock vara en utmaning att arbeta utifrån barns delaktighet och egenmakt inom ramen för relationer som inte är jämlika utan i stället präglas av vuxnas överordning och barns beroende och underordning. En annan utmaning med att arbeta på det här sättet är att rättigheter kan framstå som något ganska abstrakt och att det kan vara svårt att ”översätta” så att det blir möjligt för barn att ta till sig kunskap om sina rättigheter. Ytterligare en utmaning är förknippad med ansatsen att lära barn något. En erfarenhet från pilotomgången är att medan det första individuella samtalet väldigt tydligt har fokus på det enskilda barnet, kan det vid det andra samtalet vara lätt att börja ”undervisa” om rättigheter, så att samtalets innehåll inte kommer lika mycket från barnen själva, och barnen får en lägre grad av delaktighet. Ytterligare en utmaning som piloterna lyfter fram är att det inte är givet att BRA-tanken om barns rättigheter och barns delaktighet också i ett vidare perspektiv får gehör i den egna organisationen eller hos andra samhällsinstanser.

    En analys av hinder och möjligheter när det gäller tillämpningen av modellen bekräftar väl känd kunskap om betydelsen av såväl organisatorisk förankring och beredskap som ledningsstöd vid implementeringen av nya metoder eller arbetssätt. Det blir också tydligt det kanske ställs särskilda krav på organisatorisk förberedelse om BRA-modellen ska implementeras inom verksamheter med vuxna som primär målgrupp. Det behöver också finnas en grundläggande kunskap i hela organisationen om anhöriga barn och deras rättigheter för att det ska bli möjligt att rekrytera barn till BRA-insatsen. Under utvecklingsarbetet var en utgångspunkt att BRA-modellen ska vara så grundläggande att även av personal som inte är särskilt inriktade på barn ska kunna använda den. Piloterna menar dock att även om modellen är tydlig och enkel ställer exempelvis BRA-samtal krav på den som leder samtalen, och den förutsätter viss vana och erfarenhet att luta sig mot. Den utbildning i modellen piloterna genomgått får genomgående högt betyg, liksom stödet i förberedelse och genomförande av lägren. Kritiska kommentarer handlar mer om olika besked under projektet gång om exempelvis rekrytering till lägret. Det faktum att BRA framställs som en modell kan också vara något av en utmaning för dem som ska omsätta den i praktik, och det ställer krav på handledning från Barnhusets sida. Detta eftersom en del professionella, inte minst inom socialtjänsten, är ovana vid att arbeta manualbaserat. En del piloter uttrycker exempelvis en osäkerhet om de måste följa anvisningarna ”till punkt och pricka” för att de ska genomföra ”riktiga” BRA-samtal. En fråga för det vidare arbetet med BRA är att tydliggöra instruktionen till BRA-samtal och diskutera hur strikt denna måste följas för att det ska vara fråga om just ”BRA: Barns Rätt som Anhöriga”.

    Helhetsbedömningen blir att detta är ett i många avseenden framgångsrikt utvecklingsarbete. Det material som ligger till grund för analysen tyder på att arbetet med BRA-samtal och läger lyckats uppfylla målsättningarna. Vidare har utvecklingsarbetet resulterat i en modell som framstår som lovande inte bara när det handlar om att informera anhöriga barn om deras rättigheter och kartlägga behov av vidare stöd, utan som även tycks kunna stärka barns känsla av sammanhang. När nu modellen är utvecklad blir det därför angeläget att på allvar pröva den i olika verksamheter, och att studera hur BRA modellen fungerar i jämförelse med andra metoder eller modeller för information och stöd till barn som anhöriga.

  • 300.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Biologiskt lika och anatomiskt olika?: kropp, kön och biologi kring 1800 och den moderna sex/gender distinktionen1997Inngår i: Könssorter(ing): forskning om kön och makt. festskrift till professor Eva Lundgren / [ed] Eva Lundgren, Uppsala: Sociologiska institutionen , 1997, s. 69-83Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
3456789 251 - 300 of 1060
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf