Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
3456789 251 - 300 av 2330
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 251.
    Bender, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Graaf Myrehed, Sofie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Man föds inte till sjuksköterska, man blir det: En litteraturstudie om manliga sjuksköterskors upplevelser av svårigheter i vårdandet - ur ett genusperspektiv2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet.

    Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet.

    Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed. Artiklarna bearbetades med hjälp av innehållsanalys.

    I resultatet framkom tre huvudteman med subteman. Det första huvudtemat, I Att vara man i vården, beskriver vad manliga sjuksköterskor har upplevt i sin profession som sjuksköterska. Det andra temat, II Sexualisering, beskriver manliga sjuksköterskors erfarenheter av att bli sexualiserade av patienter och samhället. Det tredje temat, III Att använda strategier i omvårdnadsarbetet, beskriver strategier manliga sjuksköterskor utvecklat för att hantera problem som uppstått i omvårdnadsarbetet.

    Resultatet diskuteras utifrån Connells teori om maskuliniteter. Diskussion förs om genusordning och hegemoniskt maskulinitetsideal inom sjuksköterskeprofessionen samt om hur könsstereotypa föreställningar och förväntningar påverkar manliga sjuksköterskor i vårdandet.

     

  • 252.
    Bengmark, Caroline
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Tutnjevic, Dorotea
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors attityder till patienter med självskadebeteende2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 253.
    Bengtsson, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Thyrell, Katinka
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Syster broder: manliga sjuksköterskors upplevelser av beröring2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 254.
    Bengtsson, Linn
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjöblom, Emelie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Närståendes upplevelse i samband med palliativ vård: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård syftar till att förbättra livskvaliteten för patienter och närstående genom förebyggande och lindring av lidandet i ett tidigt skede vid livshotande sjukdomar. Patienter inom palliativ vård har ofta närstående omkring sig vilket är de närmaste personerna i patientens umgänge. Närstående har en viktig betydelse för patientens mående och välbefinnande och de har därav en viktig roll inom vården. Att vara närstående till en palliativ patient kan ha olika inverkan på närstående. Närstående blir ofta själva drabbade på något vis av att befinna sig i denna situation. 

    Syfte: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser i samband med palliativ vård.

    Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Elva vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet, varav tio var av kvalitativ metod och en var mixad metod. Författarna använde sig av Fribergs (2017) tillvägagångssätt under analysförfarandet. 

    Resultat: Tre huvudteman med åtta underteman identifierades i resultatet; Sista tiden tillsammans med subtemana; Meningsskapande och kvalitetstid samt Närvaro vid dödstillfället. Det andra huvudtemat är Känslor i samband med palliativ vårdmed subtemana; Skuld och åsidosättning, Stöd i sorghanteringensamt Efter patientens bortgång. Det sista huvudtemat består av Mötet med vårdpersonal med subtemana; Delaktighet och bekräftelse, Oro och maktlöshet ochKommunikation och information.

    Diskussion: I metoddiskussionen behandlas författarnas samarbete och gjorda överväganden i arbetet tillsammans med arbetets styrkor och svagheter. Resultatdiskussionen tar upp stöd och sorg som kopplats till Erikssons caritativa teori. Resultatet diskuteras även mot bakgrunden samt ny forskning där författarna även tar upp kulturella och religiösa aspekter på palliativ vård.

  • 255.
    Bentzer, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser av att leva med stroke2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 256.
    Benzein, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    I rörelse mot hopp - hälsostödjande familjesamtal i palliativ vård2008Ingår i: Omsorg: Nordisk tidsskrift for Palliativ Medisin, ISSN 0800-7489, Vol. 25, nr 3, s. 19-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 257.
    Benzein, Eva G
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Berg, Agneta C
    The level of and relation between hope, hopelessness and fatigue in patients and family members in palliative care.2005Ingår i: Palliative Medicine: A Multiprofessional Journal, ISSN 0269-2163, E-ISSN 1477-030X, Vol. 19, nr 3, s. 234-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Hope, hopelessness and fatigue are important experiences for patients and family members in palliative care. The aim of the study was to describe the level of and relation between hope, hopelessness and fatigue in patients and family members in palliative care. Eighty-five participants completed the Herth Hope Index, Beck's Hopelessness Scale and rated their level of fatigue from none to severe. The level of hope proved to be significantly lower among the family members than among the patients. For the family members, correlations were found between hope and age (-0.358*), fatigue and hope (-0.439*), hopelessness and age (0.484**), age and fatigue (0.403**) and between hope and hopelessness (-0.723**). For the patients, correlations were found between age and hopelessness (0.555**) and between hopelessness and hope (-0.580**). Efforts to increase the experience of hope and decrease hopelessness and fatigue must include not only the patient but also the family members. (* =P <0.5, ** =P <0.01)

  • 258.
    Benzein, Eva Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Hagberg, Margaretha
    Saveman, Britt-Inger
    'Being appropriately unusual': a challenge for nurses in health-promoting conversations with families2008Ingår i: Nursing Inquiry, ISSN 1320-7881, E-ISSN 1440-1800, Vol. 15, nr 2, s. 106-15Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study describes the theoretical assumptions and the application for health-promoting conversations, as a communication tool for nurses when talking to patients and their families. The conversations can be used on a promotional, preventive and healing level when working with family-focused nursing. They are based on a multiverse, salutogenetic, relational and reflecting approach, and acknowledge each person's experience as equally valid, and focus on families' resources, and the relationship between the family and its environment. By posing reflective questions, reflection is made possible for both the family and the nurses. Family members are invited to tell their story, and they can listen to and learn from each other. Nurses are challenged to build a co-creating partnership with families in order to acknowledge them as experts on how to lead their lives and to use their own expert knowledge in order to facilitate new meanings to surface. In this way, family health can be enhanced.

  • 259.
    Benzein, Eva Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Saveman, Britt-Inger
    Health-promoting conversations about hope and suffering with couples in palliative care.2008Ingår i: International Journal of Palliative Nursing, ISSN 1357-6321, E-ISSN 2052-286X, Vol. 14, nr 9, s. 439-45Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    BACKGROUND: Families living with a dying relative face existential challenges which need to be met by caregivers in a dialogue. AIM: To describe couples' experiences of participating in nurse-initiated health-promoting conversations about hope and suffering during home-based palliative care. METHOD: Data comprised semi-structured evaluative interviews with six couples. Each couple together had previously participated in three health-fostering conversations with nurses. Data were analyzed by content. RESULT: Talking with nurses about existential issues such as hope and suffering made couples feel that they were part of a trustful relationship, and that it was a healing experience. It gave them the opportunity to unburden themselves, as well as a way of learning and finding new strategies for managing daily life. CONCLUSION: Health-promoting conversations about hope and suffering should be implemented as a natural part of the caring relationship between caregivers and families in the palliative context.

  • 260.
    Benzein, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Hagberg, M
    Saveman, B-I
    Familj och sociala relationer2009Ingår i: Omvårdnadens grunder: perspektiv och förhållningssätt / [ed] Febe Friberg och Joakim Öhlén, Lund: Studentlitteratur , 2009, s. 67-88Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 261.
    Benzein, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Johansson, Pauline
    Arestedt, Kristofer Franzén
    Berg, Agneta
    Saveman, Britt-Inger
    Families' Importance in Nursing Care: Nurses' Attitudes--an instrument development2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 1, s. 97-117Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article describes the development and testing of a research instrument, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA), designed to measure nurses' attitudes about the importance of involving families in nursing care. The instrument was inductively developed from a literature review and tested with a sample of Swedish nurses. An item-total correlation and a first principal component analysis were used to validate the final instrument, including a second principal component analysis to analyze dimensionality, and Cronbach's alpha was used to estimate internal consistency. The instrument consists of 26 items and reveals four factors: families as a resource in nursing care, family as a conversational partner, family as a burden, and family as its own resource. Cronbach's alpha was 0.88 for the total instrument and 0.69 to 0.80 for the subscales. The instrument requires further testing with other nurse populations.

  • 262.
    Benzein, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Johansson, Pauline
    Arestedt, Kristofer Franzén
    Saveman, Britt-Inger
    Nurses' attitudes about the importance of families in nursing care: a survey of Swedish nurses2008Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 14, nr 2, s. 162-80Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate the attitudes of registered nurses (RNs) about the importance of involving families in nursing care. A sample of 634 randomly selected Swedish RNs completed the instrument, Families' Importance in Nursing Care-Nurses' Attitudes (FINC-NA), and reported holding supportive attitudes about families. High scores were found for the subscales: family as a resource in nursing care, family as a conversational partner, family as a burden, and family as its own resource. Variables that predicted a less supportive attitude about involving families in nursing care included being a newly graduated nurse, having no general approach to the care of families at the place of work, and being a male nurse.

  • 263.
    Benzein, Eva
    et al.
    Linnéuniversitetet.
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Sahlberg Blom, Eva
    Örebro Universitet.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Ett vårdvetenskapligt perspektiv på forskning i livets slutskede: erfarenheter från Sverige2009Ingår i: Omsorg: Nordisk tidsskrift for Palliativ Medisin, ISSN 0800-7489, nr 4, s. 19-22Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Denna artikel belyser kortfattat utvecklingen av vårdvetenskaplig forskning om vård i livets slutskede i Sverige från 1970-talet fram till idag. Den visar en ökning av forskningen när det gäller den döende personens, närståendes och personalens perspektiv. Vidare beskrivs exempel på forskning som bedrivs vid Enheten för forskning om vård i livets slutskede vid Ersta Sköndal högskola; en forskningsmiljö som kunnat formaliseras till innehåll och struktur med hjälp av en donation. Exempel ges på projekt med beskrivande och intervenerande designer. Områden som behöver studeras ytterligare är individers/familjens situation i samband med döende och död, döende personer med demenssjukdom och döende och död ur ett mångkulturellt perspektiv och ur ett genusperspektiv. Större mångvetenskapliga forskningsprojekt behövs. En stor utmaning är också att överbrygga gapet mellan forskning och klinisk verksamhet.

  • 264.
    Benzein, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Saveman, Britt-Inger
    2nd Nordic Family Nursing Conference in Kalmar, Sweden: A brief report.2006Ingår i: Journal of Family Nursing, ISSN 1074-8407, E-ISSN 1552-549X, Vol. 12, nr 4, s. 344-5Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 265.
    Berg, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Wattman, Anette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Den cancersjuke patientens sexualitet: en viktig aspekt i omvårdnaden1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 266. Berg, Katarina
    et al.
    Årestedt, Kristofer
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Linnéuniversitetet.
    Kjellgren, Karin
    Postoperative recovery from the perspective of day surgery patients: A phenomenographic study2013Ingår i: International Journal of Nursing Studies, ISSN 0020-7489, E-ISSN 1873-491X, Vol. 50, nr 12, s. 1630-1638Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Today, many patients undergo surgical procedures in a day surgery setting. The shift from inpatient care to care at the patients' own home following discharge places various demands on patients and their families during the recovery process. There is a need for knowledge of how the postoperative recovery process is perceived, as research indicates a lack of support for patients managing recovery at home.

    Objective: To explore day surgery patients' different perceptions of postoperative recovery.

    Design: A qualitative design with a phenomenographic approach was used.

    Methods and settings: Semi-structured interviews with 31 patients undergoing an orthopaedic, general or urologic day surgical procedure were carried out face to face at the patients' homes, 11-37 days post-discharge. Patients were recruited from two day surgery settings: one private unit and one unit associated with a local county hospital.

    Results: The patients perceived postoperative recovery as comprising internal and external prerequisites and implying changes in ordinary life with varying levels of support. The effective production at the day surgery unit was perceived as having an impact on patients' prerequisites for recovery. The results are elucidated in three descriptive categories: 'Conditions for recovery at home', 'The rollback to ordinary life' and 'Being a cog in a flow of care'.

    Conclusions: The postoperative phase seems to be a weak link in day surgery care. From the patients' perspective, postoperative recovery following day surgery implies extensive responsibility at home. Patients need knowledge and understanding concerning what constitutes the normal range in recovery and how to manage self-care following their specific surgical procedure. (C) 2013 Elsevier Ltd. All rights reserved.

  • 267.
    Berg, Linda
    et al.
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Nolbris, Margaretha Jenholt
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Koinberg, Ingalill
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Melin-Johansson, Christina
    Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Möller, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Öhlen, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC. Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
    Characterisation of cancer support and rehabilitation programmes: a Swedish multiple case study.2014Ingår i: Open Nursing Journal, ISSN 1874-4346, E-ISSN 1874-4346, Vol. 8, artikel-id TONURSJ-8-1Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Cancer support and rehabilitation are suggested to be an integral part of cancer care strategies. This study focuses on comparativeness of cancer support and rehabilitation programmes. The aim of this study was to analyse available cancer support and rehabilitation programmes in Sweden presented as complementary to cancer rehabilitation at cancer clinics. A multiple case study design was chosen in order to inquire the small number of existing supportive and rehabilitative cancer programmes. Based on the structures, processes and outcomes of the nine included programmes, three types of cancer support and rehabilitation programmes were identified: multimodal rehabilitation, comprehensive cancer support and art therapy. Cancer support and rehabilitation programmes offer a variety of activities and therapies which are highly valuable and relevant for people with cancer. The typology of cancer support and rehabilitation programmes and comparability between programmes need further inquiry.

  • 268.
    Berg, Simon
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mansour, Maxim
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Faktorer som påverkar upplevt välbefinnande hos patienter inom den palliativa hemsjukvården: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The development of society and the ongoing medical change have contributed to the development of palliative home care. It has become increasingly common for patients to choose to be treated palliatively at home. One of the key concepts in healthcare is the well-being, this term can be seen as a subjective concept and closely linked to quality of life. Well-being means experiencing mild suffering and being satisfied with their life situation. Healthcare professionals working in palliative home care describe several factors that they consider to be of importance to the patient's experience of well-being and good palliative care.

    Aim: To illuminate affecting factors of well-being in adult patients in the palliative home care.

    Method: This degree project has been carried out as a literature review where 13 scientific articles have been studied. The articles were analyzed by Friberg’s method and the foundations and differences regarding the patient's perception of well-being were presented in three themes.

    Results: Based on analysis of scientific articles, three themes were created: relationships, hope and a secure base. The perception of well-being in patients proved to be linked to factors affecting a secure base, hope and relationships.

    Discussion: The method was discussed based on the chosen method and the articles strengths and weaknesses. The result was discussed based on other studies in the same areas as well as Calista Roy’s adaptation model.

  • 269.
    Bergbom, Katarina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Blomberg, Klara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors omvårdnadsbehov efter bröstcanceroperation2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 270.
    Bergdahl, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Palliativ omvårdnad ur ett estetiskt perspektiv2003Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 271.
    Bergdahl, Elisabeth
    et al.
    Norge.
    Ternestedt, Britt-Marie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Berterö, Carina
    Linköpings universitet.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Norge.
    The theory of a co-creative process in advanced palliative home care nursing encounters: A qualitative deductive approach over time.2019Ingår i: Nursing open, ISSN 2054-1058, Vol. 6, nr 1, s. 175-188Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Aims and objectives: The aim of this study was to test the theoretical conceptualization of the co-creative process in home care nursing encounters over time.

    Method and design: This was a multiple case study with a deductive analysis of qualitative data over time, using interviews and observations collected from three cases.

    Results: The co-creative process was complex and contained main, sub- and micro-processes. Time was important and valuable, giving the patient and relatives space to adjust the process to their own pace. Some processes were worked on more intensively in accordance with the patients' and relatives' needs, and these are considered the main-process. The further developed theory of the co-creative process and its main, sub- and microprocesses can be understood as a concretization of how good nursing care can be performed within caring relationships in the context of advanced palliative home care.

  • 272.
    Bergdahl, Elisabeth
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Wikström, Britt-Maj
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Esthetic abilities: a way to describe abilities of expert nurses in palliative home care.2007Ingår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 16, nr 4, s. 752-60Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this paper is to focus on the abilities needed to create the caring relation in palliative home care and to find ways to describe these abilities and skills from an esthetic perspective. BACKGROUND: Nurses in Palliative home care have to create a functioning relationship between themselves the patient and the patient's next of kin, this puts special demands on the nurse. A number of abilities, such as creativity, intuition, empathy and self-knowledge are mentioned in literature related to the caring relation. Many nursing theorists have referred to the art and esthetic of nursing when trying to describe these abilities. METHODS: Data were collected using semi-structured interviews with eight expert nurses in palliative home care. The transcribed interviews were analysed using qualitative content analyses. FINDINGS: Three main categories where found: The will to do good, Knowledge and Perceptiveness. Subcategories that can be seen as abilities where found in the main categories knowledge and perceptiveness. CONCLUSIONS: The main categories can be seen as expressions for abilities, personal qualities and skills needed to create the caring relation in palliative home care. We found interesting connections between the three main categories and the concepts of esthetics, ethics and science. We also found that nurses develop in a way, i.e. similar to an artist. RELEVANCE TO CLINICAL PRACTICE: The concepts brought forward in this paper could be used in clinical supervision and education as well as in clinical practice. If nurses think about the three aspects: Knowledge, the will to do good and perceptiveness, the chance for a positive relation between the nurse and the patient, and the patient's next of kin might increase. One could speculate that perceptiveness is a vital ability in order to achieve the expert level of nursing and that this perspective should be taken in consideration when recruiting nurses and in curriculum development.

  • 273.
    Bergdahl, Johan
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Matilda, Ekdahl
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans upplevelser av beslut angående livsuppehållande behandling inom akut- och intensivvård: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Every year around 400 000 patients arrives at the emergency wards on the hospitals in Stockholm. Emergency and intensive cares purpose is to take care of acute cases of illness and accidents, and the most prioritized cases ends up within the intensive care units, ICU. Intensive care regards specialized medical staff and modern medicinaltechnology equipment. Nurses task involves promoting the patients’ health, with a unique knowledge about the human with a holistic view, with an attitude well-founded in ethics. Nurses within the intensive care units use life-sustaining treatments and measures from respirators to medicines to save lifes. In spite of this, approximately every fifth patient who is hospitalized in the intensive care unit passes away, and many patients condition can be so critical that communication isn’t an option. Nurses within emergency and intensive care comes across a lot of obstacles in their profession to nurse the patients’ health and might have to perform life-sustaining treatments without approval from the patients.

    Aim: The aim of this study was to understand the   nurses experiences and how nurses handle descisions regarding life-sustaining   treatments on patients within emegergency and intensive care.

    Method: The authors made a litterature   review of allready existing data from scientificle articles, to summerize   nurses different experiences regarding descisions of life-sustatining   treatment, and how the nurses handle these situations.

    Results: Nurses described different   obstacles regarding deciscions of life-sustaining treatment which caused emotional   stress. The authors identified these obstacles as communication, cooperation,   planing, environment and an emotional weight. Nurses could find a purpose and   context in thier role as experts of caring even though there was a decision   about ending life-sustaining treatment on terminal patients.

    Discussion: The authours discussed the   choise of method for this study and the different obstacles, experiences and   how the nurses handle psychological and emotional stress, from litterature,   scientifical articales and Aaron Antonovsky’s contexttheory and Callista Roy’s theory about adaptation.

  • 274.
    Bergendahl, Mats
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Henrik, Berns
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens attityder gentemot patienter med schizofrenidiagnos: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Schizofreni kännetecknas av en förvrängd verklighetsuppfattning, och att man haft en psykos som varat längre än sex månader. Framträdande är ett desorienterat tänkande och röstahallucinationer, även om störningen huvudsakligen är kognitiv så yttrar den sig oftast på beteendemässiga och känslomässiga plan. Attityderna gentemot schizofrena har under de senare åren generellt förbättrats i det svenska samhället och inom sjukvården. Men ändå är negativa attityder fortfarande vanligt förekommande. En attityd är en uppfattning som man bildar sig gentemot ett visst fenomen, en persons medvetna eller omedvetna inställning till en person eller ting och kan vara positiv eller negativ. En bättre förståelse för vilka faktorer det är som påverkar attityder och hur de uppkommer kan bidra till att de negativa attityderna minskar, då vårdpersonalens attityder är färgade historiskt av att se patienten som en karaktär snarare än en individ.

    Syfte: Att beskriva syn på och aspekter av attityder gentemot patienter med schizofrenidiagnos.

    Metod: Elva kvantitativa artiklar analyserades för att se vilka faktorer som bidrar till utveckling av attityder, sökningen av artiklarna gjordes i ett flertal olika vårdvetenskapliga och medicinska databaser. Artiklarna bearbetades sedan för att få fram gemensamma huvudteman.

    Resultat: Attitydernas uppkomst och förekomst skiljer sig åt mellan vårdinrättningar och nationer, där etnisk och kulturell bakgrund, kön, utbildningsnivå hos personalen, arbetsplats samt arbetslivserfarenhet är faktorer som starkt påverkar attityderna, både på ett positivt och negativt sätt. Samt att vårdpersonalen upplever patienterna som farliga och opålitliga.

    Diskussion: Sjuksköterskans attityd gentemot patienter med diagnosen schizofreni är högst personlig och påverkas av olika sociodemografiska faktorer.  Detta diskuteras utifrån Travelbees Human-To-Human Relationship Model och omvårdnadsvetenskapens konsensusbegrepp miljö.

  • 275.
    Bergfors, Sofi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Olsson, Maja
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att handskas med händer: en observationsstudie om handhygien i Tanzania2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 276.
    Berggren Appelgren, Meta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hoffman, Kristina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den icke verbala kommunikationens betydelse för interaktionen mellan sjuksköterska och patient2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 277.
    Berggren, Pia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Källman Carlsson, Annette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans attityder och omvårdnadsåtgärder för patienter med alkoholproblematik: en litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 278.
    Bergheden, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Informerat samtycke: möjligheter och hinder i vård och omvårdnad2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 279.
    Bergholm, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Castensson, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelse av mjuk massage i vården: en litteraturöversikt2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 280.
    Bergius, Anki
    et al.
    Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg.
    Palmqvist, Gunilla
    Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborg.
    Holm, Ann-Kristin
    Göteborgs universitet, Sahlgrenska universitetssjukhuset.
    Öhlén, Joakim
    Göteborgs universitet, Karolinska institutet.
    Stödverksamhet för barn som förlorat en förälder: En litteraturstudie2004Ingår i: Vård i Norden, ISSN 0107-4083, E-ISSN 1890-4238, Vol. 24, nr 4, s. 41-44Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    The aim with this literature review was to describe content, objectives, design, and outcomes of support groups for parentally bereaved children three to twelve years of age. In a support group with children in similar situation the children's thoughts, experiences and feelings will be normalised through different activities. Pedagogical methods include creative activities of different kinds, e.g. painting, writing letters and poems, reading stories, play and games. The purposes of the methods are to accept and understand the reality of the loss, to understand and work through the grieving, to enhance family communication, and to keep the memory of the death and go on living. Organisation and structure are described in relation to development levels and ages of children and youths. Outcomes of groups are characterized by clinical observations and a dearth of evaluative studies. All bereaved children should have the opportunity to participate in a support group when a parent, sibling or other relative dies. Well developed services for bereaved children should be a matter of health care policy and quality.

  • 281.
    Bergius, Anthon
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jonasson, Vilhelm
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Med patienten i fokus: En litteraturstudie om fördelar och nackdelar av bedsiderapportering inom sjukvården2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skiftbytesrapport mellan sjuksköterskor är ett arbetsmoment som utförs i början och slutet av varje arbetspass. Idag sker oftast skiftbytesrapport genom muntlig eller tyst rapport i patientens frånvaro på t.ex. en expedition. Vid bedsiderapportering sker överrapporteringen i patientens närvaro istället, t.ex. vid sängkanten.

    Syftet är att belysa fördelar och nackdelar med bedsiderapportering samt om och hur det kan påverka patientdelaktighet och patientsäkerhet.

    En allmän litteraturöversikt gjordes. Åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar valdes ut och analyserades. Nyckeltermer och ofta förekommande aspekter noterades och grupperades för att skapa kategorier.

    De tre huvudteman som uppstod var “Information & Kommunikation”, “Vårdrelation” samt “Sekretess & Integritet”. Resultatet visade att både sjuksköterskor, patienter och anhöriga överlag har en positiv upplevelse av bedsiderapportering. En av fördelarna med bedsiderapportering är att patienter och sjuksköterskor kan klargöra information och ställa frågor till varandra vilket minskar antalet vårdfel. En annan fördel är att vårdrelationen stärks vid bedsiderapportering och att patienternas upplevelse av delaktighet ökar. Förekommande nackdelar är att patienternas integritet hotas när andra kan höra vad som sägs vid bedsiderapporteringen och att den medicinska jargongen som ofta används kan vara svår att förstå.

    Det mesta tyder på att bedsiderapportering främjar patientsäkerhet och patientdelaktighet samt stärker vårdrelationen. Ett antagande utifrån Antonovskys KASAM teori är, att när patienter får möjlighet att delta vid skiftbytesrapport kan deras KASAM öka, främst på grund av att deras känsla av att situationen blir begriplig.

  • 282.
    Bergklo, Eva
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nylander, Christina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Den äldres transition och sjuksköterskans roll2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 283.
    Berglund, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Fält, Kristina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av bemötandet från vårdpersonal efter våld i nära relation: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Våld i nära relation innefattar psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som förekommer mellan individer i nära relation till varandra. Det är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad hälsa för de utsatta. Kvinnor som utsätts för våld kommer ofta i kontakt med vården på grund av skador våldet medför men vårdpersonal upplever att de har bristande kunskap om problematiken.

    Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av bemötandet från vårdpersonal efter våld i nära relation som utövats av en manlig partner.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts. Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL Complete har använts som grund till resultatet. 

     Resultat: Fem teman framkom i resultatet. Tveksamhet inför att söka vård, Att få frågan av vårdpersonal, Attityder och bemötande från vårdpersonal, Brist på avskildhet och tid och Att bli bekräftad, hörd och tagen på allvar.

     Diskussion: Resultatets övergripande fynd om betydelsen av att vårdpersonal frågar om våld i nära relation, tidsbrist inom vården och personcentrerad vård diskuteras. Diskussionen förs i relation till litteraturöversiktens bakgrund, annan relevant forskning, författarnas egna reflektioner och Katie Erikssons perspektiv på lidande och sjuksköterskans förhållningssätt mot den lidande människan.

  • 284.
    Berglund, Carina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Människan, verkligheten och omvårdnaden: en kvalitativ studie av intensivvårdssjuksköterskors livsåskådning2001Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 285.
    Berglund, Sanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Tsarfati, Naomi
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelser av att leva med premenstruellt syndrom: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Menstruationscykeln är en komplex cykel fertila kvinnor upplever varje månad. Cykeln innefattar hormonvariationer som påverkar kroppen på flera olika sätt. PMS är ett syndrom som inträffar innan menstruationsfasen av kvinnans cykel och kan pågå i upp till två veckor innan menstruation. Det föreligger en syn på den premenstruella kvinnan som svag, instabil och oberäknelig. Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden innefattar att främja hälsa och lindra lidande. Sjuksköterskan ska visa medkänsla, lyhördhet och respekt för patienten och arbeta för jämlikhet och social rättvisa.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med premenstruellt syndrom.

    Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med vetenskapliga studier som identifierades genom litteratursökningar i databaserna CINAHL, PsycINFO, Medline samt genom sekundärsökningar. I resultatet användes åtta kvalitativa studier och två studier med blandad metod. Analys genomfördes med identifiering av kategorier för att sammanställa vetenskapligt kunskap.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier vilka beskriver kvinnors upplevelser av att leva med PMS. Dessa kategorier är kroppsliga och emotionella förändringars påverkan i vardagen, att känna sig påverkad av egna uppfattningar och andras attityder, förståelse och stöd genom samtal och att försöka hantera PMS i vardagen. Resultatet visade att kvinnor upplevde stor variation av fysiska och emotionella förändringar vid PMS. Det framkom även att kvinnor upplevde att män hade negativa attityder kring menstruation och PMS. Kvinnor upplevde också ett behov av stöd och förståelse.

    Diskussion: Författarna diskuterade kvinnors upplevelser av att leva med PMS med stöd av Martha C Nussbaums förmågemodell och ICNs etiska kod. Diskussionen fördes vidare med hjälp av vetenskaplig litteratur samt författarnas reflektioner relaterat till resultatet. PMS påverkar kvinnors vardag och kan leda till begränsningar i livet. Dessa upplevelser kan även vara påverkade av samhällets syn på kvinnors hälsa och rådande sociala strukturer. Sjuksköterskor har en betydelsefull roll i att stödja kvinnor vid hantering av PMS och även arbeta för jämlikhet inom vården.

  • 286.
    Bergman, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Davidsson, Inger
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Betydelsen av sjuksköterskans närvaro vid malignitetsbesked2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 287.
    Bergman, Erika
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Täckholm Wiblom, Fanny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    COMPASSION FATIGUE BLAND SJUKSKÖTERSKOR: EN LITTERATURÖVERSIKT ÖVER FAKTORER SOM KAN BIDRA TILL DESS UTVECKLANDE2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    BAKGRUND: Det råder idag brist på sjuksköterskor i Sverige, denna brist förväntas öka under de kommande åren till följd av en ökad befolkning i landet. Enligt en undersökning av Statistiska Centralbyrånstatistik från 2014 arbetar en av tio legitimerade sjuksköterskor inte inom vården och en av de största anledningarna till detta är stress. Ett tämligen nbytt begrepp i Sverige, Compassion Fatigue, är ett tillstånd av sekundär traumatisk stress som drabbar personer i vårdgivande roller. Detta tillstånd är relativt outforskat inom svensk sjukvård.

    SYFTE: Syftet var att belysa faktorer som kan bidra till utvecklandet av compassion fatigue bland sjuksköterskor.

    METOD: En litteraturöversikt enligt Fribergs metod som baserades på sju studier av kvantitativ metod, två studier av kvalitativ metod och en studie som använt mixad metod.

    RESULTAT: Resultatet presenteras utifrån fem huvudkategorier: Demografiska faktorer (ålder, kön och civilstånd); Miljörelaterade faktorer (betydelsen av ledarskap, arbetsbelastning och personalomsättning); Yrkesrelaterade faktorer (utbildningsnivå, yrkeserfarenhet, arbetstid och avdelning); Coping (hälsosamma och ohälsosamma hanteringsstrategier); Bekräftelse och stöd (från kollegor, ledning och anhöriga).

    DISKUSSION:I diskussionen uppmärksammasidentifieras bristen av kunskap om compassion fatigue, bland såväl sjuksköterskor som ledning, som ett betydelsefullt bifynd vilket kan vara en bakomliggande orsak till utvecklandet. Utbildning och stödjande åtgärder kan utformas baserade på Watsons teori om mänsklig omsorg för att förebygga utvecklandet av Compassion Fatigue.

  • 288.
    Bergman, Jon
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Morén, Malin
    Att vårda en patient med HIV/AIDS: En litteraturöversikt över attityder hos vårdpersonal2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:

    Omkring 30 miljoner människor har genom åren dött på grund av HIV/AIDS. Det är idag en pandemi där Afrika är värst drabbat. HIV/AIDS ställer stora krav på hälso- och sjukvården och studier pekar på att negativa attityder är vanligt inom hälso- och vården gentemot patienter som är bärare av HIV/AIDS.

    Syfte:

    Att beskriva attityder hos vårdpersonal inför att vårda patienter som är bärare av HIV/AIDS.

    Metod:

    Arbetet är utformat som en litteraturöversikt där problemet beskrivs. En litteratursökning har genomförts via databaser och 13 artiklar som svarat på vårt syfte har analyserats och studiernas resultat sorterades in i kategorier.

    Resultat:

    Resultatet sorterades in i kategorier vilka bestod av; vårdpersonals attityder inför att vårda personer som lever med HIV/AIDS, kunskap relaterat till HIV/AIDS, smittorisker och nationella riktlinjer. Resultatet visar att det inom hälso- och sjukvården finns negativa attityder till patienter med HIV/AIDS som har samband med stora brister i kunskap angående sjukdomen. Kunskapsbristen är stor i områden som har hög prevalens av HIV/AIDS, så som i Afrika. Positiva attityder påverkades bland annat av hög utbildningsnivå och erfarenhet att vårda patienter med HIV/AIDS.

    Diskussion:

    Det är viktigt att vårdpersonal världen över utbildas inom HIV/AIDS för att höja kunskapsnivån och på så sätt minska de negativa attityderna som idag förkommer gentemot personer som lever med HIV/AIDS. Upprättande av stödgrupper är viktigt så att vårdpersonal kan träffas och diskutera sina känslor och erfarenheter genom så kallad handledning. Alla patienter ska behandlas lika i syfte att stärka deras värdighet som annars kränks genom negativa attityder.

  • 289.
    Bergman, Love
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Britton, Asabea
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nurse's experiences of leprosy related stigma in Ghana2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: Leprosy has long been associated with stigma and the disease causes a lot of suffering to those affected, not only physically but also emotionally and psychologically due to the effects of stigma.

    Aim: To describe the nurse’s experiences of leprosy related stigma in the Central Region of Ghana.

    Methods: A qualitative interview study with semi-structured interviews. Seven individual interviews were conducted four with nurses working at a hospital, specializing in leprosy care, at in the Central Region of Ghana. The data was analyzed using a content analysis based on Graneheim and Lundmans concept.

    Results: The nurses described an exclusion affecting leprosy patients because of their disease. Significant factors, such as lack of knowledge and social circumstances, could be linked to leprosy related stigma.

    Discussions: The result was discussed using Watson's theory of human, referring to eight of her ten carative factors. Three main subjects were identified and discussed related to the result. These were educational factors, social factors and stigmatization.

  • 290.
    Bergman, Love
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Britton, Asabea
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kneck, Åsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Health-related stigma related to leprosy: What can be learned from nurses in Ghana?2018Ingår i: Nordic journal of nursing research, ISSN 2057-1585, E-ISSN 2057-1593, Vol. 38, nr 2, s. 96-102Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of the study was to describe nurses’ experiences of how stigma affected the care and health of patients with leprosy. Health-related stigma exists worldwide and affects patients, relatives and caregivers. Mere word ‘leprosy’ is often met with disgust, shame and fear. Knowledge of health-related stigma is important for developing care in different parts of the world. The study has a qualitative, descriptive design. Seven semi-structured individual interviews were conducted with nurses working at a hospital specializing in leprosy care. The study was carried out in the central region of Ghana. Data were analysed using qualitative content analysis. The findings are presented as one theme, ‘Increased knowledge and holistic interventions are important in care for patients with leprosy’, and three sub-themes: ‘knowledge and beliefs are intimately interlaced with leprosy-related stigma’, ‘information is important but not enough to change behaviours and attitudes’ and ‘long-term interventions in a social context’. We conclude that caring for patients with leprosy involved long-term interventions, not at least in relation to education on a society level as well as concerning patients’ abilities to learn a skill to make an income in order to be less dependent on healthcare facilities.

  • 291.
    Bergman, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors erfarenheter av fatigue i palliativ vård2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 292.
    Bergman, Patrick
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Söderberg, Ola
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Bemötande av traumatiskt krisdrabbade: sjuksköterskans handlingsberedskap i ambulanssjukvården2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 293.
    Bergman, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Pihlblad, Jeanette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av mjuk massage ur ett patientperspektiv: En litteraturöversikt2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Aktuell forskning har exempelvis visat att patienter som drabbats av en stroke och fått massage under tiden på sjukhuset förbättrat sin förmåga att genomföra aktiviteter i det dagliga livet snabbare än kontrollgruppen.

    Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av mjuk massage inom sjukvården.

    Metod: Litteraturöversikten baseras på tio kvalitativa och en kvantitativ artikel vilka har funnits i databasen Cinahl. Fribergs analysmetod har använts i analysdelen. Sökorden var: touch, experience, care, touching, patient, nursing, nurs*, massage, tactile, tactile massage, soft tissue massage och aromatherapy. I diskussionen kopplas resultatet till den teoretiska utgångspunkten som är Katie Erikssons omvårdnadsteori, samt det vårdvetenskapliga konsensusbegreppet vårda.

    Resultat: I resultatet framkom fyra teman varav ett har två underteman. I första temat, Relationen till massören, beskrivs patientens relation och känslor gentemot massören. Detta tema har även två subteman: Tillit och samhörighet och Känna sig omhändertagen och speciell. Det andra temat, Att vara här och nu, handlar om den mentala avslappningen deltagarna upplevde att de fick av massagen. Tredje temat, Kroppsligt välbefinnande, handlar om deltagarnas olika positiva fysiska upplevelser. Fjärde och sista temat, Negativa aspekter, handlar om det deltagarna upplevde som negativt i samband med massagen.

    Diskussion: Som grund för diskussion ligger det vårdvetenskapliga begreppet vårda samt litteraturöversiktens teoretiska utgångspunkt, Katie Erikssons omvårdnadsteori vilken handlar om begreppen: Ansa, Leka och Lära. Dessa begrepp diskuteras tillsammans med några av huvudfynden som funnits i litteraturöversiktens resultat. Beröring, närhet och värme kännetecknar ansningen och här är det kroppsliga välbehaget är ett viktigt element. Mjuk massage kan ses som en del av ansningen i vårdandet då det kan göras med syftet att skapa kroppslig så väl som själslig avslappning och välbefinnande för patienten.

  • 294.
    Bergman, Therese
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hallén, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelser vid akut konfusion i samband med kirurgiska ingrepp2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 295.
    Bergqvist, Christina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Nordin, Ann-Catrine
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Patientinformation utifrån sjuksköterskans yrkesansvar1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 296.
    Bergsmeds, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hedlund, Annelie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att leva med migrän: En litteraturöversikt om personers erfarenheter2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Migrän är en vanlig sjukdom som innebär mer än klassisk huvudvärk då den är både kronisk och ärftlig. Hur migrän upplevs varierar från individ till individ. Sjukdomen har funnits i alla tider och enligt den forskning som finns så förekommer den oftare hos kvinnor än hos män. Processen för att diagnostiseras för migrän är ofta lång, detta på grund av att kunskap saknas och att sjukdomen inte är prioriterad inom hälso- och sjukvården. 

    Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med migrän.

    Metod: Artiklarna analyserades och granskades enligt Fribergs metod för litteraturöversikt och resulterade i två teman.

    Resultat: I analysen identifierade författarna av litteraturöversikten att individerna som deltagit i studierna genomgående upplever och sätter ord på att migrän inte tas på allvar av vårdgivare, arbetsgivare och ibland även av övrig omgivning. Sjukdomen, processen att erhålla en diagnos, att behöva ändra livsstil och att begränsas är något som väcker känslor.

    Diskussion: Författarna valde att diskutera resultatet utifrån Katie Erikssons Caritativa vårdteori. Grunden i den caritativa vårdteorin är kärleken till individen, vilket innebär att sjuksköterskan skall vandra med den lidande och lindra dess lidande för att nå en så optimal hälsa som möjligt. Kopplat till Katie Erikssons teori råder brist på förståelse, kunskap och bemötande hos vårdgivare samt övrig omgivning till ett obefogat vårdlidande.

  • 297.
    Bergström, Annie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Brundin, Elin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att förlora en anhörig i demenssjukdom: En beskrivning av anhörigas upplevelse av demenssjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Eftersom risken för att drabbasav demenssjukdom ökar med stigande ålder och antalet äldre i Sverige ökar kanman även förvänta sig att antalet anhörigvårdare ökar. Sjukdomen framtvingarrollförändringar som ger stora påfrestningar på familjen. Anhörigvårdaren ärett stort och viktigt stöd inte bara för den demenssjuke utan också församhället. De utför ett betydande arbete som kommunen annars hade behövtutföra.

    Syfte: Syftet är att beskriva anhörigasupplevelser av att vårda en person med demenssjukdom.

    Metod: Studien är en litteraturstudiebaserad på vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod.Elva artiklar har analyserats enligt Fribergs analysmodell. Analysenresulterade i fyra huvudkategorier: En annorlunda arbetsfördelning i hemmet,Ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla timmar, En sorg att förlora enanhörig samt Anhörigvårdarens sätt att finna tid till återhämtning. 

    Resultat: Resultatet visar attanhörigvårdare genomgått en rollförändring från att vara en jämlik partner tillatt få ge upp det mesta av det egna livet och istället vara en omhändertagandevårdare. Att vårda en partner är ett ansvar som sträcker sig över dygnets alla24 timmar. Anhörigvårdarna upplevde sorg, förluster och känslorav otillräcklighet, men mitt i lidandet fanns också känslor av glädje ochnärhet.

    Diskussion:Flertalet anhörigvårdare menar att desaknade adekvat information från sjukvården om demenssjukdom, symtom ochsjukdomsförloppet, både skriftligt och muntligt. Eftersom många äldretolkar förändringarna som ett tecken på normalt åldrande eller som någotövergående som kan kopplas till tidigare livserfarenheter finns ett stort behovav kunskap om demenssjukdomar hos äldre.

  • 298.
    Bergström, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatrisk vård: En litteraturstudie2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Självreflektion innebär att kunna iaktta sig själv, sina reaktioner och att kunnasamtala med sig själv om sina handlingar och om sina upplevelser. Det är ett medvetetsökande efter förståelse. Reflektion ger möjlighet att utveckla yrkesmässig medvetenhet omsitt eget sätt att fungera och reagera. Genom systematisk reflektion kan individen utvecklasoch koppla teori till praktik. Individen måste medvetet utvärdera sina erfarenheter för attkunna dra lärdom av dem.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors möjligheter till självreflektion inom psykiatriskvård.

    Metod: En integrativ litteraturstudie användes som metod. Data inhämtades från databasernaCinahl plus, PubMed och PsycINFO.Sammanlagt sex artiklar ligger till grund för resultat. Material har analyserats medWhittemore och Knafls (2005) analysmetod.

    Resultat: Sjuksköterskor behövde skapa utrymme för självreflektion. Studier visade attarbetsgivare behövde möjliggöra att självreflektion kunde utövas på arbetsplatsen ochmedarbetare måste värdesätta att självreflektion kunde fungera som ett hjälpmedel i denpsykiatriska omvårdnaden. Det var också viktigt att lärare och utbildare, i enutbildningssituation, var intresserade av individens lärande och hade kunskap om hur man lärut självreflektion.

    Slutsats: Möjligheter till självreflektion är tid, kunskap och en tillåtande miljö därsjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten kan och vågar ställa frågor och där det finns engemensam norm som värdesätter självreflektion på arbetsplatsen.

  • 299.
    Bergström, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gunnarsson, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    "De osynliga": Närståendes upplevelser av att vårda en äldre person med psykisk sjukdom2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 300.
    Bergwall, Göthe
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vilken kompetens bör sjuksköterskan besitta, för att god omvårdnad skall uppnås2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
3456789 251 - 300 av 2330
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf