Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 2332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Bergwall, Göthe
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vilken kompetens bör sjuksköterskan besitta, för att god omvårdnad skall uppnås2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 302.
    Bering, Julia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Giannini Nilsson, Petra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Olika faktorers inverkan på fall hos äldre2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 303.
    Berner, Johannes
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Munnukka, Karolina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Flera tusen personer vårdas varje år enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT). Tvångsvård får endast utföras om patienten lider av allvarligpsykisk störning, motsätter sig vård och har ett oundvikligt behov av vårdsom endast kan tillgodoses på en sluten psykiatrisk avdelning. Patientersom lider av allvarliga psykotiska tillstånd, depressioner med suicidtankareller har andra allvarliga psykiska funktionsnedsättningar kan vara i behov av tvångsvård.

    Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelser av psykiatrisk tvångsvård.

    Metod: Litteraturöversikt av 12 kvalitativa studier publicerade mellan år 2001–2015 är hämtade från databaserna CINAHL Complete, PubMed och psycINFO. Artiklarna analyserades sedan i enlighet med Fribergsmetodbeskrivning (2012) för att identifiera likheter och skillnader och kategoriserades slutligen i fem teman vilka var; Att bli informerad, Att varadelaktig, Att bli sedd och respekterad som människa, Att behålla integritetoch autonomi, Den egna synen på tvångsvård som behandling.

    Resultat: Patienter upplevde brist på information och delaktighet i sin vård.Upplevelser av vårdpersonal som utnyttjade sin maktposition, var ignorantoch visade en brist på kompetens. Patienterna uppgav en viss ambivalensgällande om tvångsvården hade varit nödvändig eller inte.

    Diskussion: Metoddiskussionen koncentreras runt styrkor och svagheter i urvalet avartiklar samt till tematiseringsprocessen. I resultatdiskussion så diskuteraspatienternas upplevelser av sjuksköterskans omvårdnad och bemötande.Vidare diskuteras vad som kan påverka dessa variabler och på vilket sätt dessa påverkar patienten. Detta anknyts till Erikssons (1994) teori omlidande.

  • 304.
    Berntzon, Lena
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Laumann, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    För stor för vården?: Upplevelser i mötet med vårdpersonal hos personer med övervikt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Övervikt och fetma är ett globalt och växande hälsoproblem som kan leda till en rad följdsjukdomar, risker och problem för den drabbade personen. Orsakerna till övervikt kan variera och många överviktiga har multipel bakomliggande problematik. I det västerländska samhället finns en negativ attityd mot personer med övervikt och stigmatisering existerar. I kontakt med vården är det vårdpersonalens ansvar att alla människors lika rätt och värde tillgodoses, och att patientens hälsa främjas.

    Syfte: Att belysa upplevelser i mötet med vårdpersonal hos personer med övervikt

    Metod: Litteraturöversikt baserad på tio vårdvetenskapliga artiklar, varav sex kvalitativa och fyra kvantitativa artiklar.

    Resultat: Många personer med övervikt upplever att de sociala stereotyper, negativa attityder, förutfattade meningar och fördomar som finns om överviktiga i samhället, även upplevs i mötet med vårdpersonal. Känslor av skam är vanligt förekommande hos personer med övervikt. Trots detta rapporterar många överviktiga om relativ nöjdhet i mötet med vården.

    Diskussion: Resultatet diskuterades med utgångspunkt i Travelbees omvårdnadsteori och har jämförts med andra relevanta studieresultat. En svårighet som framkommit är att resultat i kvalitativa respektive kvantitativa studier skiljer sig åt. Författarna tolkar det som att överviktiga vanligtvis inte blir dåligt bemötta på grund av sin vikt av vårdpersonal. Trots det, vittnar de flesta personerna med övervikt om att de någon eller några gånger i sitt liv blivit dåligt bemötta och att dessa tillfällen har satt tydliga spår hos personen och gett många negativa effekter.

  • 305.
    Berzelius, Erik
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Loheim Hammarberg, Jimmy
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors uppfattningar om tillämpning av omvårdnadsforskning i klinisk verksamhet: en litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The nurses’ responsibility is to give good and safe health care based on nursing science and proved practice, and also keeping up to date with the latest nursing science. The most common use of research utilization is instrumental, which is nursing science directly applied when caring for patients. By acquiring and utilizing new nursing science, the nurse is able to develop safe care for patients. 

    Aim: The aim of this review was to describe nurses’ perceptions of implementing research science in clinical practice.

    Method: A literary review based on studies acquired from the database CINAHL Complete and Academic Search Complete 

    Result: The impact of nursing science describes that nurses believe nursing science as important for the evolvement and quality of the profession, but perceives it to be too complex to utilize. Nurses’ perceptions of barriers and facilitators towards research utilization in nursing science describe what organizational factors affect nurses´ perceptions of research utilization in nursing care. Nurses also describe that they want to utilize research, but they lack the skill to critically appraise scientific literature. Lack of time and low research availability are described as barriers towards research, and support and engagement from nursing administrators are considered a facilitator towards better research utilization.

    Discussion: Despite having a positive attitude towards nursing science, the result shows that the nurses today find it difficult to implement it in a clinical practice. The results indicate that there needs to be support from the management to facilitate research utilization in a clinical practice. 

  • 306.
    Beshir, Saed
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Saida, Saleh
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Trycksårsprevention för patienter inom äldreomsorg2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 307.
    Beyer, Ida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    von Sydow, Emma
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters hanterbarhet av diabetes typ 2: En beskrivande analys av hur kön, ålder och duration av typ 2-diabetes påverkar patienters hanterbarhet av sin sjukdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 308.
    Beyermann, Alexandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors stöd till närstående till personer med als inom den specialiserade palliativa hemsjukvården: Ramberättelse2019Självständigt arbete på avancerad nivå (masterexamen), 20 poäng / 30 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 309.
    Bicen, Yeliz
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Romanova, Irina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    "Hunden är människans bästa vän": en litteraturstudie om hundars betydelse vid omvårdnaden av människor med demenshandikapp2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 310.
    Bidarbakht, Mahmud
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Relationship between professional caregivers and families of patients with long-term mental illness2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 311.
    Bielsten, Therése
    et al.
    Linköpings universitet.
    Hellström, Ingrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Linköpings universitet.
    Den bortglömda kroppen2016Ingår i: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström & Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, s. 97-103Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 312.
    Biguet, Gabriele
    et al.
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, division of Physiotherapy, Karolinska institutet.
    Nilsson Wikmar, Lena
    Department of Neurobiology, Caring Sciences and Society, Division of Physiotherapy, Karoliniska Institutet.
    Bullington, Jennifer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Flink, Berit
    Department of Neurobiology, Care Sciences and Society, Division of Physiotherapy, Karolinska Institutet.
    Löfgren, Monika
    Department of Clinical Sciences, Danderyd Hospital, Karolinska Institutet.
    Meanings of "acceptance" for patients with long-term pain when starting rehabilitation2016Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 38, nr 13, s. 1257-1267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The study aimed to elucidate the meaning of acceptance in relation to the lived body and sense of self when entering a pain rehabilitation programme.

    METHODS: Six women and three men with long-term pain were interviewed. The interviews were analysed according to interpretative phenomenological analysis.

    RESULTS: The analysis revealed three different meaning structures, first: acceptance as a process of personal empowerment, "the only way forward". Here, the individuals expressed that the body felt integrated: a trusting cooperation between self and body gave rise to hope. Second: acceptance as an equivocal project, a possible but challenging way forward. The hopeful insight was there, acknowledging that acceptance was the way to move forward, but there was also uncertainty and doubt about one's ability with a body ambiguous and confusing, difficult but important to understand. Third, in acceptance as a threat and a personal failure, "no way forward" the integration of the aching body in sense of self was impossible and pain was incomprehensible, unacceptable and unfair. Pain was the cause of feeling stuck in the body, affecting the sense of self and the person's entire life.

    CONCLUSIONS: The meaning of acceptance was related to acceptance of the persistency of pain, to how the individual related to the lived body and the need for changes in core aspects of self, and to the issue of whether to include others in the struggle of learning to move on with a meaningful life. Implications for Rehabilitation Healthcare professionals should be aware that individuals with long-term pain conceptualize and hold different meanings of acceptance when starting rehabilitation; this should be considered and addressed in rehabilitation programmes. The meaning given to acceptance is related to the experience of the lived body and the sense of self, as well as to getting legitimization/acceptance by others; therefore these aspects need to be considered during rehabilitation. The process of achieving acceptance seems to embrace different processes which can be understood as, and facilitated by, an embodied learning process. The bodily existential challenges presented in the present study, for example to develop an integrated and cooperative relationship with the painful body, can inspire health professionals to develop interventions and communication strategies focusing on the lived body. A wide range of competencies in rehabilitation clinics seems to be needed.

  • 313.
    Billström, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Flodin, Annica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors inställning till aktiv eutanasi: en litteraturstudie2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 314.
    Bini, Christina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nielsen, Claire
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Beröringens makt: En litteraturöversikt om hur vårdpersonal använder sig av beröring i omvårdnaden2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Beröring har en central betydelse för människans hälsa och välbefinnande genom hela livet. När människan ger och får beröring frisätts hormonet oxytocin till blodet, vilket ger en lugnande effekt. Beröring kan upplevas som obehaglig om den inte är i enlighet med människans vilja. Från bibliska berättelser och fram till idag beskrivs beröring som en betydande del i vårdandet och hur vårdpersonal arbetar. Beröring är dock inte alltid något som kommer sig naturligt, användandet beror till stor del på människans uppväxt, erfarenheter och kulturella bakgrund.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vårdpersonal använder beröring i den dagliga omvårdnaden.

    Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt. Tio forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design samlades in genom databassökningar.

    Resultat: Resultatet visade att beröring är en oundviklig handling i vården. Vårdpersonalens beröring användes för att stärka vårdrelationen och den verbala kommunikationen. Resultatet visade också att beröring gav trygghet för patienterna samtidigt som det gav vårdpersonalen mening med sitt yrke.

    Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsteorin enligt Dahlberg och Segesten. Diskussionens huvudfokus är de mest framträdande upptäckterna i resultatet, vilka var: att vårdrelationen påverkas av hur vårdpersonalen använder beröring, att beröring används för att skapa positiva känslor samt att vårdpersonalen själva stärks då de använder sig av beröring.

  • 315.
    Birgisdóttir, Dröfn
    et al.
    Lunds univeristet.
    Bylund Grenklo, Tove
    Karolinska institutet, Högskolan i Gävle.
    Nyberg, Tommy
    Karolinska institutet & Storbritannien..
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Steineck, Gunnar
    Göteborgs universitet.
    Fürst, Carl J
    Lunds universitet.
    Losing a parent to cancer as a teenager: Family cohesion in childhood, teenage, and young adulthood as perceived by bereaved and non-bereaved youths.2019Ingår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The aim of this study was to investigate levels of perceived family cohesion during childhood, teenage years, and young adulthood in cancer-bereaved youths compared with non-bereaved peers.

    METHODS: In this nationwide, population-based study, 622 (73%) young adults (aged 18-26) who had lost a parent to cancer 6 to 9 years previously, when they were teenagers (aged 13-16), and 330 (78%) non-bereaved peers from a matched random sample answered a study-specific questionnaire. Associations were assessed using multivariable logistic regression.

    RESULTS: Compared with non-bereaved youths, the cancer-bereaved participants were more likely to report poor family cohesion during teenage years (odds ratio [OR] 1.6, 95% CI, 1.0-2.4, and 2.3, 95% CI, 1.5-3.5, for paternally and maternally bereaved youths, respectively). This was also seen in young adulthood among maternally bereaved participants (OR 2.5; 95% CI, 1.6-4.1), while there was no difference between paternally bereaved and non-bereaved youths. After controlling for a number of covariates (eg, year of birth, number of siblings, and depression), the adjusted ORs for poor family cohesion remained statistically significant. In a further analysis stratified for gender, this difference in perceived poor family cohesion was only noted in females.

    CONCLUSION: Teenage loss of a parent to cancer was associated with perceived poor family cohesion during teenage years. This was also noted in young adulthood among the maternally bereaved. Females were more likely to report poor family cohesion. Our results indicate a need for increased awareness of family cohesion in bereaved-to-be families with teenage offspring, with special attention to gender roles.

  • 316.
    Birkeros, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Rådström, Malin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Livet är en dosfråga: Ett liv med insulinpump ur ett föräldraperspektiv: en litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en autoimmun sjukdom som kräver daglig insulinadministrering. När ett barn behandlas med insulinpump ställs höga egenvårdskrav och föräldrarnas involvering är stor. Sjuksköterskan ansvarar för att utbilda och stötta föräldrarna i egenvård och behandling.

    Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av insulinpumpsbehandling hos barn med diabetes mellitus typ 1.

    Metod: En litteraturöversikt baserad på fyra kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar och fyra artiklar med mixad metodansats vilka analyserades med hjälp av Fribergs analysmodell.

    Resultat: Resultatet belyser den förändrade vardagen och dess utmaningar som uppstår vid ett liv med ett barn som behandlas med insulinpump. Dessutom påvisas föräldrarnas transition från oro till ett accepterande av livssituationen. Föräldrarnas önskan om att få vardagen att likna den som tidigare varit, och deras upplevda förhoppningar om att förenkla vardagen illustreras. Det påvisades även prövningar i föräldrarollen och svårigheter i att hitta balans mellan ansvar och kontroll barnets självständighet.

    Diskussion: Resultatet diskuterades mot Orems egenvårdsteori. Teorin är generellt implementerbar vid insulinpumpsbehandling då egenvården är viktig för den metabola kontrollen. Arbetets primära resultat påvisade föräldrarnas behov av stöttning både gällande sig själva och sitt barn. Sjuksköterskan ska skapa omvårdnadsåtgärder anpassade till familjen för en ökad egenvårdsbalans, och möjliggöra att föräldrarna kan överföra egenvårdskapaciteten till barnet.

  • 317.
    Birol, Suzan
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hagman, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskans Empowerment inom Hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Empowerment betyder makt och att ha förmågan att ha kontroll över sitt eget liv. Empowerment används inom många olika verksamheter såsom vården, utbildning och ekonomi. Begreppet kan användas av alla som på något sätt arbetar med att hjälpa människor både inom den privata och offentliga sektorn. Det är därför av intresse att undersöka vad som är betydelsefullt för att sjuksköterskor ska känna empowerment.

  • 318.
    Bismark, Sophie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Larsson, May
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska slutenvården2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk sjukdom utgör en fjärde del av Sveriges sjukdomsbörda men fördomar mot personer med psykisk sjukdom är ingen ovanlig företeelse i dagens samhälle. Patienter med psykisk sjukdom har lika rätt till en god vård som alla andra. En grundutbildad sjuksköterska ska kunna vårda dessa patienter. Det framkommer dock att patienter med psykisk sjukdom inte har lika förutsättningar och hälsoutfall som patienter utan psykisk sjukdom. Patienterna upplever ett behov av trygghet och förtroende för sina vårdare men sjuksköterskor visar en tendens att agera annorlunda mot dessa patienter.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors inställning till att vårda patienter med psykisk sjukdom i den somatiska slutenvården.

    Metod: En litteratursökning har genomförts för att skapa en översikt över vetenskapliga artiklar om grundutbildade sjuksköterskors inställning till vårdandet av patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Åtta vetenskapliga artiklar, fyra kvantitativa och fyra kvalitativa, har analyserats och ligger till grund för resultatet. För sökningen användes databasen PubMed.

    Resultat: Resultatet tyder på att de negativa inställningarna till psykisk sjukdom överväger över de positiva. De framträdande orsakerna är framförallt brist på kunskap och erfarenhet, arbetsmiljöns påverkan, föreställningar om patienters beteende, negativa känslor såsom rädsla, frustation och ilska samt uppfattningen att vården av patienter med psykisk sjukdom inte ingår i yrkesrollen hos somatiska sjuksköterskor. De få positiva inställningar som framkommit grundar sig på faktorer som tillräcklig kunskap, goda erfarenheter, en anpassad arbetsmiljö och en holistisk syn på omvårdnad där även vård av patienter med psykisk sjukdom ingår.

    Diskussion: I resultatdiskussionen resoneras det kring hur sjuksköterskans arbete försvåras av de faktorer som beskrivs ligga bakom de negativa inställningarna. Sjuksköterskor behöver mer stöd i form av arbetsmiljöfaktorer som tid, bemanning och anpassning av vårdutrymmen. Utifrån den teoretiska referensramen beskrivs hur vårdrelationen påverkas av sjuksköterskors inställning och vad detta innebär för den vård patienter med psykisk sjukdom får inom somatiken. Förståelse för patienten är en viktig förutsättning för en bra vårdrelation. När vårdrelationen inte fungerar riskerar mötet mellan patienten och sjuksköterskan bli negativt och på så sätt skapas det negativa vårderfarenheter för både patienten och sjuksköterskan.

  • 319.
    Bjarnesten, Angela
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Gambetta, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående till personer som vårdas palliativt2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskor behöver möta närstående till personer som vårdas palliativt. Sjuksköterskan kan skapa meningsfulla relationer med närstående och använda denne som en resurs för patienten. Närståendestöd är en av hörnstenarna inom den palliativa vården. Sociala relationer är en av de 6 S:n som används vid personcentrerad palliativ vård, då närstående kan tillföra fler dimensioner till patientens livsberättelse.

    Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att möta närstående till patienter inom palliativ vård.

    Metod: Metoden var en litteraturöversikt där tolv vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och Pubmed och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod.

    Resultat: Två teman identifierades: yttre och inre förutsättningar för sjuksköterskan. Yttre förutsättningar för sjuksköterskan delades in subteman såsom tidens betydelse, vårdmiljöns inverkan och när närstående har en annan åsikt. I inre förutsättningar för sjuksköterskan framkom sjuksköterskans förmåga att involvera närstående, sjuksköterskans förmåga att utveckla sin kompetens i mötet med närstående, kommunikationens betydelse och förutsättningar att skapa teamarbete.

    Diskussion: Med de 6 S:n som teoretisk utgångspunkt har litteraturöversiktens resultat diskuterats utifrån bakgrund och annan relevant litteratur. Närstående behövs i vården kring patienten men det är inte alltid som närståendes vilja är densamma som patientens eller vårdgivarens. För att sjuksköterskan ska kunna använda närstående som en resurs krävs tydlig kommunikation och stöd från sjuksköterskan i arbetet mot ett gemensamt mål för palliativ vård.

  • 320.
    Bjelkmark, Lena
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jorg, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    HIV/AIDS patienter beskriver möten i vården2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 321.
    Bjerkenstedt, Monica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att arbeta enligt ACT-modellen: Specialistsjuksköterskans erfarenheter av sin kompetens i teamet2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: ACT- modellen växte fram under 70 och 80-talet i samband med att många psykiatriska kliniker stängdes i USA. Den ursprungliga ACT- modellen kan ses som en fullservicemodell men har sedan modifierats och anpassats efter samhällets och sjukvårdens rådande förhållanden. Som det ser ut idag så har flera modeller utvecklats med utgångspunkt från ACT-modellen men kan särskiljas av vilka komponenter som ingår. Modellen har visat positiva resultat avseende patienters delaktighet och återhämtning. Sjuksköterskan har en bred yrkesbakgrund och anses ha en viktig roll i teamet. Med sin kompetens har de grundläggande kunskaper för att utföra medicinsk och psykiatrisk omvårdnad men flera studier har visat att det finns ett behov av specialistutbildade sjuksköterskor då många av patienterna är svårt sjuka.

    Syfte: Syftet var att beskriva psykiatriska specialistsjuksköterskors erfarenheter av sin kompetens och roll i team som arbetar enligt ACT-modellen

    Metod: En kvalitativ design har valts. Datainsamling skedde med semi-strukturerade intervjuer. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att bearbeta materialet.

    Resultat: Innehållsanalysen resulterade i två huvudkategorier, Kompetensen med in i teamet samt Den mångsidiga sjuksköterskan, med tillhörande sex underkategorier.

    Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån de två huvudkategorierna Kompetensen med in i teamet och Den mångsidiga sjuksköterskan. Som stöd i diskussionen användes till ämnet relevanta artiklar och litteratur samt Phil Barkers tio förpliktelser som utgångspunkt.

  • 322.
    Bjurling, Natalie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jörgenstam, Sandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenheter av dödshjälp: En litteraturöversikt2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Dödshjälp är ett debatterat ämne som berör sjuksköterskans arbetsuppgifter. Flera länder och stater har legaliserat dödshjälp. Dödshjälp kan ses som ett sätt att respektera patientens önskemål, att lindra lidande och bevara värdighet. Det kan även ställas mot vårdpersonalens egen autonomi eller ICN:s etiska kod som menar att sjukvårdens uppgift är att lindra och bota sjukdom och inte skada patienten. Vårdpersonal beskriver svårigheter i att hantera situationer där dessa komponenter på olika sätt ställs emot varandra.

    Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter upplevelser och faktorer som kan påverka upplevelser av att arbeta med personer som önskar eller kommer att genomgå dödshjälp.

    Metod: En litteraturöversikt i enlighet med Friberg genomfördes. Resultatet byggde på tio originalartiklar som togs fram genom systematisk sökning. Analysen genomfördes genom tematisering och färgkodning.  

    Resultat: Arbetet med dödshjälp upplevdes olika beroende på vilken typ av dödshjälp som genomfördes, patientens och anhörigas upplevelser, deltagandet i beslutsfattandet, etiska koder och lagar som gällde samt sjuksköterskornas egna värderingar och erfarenheter. Detta ledde till både positiva och negativa upplevelser för sjuksköterskan. Dessa upplevelser kunde också hanteras genom formellt eller informellt stöd, vilket i sin tur bidrog till sjuksköterskans upplevelser.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utefter Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen och hur vårdandet utan roller kan bidra till en bättre vård, men även påverka sjuksköterskans upplevelser av vården. Dessutom diskuteras om hur sjuksköterskans egna värderingar och erfarenheter påverkar upplevelserna i vården.

  • 323.
    Bjällstål, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Olivestam, Peder
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mäns upplevelser av hjärtinfarkt2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Bjälvegård, Mikaela
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Köhler, Erika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans inställning till att bli vaccinerad mot influensa: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Globalt sett ökar debatten gällande vaccinationer inom såväl vården som samhället i stort. Årligen skapas även ett nytt influensavaccin anpassat för det virus som tros dominera under säsongen. Sjuksköterskor som arbetar i vården behöver även indirekt ta personlig ställning till om de vill vaccinera sig mot influensa. 

    Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning till att vaccineras mot influensa.

    Metod: En kvalitativ metod tillämpades för att beskriva sjuksköterskornas upplevelser gällande vaccination. Databaserna Cinahl complete och Medline with full text användes för att hitta vetenskapliga artiklar som grund för litteraturöversikten. Totalt tio kvalitativa artiklar analyserades för att forma teman som svar på syftet.

    Resultat: Resultatet utgörs av fem teman: influensavaccin upplevdes som mindre viktigt, negativa erfarenheter av influensavaccination, autonomi och önskan om mer information. 

    Diskussion: Sjuksköterskorna hade en negativ inställning till influensavaccination samt att de uppgav deras egna kunskaper om sådan vaccination som bristfällig. Inom sjukvården är det av vikt att sjuksköterskor innehar evidensbaserade kunskaper för att kunna utbilda patienterna gällande influensa och influensavaccination. I enlighet med Jean Watsons holistiska beskrivning av sjuksköterskans arbete har även sjuksköterskan ett moraliskt ansvar att skydda och värna om patientens säkerhet gentemot sjukdomar och smittspridning. 

  • 325.
    Björhn, Jennie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hellström, Therese
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Äldres upplevelse av ensamhet och social isolering: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ensamhet och social isolering är ett utbrett problem bland många äldre personer och kan bidra till hälsorisker och för tidig död. I takt med att befolkningen blir allt äldre förväntas ensamhet och social isolering öka vilket kommer att kräva större behov av vård och omsorg. Trots att sjuksköterskan och övrig hälso- och sjukvårdspersonal känner till de negativa effekterna av ensamhet och social isolering är det lågt prioriterat inom äldreomsorgen.

    Syfte: Syftet var att belysa hur äldre personer över 65 år upplever ensamhet och social isolering.

    Metod: En litteraturöversikt genomfördes med resultat från elva kvalitativa artiklar inhämtade från databaserna CINAHL Complete, MEDLINE, PubMed och PsycINFO. Artiklarnas resultat färgkodades för att identifiera likheter och skillnader och som tematiserades i sex teman.

    Resultat: I resultatet framkom sex teman; Känslor av ensamhet, Social ensamhet och brist på samhörighet, Förlust av partner och närstående, Fysiska hinder och förluster, Ensamhet kopplat till tid och rum och Ensamhet som en känsla av frihet. Äldres subjektiva upplevelse av ensamhet och social isolering är unik med en bred variation av känslor kopplade till olika livshändelser. Somliga uttryckte smärtsamma känslor som medförde lidande medan andra uppgav positiva känslor av frihet.

    Diskussion: Ensamhet och social isolering kan leda till allvarliga konsekvenser, det är därför viktigt att hälso- och sjukvården fångar upp utsatta äldre genom preventivt och hälsofrämjande arbete. Katie Erikssons teori om att lindra lidande har använts som en fördjupad del i resultatdiskussionen som stöd för sjuksköterskans arbete i att förstå och bemöta ensamma och socialt isolerade äldre personer. En holistisk människosyn är av betydelse för att lindra lidande samt att beakta de äldres grundläggande behov som är meningsfullhet och gemenskap. Sjuksköterskan har i sin profession ett ansvar att främja äldres hälsa och sociala behov vilket kan möjliggöras genom ökade kunskaper som kan införas i vården av äldre.

  • 326.
    Björk, David
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Interventioner för mental hälsolitteracitet hos personer med depression: En systematisk litteraturstudie2018Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:   Mental hälsolitteracitet har definierats som förmågan att ”förstå hur god psykisk hälsa uppnås och bibehålls, förstå psykiatriska diagnoser och hur de behandlas, minska stigma relaterat till dem och effektivisera hjälpsökande”. Behovet av god mental hälsolitteracitet i samhället blir allt större i takt med att den psykiska ohälsan ökar. Om den mentala hälsolitteraciteten brister ökar detta risken för att människor söker hjälp för sent, söker somatiska förklaringar till sina psykiska besvär och att de förlitar sig på alternativa och icke evidensbaserade behandlingsmetoder. I förlängningen kan det också innebära att sjuksköterskans arbete försvåras.

    Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva vilka interventioner som finns för att öka den mentala hälsolitteraciteten hos personer som lider av depression.

    Metod: Detta är tolkande deskriptiv litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio kvalitativa forskningsstudier har analyserats enligt Evans fyrstegsmetod.

    Resultat:  Resultatet visar att de interventioner för mental hälsolitteracitet som finns, är i huvudsak baserade på Kognitiv beteendeterapi (KBT) och psykoedukation. Det finns även nationella utbildningsprogram som syftat till att förbättra den mentala hälsolitteraciteten på samhällsnivå. Detta framför allt i Australien, där majoriteten av forskningen på mental hälsolitteracitet bedrivits. Interventionerna har också haft vissa positiva effekter, både avseende den mentala hälsolitteraciteten och på depressiva symtom.

    Diskussion: Resultatet i denna studie diskuteras utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori, som sammanfattats i ”The nature of nursing: A definition and its implications for practice, research and education - reflections after 25 years”. Diskussionen innehåller också reflektioner kring hur underbeforskat mental hälsolitteracitet är som ämne, och hur det skulle kunna utvecklas för att tjäna psykiatrisjuksköterskans arbete på bästa sätt i framtiden.

  • 327.
    Björk, Ellinor
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Kåveryd, Miriam
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Ensamhet ur ett omvårdnadsperspektiv1998Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 328.
    Björk, Helene
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Tellander, Cia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att reducera eller förhindra aggressivitet: vårdgivares interaktion med patienter inom psykiatrisk omvårdnad2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 329.
    Björk, Ida
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    "Till slut så blir det ett sätt att leva": En intervjustudie om livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med alkoholproblematik2016Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Alkoholproblematik är ett stort problem som påverkar den enskilda personen, anhöriga och samhället. Lagar och riktlinjer slår fast att anhöriga ska erbjudas stödinsatser. Sjuksköterskans etiska kod omfattar både den enskilda individen, anhöriga och samhället. Tidigare studier har uppmärksammat livssituation och hälsa hos anhöriga till personer med psykisk ohälsa, men det saknas studier kring anhöriga till personer med alkoholproblem.

    Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva livssituationen med särskilt fokus på hälsa hos vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik.

    Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Sex vuxna anhöriga till personer med alkoholproblematik intervjuades individuellt med halvstrukturerad metod enligt Kvale och Brinkmann. Intervjumaterialet analyserades enligt Elo och Kyngäs metod för kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet från intervjuerna utmynnade i fyra kategorier: En otrygg och ansvarstagande livssituation, Att leva för den andra och förlora sig själv, Variation av starka känslor samt Att komma vidare i livet och försonas med sig själv.

    Diskussion: Studiens metod diskuteras utifrån Graneheim och Lundmans kvalitetsbegrepp. Centrala fynd i resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning samt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM).

  • 330.
    Björk, Malin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Guvå, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Livets Berg- och Dalbana: En litteraturstudie om anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund:Den psykiska ohälsan hos den svenska befolkningen är i dagsläget hög och ett stort mörkertal tros finnas. Schizofreni är en vanlig psykossjukdom som tar upp stora delar av psykiatrins resurser. För personer med diagnosen schizofreni kantas vardagen av utmaningar till följd av sjukdomens symtom och allmänhetens stigma. Anhöriga en är viktig resurs i vårdandet när en familjemedlem diagnostiseras med schizofreni.

    Syfte:Syftet med litteraturöversikten är att belysa anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni.

    Metod:En litteraturöversikt över både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databasen Cinahl. Konsensusbegreppet hälsa används tillsammans med den teoretiskutgångspunkten KASAM – känsla av sammanhang (Antonovsky, 2005).

    ResultatI studiens resultat framkom fem huvudteman: motsägelsefulla känslor, där anhörigas upplevelse av bördor och tillfredställelser pressenteras. Social isolering, där orsaker till ett begränsat socialt liv beskrivs utifrån anhörigas upplevelse av situationen. Finansiell oro, där ekonomiska och arbetsrelaterade förändringar tas upp. Hälsa och livskvalitet, där anhörigas upplevelse av sin egen hälsa och livskvalitet beskrivs och kontakten med sjukvården, där anhörigas upplevelse av vårdkontakten tydliggörs.

    Diskussion:En diskussion hålls kring anhörigas upplevelse av att vårda en familjemedlem med diagnosen schizofreni och samtidigt uppnå hälsa utifrån Antonovskys (2005) teori om KASAM – känsla av sammanhang. Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet diskuteras utifrån teman informationsbrist och kunskapsbrist och sociala relationer.

  • 331.
    Björkdahl, A
    et al.
    Karolinska institutet.
    Nyberg, U
    Karolinska institutet.
    Runeson, B
    Karolinska institutet.
    Omérov, Pernilla
    Karolinska institutet.
    The development of the Suicidal Patient Observation Chart (SPOC): Delphi study2011Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 18, nr 6, s. 558-561Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Constant observation is a method used to insure the safety of suicidal inpatients. It involves structure and control as well as flexibility and the development of a relationship between the observer and the patient. It has been found that important observations may go unnoticed by the observer or fail to be communicated to the multidisciplinary team because of a lack of sufficient training and systematic documentation. We therefore conducted a Delphi survey to collect opinions on what would be important to observe during constant observation of suicidal patients. A panel of experienced clinicians, service users and researchers reached consensus on 37 of 40 observation items (92%). Of these, 28 were rated as the most important. As a result, we developed a form for systematic observer documentation in clinical practice, the Suicidal Patient Observation Chart. The Suicidal Patient Observation Chart includes the 28 items and covers 24 separate observation periods.

  • 332. Björkdahl, A.
    et al.
    Palmstierna, T.
    Hansebo, Görel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    The bulldozer and the ballet dancer: aspects of nurses´ caring approaches in acute psychiatric intensive wards2010Ingår i: Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, ISSN 1351-0126, E-ISSN 1365-2850, Vol. 17, nr 6, s. 510-518Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 333.
    Björkdahl, Anna
    et al.
    Karolinska institutet.
    Heilig, Markus
    Palmstierna, Tom
    Hansebo, Görel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Changes in the occurrences of coercive interventions and staff injuries on a psychiatric intensive care unit.2007Ingår i: Archives of Psychiatric Nursing, ISSN 0883-9417, E-ISSN 1532-8228, Vol. 21, nr 5, s. 270-7Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to compare the occurrences of coercive interventions and violence-related staff injuries before and after a 2-year violence prevention intervention on a psychiatric intensive care unit. The intervention aimed to improve nursing care by addressing patient violence from multiple perspectives. During the study, the unit was reorganized toward a higher concentration of severely disturbed patients. The results showed an increased proportion of coercive interventions without a corresponding increase in staff injuries. Use of coercive interventions is discussed in relation to a safe environment for both patients and staff.

  • 334.
    Björklund, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hammarström, Sara
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Låt mig bara få dö: En litteraturöversikt om patienter med en terminal sjukdom som uttryckt en önskan om dödshjälp i livets slutskede2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Livslängden ökar i samhället med den ständiga utvecklingen av teknik och medicin, samtidigt är det ett ökande antal personer som lever med svåra sjukdomar och lidande. Den palliativa vården i Sverige syftar till att lindra mångfacetterat lidande i livets slutskede. Allt fler länder i världen legaliserar dödshjälp. I Sverige är dödshjälp inte lagligt men ämnet är ständigt aktuellt genom debatter där dödshjälp diskuteras ur olika synvinklar och etiska aspekter. Trots att dödshjälp inte är lagligt finns det patienter som efterfrågar dödshjälp.

    Syfte: Syftet var att belysa faktorer och upplevelser som påverkar att patienter med en terminal sjukdom i livets slutskede önskar dödshjälp.

    Metod: En litteraturöversikt inkluderande tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och Cinahl COMPLETE.

    Resultat: Två huvudteman identifierades, autonomi och lidande. Undertema till autonomi var rätt att bestämma över sin egen död och dö med värdighet. Undertema till lidande var smärta, förluster och börda.

    Diskussion: Resultatet diskuterades med hjälp av Beauchamp och Childress etiska principer. Patienter önskar dödshjälp främst på grund av smärta och upplevelsen av att vara en börda. Om dessa lindras kan dock önskan om dödshjälp upphöra. Självbestämmande och livskvalitet är viktiga faktorer för patienten att få upprätthålla även i livets slutskede.

     

  • 335.
    Björklund, Emelie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nordvall, Sonja
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigvårdares erfarenheter av att vårda en närstående person med demenssjukdom: En Litteraturstudie2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: 200 000 personer i Sverige beräknas leva med någon form av demenssjukdom. Demenssjukdomar medför livsomställningar för både för den sjuke och för de anhöriga. Anhörigas roll som vårdare av en demenssjuk person i hemmet blir alltmer central. Anhörigvårdarna har ett stort och ofta både fysiskt och psykiskt tungt omsorgsansvar. För att kunna ge ett adekvat stöd till anhörigvårdarna är det viktigt att sjuksköterskor har kunskap om anhörigvårdarnas erfarenheter av att vårda.

    Syfte: Syftet är att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vårda en närstående person med demenssjukdom.

    Metod: För att besvara studiens syfte har en litteraturstudie gjorts av 13 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes med hjälp av elektroniska databaserna CINAHL, Medline och Pubmed. Analys av artiklarna har inspirerats av Fribergs fem steg.

    Resultat: Resultatet visar att en demenssjukdom påverkar anhörigvårdarens välmående och hälsa. Demenssjukdomen hos den närstående innebar ofta en stor livsomställning för anhörigvårdaren och förändrade även deras relation. Anhörigvårdare upplevde en sorg över att förlora sin livskamrat i en demenssjukdom. De genomgick en rollförändring och många hade svårt att acceptera sin nya roll som anhörigvårdare. Erfarenheterna hos anhörigvårdarna innehöll både glädje och sorg.

    Diskussion: Resultatet i denna studie kan bidra till en ökad förståelse för anhörigvårdares erfarenheter och situation. Denna förståelse krävs för att sjuksköterskan ska kunna ge anhörigvårdare det stöd de behöver för att bemästra den situation de befinner sig i. Anhörigvårdare är en grupp som tar ett stort vårdansvar och som behöver bli sedda och få stöd i sin situation.

  • 336.
    Björklund Kitanovic, Margot
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ericsson, Christina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Omvårdnad av suicidala patienter kan bli bättre: en forskningssammanställning ur ett sjuksköterskeperspektiv2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 337.
    Björklund, Renée
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Nyberg, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvalitetsaspekter i omvårdnaden av patienter med postoperativ smärta: en litteraturstudie med Orlandos omvårdnadsprocess som teoretisk referensram2002Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 338.
    Björkman, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Svensson, Lina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans bemötande av patienter med intellektuella funktionsnedsättningar2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 339.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet.
    "I have to be patient" - A longitudinal case study of an older man's rehabilitation experience after a hip replacement surgery2013Ingår i: Journal of Nursing Education and Practice, ISSN 1925-4040, E-ISSN 1925-4059, Vol. 3, nr 8, s. 160-169Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: Aging can bring about an increased risk of disability. Following illness or injures, rehabilitation is essentialif the individual affected is to attain and maintain independence. Performing rehabilitation with a person-centeredapproach is vital for positive outcomes. Health providers are increasingly interested in developing rehabilitation servicesin outpatient settings for older people in their own homes.

    Aim: The aim of this study was to describe an older man’s rehabilitation experience after a hip replacement surgery.

    Design: A longitudinal qualitative descriptive single case study.

    Methods: Interviews were conducted on four occasions with the participant in his own home. The interviews wereconducted one month, seven months, one year, and five years after the patient was discharged from the hospital. The datawere analyzed using qualitative content analysis.

    Results: Three categories emerged: (i) having feelings of despair, (ii) being in charge, and (iii) having rehabilitative support. The results demonstrate the participant’s decreased ability to walk after a complicated hip surgery, and his physical and psychological struggle for well-being in everyday life. A strong motivation to return to as normal a life aspossible facilitated the rehabilitation. Also, a supportive family and accessible health care professionals were essential tothe positive outcome of the home rehabilitation.

    Conclusion: Rehabilitation can extend over a long period to maintain and improve mobility. Also, living with a disability causes feelings of despair. The home can be a source of energy but also a place of challenges during rehabilitation. To support older people in achieving their rehabilitation goals and engaging in meaningful activities, professionals should focus on personal factors, psychosocial support and on influential factors in the home environment and in society in general.

  • 340.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Impact of environmental factors in home rehabilitation: A qualitative study from the perspective of older persons using the International Classification of Functioning, Disability and Health to describe facilitators and barriers2012Ingår i: Disability and Rehabilitation, ISSN 0963-8288, E-ISSN 1464-5165, Vol. 34, nr 9, s. 779-787Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Purpose: The aim of this study was to explore older people’s experience of environmental factors that impact on their activity and participation in home rehabilitation.

    Method: Older people aged between 68 and 93 years and receiving home rehabilitation were interviewed. A qualitative content analysis was performed on the interview text using the predetermined structure of the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) environmental domain. The text was linked to the closest ICF category.

    Results: The results identified environmental facilitators and barriers that influenced activity and participation among older people receiving home rehabilitation. Approaches that provided a facilitative environment were access to assistive products and technologies, alterations to the physical environment, social support and relationships, and adjusted health and social care services.

    Conclusions: A qualitative study using ICF-listed environmental factors contributed a holistic view of facilitators and barriers in home rehabilitation for older people. Awareness of the importance of the impact of the social environment on activities and participation could improve home rehabilitation services for older people. The study represents an important step towards a holistic approach using the ICF, which aims to enable all health care professionals to describe, plan and evaluate rehabilitation services together with older people across the health and social care sectors.

  • 341.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet.
    Paulson, Margareta
    Mittuniversitetet.
    Activity and participation in home rehabilitation: Older people's and family members perspectives2013Ingår i: Journal of Rehabilitation Medicine, ISSN 1650-1977, E-ISSN 1651-2081, Vol. 45, nr 2, s. 211-216Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: To explore the experiences of older people and their supporting family members in relation to home rehabilitation, with a focus on activity and participation.

    Methods: Qualitative interviews were carried out with 6 older people and 6 family members at 1 and 6 months after the older person’s discharge to their home. Qualitative content analysis of the data was carried out. The International Classification of Functioning, Disability and Health provides a guiding framework for rehabilitation.

    Results: Informants’ experiences of home rehabilitation contributed to the formation of 6 categories: (i) living with a frail body; (ii) striving for well-being in daily life; (iii) being close at hand; (iv) feeling dependent in daily life; (v) struggling to carry on; and (vi) striving to be at home.

    Conclusion: Older people’s goals were to return to daily routines and to perform meaningful activities without feeling dependent on other people. Family members’ participation was crucial. Psychosocial support and autonomy were essential for facilitating activity and participation. Healthcare professionals should consider each individual’s unique experiences along with the significance of being at home.

  • 342.
    Björkman Randström, Kerstin
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Wengler, Yvonne
    Mittuniversitetet.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet.
    Working with 'hands-off' support: a qualitative study of multidisciplinary teams' experiences of home rehabilitation for older people2014Ingår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 9, nr 1, s. 25-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Background: There is a move towards the provision of rehabilitation for older people in their homes. It is essential to ensure that rehabilitation services promote independence of older people.

    Aim: The aim of the study was to explore multidisciplinary teams' experiences of home rehabilitation for older people.

    Methods: Five focus groups were conducted with multidisciplinary teams based in a municipality in Sweden, covering seven different professions. In total, 28 participants volunteered to participate in these interviews. Interviews were transcribed verbatim and analysed according to content analysis.

    Results: Two main categories, as well as four subcategories, emerged. The first main category, having a rehabilitative approach in everyday life, consisted of the subcategories: ‘giving ‘hands-off’ support’ and ‘being in a home environment’. The second main category, working across professional boundaries, consisted of the subcategories: ‘coordinating resources’ and ‘learning from each other’.

    Conclusion: Common goals, communication skills and role understanding contributed to facilitating the teams' performances of rehabilitation. A potential benefit of home rehabilitation, because the older person is in a familiar environment, is to work a rehabilitative approach into each individual's activity in their everyday life in order to meet their specific needs. At an organisational level, there is a need for developing services to further support older people's psychosocial needs during rehabilitation.

    Implications for practice: Team performance towards an individual's rehabilitation should come from an emerged whole and not only from the performance of a specific professional approach depending on the traditional role of each profession. A rehabilitative approach is based on ‘hands-off’ support in order to incorporate an individual's everyday activities as a part of their rehabilitation.

  • 343.
    Björkman Randström, Yvonne
    et al.
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Wengler, Yvonne
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Asplund, Kenneth
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Svedlund, Marianne
    Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap.
    Multidisciplinary team's promoting a rehabilitative approach among older people in home care: Meeting abstract2010Ingår i: Journal of clinical nursing, Vol 19 Suppl 1, Wiley-Blackwell , 2010, s. 85-86Konferensbidrag (Refereegranskat)
  • 344.
    Björner, Siri
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Att upptäcka och stödja patienter med depressioner inom den öppna hälso- och sjukvården: sjuksköterskans omvårdnadskompetens2000Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 345.
    Björnfot, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Persson, Simon
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Upplevelser av att som ung vuxen med långvarig sjukdom övergå från barnsjukvård till vuxensjukvård: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: I Sverige vårdas barn och ungdomar med långvarig sjukdom som är i behov av sjukhusvård oftast på enheter speciellt anpassade för unga personer. Vid 18 års ålder flyttas ansvaret för dessa patienter från barnsjukvården till vuxensjukvården. Dessa två vårdformer skiljer sig åt i arbetssätt, framförallt gällande hur familjemedlemmar involveras i vården. I barnsjukvården läggs stort fokus på att involvera och vårda hela familjen, medan de unga vuxna i vuxensjukvården ofta förväntas fungera självständigt och ta fullt ansvar för sin vård. Att vara ung, ha en långvarig sjukdom och genomgå byte av vårdform är faktorer som tillsammans skapar en sårbar situation.

    Syfte: Att belysa hur unga vuxna med långvarig sjukdom upplever övergången från barnsjukvård till vuxensjukvård.

    Metod: En integrativ litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar.

    Resultat: Fem teman framkom: känslor och förväntningar i samband med övergången, upplevda hinder för en lyckad övergångupplevd beredskap inför övergångenupplevda skillnader mellan barn- och vuxensjukvård, samt upplevda förändringar i rollfunktion i samband med övergången

    Diskussion: De mest betydande delarna av resultatet har diskuterats i förhållande till Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och till unga vuxnas rättigheter.

  • 346.
    Björnlund, Anders
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wejkner, Martin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humor i mötet mellan sjuksköterska och patient2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Forskningen har visat att humor är ett socialt fenomen som kan ses som ett universellt språk. Den har visat sig påverka en rad faktorer positivt, däribland vårdmiljön, relationen mellan sjuksköterska och patient samt patientens hälsa. Humor är inte enbart positivt i en vårdkontext, däremot finns det tillfällen då den bör undvikas.

    Syfte: Syftet är att belysa användandet av humor i mötet mellan sjuksköterska och patient.Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar valts ut, skillnader och likheter har identifierats och slutligen sammanställts.

    Resultat: Resultatet består av tre huvudteman: Humorns inverkan på avdelningens vårdatmosfär, interaktion mellan sjuksköterska och patient samt humorns effekter. Under huvudtemat interaktion mellan sjuksköterska och patient hittades två underkategorier: kommunikation mellan sjuksköterska och patient samt förlorade tillfällen till humor. I huvudtemat humorns effekter hittades underkategorierna: humor som strategi samt humor som lindring.

    Diskussion: I resultatdiskussionen följer en diskussion där resultatet implementeras i Travelbees omvårdnadsteori, Human-to-Human Relationship Theory, men också hur ny forskning förhåller sig till resultatet. Travelbees omvårdnadsteori med dess faser kan användas genomgående i resultatet, vilket också ny forskning till stor del visar. Sammantaget bör sjuksköterskan använda sig av humor i en större utsträckning än vad som är fallet idag.

  • 347.
    Blanck Ullenius, Felicia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vood Argos, Malin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvården: En litteraturöversikt2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Personer med HIV föreligger ökad risk för olika infektioner på grund av deras låga immunförsvar. Omvårdnadsbehov för personer med HIV kan vara munhälsa, nutrition och psykiskt stöd. Det förekommer att vårdpersonal har otrevlig attityd mot personer med HIV och låg kunskapsnivå om sjukdomen.

    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa hur personer med HIV upplever hälso- och sjukvården.

    Metod: En litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar har sammanställts.

    Resultat: Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Mötet med vårdpersonal, Stöd och kunskap och Smitta och sekretessbrott, Andra instanser och aspekter som inverkade på upplevelsen av hälso- och sjukvården.

    Diskussion: Diskussionen belyser hur patienter med HIV upplevde bemötande från vårdpersonalen och hur vårdpersonalens kunskapsnivå kan påverka bemötandet, samt att patienterna upplever att de har en kunskapsbrist om HIV. Resultatet diskuteras med hjälp av vetenskapliga artiklar och Katie Erikssons teori om ansa, leka och lära samt begreppet vårdlidande. Det har betydelse att utföra vårdhandlingar utifrån patientens behov för att minska vårdlidande.

  • 348.
    Ble Hammar, Pierrette
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans erfarenhet av icke-verbal kommunikation: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Icke –verbal kommunikation är en gemensam benämning för ordlöst informationsutbyte mellan två eller flera personer. I stället för att samtala med ord användskroppsspråk i form av gester, ansiktsuttryck, ögonkontakt, beröring, tonfall och att i tystnad lyssna. Forskningsresultat finns som visar, att icke –verbal kommunikation är bästa möjligheten att nå kommunikativt resultat medpatienter som av skilda skäl inte till fullo kan uttrycka sig verbalt, t.ex. vid afasi som komplikation till stroke och vid demenssjukdom. En annan grupp där icke –verbal kommunikation har stor användbarhet är till patienter från andra kulturer, då ingetgemensamt språkfinns. Icke –verbal kommunikation fordrar empati, ömsesidigt förtroende mellan sjuksköterska och patient och tid för att fungera optimalt, sjuksköterskan måste vara uppmärksam, delta aktivt och med intresse. Sjuksköterskor uttrycker, att icke –verbal kommunikation ärett problem och att de behöver mer erfarenhet av att använda icke –verbal kommunikation.

    Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av icke – verbal kommunikation.

    Metod: Uppsatsen baseras på litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar varifrån två huvudkategorier och fyra subkategorier kunde identifieras vara särskilt viktiga för studiens syfte.

    Resultat:Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin visar vad som underlättar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorin; Sjuksköterskors positiva känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen. Den andra huvudkategorin visar vad som försvårar sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och har subkategorierna; Sjuksköterskors negativa känslor påverkar den icke – verbala kommunikationen, tidsbrist ett hinder för sjuksköterskors icke – verbala kommunikation och sjuksköterskors erfarenhet av icke – verbal kommunikation vid tekniskt avancerad vård. Resultatet av studien visar att icke – verbal kommunikation upplevs som en resurs, även i så svåra och medicintekniskt komplicerade vårdsituationer som respiratorvård.

    Diskussion: Relationen mellan sjuksköterska och patient, en människa till människa relation, är på många sätt komplicerad enligt omvårdnadsforskaren Joyce Travelbee. Att lära känna och förstå varandras identiteter, nå ett tillstånd med konsensus, är en process som tar tid. I varierande omfattning saknar sjuksköterskor förmåga och erfarenhet av att kommunicera icke – verbalt. Fungerande icke – verbal kommunikation ger sjuksköterskorna känslor av både tillfredsställelse och lycka i arbetet.

  • 349.
    Blom, Mimmi
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lindmark, Marika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    “I had no time to die. I had things to do, and I wasn’t ready.”: Hur äldre kvinnor upplever och hanterar en hjärtinfarkt- en litteraturstudie2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 350.
    Blom, Sofie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Löfgren, Ellinor
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sexuell hälsa hos kvinnor efter gynekologisk cancer: En litteraturöversikt2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Varje år insjuknar cirka 3000 kvinnor i gynekologisk cancer i Sverige, vilket innebär cancer i de kvinnliga könsorganen. Behandling mot gynekologisk cancer medför olika fysiska biverkningar. Sexuell hälsa är individuell och påverkas av faktorer som könsroller, njutning, könsidentitet och erotik. Sexuell lust, upphetsning och orgasm är delar av den sexuella hälsan. Sjuksköterskans roll innefattar personcentrerad vård med ett holistiskt perspektiv, där alla aspekter av patientens behov ingår, vilket innefattar den sexuella hälsan.

    Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av sexuell hälsa hos kvinnor som behandlats för gynekologisk cancer.

    Metod: Litteraturöversikten baserades på 11 kvalitativa artiklar som inhämtades från databaserna CINAHL Complete, Nursing and Allied health database och PubMed. Artiklarna som valdes att ingå i litteraturöversikten granskades i syfte att tematisera likheter och skillnader. Detta mynnade ut i litteraturöversiktens resultat.

    Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra huvudteman som benämndes; Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv, En förändrad syn på sig själv, Förhållanden och En ny syn på sexuell hälsa. Under Upplevelsen av ett förändrat sexuellt liv identifierades två underteman; Den sexuella lusten och Den sexuella akten. Under En förändrad syn på sig själv identifierades Kvinnlighetens betydelse för kvinnan och Kroppsuppfattning som två underteman.

    Diskussion: En diskussion har förts kring metoden som användes i litteraturöversikten. Callista Roys adaptionsmodell, tidigare forskning och egna reflektioner har diskuterats i relation till litteraturöversiktens resultat för att stödja samt utöka förståelsen för resultatet.

45678910 301 - 350 av 2332
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf