Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
45678910 301 - 350 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 301.
    Nordvall, Henrik
    et al.
    Örebro universitet.
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Folkhögskolan som myt: Om global spridning och användning av nordiska folkbildningsidéer2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 1, s. 1-17Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln uppmärksammas hur nordiska folkhögskoletankar spridits globalt. Möjligheterna att studera denna spridningsprocess med analytiska verktyg från nyinstitutionell organisationsteori diskuteras. Framförallt mytbegreppet bildar utgångspunkt för diskussionen. Utifrån en genomgång och tolkning av internationell litteratur presenteras tre idealtypiska spridningsmönster för folkhög-skoletanken (migration, inspiration och export), vilka illustreras med hjälp av exempel på utbildningsinstitutioner från Japan, USA, Tanzania, Argentina och Bangladesh, och hänvisar till folkhögskolan som förebild. Artikeln uppmärksammar att frågan om hur olika föreställningar om folkhögskolan använts för att legitimera och organisera varierande typer av vuxenutbildningsinstitutioner och verksamheter världen över rönt betydande internationellt intresse, men att den ägnats nästan obe-fintlig uppmärksamhet i svensk pedagogisk forskning. Att studera folkhögskoletan-kens spridning med hjälp av verktyg från nyinstitutionell organisationsteori pekas ut som en möjlig och generativ forskningsingång som kan bidra till kunskapsutvecklingen inom svensk folkbildningsforskning och länka denna till internationell jämförande pedagogisk forskning.

  • 302.
    Norling, Jack
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Unebrink, Jessica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Proaktiva och tidiga rehabiliteringsinsatser – En bortglömd möjlighet: En utvärderingsforskning av en rehabiliteringstjänst inom företagshälsovård2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.  

  • 303.
    Nyström, Dennis
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Aggressiva barn på grund av våldsamma datorspel?: En litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att spela datorspel är för många barn en rolig och populär sysselsättning och det finns olika sorters spel som barnen spelar. Många barn spelar våldsamma datorspel vilket har uppmärksammats i skolor. De har observerat att barn som spelat våldsamma datorspel lekt på ett aggressivt och våldsamt sätt på skolgården. Inom forskningen har också sambandet mellan våldsamma datorspel och barn observerats och det har genomförts mycket forskning inom området för att utröna om barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma av att spela dessa spel. Forskningen på området är däremot motstridig huruvida barn som spelar våldsamma datorspel blir mer aggressiva och våldsamma. Studiens syfte är att undersöka vad det finns för stöd i forskning som talar för eller emot att barn som spelar våldsamma datorspel blir aggressiva och våldsamma och varför forskningen är motstridig på området. Resultatet i studien är att när endast sambandet våldsamma datorspel och aggressivitet mäts tenderar sambandet att vara starkare, att barn som spelar våldsamma datorspel också uppvisar högre nivåer av aggression. Det som talar emot att barn som spelar våldsamma datorspel uppvisar högre aggressionsnivåer är att när andra bakgrundsvariabler beaktas tenderar sambandet mellan våldsamma datorspel och aggressionsnivåer hos barn att minska eller försvinna. Hur aggressionsbegreppet tolkas och att vissa forskare bedriver en forskning som visar ett samband med att barn blir mer våldsamma utav att spela våldsamma datorspel och forskare som visar på motsatsen är anledningar till att forskningen är motstridig på området.

  • 304.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet.
    Torres, Sandra
    Uppsala universitet.
    Forssell, Emilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Care managers understandings of gender and ethnic otherness in needs assessments with elderly migrant clients2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 305.
    Olaison, Anna
    et al.
    Linköpings universitet.
    Torres, Sandra
    Uppsala universitet.
    Forssell, Emilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Need assessment practice and older migrants: A focus group study2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 306.
    Olsson, Sandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att våga vilja leva vidare: En studie av äldres erfarenheter av medverkan i sorgegrupper2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här uppsatsen är att öka kunskapen om betydelsen av att som äldre bearbeta sin sorg i grupp efter att ha mist en livskamrat. Detta har uppnåtts genom att ta del av erfarenheter från före detta deltagare i Svenska kyrkans sorgegrupper. Som forskningsdesign har en kvalitativ deskriptiv ansats valts, denna omfattades av semistrukturerade intervjuer med sju personer, två män och fem kvinnor i åldrarna 67 till 81 år. Materialet har sedan analyserats genom meningskategorisering med tematisering som följd. Resultatet visar att det mest betydande med att bearbeta sin sorg i grupp har varit gemenskapen som innefattar möjligheten att få träffa, samtala och bekräftas av personer i samma situation. Det talas även om att en ömsesidig hjälp har uppstått i gruppen där deltagarna beskriver hur de själva bidragit genom att lyssna och dela med sig. Resultatet visar även att sorgen är unik för varje person. Hur sorgen hanteras beror till stor del på hur man är som person och hur ens sociala nätverk ser ut. Resultatet visar också att professionellt stöd i form av exempelvis de gruppledare som förekommer i studien eller kuratorskontakt endast fungerar som ett teoretiskt komplement och kan inte jämföras med den förståelse som gruppdeltagarna har genom att dela samma livserfarenhet. Studien belyser är att det inte finns något sätt att helt förbereda sig inför dödsfallet av en nära anhörig, men att möjligheten till sorgestöd när det otänkbara inträffat är en viktig del för att ta sig ur den svåraste perioden därefter.

  • 307.
    Olsson, Stefan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kan mäns våld mot kvinnor behandlas med Kognitiv Beteendeterapi?: En systematisk litteraturstudie2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Background: The World Health Organization report shows that about 30% of all women who have been in a relationship have experienced physical or sexual violence in intimate relationships. 38% of all murders of women is made of a close partner. In Sweden, an estimated 22 000 cases of violence against women a year, where domestic violence is the single largest portion. The two most common treatment models for men who used violence in close relationships is Domestic Abuse Intervention Program and cognitive behavioral therapy. The government's goal is to stop men's violence against women. Therefore, the issue of men's violence against women is raised as a fourth milestone in equality policy to draw attention to the violence linked to the patterns and norms that exist in society. Socialstyrelsen underlines that there are few evaluations of activities using cognitive behavioral therapy.

    Aim: Examining the effect of CBT as a treatment for men who used violence in close relationships.

    Method: Systematic literature study.

    Results: Based on the results obtained it is possible to gently draw positive conclusions that motivation and attitude are important components in the changing process. There is some evidence to suggest that CBT can be an effective treatment for men who used violence in relationships during a follow-up of four to nine months if the participant’s got motivation and willingness to change.

  • 308.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att arbeta evidensbaserat2012Ingår i: Handbok i missbrukspsykologi: teori och tillämpning / [ed] Claudia Fahlke, Malmö: Liber, 2012, s. 526-534Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 309.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lars Svedber och samhällsutvecklingen: tankar om speglingar och motstånd via några centrala begrepp inom socialt arbete - och hos Lars Svedberg2015Ingår i: Med kärlek till det oordnade / [ed] Johan von Essen, Magnus Karlsson, Lena Blomquist, Emilia Forsell och Lars Trädgårdh, Stockholm: Ersta Sköndal ögskola , 2015, 1, s. 67-80Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 310.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Utvärdering och evidensbasering2011Ingår i: Utvärdering i socialt arbete: utgångspunkter, modeller och användning / [ed] Björn Blom, Stefan Morén, Lennart Nygren, Stockholm: Natur och kultur, 2011, 1, s. 183-198Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 311.
    Oscarsson, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bränne Bennwik, Ingri-Hanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    SMARTs kontraktsmetod: Vetenskapligt stöd och evidensbaserad praktik2015Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 312.
    Osman, Basma
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En kvalitativ studie om hur socialsekreterare beaktar barnperspektivet i handläggning av försörjningsstöd2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Enligt forskning utsätts barn i familjer som uppbär långvarigt försörjningsstöd för mer problem med sin hälsa och utveckling i jämförelse med barn som lever i självförsörjande familjer. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare arbetar med barnperspektivet i det dagliga arbetet med barnfamiljer inom ekonomiskt bistånd och hur socialsekreterarna förhåller sig till handlingsutrymmet som förekommer på deras arbetsplats. I denna studie använde jag mig av en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer där jag intervjuade fyra socialsekreterare för att samla in data. För att göra min analys har jag använt mig av Michael Lipskys gräsrotsbyråkrati teori. Resultatet har senare analyserats med en innehållsanalys. I innehållsanalysen framkom fyra teman; Definition av barnperspektivet, tidsbrist, budgetramar och oklarheter i lagar och riktlinjer. Resultatet av studien visade att socialsekreterarna har olika definitioner av vad ett barnperspektiv är och att de upplever tidsbrist. Tidsbristen resulterar i att tiden för dokumentation av barnperspektivet minskar. Det framkom även att socialsekreterarna anser att de delvis har ett stort handlingsutrymme när det gäller att fatta beslut gällande specifika ärenden. Studien drar slutsatsen att socialarbetarna anser att barnperspektivet är viktigt samt att de vill arbeta med det. Dock behöver socialarbetarna mer resurser och tid.

  • 313.
    Palmebring, Isabella
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sjöstedt Jonsson, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En kritisk diskursanalys av "Värdigt liv i äldreomsorgen": Fyra diskurser kring äldre2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats har varit att synliggöra diskurser kring äldre i en offentlig text samt vilka konsekvenser dessa kan medföra för äldre inom äldreomsorgen utifrån begrepp som makt, socialt ordningskapande och åldersordning. För att uppnå detta syfte har vi studerat den statliga offentliga utredningen ”Värdigt liv i äldreomsorgen” (SOU 2008:51). Metod och teori har varit en kritisk diskursanalys som betraktar att diskurser genom språk och text är en del av konstruerandet av den sociala verkligheten. Den kritiska diskursanalysen uppmärksammar även att det finns icke-diskursiva element som påverkar diskurser i dialektik. Det vill säga att utsagorna i materialet kan reproducera befintliga diskurser men även konstruera nya kunskaps- och betydelsesystem. Resultatet visar på fyra diskurser som urskilts i utredningen vilka är välfärdsdiskursen, värdighetsdiskursen, empowermentdiskursen och marknadsdiskursen. Sammanfattningsvis visar slutsatserna att regeringen och utredningen både reproducerar och konstruerar nya kunskaps- och betydelsesystem. Exempelvis påverkar dessa hur värdigt liv och välbefinnande definieras och vad det innebär, hur det offentliga ansvaret för detta ska vara samt hur mycket det får kosta. I sin tur får detta faktiska konsekvenser för äldre inom äldreomsorgen bland annat genom att det kan påverka resursfördelning på så sätt att värdigt liv och välbefinnande, förutom implementering, inte anses medföra ökade kostnader.    

  • 314.
    Pamnert, Daniel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Sundin, Christina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Personalen som möjliggörare eller begränsare av de demenssjukas sexualitet: -En studie om hur personal på demensboenden ser på de äldres kärleksrelationer och sexualitet.2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att öka kunskapen kring hur normer och värderingar påverkar hur personalen på demensboenden förhåller sig till demenssjukas sexualitet och kärleksrelationer. I studien genomfördes fyra kvalitativa fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog 23 stycken undersköterskor och vårdbiträden från demensboenden i Stockholmsområdet. Materialet bearbetades och tematiserades i följande fyra teman: Reflexivitet hos personalen, Personalens syn på de boendes rätt till självbestämmande och det sexuella handlingsutrymmet, Samtycke och övergrepp samt Personalen, genus och heterosexuell tvåsamhet. Resultatet visar att personalen reglerar det sexuella handlingsutrymmet för de demenssjuka och att personalens roll varierar från att vara möjliggörare till de demenssjukas sexualitet, till att begränsa men inte förbjuda sexualiteten. Anhörigas önskemål och genusnormer är det som främst påverkar personalens förhållningssätt till de boendes sexualitet. Etiska dilemman uppstår framförallt när personalen slits mellan de demenssjuka rätt till självbestämmande och de anhörigas behov. Resultatet analyserades utifrån valda delar av Anthony Giddens teori intimitetens omvandling och Robert McRuers crip theory.

  • 315.
    Persson, Emma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Malmkvist, Jakob
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Självmedicinering? Missbruk? Eller vad?: En studie med individen i fokus2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att få fram personliga betraktelser av olika kategorier kopplat till intag av narkotika, alkohol och receptbelagda mediciner av personer med egenupplevda erfarenheter. Kategorierna missbruk och självmedicinering står i fokus men det lämnas även plats för andra kategoriseringar av intag. Detta för att undersöka hur kategoriseringar kan påverka behandlingsarbete. Sex personer intervjuas om deras upplevelser av narkotika- och alkoholintag samt hur de ser på olika kategoriseringar inom detta område. Det undersöks hur intervjupersonerna definierar sitt intag eller före detta intag av alkohol och narkotika samt hur denna kategorisering har kommit till. Studien är kvalitativ och har sex semistrukturerade intervjuer som underlag för resultatet. Studien börjar med en genomgång av olika begreppsdefinitioner gällande missbruk samt en genomgång av narkotikastrafflagen. Därefter redovisas forskning som tar upp attityder angående missbruk ur professionella behandlares perspektiv. I teoridelen tas tre teorier upp, Culture in action-teorin, självmedicinerings-hypotesen och stämplingsteorin. Resultatet visar respondenternas egna berättelser vilket är empirin som vår analys bygger på. Analysen görs ihop med de teorier som redovisats. Resultatet visar att många upplever självmedicinering som ett relevant begrepp och att den hårda kategoriseringen av missbrukare påverkar de stämplade starkt. Kategoriseringen av intag ser olika ut beroende på i vilket livsstadie personen befinner sig. Något som också spelar stor roll är i hur stor utsträckning intaget tagit över personens liv. Det framkom tankar om att den hårda kategoriseringen inom behandlingar upplevs som nedtryckande och stämplande. En mer individanpassad missbruksvård var önskad. Det framkom även vissa paralleller mellan respondenterna och självmedicinerings hypotes.

  • 316.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Cooperatives and democracy in Scandinavia: The case of Sweden2011Ingår i: Nordic civil society at a cross-roads: transforming the popular movement tradition / [ed] Filip Wijkström, Annette Zimmer, Bden-Baden: Nomos , 2011, s. 109-126Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 317.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Co-production as a social and governance innovation in public services2015Ingår i: Poli­tyka Społeczna, ISSN 0137-4729, Vol. 11, nr 1, s. 2-8Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The OECD con­sid­ers co-production an impor­tant social inno­va­tion. This paper dis­cusses alter­na­tive def­i­n­i­tions of inno­va­tion, since tra­di­tional def­i­n­i­tions, employed by econ­o­mists for indus­try and man­u­fac­ture, do not fit well with pub­lic ser­vice pro­vi­sion. It then presents some def­i­n­i­tions of co-production, dis­cusses the rela­tion­ship between staff and their clients, and asks whether co-production is based on indi­vid­ual acts, col­lec­tive action or both. It briefly dis­cusses sev­eral fac­tors that can con­tribute to mak­ing co-production more sus­tain­able. This paper con­cludes that gov­ern­ments should develop more flex­i­ble, ser­vice spe­cific and orga­ni­za­tion spe­cific approaches for pro­mot­ing co-production, rather than look­ing for sim­ple “one size fits all” solu­tions to the chal­lenges fac­ing pub­lic ser­vice deliv­ery in the 21st Cen­tury, par­tic­u­larly for endur­ing wel­fare ser­vices. Finally, it rec­om­mends more research to pro­mote sus­tain­able co-production.

  • 318.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Democratic innovations: Exploring synergies between three key post-new public management concepts in public sector reforms2016Ingår i: Social entrepreneurship and social enterprises: Nordic perspectives / [ed] Linda Lundgaard Andersen, Malin Gawell & Roger Spear, New York: Routledge, 2016, s. 251-269Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 319.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Hybridity, innovation and the third sector: the co-production of public services2014Ingår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny, Lars Hulgård, Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 250-269Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 320.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The winds of change: The consumer cooperative movement in Sweden2011Ingår i: Nordic civil society at a cross-roads: transforming the popular movement tradition / [ed] Filip Wijkström, Annette Zimmer, Baden-Baden: Nomos , 2011, s. 301-312Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 321.
    Pestoff, Victor
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kurimoto, Akira
    Japan.
    Gijselinckx, Caroline
    Belgium.
    Vuotto, Mirta
    Argentina.
    Volunteering in Consumer and Service Cooperatives2016Ingår i: The Palgrave Handbook of Volunteering, Civic Participation, and Nonprofit Associations: Volume 1 / [ed] David Horton Smith, Robert A. Stebbins, Jurgen Grotz, Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan, 2016, s. 454-471Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This chapter deals with consumer co-ops (co-operatives), while the preceding Chapter 20 deals with Worker Co-ops. Consumer and service co-ops basically differ from Producer/Worker co-ops by virtue of the economic relation their members have with the cooperative, as consumers versus producers or workers, and the related interests and benefits they promote. We review research on Consumer Co-op historical developments in Asia, Latin America, Europe, and North America. Other topics reviewed include activities of co-ops, origins, locations, getting involved, volunteering, sustainability, current challenges, internal organization, variations among co-ops, relations with other co-ops and national coordinating bodies, barriers to participation and effectiveness, and relations to public policy. The chapter provides definition of special terms, suggestions for usable knowledge, and ideas for future research.

  • 322.
    Pettersson, Ida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Qvist, Sandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Barn har rättigheter, vuxna har ett ansvar.”: En diskursanalys om barnperspektivet inom barn- och ungdomsenheter i Socialtjänsten2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med vår studie var att att se vilka diskurser som finns kring barnperspektivet bland socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter. Genom att identifiera diskurser kring detta begrepp var även målet att kunna bidra med ny kunskap kring hur barnperspektivet kommer till utryck och tolkas av utredarna. Vi har använt oss av kvalitativa enkäter med öppna frågor. Enkäterna delades ut till socionomer verksamma inom barn- och ungdomsenheter i åtta kommuner i Sverige. Resultatet har sedan tagits fram med hjälp av diskursanalys. Den valda analysmetoden bygger på Laclau och Mouffes diskursteori. Vi har sedan vidare analyserat vårt resultat utifrån teorier om makt samt med hjälp av tidigare forskning.

    Vi har utifrån vårt material identifierat tre stycken nodalpunkter, kring vilka diskursen centreras. Detta har vi kunnat göra genom att vi samlat alla utsagor, brutit ner dessa och hittat gemensamma nämnare som i sin tur hjälpt oss att identifiera nodalpunkterna. De funna nodalpunkterna är barnet i fokus, barns perspektiv samt vuxnas ansvar för barns bästa. Nodalpunkterna visar tydligt på vad som anses vara viktigt och därmed hur utredarna talar kring barnperspektivet och dess innehåll. Vi har även sett att utredarna skiljer på begreppen barns bästa respektive barns vilja och att barns vilja ses som en del av barns bästa. De funna nodalpunkterna kan även säga något om både utredarnas syn samt arbete med barns bästa och barns vilja.

  • 323.
    Pikic, Ana
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Celik, Julia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Det har inte med andra människor att göra, det handlar om mig. Det är min process, min resa.": en studie om transsexuella kvinnors upplevelse av ts-vården2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 324.
    Pålson, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ruthberg, Jessica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    När hon är en han: En kvalitativ studie om män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina män och söker hjälp, finns ett relativt väl utvecklat skyddsnät i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport från Brottsoffermyndigheten redovisas för första gången också männens utsatthet för våld i nära relationer. Rapporten visar att lika många män som kvinnor uppger att de någon gång blivit utsatta för våld av sin partner, dock sker våldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmål för jämställdhetspolitiken är att försöka få mäns våld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nämns kvinnors våld mot män.

    Syftet med vår studie är att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fått

    begränsad uppmärksamhet. Vi har haft en hermeneutiskt ansats i vår studie där fokus varit förståelse och tolkning av materialet. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med åtta män i varierande åldrar från hela Sverige. I analysen har vi kopplat empirin till tidigare forskning och våra teoretiska utgångspunkter har varit, våldet, normer, maskulinitet och jämställdhet. I studien framkommer att männen blivit utsatta för både fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Samtliga män har upplevt det psykiska våldet som värst, vilket även fortsatt när förhållandet tagit slut, då i form av uppslitande vårdnadstvister. Det som började som hot om att aldrig mer få se sina barn är idag verklighet för flera av männen.  Resultatet visar också hur de i kontakten med olika myndigheter känt sig kränkta, förlöjligade, nonchalerade och att de ibland själva blivit misstänkta för våldet. Ingen av männen upplever att de blivit erbjudna varken stöd eller hjälp. Det framkommer i studien att männen önskar mer kunskap hos framförallt Socialtjänsten hur de på ett mer jämlikt sätt ska bemöta och agera när de möter män som blivit utsatta för våld av en kvinnlig partner.

  • 325.
    Rapaport, Ann
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ibland är det svårt att hitta den där lösningsfokuserade gnistan: En diskursteoretisk studie om konstruktionen av biståndshandläggarens yrkesroll och yrkesidentitet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats var att beskriva hur socialarbetarens yrkesroll och yrkesidentitet kan konstrueras i uppdraget som biståndshandläggare och i förhållande till rådande diskurser inom området. Kunskapsläget inom fältet visade att arbetet som biståndshandläggare är komplext och att det därför kan vara svårt att arbeta på det sätt lagen föreskriver. Dels beroende på att den ideologiska och ekonomiska samhällsutvecklingen kan leda till lagändringar och organisatoriska förändringar, dels beroende på hänsynstagandet till det allmänna intresset. Studiens empiriska material utgörs av intervjuer med fem biståndshandläggare/socialsekreterare, varav den ena inte hade ett myndighetsutövande uppdrag. Ett diskursteoretiskt perspektiv användes som verktygslåda för att analysera socialsekreterarnas utsagor och för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visade på att yrkesrollen konstrueras diskursivt, avhängigt kontexten och i förhållande till organisationens uppdrag för den enskilde socialsekreteraren. Socialarbetaridentiteten/ identiteterna tillskrevs olika former av betydelser men också olika former av diskursiva krav och förväntningar på både beteende och handlande.

  • 326.
    Regetti, Nina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Shustov, Andrej
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Utan barn skulle det vara tomt i mitt liv: En kvalitativ studie om upplevelser av föräldrarollen hos äldre män2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar för hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod för försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.

    Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa. En kvalitativ studie genomfördes där ett antal äldre ensamstående fäder har intervjuats om deras upplevelser och erfarenheter av att vara småbarnsförälder under denna tid.

    Resultaten från intervjuerna, tillsammans med relevant teori, har gett oss insikt i och förståelse för hur deras situation såg ut då och hur de upplever deras dåvarande fadersroll samt deras nuvarande relationer med de nu vuxna barnen.

    De visade sig att alla de äldre fäderna som deltog i studien anser sig ha goda, och vad som ger intrycket av att vara kravlösa, relationer med sina nu vuxna barn. Detta trots deras vetskap om vissa försummelser av dem då de var små. Den dåvarande normen gällande familjeordning verkar inte ha haft någon negativ inverkan på just detta. 

  • 327.
    Rehnman, Livia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Allard, Anneli
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att möta våldsutsatta kvinnor i akutsjukvården: Sjukhuskuratorns roll i mötet med kvinnor som utsatts för våld i en nära relation2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som förekommer i alla samhällsgrupper.År 2012 anmäldes 28 300 fall av kvinnomisshandel Sverige, men enligt Brå är mörkertaletstort (Brå, 2012). Kvinnor som utsätts för våld har avsevärt sämre psykosocial hälsa änkvinnor i allmänhet (Socialstyrelsen, 2009). Samhället har ansvar för att förbygga och åtgärdavåldet, och hälso- och sjukvården har en unik möjlighet att upptäcka våldet och hjälpa devåldsutsatta kvinnorna. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur sjukvårdens oftaförsta instans, akutmottagningen, tar emot de kvinnor som utsatts för våld i en nära relation,med fokus på sjukhuskuratorns roll. Att vara utsatt för psykiskt och fysiskt våld kan ha fleranegativa effekter på hälsan. Frågan som ställts har varit om de våldsutsatta kvinnor som sökerakutsjukvård får den adekvata hjälp de behöver. I studien har en kvalitativ induktiv metodanvänts, med intervjuer som tillvägagångssätt. Under analysen av materialet har tre temankunnat urskiljas; Vikten av kunskap och utbildning om de processer den våldsutsatta kvinnangår igenom, vad kvinnan behöver i det akuta skedet samt hinder för att upptäcka våldet ochkunna ge kvinnan bästa möjliga hjälp. Resultatet visar att det finns rutiner för att fånga uppdessa kvinnor och ge dem hjälp, men att det även finns brister som står i vägen för det, blandannat finns en kunskapsbrist hos personalen, brist på tid att fånga upp dessa kvinnor och bristpå tillgängliga kuratorer dygnet runt.

  • 328.
    Reimer, Senada
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tillämpning av empowerment inom socialt arbete: En litteraturstudie om empowerment av våldsutsatta kvinnor inom socialt arbete2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Around the world, male violence against women is a major challenge for public health. Social workers often meet women exposed to domestic violence and therefore need qualified knowledge in how to treat and meet these women in the best way possible. Empowerment for preventing violence against women is an approach to support the victims in order to reduce risks of further domestic violence.

    The aim of the study is to get an enhanced knowledge of empowerment as an evaluative assessment, as used in social work with women objected to domestic violence. Problems and possibilities for change, in applying the model, are examined as relating to the different backgrounds of the women.

    This study is a systematic analysis of literature and social science articles on the topic, and the analysis applies to empowerment a theory.

    The result of the study shows that abused women´s possibilities to enforce empowerment through this model is affected by their individual basic conditions and circumstances. Some factors that contribute, to success or failure using the model, are religion, education, financial resources, residence and social context.

    Evaluating the empowerment model in preventing violence against women through a systems theory approach present a number of shortcomings from using the method. The models are often effective only in a specific setting and applied mostly through individually adapted support. Its usefulness for support of women around the world, affected by violence, is limited whereas background and living conditions differ. Men are not being included in the efforts for change. Another key aspect is rigid and entrenched structures of culture, religion and societal norms that present obstacles. Without support from family, friends and the community it becomes even more difficult for women to change their lives.

  • 329.
    Rekestad, Hannah
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”När man jobbar med någon som har ADHD eller ADD så blir det ju aldrig långtråkigt”: Om boendestödjares perspektiv på stödinsatser till vuxna personer med ADHD2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att öka kunskapen om boendestöd i relation till vuxna personer med adhd, utifrån fyra boendestödjares perspektiv. Studien har sin utgångspunkt i en tillsynsrapport från Socialstyrelsen, där det framgår att boendestödjare saknar kunskaper om adhd och annan neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och att de även saknar kunskaper om metoder att använda i arbetet med denna målgrupp. Den forskningsansats som använts är kvalitativ metod och intervjuerna som genomförts har varit halvstrukturerade. Antalet genomförda intervjuer med yrkesverksamma boendestödjare är fyra till antalet, varav två av dessa boendestödjare var kvinnor och två var män. Intervjumaterialet strukturerades utifrån de tre frågeställningarna och därefter tematiserades signifikanta citat med hjälp av öppen kodning. Resultatet analyserades med hjälp av nyinstitutionell teori, teorier om handlingsutrymme och teorier om kunskapssyn, samt syn på metoder för det sociala arbetet. Slutsatser som dras är bland annat att boendestödjarnas kunskaper om adhd och om metoder för det sociala arbetet är mycket varierande. Även boeendestödjarnas förhållningssätt till adhd varierar. Vidare dras slutsaten att boendestödjarna upplever att samverkan mellan dem och biståndsbedömare, samt samverkan mellan dem och landstingspsykiatrin har brister. Studien visar även att boendestödjares handlingsutrymme har minskat sedan yrket uppkom.

  • 330.
    Reuter, Marta
    et al.
    Stockholms universitet.
    Wijkström, Filip
    Stockholms universitet.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Policy Tools or Mirrors of Politics: Government-Voluntary Sector Compacts in the Post-Welfare State Age2012Ingår i: Nonprofit Policy Forum, ISSN 2154-3348, Vol. 3, nr 2, s. Article 2-Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Government-voluntary sector “compacts” have emerged in the recent years as an innovative nonprofit policy practice in many industrialized countries around the world. Originating in England in the late 1990s, the compact phenomenon has today spread to societies with relatively different tracks of inter-sectorial relations and different civil society regimes. This introductory article seeks to chart out the diverse functions that the compact solution seems to perform in different institutional surroundings, and it also opens up for a comparative discussion of the broader socio-political contexts in which this policy instrument has developed.

  • 331.
    Riggio, Lilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Män med muskeldysmorfi: En litteraturstudie2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Män har under lång tid inte ansetts kunna lida av ätstörningar eller kroppsuppfattningsstörningar då forskning negligerat dem. Detta har lett till att det råder brist på kunskaper om ätstörningar och kroppsuppfattningsstörningar bland män. En av de vanligaste kroppsuppfattningsstörningar bland män har visat sig vara muskeldysmorfi. Det finns begränsade kunskaper kring det och syftet med denna studie har varit att få en ökad kunskap om och beskriva vad det är samt hur det kan påverka de män som lider av problematiken. Studien är en litteraturstudie med en kvalitativ forskningsansats där både artiklar och böcker använts som underlag. Resultatet visade att muskeldysmorfi är en störning där personen blir besatt kring den egna kroppens muskulatur och som främst drabbar unga män som bodybuildar. Man vet ännu inte huruvida den ska klassas som ätstörning, dysmorfofobi eller tvångssyndrom då forskning saknas och den anses ha samband med alla dessa. Orsaker till utvecklande av muskeldysmorfi anses vara en kombination av samhällets och medias påverkan och genetiska och psykologiska faktorer. För behandling anses i dagsläget kognitiv beteendeterapi vara det mest verksamma. Konsekvenser av muskeldysmorfi kan vara skamkänslor över den egna kroppen och tvångsbeteenden och tvångstankar. Intima - och vänskapsrelationer samt den egna ekonomin och arbetslivet kan påverkas negativt och i en del fall kan muskeldysmorfi det leda till att personer börjar använda anabola steroider eller andra farliga preparat för att kunna öka i muskelmassa.

  • 332.
    Robertsson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Det dubbla uppdraget: En fallstudie om chefsstrukturen på lokal nivå inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation2013Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med uppsatsen är att beskriva och problematisera vad det innebär för en medlemsbaserad och demokratisk styrd idéburen organisation att förtroendevalda ordföranden har ett chefsansvar för anställda medarbetare på lokal nivå. Detta undersöktes genom nio kvalitativa intervjuer från den lokala nivån inom organisationen utifrån frågeställningar om chefsstrukturens konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbete med organisationens huvudsakliga uppdrag samt konsekvenser avseende de lokala avdelningarnas arbetsmiljö. En kvalitativ metod har tillämpats och uppsatsen har designats som en fallstudie där det undersökta fallet utgörs av en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen civilsamhällesorganisation [CSO]. Den aktuella organisationen kan sägas stå inför en rad organisatoriska utmaningar, varav en specifikt handlar om interna krav på en rationaliserad lokal styrningsstruktur. För att analysera studiens empiriska material har tidigare forskning och teorier relaterade till styrning och ledning av CSOer, samt forskning om rationaliserings- och professionaliseringsprocesser inom det civila samhället, tillämpats.

    Analysen av det empiriska materialet visar att chefsstrukturen på lokal nivå påverkas av organisationens demokratiska styrningsstruktur på så vis att ordförande väljs till en ofta otydligt definierad situation där både ett idéburet uppdrag och ett chefsuppdrag ska kombineras. Detta dubbla uppdrag med sina två relativt olika roller i fråga om arbetsuppgifter och ansvarsområden, men också avseende vilken kompetens och erfarenhet som krävs i de olika rollerna, kan sägas ha en fram- och en baksida. Det dubbla uppdragets baksida handlar dels om konsekvenser för de lokala avdelningarnas strategiska arbete med organisationens politiska uppdrag och därigenom medlemmarna, till exempel i fråga om att den formella fackliga tiden används till att agera chef. Dels medför baksidan konsekvenser för de lokala avdelningarnas arbetsmiljö bland annat i fråga om anställdas tillgång till arbetsledning samt de förtroendevaldas arbetstid. Framsidan innebär en potential som, givet att det dubbla uppdraget ges rätt förutsättningar, skulle kunna fungera som ett potentiellt vaccin mot tjänstemannastyrning och oligarkiska tendenser inom en medlemsbaserad och demokratiskt styrd idéburen organisation. 

  • 333.
    Robertsson, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Arbetande ordföranden på lokal nivå i ideella organisationer2015Ingår i: Förtroendevald: Åtta forskare om utmaningar och möjligheter för förtroendevalda i ideell sektor / [ed] Ola Segnestam Larsson, Stockholm: Idealista förlag , 2015, s. 173-204Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 334.
    Robertsson, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Varför ska man vara medlem?: Om betydelsen av medlemskap, ideellt engagemang och alternativa engagemangsformer i idrottsföreningar2015Ingår i: Idrottens pris: Om idrottens kostnader och medlemskapet betydelse / [ed] Christine Dartsch, Johan R. Norberg och Johan Pihlblad, Stockholm: Centrum för idrottsforskning , 2015, s. 69-114Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Två studier om idrottens pris

    ”För förr låg en Kalles Kaviar tredagarscup tidigt på sommaren, utanför högsäsong. Men nu har det blivit en femdagarscup under högsäsong. Vi konstaterade snart, att bara för min familj skulle det kosta oss tiotusen att åka med en son.” (Idrottsförälder)

    Under senare år har kostnaderna inom barn- och ungdomsidrotten blivit ett alltmer omtalat ämne. Bakgrunden ska delvis sökas i en oro för att landets idrottsföreningar successivt höjt sina medlems- och träningsavgifter med följden att alla unga inte längre har råd att vara med. Till detta kommer att den traditionella föreningsidrotten fått konkurrens av idrottsverksamheter i kommersiell regi. De nya företagen erbjuder allt från prova på-verksamhet för de minsta till breda idrottsläger och individuella spelarutbildningar på hög teknisk nivå. Denna trend har även upptagits av många idrottsföreningar med följden att dagens unga visserligen har ett ökat utbud av idrottsliga valmöjligheter att välja mellan – men endast under förutsättning att deras familjer har råd att betala.

    I denna rapport presenteras två nya studier om idrottens kostnader. I det första bidraget undersöker Stefan Wagnsson och Christian Augustsson vid Karlstad universitet hur föräldrar till idrottsaktiva barn resonerar och förhåller sig till en ökad kommersialisering av barn- och ungdomsidrotten. I den andra studien analyserar Karin Robertsson och Johan Hvenmark vid Ersta Sköndal högskola hur idrottsföreningars representanter tänker i frågor rörande kostnader, medlemskap och ideellt engagemang. De två studierna bildar en helhet. Även om de närmar sig frågan om idrottens kostnader från olika utgångspunkter, så skapar de en påfallande samstämmig bild av hur landets klubbar och idrottsföräldrar möter de nya kommersialiserings- och professionaliseringstrenderna i barn- och ungdomsidrotten. Å ena sidan framkommer att föreningsidrottens ideal och principer alltjämt har en stark ställning.

    Båda parter talar sig varma för en föreningsverksamhet baserad på öppenhet, medlemsinflytande, frånvaro av vinstintresse och låga avgifter. Å andra sidan upplever de samtidigt ett starkt marknadstryck. Idrottsföräldrarna beskriver en utveckling där höjda kostnader uppstått i takt med att cup- och träningsavgifter höjts och nymodigheter som ”camps” och ”idrottsakademier” blivit allt vanligare. För idrottsföreningarna bottnar marknadstrycket på motsvarande sätt i upplevda krav att bedriva en alltmer professionaliserad och kundorienterad verksamhet. Effekten blir en uppskruvad kommersialiseringsspiral där den traditionella föreningens ideella verksamhet i allt högre grad ersätts av marknadsmässiga lösningar och – som en konsekvens – även höjda kostnader.

    Både idrottsföräldrar och föreningsrepresentanter beskriver det rådande marknadstrycket som en sorts oundviklig samhällsprocess och ett uttryck av tidsandan. Med ett sådant synsätt bortser de emellertid från att de själva är aktörer och därmed delaktiga i att skapa de förändringar som marknadstrycket ger för svensk idrottsrörelse. Kanske är det därför mer rimligt att betrakta rådande kommersialiseringstrender som en sorts skiljeväg? Den avgörande frågan blir därmed vilken väg som svensk föreningsidrott kommer att välja. Blir valet att möta det ökade marknadstrycket genom att klubbar och förbund själva utvecklar företagslika strategier och synsätt? Eller blir vägvalet att snarare markera folkrörelsetraditionens kärnvärden av öppenhet, medlemsinflytande och ideellt engagemang? Eller finns det kanske en tredje väg där traditionella föreningsideal kan förenas med ett nytt kommersialiserat idrottslandskap?

    Båda undersökningarna har tillkommit inom ramen för Centrum för idrottsforsknings uppföljning av statens stöd till idrotten 2014.

  • 335.
    Rodin, Johnny
    et al.
    Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper.
    Åberg, Pelle
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper.
    Fatherhood across space and time: Russia in perspective2013Ingår i: Baltic Worlds, ISSN 2000-2955, Vol. 6, nr 3-4, s. 21-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 336.
    Rolf, Hannes
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Från kamp till intresseorganisation: Centralisering och homogenisering inom Hyresgästernas Riksförbund fram till 19422016Ingår i: Arbetarhistoria : Meddelande från Arbetarrörelsens Arkiv och Bibliotek, ISSN 0281-7446, nr 158 (2016:2), s. 18-25Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [en]

    This article is a comparative study of the two largest individual tenant associations in Sweden during the mid-war period. Stockholms Hyresgästförening largely resembled a political association. Combining political lobbying with housing co-operative projects, the organization tried to reform the institutional foundation of the Swedish housing market. Hyresgästernas Centralförsamling i Göteborg had a more trade union-like organizational structure, frequently employing rent strikes and blockades against the organised landlords. The merging of these two organizations within the national federation Hyresgästernas Riksförbund was not conflict-free. After the purging of radicals within the tenants’ movement and after regulated rents where imposed in legislation 1942, the tenants’ movement abandoned militancy and Hyresgästernas Riksförbund became an increasingly centralised and eventually influential actor in the Swedish corporative system that was to emerge after the Second World War.

  • 337.
    Rylander, Ann-Sofi
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "Prestationsbaserad självkänsla och åldrande": - En analys2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Abstrakt

    Studien fokuserade begreppet prestationsbaserad självkänsla (PBS) och åldrande. PBS betraktades som ett samtida problem som kan komma att öka och aktualiseras i takt med att vi åldras, då vi blir mindre benägna att prestera. Med ett ökat antal äldre och få studier som belyser PBS i relation till åldrandet och dess inverkan, ansågs temat viktigt att utforska vidare.Syftet var att öka förståelsen för prestationsbaserad självkänsla, dess effekter och eventuella koppling till psykisk ohälsa hos äldre.Utifrån en explorativ och deskriptiv ansats i form av en litteraturstudie, användes en induktiv innehållsanalys i studiet av sex vetenskapliga texter.Resultatet visade sammantaget på att PBS främst tycks ha en negativ inverkan, med en ökad sårbarhet för stress och psykisk ohälsa samt en högre konfliktgrad i nära relationer. PBS benämns som beständig och torde kunna påverka i åldrandet. Uppväxtmiljö och socioekonomisk bakgrund kan inverka i utvecklandet av PBS och vidare forskning föreslogs.

  • 338.
    Rånlund, Frida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Norrhäll, Karl
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En del av varandra: En kvalitativ intervjustudie om våldutsatta kvinnors upplevelser av en gruppverksamhet2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och enligt socialtjänstlagen skall dessa kvinnor särskilt beaktas. I den tidigare forskning vi har tagit del av finns det bristande underlag kring vilka insatser som våldsutsatta kvinnor är i behov av. Det finns även brist på forskning som undersöker kvinnornas egna upplevelser av de insatser som erbjuds. Syftet med vår studie är att genom kvalitativa intervjuer med kvinnor som varit utsatta för våld skapa en ökad förståelse för vilken betydelse det har haft för dem att delta i en gruppverksamhet genom att lyfta kvinnornas subjektiva upplevelser. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer och intervjuat fyra kvinnor som har deltagit i en gruppverksamhet. Vi hoppas att vår studie kan lyfta våldsutsatta kvinnors upplevelser av att delta i en gruppverksamhet ur ett brukarperspektiv då vi upplever att detta saknas i tidigare forskning. Vår studie har en abduktiv ansats vilket innebär att vi inte utgått från teori när vi formulerat forskningsfrågan utan i stället valt en teori kring erkännande efter att vi började bearbeta vårt resultat. Vårt intervjumaterial har analyserats med hjälp av tidigare forskning på området och Axel Honneths teori om erkännande. I vår studie kom vi fram till att kvinnorna upplevde gruppen som lyhörd och förstående. De upplevde gruppen som trygg i och med att det var en kvinnogrupp där alla hade liknande erfarenhet. Detta bidrog även till att de kände sig förstådda och mindre ensamma om sin situation. Kvinnorna uppgav även att det fått ökad förståelse för sig själva och det som skett och att denna förståelse varit viktig för att kunna bearbeta och läka från sina erfarenheter. Vi kan konstatera att våldsutsatta kvinnor är en heterogen grupp med skiftande behov. Vissa hade haft nytta av ytterligare insatser både innan och efter gruppen.

  • 339.
    Rödenhake, Erika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Genom sjukdomens ögon: Psykisk ohälsa hos äldre ur ett livsloppsperspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens övergripande syfte är "Att ur ett livsloppsperspektiv beskriva och analysera äldre personers erfarenheter av och berättelser om psykisk ohälsa och hur de upplever att den påverkar åldrandet". De ursprungliga frågeställningarna var: "Hur upplever äldre personer att åldras med psykisk ohälsa?" och "Hur kan psykisk ohälsa bland äldre förstås ur ett livsloppsperspektiv?". Under studiens gång utkristalliserades en tredje frågeställning som ett analytiskt resultat av datamaterialet. Den lyder: "Vilka livsstrategier använder dessa personer för att hantera sina liv med psykisk ohälsa?"

    Sex personer mellan 65 och 85 år intervjuades om sin subjektiva erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa. Intervjuerna var semistrukturerade och livsloppsorienterade för att fånga livets sammansatta dynamik och upplevelsen av att leva ett långt liv med psykisk ohälsa.

    De viktigaste resultaten pekade på en mycket stark identifikation mellan sjukdom och person som också format intervjupersonernas berättelser om och upplevelser av det levda livet. Det blev också tydligt att ett långt liv med psykisk ohälsa påverkar livets helhet.

  • 340.
    Rödenhake, Erika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vinter på ålderns höst: En empirisk studie om övergepp mot äldre i nära relationer2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur övergrepp mot äldre i nära relationer kan se ut, skillnader mellan könen och skillnader mellan yngre respektive äldre, samt att diskutera möjliga åtgärder inom området. Svensk forskning har visat att 16 % av kvinnorna och 13 % av männen efter sin 65-årsdag har utsatts för någon form av övergrepp. Det är således ett viktigt ämne. Kvalitativ metod och induktiv ansats utgjorde de övergripande metoderna. Med hjälp av litteratur och informanters kunskap har problemområdet utforskats. I huvudsak svensk, men i viss grad, nordisk litteratur användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre informanter och tre studier utforskades. Genom dessa genererades resultatet som sammanställdes och analyserades med hjälp av tidigare forskning och teorierna socialkonstruktionism och ålderism. Studien begränsades genom att svensk forskning i huvudsak användes. Anledningen till detta var att studien syftade till att undersöka svenska förhållanden. De övergrepp äldre utsätts för av vård- och omsorgspersonal och de övergrepp äldre utsätter varandra för på särskilda boenden inkluderades inte. Jag valde att titta både äldre mäns och äldre kvinnors utsatthet för övergrepp. Några av slutsatserna var att äldre kvinnor i högre utsträckning än män utsätts för övergrepp i nära relationer och att förövaren oftast är en man. Inom parrelationer var skillnaden mellan könens utsatthet för övergrepp marginell. Genusperspektiv saknas ofta när ämnet diskuteras. Ytterligare en slutsats som drogs var att avsaknad av forskning och statistik inom ämnet utgör ett stort problem.

  • 341.
    Sandebjer, Lise
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Dagens Nyheters skildring av pappamånadernas införande: en diskursanalytisk jämförelse av år 1995 och år 20022013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att undersöka och förstå hur Dagens Nyheter diskursivt skildrar införandet av den första pappamånaden år 1995 samt införandet av den andra pappamånaden år 2002. Vidare är syftet att jämföra de båda perioderna för att se om och hur diskurser och motdiskurser har förändrats. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på 102 artiklar publicerade i Dagens Nyheter åren 1994-1996 samt åren 2001-2003. För att utläsa och kategorisera diskurser och motdiskurser i empirin används en diskursanalytisk modell. Studiens resultat visar att det i huvudsak är tre diskurser som är rådande vid de jämförda tidpunkterna: jämställdhetsdiskursen, valfrihetsdiskursen och pappadiskursen. Förhållandena inom diskurserna och förhållanden mellan de rådande diskurserna har förändrats över tid.  Framförallt har jämställdhetsdiskursen fått ett mer feministiskt perspektiv och valfrihetsdiskursen är vid pappamånad två mer fokuserad vid individens valfrihet och mindre vid familjens självbestämmande. Pappadiskursen har förändrats minst och fokus vid pappans ”lust och önskan” finns vid båda tidsperioderna och diskursen om pappans rättigheter är den som starkast står mot förändringar.

    Resultatet tolkas dels utifrån Foucaults teori om diskurser samt ställs mot tidigare forskning inom området. Studien visar att diskurser skapas och reproduceras på ett strukturellt plan där välfärds statens organisering, dess institutioner och massmedia är en del i den normering som sker och påverkar hur vi förhåller oss till och ser på vår omgivning.

  • 342.
    Santana Santana, Arminda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tejne, Linn
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ärenden i högar: En kvalitativ studie om hur psykisk ohälsa hos socialsekreterare leder till långtidssjukskrivningar2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa har ökat drastiskt de senaste decennierna och är idag en av de främsta anledningarna till varför individer blir långtidssjukskrivna. Socialsekreterares arbetssituation har under de senaste åren uppmärksammats allt mer och debatten har till stor del kommit att handla om den höga arbetsbelastningen inom yrket. Psykisk ohälsa för socialsekreterare är ett växande problem och trenden tycks vara svår att bryta. Syftet med den här studien har varit att skapa en ökad förståelse kring varför socialsekreterare blivit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa samt ta reda på om det går att urskilja gemensamma faktorer i socialsekreterarnas berättelser. För att besvara studiens syfte har två frågeställningar varit aktuella. Dels vilka faktorer som sjukskrivna socialsekreterare identifierat föranlett deras psykiska ohälsa som lett till långtidssjukskrivning och dels hur långtidssjukskrivna socialsekreterare beskriver sina individuella upplevelser innan, under och efter sin sjukskrivning. Metodvalet har varit av kvalitativ design där åtta långtidssjukskrivna socialsekreterare spridda över hela landet genomförde intervjuer via mail genom en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet delas upp och presenteras i tre teman; socialsekreterarens arbete som berör socialsekreterarnas beskrivning sin arbetsplats på socialtjänsten och de faktorer i organisationen som påverkat deras arbetssituation. Här presenteras även socialsekreterarnas bild av hur de ser på socialpolitikens påverkan av deras arbete. I temat socialsekreterarens yrkesroll presenteras de resultat som berör hur socialsekreterarna upplever och identifierar sin yrkesroll. I det tredje temat socialsekreterarens individuella upplevelser presenteras de resultat som berör de personliga reflektioner som socialsekreterarna har kring sig själva och sin framtida roll som yrkesverksam socialsekreterare. Studiens resultat visar att faktorer på arbetsplatsen i stor utsträckning påverkat individens psykiska ohälsa. Det framgår tydligt att organisatoriska strukturer, yrkesrollens komplexitet och individuella ideal har påverkat och föranlett att socialsekreterarna blivit långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. I uppsatsens avslutande del diskuteras flera komponenter med utvecklingspotential som möjliga bidragande lösningar på den problematiska situationen som gjort dessa socialsekreterare sjuka. Socionomutbildningen, ledarskap och kompetensutveckling är områden som utmanas i vår diskussion.

  • 343.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnrättens grunder2017 (uppl. 6 rev. och uppd.)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 344.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnrättens grunder2014 (uppl. 5 rev.)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 345.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Best interests of the child2013Ingår i: Oxford bibliographiesArtikel, forskningsöversikt (Refereegranskat)
  • 346.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Föräldraansvar i välfärdsrätten: om vårdnad, vårdnadstvister och barnskydd2013 (uppl. 1)Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 347.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hur ska en vårdnadshavare göra för att få hem ett barn som varit placerat för samhällsvård?2015Ingår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 2015-16, nr 1, s. 187-192Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 348.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”Lagförslag kan ge fler övergrepp”2016Ingår i: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, nr 2016-03-02Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 349.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Män i tvister om vårdnad, boende och umgänge: bilaga 182014Övrigt (Övrigt vetenskapligt)
  • 350.
    Schiratzki, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Stöd och service till barn med vissa funktionsnedsättningar: kartläggning av hur tillämpningen av LSS stämmer överens med barnkonventionen och de tilläggsprotokoll som Sverige tillträtt2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]
    • Regionala skillnader i tillämpningen av barnperspektivet tolkat som beaktandet av artiklar 3 och 12 barnkonventionen respektive 6 a § LSS eller 8 § 2 st. LSS.
      • Tre av kommunerna i glesbygdslänet beaktar inte barnperspektivet i något av de granskade besluten.
      • I besluten från de övriga kommunerna uppmärksammas barnperspektivet.
      • En av kommunerna i glesbygdslänet genomför barnkonsekvensanalyser.
    • De regionala skillnaderna i tillämpningen av LSS aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 2 om icke-diskriminering, dvs. om barn får sina rättigheter tillgodosedda på ett likartat sätt i hela landet.
    • I åtta beslut förekommer uppgifter om främst stressrelaterad ohälsa hos föräldrarna. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artiklarna 6 om liv och överlevnad, 23 om funktionshindrade och barnkonventionens inledning, dvs. konventionsstaternas åtagande att till det yttersta av sin förmåga säkerställa barnets överlevnad, ge ansökt bistånd kostnadsfritt samt ge familjen nödvändigt skydd och bistånd.
    • I flertalet beslut kombineras barn- och familjeperspektiv i enlighet med artikel 3 om barnets bästa, artikel 5 om föräldrarnas ledning vid utövandet av de rättigheter barnet tillerkänns enligt konventionen samt barnkonventionens inledning p 5 om familjens skydd och bistånd.
    • I fyra beslut motiveras insatsen enbart med föräldrars behov av avlastning och goda levnadsförhållanden för det berörda barnet. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 3 barnkonventionen.
    • Föräldraansvar berörs i tre beslut.
    • I flertalet beslut har samtal med barnet genomförts i enlighet med artikel 12 om barnets rätt att bli hört alternativt finns uppgifter om barnets åsikter och/eller en förklaring till varför ett möte inte ägt rum.
    • I åtta beslut saknas uppgifter om barnets åsikter eller en förklaring till varför sådana uppgifter saknas. Aktualiserar frågan om brister i förhållande till artikel 12.
    • Barnkonsekvensanalyser ökar användningen av barnperspektiv samt barns synlighet i beslut och tillhörande utredning.
45678910 301 - 350 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf