Change search
Refine search result
123 51 - 100 of 104
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 51.
    Kim, Lovisa
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    "... så här är det bara": Adoptivföräldrars tankar och känslor om barnets bakgrund2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Adoptive parents need to be able to reflect on the interaction with the child, both from the perspective of their own relational experience with the child and from the perspective of the previous experience of the child. This essay explores five adoptive parent´s thoughts and feelings about their children’s background. It also looks into how they think that the children’s background influences their way of expressing their needs and how this makes the parents feel. Data has been collected through semi-structured interviews which have been analyzed using thematic analysis. The thoughts and feelings around the children’s background mainly concerns how the children were taken care of prior to the adoption and the birth parents. The parents expressed feelings of sadness and sorrow regarding how the children were taken care of prior to the adoption. Thinking of how it could have been for the children gave rise to strong emotions. The parents expressed sympathy and sorrow but also rivalry, envy and anger towards the birth parents. They describe different behaviors’ and expressions that the children have and how they think that these may be related to the experiences the children had prior to the adoption. The parents describe what the children’s behaviors and expressions arouse within themselves. They tell about strong somatic and dissociative reactions, feelings of guilt, uncertainty and insufficiency. The parents also describe how the interaction with their children reminds them of painful experiences from their own childhood. The accounts show the importance of the parents´ ability to mentalise and how they think about needs that the children don´t express.

  • 52.
    Klein, Antonia
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Hur resonerar terapeuter i den offentliga sjukvården kring svårigheter att arbeta med trauma?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to investigate how psychotherapists within the Swedish health service perceive difficulties in working with trauma. The research questions were how do therapists perceive difficulties in working with trauma; what are their emotional reactions; what are their views concerning supervision, peer support and the organisation within which they work; what thoughts do the therapists have concerning culture, language and the use of interpreters. Semi structured interviews were conducted with five psychotherapists who work in municipal health centers and psychiatric outpatient clinics. The interviews were recorded, transcribed and analysed using thematic analyses. The results show that in general the therapists experienced traumatised people as a difficult group of patients and they felt a need for increased levels of supervision and training. They also experienced difficulties arising from the fact that patients were often moved frequently between different health services. The results also showed that they experienced difficulties due to cultural differences and working with interpreters. Limits on treatment duration and under staffing also contributed to difficulties. The relationships between symptoms and the dialectics of trauma and the fact that patient group are often passed between health services and experienced as a difficult were discussed.

  • 53.
    Kärn, Hillevi
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Allians i familjeterapi: Fyra familjeterapeuter i en fokusgrupp2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    International research shows that all established psychotherapy is equally effective and that the outcome is influenced by capacities of the therapist and client as well as the relationship between them. The aim of this study was to identify meaning to the phenomenon of alliance in family therapy and the study was carried out with four family therapists in a semi-structured focus-group. The study showed that alliance in family therapy is an interplay field including two relation levels such as frame and interaction. The two levels comprised the aspects of familiarity, asymmetry, relation to several, consensus, presence and affectedness. The result also showed that alliance in family therapy is about several alliances between therapist and client in different systems. The question raised in the study deals with the relevance to use the concept alliance in family therapy on client systems beyond an individual? Suggestions for continued research are to study the phenomenon of alliance in family therapy from an intersubjective perspective.

  • 54.
    Lagerkranz, Irja
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Familjers upplevelser av hembesök inom barn- och ungdomspsykiatrin2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Within child and adolescent psychiatry (BUP) in Stockholm County Council there are four ”Between care” clinics, strengthening the Outpatient services and they work intensively with families in their homes and/or immediate environment. 

    Questions: The purpose of this study is to increase understanding and knowledge about how families who had contact with BUP ”Between care” experienced home visits and the overall treatment provision they received. The research questions are: How do families experience home visit as a method of providing treatment? How important is location for treatment? How did the relationship between the therapist and the family develop? What was the outcome of the treatment intervention? 

    Method: Six families participated in the study which carried out using semi-structured interviews. The answers are presented in a condensed and summarized format for the following areas: home, treatment and relationships. 

    Results: The results showed that parents saw mainly practical advantages of home visits, and did not feel uncomfortable receiving the therapist in their own home. Parents, by and large, had more positive perceptions of the home visits than those experienced by the children, but did not perceive the location to influence either the relationships nor the treatment to a great extent. The negative responses and reflections that emerged during the interviews focused mainly on the outcome of the entire intervention. 

    Discussion: The families who at the time of the interview were still in a difficult situation did not consider the intervention of BUP ”Between care” helpful to them. During the interview they mentioned shortcomings they experienced in treatment and in their contact with therapists, views that they had not previously expressed during the on-going contact. A development of BUP ”Between care” would be of great importance to better capture families reflections and experiences while undergoing treatment.

  • 55.
    Larsen, Kristina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Ett psykologiskt perspektiv på patienter med handikappande tinnitusbesvär2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Psychological factors are relevant to tinnitus distress and there are similarities with cronical pain. This study examines alexethymia, distressing life events, depression and anxiety in a group of hearing patients with impairing tinnitus distress. In total 49 hearing patients at the clinic of Hearing and Balance was investigated with TAS(20) (Toronto Alexithymia Scale) and HADS (Hospital Anxiety and Depression Scale) and answered a question about distressing life events. They all estimated their tinnitus distress as severe on the THI-scale (Tinnitus Handicap Inventory). They were compared with a group of 54 non patients. The prevalence of alexithymia was significant higher in the patient group than in the control group. The prevalence of distressing life events as well as the degree of depression and anxiety was also significally higher in the patient group than in the non patient group. The study includes only patients who has estimated there tinnitus distress as severe. The result of the study indicates that this group would benefit of psychological treatment.

  • 56.
    Larsson, Louise
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Motorväg till det omedvetna?: Fem psykoterapeuters upplevelser av att lära sig arbeta med Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna känslomässiga konflikter innebär ofta terapiprocesser som varar över lång tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssätt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga läggning. Många arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhållningssätt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod är ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien är att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lära sig arbeta efter en specifik metod med fokus på affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

    Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas upplevelse av att lära sig arbeta med metoden, deras beskrivning av skillnaderna mellan sitt tidigare arbetssätt och det nya samt hur utbildningen påverkat deras syn på vad som är verksamt i psykoterapi.

    Metod: Fem psykoterapeuter som gått Patricia Coughlin Della Selvas treåriga ISTDPutbildning har intervjuats.

    Resultaten visar att terapeuterna upplevde ISTDP metoden som mycket komplicerad att lära sig. Att frångå sitt tidigare mer intuitiva, inväntande arbetssätt har varit svårt. Det aktiva arbetet med försvaren och metodens multifokus kräver mycket av både terapeut och patient, men ger enligt terapeuterna utdelning i form av snabbare positiv förändring för patienten. Terapeuterna anser att ISTDP-utbildningen har givit dem färdigheter och trygghet att arbeta på ett mer aktivt sätt som når fram till bortträngda minnen och affekter och blir till hjälp för patienten. Terapeuternas övertygelse om vikten av att affekter genomlevs i terapirummet har förstärkts under utbildningen. De påtalar också metodens skarpa fokus på intrapsykisk konflikt samt tydlig överenskommelse med patienten kring vad man ska arbeta med som verksamma faktorer.

    Slutsatser: Att lära sig arbeta med ISTDP upplevs som komplicerat och känslomässigt omvälvande. När man väl blivit förtrogen med metoden ger det aktiva, direkta arbetssättet enligt terapeuterna möjlighet att ta sig dit man har för avsikt att komma i patientarbetet, nämligen till genomarbetning av omedvetna minnen och affekter. En alltför inväntande och försiktig terapeutisk hållning upplevs hindrande för den terapeutiska processen.

  • 57.
    Leandersson, Eva
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Avgörande ögonblick/vändpunkter i psykoterapi2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    What is the crucial turning point in psychotherapy? This is a qualitative study of patients' experiences of the crucial moments/ turning points in their psychotherapy. This study examined patients' experiences and their description of these. The method is phenomenological and is called the EPP- method. The six informants have all attended more than 25 hours of therapy they have all attended psychodynamic therapy. The results revealed no crucial moments/ turning points such as "aha moment". Instead the patients emphasized turning points and insights over time. Two common features emerged in the material. The patients emphasized how they due to the therapy became aware of how they have been stuck in patterns and defense systems due to their early object relations. The patients also emphasized the importance of a "private room" of their own where they could meet themselves together with the therapist.

  • 58.
    Lindgren, Annika
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Terapeutintervention och känslouttryck hos en ungdom i anknytningsbaserad familjeterapi: en fallstudie2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: The goal of Attachment-based family therapy (ABFT) is to create a stronger attachment between adolescents and their parents through youth disclosure of emotions related to attachment failures. The focus of this study is on the therapeutic work with emotions.

    Research question: Which therapist interventions contribute to the emotional expression of the adolescent in ABFT?

    Method: In this qualitative case-study a number of videotaped sessions of an ABFT have been observed and analyzed in order to determine which therapist interventions precede emotional arousal.

    Results: When the therapist asks or encourages the adolescent disclosure of the well prepared core conflict themes, and at the same time supports the parents in empathic responses and questions, it is possible to see an increase in youth emotional arousal as long as the interventions involves the adolescents more or less implicit emotions. There was almost no emotional arousal in the sessions where the adolescent was alone without parents.

    Discussion: Most important for an increase in emotional arousal was not single therapist interventions, but instead the collaborative work with the family to create a shared goal for the therapy centered on the emotionally loaded core conflicts. The results seem to underline the importance of thoroughly worked throw alliance sessions with both parents and adolescent.

  • 59.
    Loftén, Pernilla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Vad var det som hände?: En inventering av ett familjeprojekt under åren 2008-2009 på barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    During the years 2008-2010 a family treatment project was run at the child and adolescent psychiatric clinic in Stockholm. Twentyfour families were enrolled in the project and six therapists were involved. The project involved families, including siblings, related to the identified patients to a greater extent than in conventional inpatient care. The sessions had an intensity of three hours a day, three times a week, for three weeks. Through a qualitative study involving interviews with a sample of the participants the experiences and consequences of the project was explored. Respondents described positive changes, especially as regards the relations in the family. Parents expressed that they acquired a different understanding of their children while the children felt more understood than before. The collaboration between the families and the professionals at the clinic seems to have been of great significance to the participants. Ratings on the Client Satisfaction Questionnaire corroborate the positive results of the interviews.

  • 60.
    Lundmark, Inger
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Klinisk hypnos inom familje- och parterapi: En explorativ studie2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Purpose: To increase knowledge on clinical hypnosis within the context of family/couples therapy. Questions: To what extent is hypnosis utilized? When? For what reasons, and how? Method: Qualitative, explorative. 10 interviews were made.

    Results: Insight is given in systemic hypnotherapy, which could form a preliminary to further research. Scope: Hypnosis is used in 0 - 100% of cases, most common in 40 - 50 %. When: For depression, anxiety, affective-, communication-, sex & relationshipproblems, with dissociative clients, trauma, eating disorders, clients with autistic traits or bodily symtoms; pain, gastrointestinal problems, high blood pressure. Hypnosis is especially rewarding when family is affected by the problem. Reasons: Hypnosis is salutogenic, adds tools for interaction and processing that reach nonverbal levels, can give body reactions. Hypnosis is regarded gentle, healing, increasing efficiency. Hypnosis often gives positive, restful experiences, for clients and therapist. Hypnosis facilitates working alone. How: Direct and indirect hypnosis is used, with or without family present, based on the clients needs . The term clinical hypnosis dominates, allthough "visualization, mental image, imaginative exercise, reverie technique etc." appears to not arouse prejudice. Hypnotic techniques are exemplified.

    Discussion: Method and issues are well fit. The result is supported by earlier research/theories, pointing to news; scope, the importance of the possibility to work in silence, with escorts, reduction of sedatives, selfhypnosis, restfulness for the therapist. Why the method is not further spread, researched is discussed. Scientific studies of hypnosis are requested.

  • 61.
    Lövgren-Wiklund, Guiye
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Diagnosens betydelse: en studie om personer med bipolär sjukdom2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De psykiatriska diagnoserna har ökat i antal det senaste decenniet. Hur påverkas en individ av att få en psykiatrisk diagnos? Bipolär sjukdom tillhör gruppen psykiska sjukdomar och kännetecknas av växlingar mellan förhöjda stämningslägen såsom mani eller hypomani samt perioder av depressioner. Sjukdomen delas in i bipolär I och II, där bipolär I är den allvarligare varianten. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilken betydelse diagnosen haft för individer med bipolär sjukdom. Åtta personer, sex kvinnor och två män mellan 39-65 år (medelålder 51.6) diagnosticerade med bipolär sjukdom I eller II intervjuades. Svaren bearbetades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultatet visar att diagnosen haft en klart övervägande positiv betydelse. De huvudteman som framkom var förklaring, förståelse och acceptans, samt adekvat behandling. De samstämmiga uppfattningarna om att diagnosen haft en stor positiv betydelse förklaras bland annat av att majoriteten av deltagarna levt i många år utan rätt diagnos, vilket i sin tur inneburit många år inom den psykiatriska vården utan att få rätt hjälp. Rätt diagnos har inneburit rätt behandling, i synnerhet medicinskt, men även via psykoedukativa och psykoterapeutiska insatser. Rätt typ av behandling har därmed medfört en balans i livet, där funktionsförmågan förbättrats avsevärt, och livskvalitén ökat. Ett fåtal negativa konsekvenser av diagnosen framkom i två teman; initiala effekter av diagnosen samt diagnosens begränsande effekt.

  • 62.
    Macek, Ivana
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Från allians till aktiv autonomi: En kvalitativ studie av förändringar i handledarstilen2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Trotts att handledningen anses vara en vital del av psykoterapeutisk utbildning, är inte utbildning av handledare en självklarhet, och mera forskning behövs kring vad som utgör en bra handledarutbildning.

    Syfte: Den här undersökningen hade för huvudsyfte att analysera eventuella förändringar i handledarstil hos en handledarkandidat under S:t Lukas utbildningsinstitutets handledarutbildning 2008-2009.

    Metod: Materialet bestod av transkriberingar av handledarens tre handledningstimmar med den handledde terapeuten från början av handledarutbildningen, och tre från slutet. Med hjälp av grundad teori togs fram kategorier som beskrev handledarstilen ur fyra aspekter: styrning, allians, inlärningsstil, och fokus.

    Resultat: Jämförelse mellan handledarstilen i början och vid slutet av utbildningen visade på en ökad aktivitet hos handledaren, fr.a. i undersökning och hållandet av fokus på viktiga teman. Tydliggörande minskade. Mot slutet av utbildningen ökade också handledarens tillit på alliansen, som tålde mer brott. Fokus för handledningen var mer på patienten i början av utbildningen, medan mot slutet av utbildningen ökade fokus på terapeuten så att den var lika stor som fokus på patienten. Resultaten diskuteras i relation till litteratur och forskning.

  • 63.
    Malmberg Ekdahl, Anna
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapi i fjärde åldern2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The National Board of Health and Welfare has found that older peoples mental health is a neglected area, despite the fact that many older people suffer from mental health problems and calls for alternative treatment to medication. It also notes that there are no studies of the efficacy of psychotherapy for people at older ages, which may partly be due to the fact that many studies have an age limit of 75 years. Previous studies also show that psychotherapists prefer to receive younger clients in the psychotherapeutic treatment. The study is a description of some therapists experiences of psychotherapeutic work with people who are 75 years and older. Seven psychotherapists interviewed in this qualitative study in which data collection was done through semi-structured interviews were analyzed by thematic analysis. What is perceived to be more predominant theme for this age group is loss and shame attached to loss. There are many thoughts concerning the existential issues but topic concerning their own dead seems to occur to a very limited extent. It also emerges that all therapists in the study sees the need and usefulness of psychotherapy for older people but it usually involves very short therapies, between one to ten times.

  • 64.
    Malmström, Linnea
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    "Upp till fyra samtal" - psykoterapeuters arbete med unga vuxna i counselling2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Young adults seek help for their psychological problems to an increasing extent. Finding effective forms of therapy is of great importance for this group. At the S:t Lukas office in Stockholm, young adults aged 18-29 are offered “Up to four sessions” – a problem focused form of counselling. By learning more about how the therapist works with and experiences this counselling, the support for the target group might be further improved. Research questions: How do the therapists at S:t Lukas office in Stockholm work in counselling with young adults? What are their experiences from working with the method and the target group? Method: A qualitative, descriptive method was used, where data was collected through recorded semi-structured interviews. When processing the data a thematic analysis was applied. Results: The study shows that the therapists’ ways of working differ in how they handle the frame and what kind of interventions they use. The therapists all experience a strong countertransference, often conflictual, but they do not express any need for supervision. Deviations from the original method were also found in the outer frame, mainly in the lack of supervision. Discussion: The therapists’ different ways of working were discussed and also how the method seems to have changed from its original model. The reasons why the therapists do not express any need for supervision were discussed in relation to the complex target group and organizational factors.

  • 65.
    Meakin, Eva
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Anhörigas reaktioner på att en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Manipulation är ett gemensamt drag i sekteristiska rörelser som vill ta bort jag-identiteten och ersätta den med något annat. Syftet med studien var att belysa vilka reaktioner anhöriga får då en nära familjemedlem är med i ett religiöst sekteristiskt sammanhang. Metoden är kvalitativ med interaktiv induktion. Öppna, icke standardiserade intervjuer som följt en temaguide gjordes utifrån ett snöbollsurval som sedan analyserades på gruppnivå efter de riktlinjer Grounded Theory har. Metoden är vald därför att det finns litet forskning på området och är särskilt lämplig när sociala processer ska undersökas. Åtta intervjuer genomfördes, fem män och tre kvinnor. Dessa personer har eller har haft sina barn, barnbarn, make/maka, föräldrar eller syskon i olika religiösa sekteristiska sammanhang. De religiösa sammanhang som avses är Knutby, Livets Ord, Jehovas Vittnen och Plymouthbröderna. Resultatet visade att man förlorade en nära familjemedlem i ett religiöst sekteristiskt sammanhang och att detta är en stor förlust. Det är en komplex och kaotisk situation för de anhöriga som innebär sorg som tar sig uttryck i ilska, förtvivlan, rädsla, hopplöshet, skuld, skam, avståndstagande från religionen. De anhöriga strävar efter att hantera konsekvenserna där mer eller mindre medvetna strategier används för att överleva. De egna psykiska resurserna och meningsfullhet i livet är avgörande komponenter för hur de kommer att må.

  • 66.
    Melcher, Ulrica
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Tonåring med en döende förälder: Tonåringars retrospektiva upplevelser2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Background: Being a teenager living with a dying parent is well known to be distressing with a significant impact on teenagers’ psychological well-being. To support teenagers and prevent long-term psychological consequences we need to find out more about teenagers experiences.

    Aim: How do teenagers experience living with a terminally ill dying parent?

    - Experience of their own life circumstances

    - Experience of their family life circumstances

    - Experience of participation

    - Experience of preparation

    Method: Repeated qualitative interviews were conducted with ten teenagers who had lost a parent within a year. The parent had received specialist palliative care by the time of death. Qualitative content analyses (Hayes 2000) were used for analyses of the result.

    Results: All teenagers experienced increased responsibility. While carrying this responsibility they experienced loneliness and tried to adjust to the situation in different ways by being loyal to their parents. In their process to understand that the parent is dying they prepared by observing and trying to make sense of the illness symptoms they notice. To deal with these experiences support has been determinant for how they deal with the experiences.

    Discussion: All teenagers had poor knowledge of how illness and treatment influenced their parent. That might have led to experiences of responsibility and loneliness. To prepare for the death of their parent and decrease these experiences, the parents and teenagers need increased support from healthcare.

  • 67.
    Milusic, Zoran
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Relationen inom psykoterapin: betydelsen för psykoterapin utifrån psykoterapeutens perspektiv2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med denna studie var att öppna diskussion och belysa den genuina, naturliga relationen mellan terapeuten och patienten under terapin och relationens roll i den terapeutiska processen.

    Frågeställningar: De är baserade på frågor om relationen som begrepp, inställning till personlig öppenhet (Self-Disclosure), relationens betydelse för terapin i relation till terapeutisk teknik och teoribygge, och frågor om roller i skapande och upprätthållande av relationen i terapin.

    Metod: Studie är kvalitativ och genomfördes som ensemistrukturerad intervju med fem terapeuter av olika rinriktning och olika erfarenheter inom terapeutiskt arbete. Tre av dem var kognitivt orienterade medan två hade dynamisk bakgrund. Materialet analyserades, strukturerades och valdes utifrån frågeställningars ämne och tillåtet utrymme.

    Resultat: I studien framkom att relationen inom terapi anses som oundviklig del av terapiprocessen och att en god relation mellan patient och terapeut gynnar terapin och terapins utfall.

    Diskussion: De intervjuade terapeuterna beskrev ett mer öppet, fritt, flexibelt sätt att bemöta människan och att använda sin egen person med sin genuinitet samt en mer jämlik ställning mellan terapeuten och patienten. Slutsats blir att relation har betydelse bland terapeuter och betecknas som en av de viktigaste tredskapen i psykoterapi.

  • 68.
    Moilanen, Harry
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Affektfokuserad psykoterapi: Effekter av en metodhandledning i grupp2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Affect-focused psychotherapy is on the march in the western world and the research indicates good results. Furthermore, supervision is a valuable element for many professionals, especially for psychotherapists. There is much research on supervision in general, however, there is not much research on the effects of group supervision. The purpose of this study was to investigate what the theoretical training and method group supervision in affect-focused psychotherapy have come to mean for the five participating psychotherapists, and to see how they make use of affect-focused psychotherapy. The method used in the study has a qualitative approach and it is based on semi structured interviews. The results show that method supervision was very important. All respondents said they were satisfied with the method supervision, although many times it was emotionally challenging. All said they were interested in affect-focused psychotherapy, and had great use of the method and its various elements with their patients. However none used the method in a pure manner in their clinical activities.

  • 69.
    Morin, Magdalena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Anknytningsbaserat behandlingsarbete på HVB-institution.: Förutsättningar för förändring2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: There is a lack of research in the field of HVB-institutional care. In this study Environmental therapy treatments in HVB institutions are examined. The author is interested in what a attachment-based treatment can look like in the day to day work of the treatment-center therapists.

    Question: How do treatment-staff create the conditions for young people to have the opportunity to develop an attachment?

    Method: Through in-depth interviews with five treatment-center therapists about their work in unstructured environmental therapy, the author wishes to contribute to the understanding and significance of attachment-based work in HVB-institutions. The interviews have been analyzed with the help of predetermined

    aspects of attachmenttheory. These four dimensions, which describe different aspects of responsiveness in parent-child interaction, are assumed to be the foundation upon which it is possible for attachment to occur.

    Result: In the explanations, given by the staff, there are examples and descriptions of interaction which can be attributed to all four dimensions.

    Discussion: The author believes that they can demonstrate that there is a conscious effort to create the conditions under which it is possible for an attachment to occur. The result of this study corresponds with research which exists today. Research has shown that most therapeutic treatments are effective, regardless of the methodology. A good alliance is decisive for determining a positive result. To be able to work with attachment-based problems, there needs to be focus on achieving a strong relation between the therapist and the client. What remains is to look at which young people would benefit from an attachment-based treatment and which are in need of other treatments and in such cases, what are these?

  • 70.
    Munk, Lykke
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    De sista samtalen bortom orden: Sjuksköterskors upplevelse av vårdens stöd till livets slut2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas.

    Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. – Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? – Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? – Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? – Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst?

    Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice.

    Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet. Trots kroppens förfall finns förutsättningar att vårda patienten med värdighet till livets slut. Det uppstår emotionella band mellan patienterna och de legitimerade sjuksköterskorna som varar till livet slut. Konst, musik, litteratur och andlighet är betydelsefullt för patienternas förmåga att uthärda det svåra lidandet. På Hospice bejakas livet och döden betraktas som en normal process.

    Slutsatser: De legitimerade sjuksköterskorna uppvisade en hög samstämmighet i sina svar och en gemensam vård filosofi, där samtalet var en viktig länk inom den palliativa vården. Det ar höga ideal om en värdig död och arbetar hårt för att främja detta mål. Samstämmigheten kan beror på ett urval av sjuksköterskor med stort engagemang, känsla för mening och syfte med sitt arbete samt personlig inre mognad. Den palliativa vårdens filosofi kan fördjupas genom fortsatt forskning och utveckling, vilket skulle kunna leda till en egen specialitet, Palliativ Medicin.

  • 71.
    Nikula, Helena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapi med hypnos: klientperspektiv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Aim: This paper examines the clients experience of hypnotherapy and which factors have been beneficial for their process and which have hindered. The aim is to increase understanding and knowledge of clients´ experience of hypnotherapy.

    Questions: How did the clients experience hypnotherapy? Which factors had been beneficial and which factors did hinder the therapy?

    Method: Qualitative interviews were conducted with six clients who had attended hypnotherapy. Thematic analysis was used to analyse the results.

    Results: The clients experienced that the method of hypnosis had helped them to get in contact with a deeper level within themselves. They felt a reduced control and dared to get closer to painful memories. Despite of the difficult issues clients worked on during their therapy sessions, they felt they had the opportunity to settle themselves before they left the therapy session. The clients own motivation and the fact that they had the chance to focus on one specific theme contributed to the therapy.

    Discussion: Hypnosis as a part of psychotherapy helps the clients to get in contact with their inner pictures, feelings and memories. Hypnotherapy helps with processing and recovery.

  • 72.
    Niva Printz, Anna
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapi och identitetsförändring: - från kriminell till ickekriminell livsstil2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad motiverar en kriminellt belastad person att bryta sin brottsliga bana och söka psykoterapi som en del av den processen? Syftet med föreliggande uppsats är att öka förståelsen för psykoterapins plats i en identitetsförändringsprocess. Frågeställningarna som studien vill undersöka är: tidigare kriminellas motiv till att söka psykoterapi, deras förväntningar på vad psykoterapin ska hjälpa dem med, samt skäl för att ta avstånd ifrån eller återgå till ett kriminellt liv. Studien är en kvalitativ, explorativ undersökning som utgår ifrån intervjuer med fyra personer som själva har sökt psykoterapi efter avtjänade fängelsestraff. Resultatet visar att motiven för att lämna kriminaliteten var primärt de anhöriga, en vilja att inte förlora mer relationer, tid, arbete och boende, en rädsla för att dö samt en ökad personlig mognad. De har valt att gå i psykoterapi för att få hjälp att stoppa sitt kriminella beteende genom kontroll och prevention. Vidare att få bearbeta sina tidigare upplevelser och känslor samt få hjälp med återanpassningen till samhället; bli rehabiliterade. Psykoterapin påverkade och stärkte identitetsförändringsprocessen. Motiven för att tidigare välja kriminalitet var ett behov av att slippa ångest, maktlöshet, frustration, utsatthet och stämpling. Ytterligare skäl var få känna kicken, välbehaget och gemenskapen. Slutsatserna är att för att en förändring ska vara möjlig behöver den kriminella identiteten vara uppluckrad varför behandling under anstaltstiden sällan blir verksam. Det kriminella, mot förändringen konkurrerande, normsystemet behöver vara tillräckligt försvagat. Psykoterapin och psykoterapeutens plats i en identitetsförändringsprocess blir att vara ett stöd i den mest sköra fasen, i det vakum som uppstår när sociala band i övrigt är svaga och den nya identiteten ännu inte är tillräckligt stadigt förankrad. Den känslomässiga kopplingen till de behov och känslor som kämpar emot varandra i förändringsprocessen behöver benämnas och bearbetas.

  • 73.
    Norberg, Pär
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Om det där som inte blev sagt: En kvalitativ studie efter avslutad psykodynamisk psykoterapi2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Många människor har efter avslutad psykoterapi tankar om densamma. Kanske fanns det ämnen som inte kom att benämnas, eller om de överhuvudtaget benämndes kom att göra det i begränsad utsträckning. Uppsatsen bygger dels på en empiriskt genomförd undersökning och dels på litteraturstudier. Det är en kvalitativ studie med halvstrukturerade frågor och meningskoncentrering. Fem personer har intervjuats, minst sex månader har gått sedan psykoterapin avslutades. Syftet med studien är att undersöka de processer som utifrån ett patientperspektiv ligger bakom att visst material inte aktualiserats i psykoterapin. För att göra intervjumaterialet överskådligt delades det upp i två dimensioner. Den första dimensionen beskriver de faktorer som förorsakat den förändrade upplevelsen av terapin. Den andra dimensionen beskriver de processer som hindrar att viktigt material aktualiseras. Dessa hinder handlar dels om specifika hinder som har med den psykoterapeutiska relationen att göra och dels handlar det om hinder som har att göra med olika försvarsstrategier som patienten använt sig av under sin psykoterapi. Flera av personerna uttryckte efter avslutad terapi en besvikelse över att man i psykoterapin upplevde en brist på djup och att det var ämnen som man ibland undvikit att prata om. Det framkom att problem i samband med överföringen innebar svåra motstånd mot fördjupningen av psykoterapin. En viktig slutsats i studien var att man antingen tenderade att skuldbelägga sig själv för de svårigheter som uppstod i psykoterapin alternativt att man lade över huvudansvaret för svårigheterna på terapeuten. Skam var ett återkommande ämne i flera av intervjuerna. Hur arbetsalliansen fungerade visade sig vara helt avgörande för hur psykoterapin utvecklades.

  • 74.
    Nordman Olsén, Kerstin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapeuters egen psykoterapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Thera have been many aspects of what has influenced psychotherapist on their practice. in research has psychotherapist expressed that their own psychotherpy is one of the most important experience for their growth as therapists.

    Problem: How has psychotherapist experienced their own psychotherapys influence on their profession and has different episodes of therapy different influence?

    Method: This has been a qualitative study, with semistructured interviews, with seven psychodynamic psychotherapists. Besides interviews have also previous research and litterature on the subject been reported.Processing has taken place into the theamtic analysis.

    Results: Psychotherapists own psychotherapy has affected them in several areas of their professional. Main reason that they have gone into self-therapy has been for personal difficulties but also educational requirements.

    Discussion: Psychotherapists have experienced that their own psychotherapy has great influence on various parts of their identity as therapists. It has not been as easy to distinguish different periods of therapy and its impact. One hypothesis has been that various therapies and life experiences have built on each other and resulted in psychotherapist in later life has different capacity to cope with theirown and others life crisis.

  • 75.
    Nordner, Annelie
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Hjälpsökande mäns sätt att se på och förstå sitt eget sexmissbruk2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Överdrivna sexuella handlingar och de risker de kan medföra har beskrivits sedan antiken. Hur man sett på problemen har varierat beroende på vilket religiöst eller politiskt perspektiv man utgått ifrån. Man har ännu inte kunnat enas om vilken term som bäst beskriver problemen, vilket försvårar forskningen och skapar osäkerhet om hur problemen ska behandlas. Den term som allt oftare används bland allmänheten och i media är sexmissbruk. Allt fler söker hjälp för problem som de själva kallar sexmissbruk. De flesta som söker hjälp är män.

    Syfte och frågeställningar: Denna studie syftar till att öka kunskapen om hur hjälpsökande män ser på och förstår sitt sexmissbruk med följande frågeställningar: Hur beskriver männen sitt sexmissbruk? Hur upplever de sexmissbruket? Hur förklarar männen sitt sexmissbruk?

    Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats har använts. Fem vuxna män, som själva uppgett att de har ett sexmissbruk, har intervjuats. Männen går i psykodynamisk psykoterapi på en mottagning där man kan söka hjälp för sexuella problem. De transkriberade intervjuerna har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Studiens resultat presenteras under fyra kategorier och ett flertal underkategorier. De fyra kategorierna omfattar männens faktiska beskrivning av sexmissbruket, olika typer av insikt i problemen, sexmissbrukets konsekvenser – individuella och sociala, samt männens egna förklaringar till sitt sexmissbruk. Ett övergripande tema, som löper som en röd tråd genom samtliga kategorier, tolkas som att leva med skam.

    Diskussion: Männens beskrivning av sitt sexmissbruk stämmer väl överens med hur man tidigare definierat problemen. Missbruket omfattar olika handlingar och har konsekvenser för männen själva, deras nära relationer och sociala liv. Studien visar att män med sexmissbruk för en kamp med sin skam. De har olika grader av skam och olika försvar mot skam. Skammen beskrivs som en form av "motor" i missbruksprocessen, vilket överensstämmer med tidigare forskningsresultat. Männen uppger att förklaringar till problem med sexmissbruk finns i deras uppväxtförhållanden och tidigare erfarenheter. De uttrycker behov av hjälp för att kunna ta sig ur missbruket. För att kunna hjälpa män med sexmissbruk behöver man som psykoterapeut ha mod att möta skammen, både den hjälpsökandes och den egna.

  • 76.
    Nordqvist, Jenny
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Vårdpersonalens syn på anorexia nervosa och familjens roll under behandlingen av barn/ungdomar: En kvalitativ studie gjord på två olika ätstörningskliniker2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: The specialized eating disorder treatments provided in Stockholm have different treatment concepts of anorexia nervosa (AN) for adolescents. The role of the family varies as well. The purpose of this study is to compare two of the biggest eating disorder clinics in Stockholm, AB Mando and the Stockholm Centrum för Ätstörningar (SCÄ) to see whether, and if so, they differ.

    Questions: What views have health professionals at two different clinics on AN and the family's role in the treatment process, and how do they argue for this? How does one relate to the family and why so?

    Method: In this study, which has a qualitative approach, health professionals at the two eating disorder clinics participated in semi-structured interviews. The interviews were processed in a thematic analysis.

    Results: The two clinics differs diametrically, which is based in two completely different paradigms. Based on the theoretical background, one can see that the system theoretical approach prevails at SCA, where the family's role is crucial during treatment, only by working relationally with the whole family the patient can recover. At Mando where learning theory / biological approach prevails, the concept is the opposite; by separating the patient from the family and the home environment recovery can be made. The behavior is likely to be maintained if the patient is left in the context where the eating disorders has developed.

    Discussion: These differences should result in different clinical implications. The issue of equal treatment is raised, but also that it can be an advantage with a varied range of treatments based on the varied needs of the families.

  • 77.
    Nordström, Anne-Christine
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Behandling av trauma och dissociation2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Ett psykiskt trauma kan ibland medföra utveckling av dissociativa symtom.

    Syfte: Studien undersökte vad som varit betydelsefullt för psykoterapeuten i det psykoterapeutiska arbetet med patienter med trauma och dissociation.

    Metod: En kvalitativ studie valdes. Fem legitimerade psykoterapeuter intervjuades, alla med lång erfarenhet av traumaterapi och psykodynamisk terapi.

    Resultat: I denna studie menar informanterna att trauma och dissociation är ett underskattat forskningsområde och betonar vikten av diagnosen, enkel PTSD och dissociativa störningar. Informanterna beskriver sina erfarenheter och svårigheter av att arbeta med traumatiserade och dissocierade patienter.  Den terapeutiska ramen står för trygghet och stabilitet men också gränssättning i det terapeutiska kontraktet. Informanterna indelar det psykoterapeutiska arbetet i 3 faser: Stabilisering, bearbetning och integrering. I terapeutrollen belyser Informanterna att det är särskilt viktigt med egenvård, kompetensutveckling, handledning och andra stödfunktioner vid arbete med patienter med trauma och dissociation.  Informanterna beskriver hur de påverkas starkt känslomässigt och kroppsligt i sitt terapeutiska arbete. Traumatisk överföring och motöverföring betonas som en viktig del som informationskälla för att kunna föra processen framåt vid traumabehandling.

    Slutsatser: Framgångfaktorer vid traumabehandling är att blanda olika teorier och tekniker som anknytningsteori och terapier som i, EMDR, hypnos och symboldrama men även kroppsterapi som integreras med psykoterapi. Psykoterapeutens roll har stor betydelse för att föra fram arbetsprocessen. Kroppsliga och starka överföringar och motöverföringar sker i mötet med dessa patienter, de tar ofta med sig skräckupplevelser in i terapirummet som måste härbärgeras av psykoterapeuten.

  • 78.
    Nygårdh, Elisabeth
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Behandlares upplevelser när en patient begår suicid.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inom psykiatrisk verksamhet händer det att patienter tar sitt liv under pågående behandling eller i direkt anslutning till en behandlingsperiod. Enligt patientsäkerhetsförordningen måste dessa händelser rapporteras och utredas. Syftet med patientsäkerhetsförordningen är att den ska främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvård genom att minska antalet vårdskador, oavsett om bristerna beror på systemfel eller på att vårdpersonal begått misstag. Fokus är således på ett patientperspektiv, därför känns det angeläget att studera upplevelser som väcks hos olika grupper av vårdgivare när en patient begår suicid.

    Frågeställningar: Behandlares upplevelser när en patient gör suicid.

    Metod: En kvalitativ intervju på fenomenologisk grund genomfördes med fem vårdgivare i psykiatrisk verksamhet, två sjuksköterskor med steg 1 utbildning och tre skötare.

    Resultat: Upplevelser hos vårdgivare som är med om en patients suicid kännetecknas av chock, traumatisk stress och sorg. Det väcks också tankar som rör den egna professionen och i en del fall oro för följder av beslut som i efterhand kan bedömas vara felaktiga.

    Diskussion: När vårdgivare intervjuas om sina upplevelser efter en patients suicid, berättas om olika reaktioner som inte uppmärksammats nämnvärt. Det känns därför angeläget att belysa de upplevelser av chock, sorg och traumatisk karaktär som är vanliga.

  • 79.
    Nyman, Ellen
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    "Vill du veta vad jag tycker?": En studie om barns upplevelser av familjeterapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Many studies have been done in the field of family therapy but the children's own experiences are rarely evaluated. The aim of the present study is to explore children's experiences of family therapy. The research questions addresses the children´s expectations before family therapy but also their descriptions of the family conversations and the situation after finished therapy. In the study, which has a qualitative approach, eight children (five boys and three girls) between 5-12 years of age, have been interviewed by using semi-structured questions and "tape method -playful conversation" (Soltvedt, M. 2005). The results shows that most children, despite their positive expectations prior to family therapy, experience family conversations primarily as an "adult conversation" where it is the parents that get support and help. They think it has been difficult to understand and make themselves understood in the conversations. The children expressed a desire to participate but often experienced exclusion, discomfort and uncertainty regarding their role in therapy. Most of the children see themselves as "single problem carrier", which is an image that parents often confirm. Siblings involvement is highlighted as a securing element, as well as the non-verbal elements of therapy. Those children that had BOF (Child-Oriented Family therapy) as a treatment method or other non-verbal elements of therapy are most satisfied and have experienced the greatest participation. In the study the children demonstrated their capacity as informants about their situation. An improved understanding of children's experiences of family therapy enables progress regarding the therapist's competence and therapeutic methods, which clearly is beneficial to both children and adults.

  • 80.
    Olson, Margareta
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Aspergers Syndrom och Psykodynamisk Psykoterapi2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

     

    To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

  • 81.
    Onescuk, Tanja
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    ADHD och/eller anknytning?2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?

    24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd. När det gäller fördelning av tre otrygga anknytningsstilar visar det sammantagna resultatet att grupperna inte skiljer sig när det gäller Otrygg/Undvikande/Avvisande anknytningsmönster. Förekomst av Otrygg/ Ambivalent anknytning och Otrygg/Undvikande/Rädd anknytning är högre bland personer som har fått diagnos adhd.

    Studieresultat visar att det finns ett samband mellan vuxnas anknytningsmönster och diagnosen adhd. Mer omfattande studier krävs för att undersöka frågan om orsakssamband mellan biologisk sårbarhet och tidig miljöpåverkan.

  • 82.
    Peters, Karin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    En känsla av att något försvinner En känsla av att något tillförts: En fenomenologisk studie av terapeuters upplevelse av journalskrivning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this qualitative study 5 psychotherapists with psychodynamic specialization were asked to reflect on their experiences concerning the writing of patient records. This material was analyzed using the so-called EPP-method (empirical phenomenological psychological method). The results show both general and distinctive features in how different therapists feel about their patient records routines. All agree that the process of writing patient records contains a number of different functions. It is a tool to communicate with other medical staff and facilities; it is influenced by certain control factors and also by experienced uncertainty concerning the formal rules related to the routines of patient records. Record routines show a high degree of evaluation of personal emotions and experiences together with a fear of revealing too much information about a patient. On the other hand, there is a substantial distinction in how different therapists handle their feelings of conflict related to medical records. The study presents two different possible ways of handling such conflicts. One group of therapists try to reshape the medical journal to make it better adjusted to their personal therapeutic identity. When that becomes impossible they express a feeling of something being lost. In the second group the therapists work harder with those parts in patient record routines that are causing them problems. This results in a feeling that something valuable is being added to their therapeutic identity.

  • 83.
    Pettersson, Susanne
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapi som volontärinsats: om drivkrafter, psykoterapirelation och arbetstillfredsställelse2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Är volontärt psykoterapeutarbete en win-win situation eller en fattigdomsfälla? Finns detblinda fläckar i den goda intentionen eller är en volontärresurs enbart av godo? Syftet med undersökningen var att beskriva hur några psykoterapeuter ser på sin arbetsinsats och arbets-situation som volontärer och samtidigt väcka frågor kring det ideella arbetets drivkrafter, eventuell påverkan på psykoterapirelationen och arbetstillfredsställelsens betydelse.  Verksamheten som studerades finns inom Stadsmissionens regi i Stockholm på Terapicentretför unga, där merparten av psykoterapeuterna är volontärer. Den undersökningsmetod som användes var semi-strukturerad intervju och fem volontärer deltog i undersökningen. Den teoretiska anknytningen har huvudsakligen utgjorts av litteratur inom den psykodynamiska teoribildningen och då särskilt forskning inom psykoterapins område avseende terapeutisk effektivitet. Även forskning inriktad på relationell psykoterapi och forskning inom ideellt och volontärt arbete har bidragit till den teoretiska referensramen. Resultaten visade att volontärerna upplever drivkrafter som egennytta,  att få vara del i ett meningsfullt sammanhang och att få göra nytta för andra som centrala drivkrafter för sin volontärinsats som också beskrivs som mycket engagerande, meningsfull, stimulerande, givande och som starkt hoppingivande. Viktigt var också upplevelsen av positivt bekräftande från omgivningen. Arbetssituationen upplevdes som mycket tillfredsställande och parametrar som gott ledarskap, frihet, flexbilitet och den sociala kontexten lyftes fram. I undersökningen kunde inte konstateras någon uppenbar koppling mellan det volontära engagemanget och innehållet i psykoterapi-relationen. Undersökningsresultaten kan tolkas som att volontärarbetet sammantaget upplevs som identitetsstärkande för volontären.

  • 84.
    Pousette, Lisa
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    EMDR-behandling vid posttraumatiskt stress-syndrom2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    EMDR, eye movement desentization and reprocessing, är en evidensbaserad psykoterapeutisk metod för behandling av bl. a trauma.

    Syftet med undersökningen var att undersöka effekten av EMDR-behandling på patienter hos S:t Lukas.

    Frågeställningar: Hur skattar S:t Lukas patienter Posttraumatisk stress disorder (PTSD)-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet, före och efter EMDR-behandling? Finns det utifrån bakgrundsvariablerna kön, ålder, typ av trauma, tidigare trauma samt antal behandlingstillfällen några skillnader i personernas skattningar före respektive efter behandlingen?

    Metod: I denna kvantitativa studie undersöktes 21 kvinnor och 9 män före och efter EMDR behandling. Självskattningsformuläret Impact of Event Scale-Revised, IES-R användes, vilket mäter PTSD-kriterierna återupplevande, undvikande och överspändhet.

    Resultat och diskussion: Resultaten från studien visar statistiskt signifikant symtomminskning i återupplevande, undvikande och överspändhet. Ingen av patienterna gav indikation på PTSD efter EMDR-behandlingen. Före behandlingen var genomsnittet för IES-värdet 2,8. Efter behandlingen hade genomsnittet för IES-värdet sjunkit till 0,7. Det finns statistiskt signifikanta skillnader mellan IES-värdet när olika bakgrundsvariabler särskiljs: yngre (personer under 40 år) har ett signifikant lägre IES-värde för återupplevande än äldre efter behandling, personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för överspändhet än personer som utsatts för andra trauma före behandling och personer som utsatts för rån har ett signifikant högre IES-värde för undvikande än personer som utsatts för andra trauma efter behandling. Det genomsnittliga IES-värdet minskade med 2,1 för kvinnor och 2,0 för män. Kvinnor och män svarar således på behandlingen på likartat sätt men de könsbundna variationerna i denna undersökning är inte signifikanta. Personer som utsatts för tidigare trauma har före behandling ett genomsnittligt högre IES-värde, 2,9, än personer som inte utsatts för tidigare trauma, 2,6. Skillnaden i IES-värde är emellertid inte statistiskt signifikant och efter behandling är IES-värdet i stort sett detsamma för de två grupperna.

  • 85.
    Rask, Lena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Jag och Du: Psykoterapipatienters upplevelser av den terapeutiska relationen2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Vad är det egentligen som händer i den terapeutiska relationen mellan terapeut och patient? Som psykodynamisk terapeut kan det tyckas självklart att grubbla över den terapeutiska relationens kvalitet eftersom relationen mellan patient och terapeut är central för förändringsprocessen.

    Syftet med denna kvalitativa studie är att utforska patienters upplevelser av den terapeutiska relationen.

    Frågeställningarna fokuserar på patienters beskrivningar av den terapeutiska relationen, vad som upplevs som hinder respektive främjande för den terapeutiska relationen samt upplevelser av betydelsefulla ögonblick under terapin.

    Metod: I studien intervjuas fem patienter vars psykodynamiska terapi omfattat minst 50 sessioner.

    Resultaten visar att lugn och närvaro hos terapeuten är betydelsefullt för den terapeutiska relationen. Den återkommande ritualen och rummet, som patienterna går in i vid varje samtal, är viktigt för terapin och blir som en del av relationen. Ett bra möte beskrivs som ett tillfälle av bekräftelse bortom orden. Ömsesidighet i den terapeutiska relationen och en känsla av acceptans och värme från terapeuten har stor betydelse för den terapeutiska processen.

    Slutsatserna är att om patienten skall uppleva känslomässig ömsesidighet i den terapeutiska relationen krävs en terapeut med stark närvaro i stunden. Om ömsesidighet inte uppnås uppstår inte heller något genuint möte. När patienten i psykoterapi möter en terapeut som är varm, närvarande och engagerad, samt har förmåga att fånga ögonblicket och möta patienten där denna befinner sig, utvecklas relationen till något starkt och betydelsefullt som lever vidare och skapar trygghet långt efter att terapin är avslutad.

  • 86.
    Ronnås, Birgitta
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Samforskning: En möjlighet i pågående terapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Tom Andersen (1995) developed the conversations in which therapist and client together evaluate collaboration in therapy, conversation with reflective position that later became known as co-research conversation, in Swedish called “samforskningsamtal”. Conversation with the roles reversed, where the therapist may teach the client. Studies have shown that co-research conversation provide therapeutic effects with an increased feeling of connectedness, in-depth co-creative process, helps the therapy forward and give therapists a better understanding of themselves as a therapist . The purpose of this study is to shed light on if co-research conversation can provide opportunities and importance of ongoing therapy, and if so, which.

    - How experienced co-research conversation?

    - What of importance did the therapist and patient get from the 

      samforskningssamtalet?

    - What significance can co-research conversation have into the therapy?

    Two co-research conversations have been held and then have an interview held with each of the participants. The material has been recorded, analyzed and processed, and then recognized based issues. The participants have been a therapist, two patients and a visiting colleague. I have participated as an observer during co-research conversations. The results show that co-research conversation gave possibilities and meanings in these ongoing therapies, namely the sharing of thoughts and feelings, designation of relationships, clarifications and visibility in the therapist's way of being. Both therapist and patient experiences co-research conversation as positive. The most significant to emerge was that the therapist and the patient had the opportunity to share their thoughts and feelings. This increased affinity. Clarifications were made about including therapy's content and context. Particularly significant was found to co-research conversation be for the therapist, as an opportunity to get feedback. The therapist saw her way to be with his patient. Co-research conversation has also been shown in previous studies to have an important role to play for both therapist and patient, as a helpful intervention in therapy work, and to give the therapist feedback. The interviewer's, the visiting colleague, sensitivity in asking questions has an important significance. One of the questions raised is how the therapist could use co-research conversations idea of daily treatment work, perhaps in a modified form and as a complement to other forms of evaluation. Nearly none critical views have emerged in this essay, as in previous studies, about co-research conversation as form and method. Its positive significance is clearly overrepresented documented.

  • 87.
    Samuelsson, Roger
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Hur påverkas psykoterapeuter av att behandla traumatiserade patienter?2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studien undersöker hur psykoterapeuter påverkas av sitt arbete med traumatiserade patienter. Sju psykoterapeuter på tre traumamottagningar har i denna studie varit föremål för kvalitativa intervjuer. I mötet med det otänkbara exponeras psykoterapeuterna för närgångna berättelser som ofta är mycket detaljerade beskrivningar om mänsklig grymhet, råhet och ondska. Variationer i arbetsuppgifter på traumamottagningen, egen handledning och egen existentiell bearbetning är några exempel på hur psykoterapeuterna hanterar det material de exponeras för i patienternas berättelser. I intervjuerna framkom att det kliniska arbetet påverkade det egna livet utanför arbetet. Trötthet, känsla av ensamhet och att inte orka med det sociala livet utanför arbetet är några exempel som psykoterapeuterna lyfte fram. Den främsta slutsats som kan dras av studien är att psykoterapeutiskt arbete med komplext trauma påverkar psykoterapeuterna både i arbetet och i det egna livet.

  • 88.
    Sandström, Kerstin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Ungdomars upplevelse av familjebehandling: - om starka känslor och att känna sig förstådd2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In this interview survey five young people, 16-20 years of age, give their descriptions of participating in family treatment given by the social service. The young people express how feelings of anxiety increase in the family and end up in quarrel between family members. Further the young people are connecting feelings of insecurity to own subjective emotions associated with events experienced in relation to parents and family therapists. All young people experience participation by the fact that they have been given opportunity framing their own anxiety and not being interrupted or get stuck in quarrel. The reflecting stand of the therapists and the way sessions were planned gave four of them inner feelings of security. Thanks to the therapists ability to start and hold in the conversations, four out of five express that they got new experiences of their own and how their parents are thinking. The quarrels have decreased and all five want to manage with school and work.

     

     

  • 89.
    Schelén, Ulrika
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att se sig själv: - föräldrars självbild ur två perspektiv: det psykodynamiska och det interaktionistiska.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The objective of this empirical, qualitative study is to investigate the concept of self-image based on psychodynamic and interactional reserarch. The questions in this study are "How is the concept of self-image used from a psychodynamic and interactional perspective by parents of children between five and ten years old?" and "What can the self-image of parents tell us about the concept of self-image?". The five semi-structured interviews include questions about the informant's view of him/her-self with respect to parenthood and questions designed to get the informant to analyze the concept of self-image based on their own perception of the concept. The informants have college degrees, and they are between 33 and 48 years old. The result shows that the informants use the term self-image in everyday language. They define the concept as a synthesis of their own image of themselves and other people's image of them. They feel that their self-image is constantly changing and the concept is part of their quest for knowledge about themselves, i.e. they use the concept in their effort to formulate a life story explaining who they are. The result shows that they also use the concept in other aspects of their analysis. A view of parenthood being a maturation process from two aspects was found, first from the requirements placed on them as parents and second from the feelings occurring in the relation with their children. The conclusion is that when respondents feel that they have grown and gained insights into what it means to be human, they also perceive their self-image more clearly. This indicates that the self-image of parents tells us that a clear role with well-defined function is good for our self-image, i.e. they use the concept in their effort to formulate a life story explaining who they are [[and to find a reliable core of what they perceive as changing]]. The result shows that they also use the concept in other aspects of their analysis.

  • 90.
    Sjögren, Marie
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapeuters upplevelser i terapier med narcissistiska ungdomar2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Studien är en explorativ kvalitativ undersökning av psykoterapeuters upplevelser i terapier med ungdomar med narcissistisk problematik. Fem psykoterapeuter deltog i kvalitativa intervjuer. Intervjumaterialet bearbetades utifrån en tematisk analys. Genom ett relationellt terapeutiskt arbete går det att få en "genuin" kontakt och bygga allians, men att det också är osäkert och inte en självklarhet. I resultatet framkommer att det krävs tålamod, uthållighet, lång klinisk erfarenhet, goda teoretiska kunskaper samt professionell handledning. Den slutsats som kan dras av studien är att trots ett tröttsamt, osäkert och slitsamt arbete som påverkar den egna självkänslan, är det mödan värt om man kan uppnå en allians med dessa ungdomar.

    Förutom relationell behandlings form förekom symboldrama som en metod och komplement till psykodynamisk terapi.

  • 91.
    SjöstrandBenktson, Anitha
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Nationella riktlinjer för terapi och offentliganställda seniora terapeuters arbetssituation2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    When the national guidelines for care regarding depression and anxiety disorders were published in 2010, psychodynamic therapy was considered to lack evidence and was subsequently ignored almost entirely as a method in public care. What this meant for public servants, dynamic therapists and their patients is unknown. The aim was to find out how the psychodynamic therapists experience their current work situation and if the national guidelines, published in 2010, have affected their work as dynamic therapists in the public sector. A qualitative interview with an open issue where five senior qualified therapists with at least fifteen years in the profession attended was used as method. The interviews were processed in a thematic analysis, which resulted in four overarching themes. The results are reported against a timeline consisting of past, present situation and future. The current situation has made it difficult to maintain the psychodynamic framework and therapists paint a fairly bleak picture of the future of psychodynamic therapy and their own future within the public mental health services. The discussion concerns registered psychodynamic psychotherapists’ right to practice within their given responsibilities. The discussion also concerns the patient’s situation when requesting psychodynamic therapy, as well as the link to current legislation.

  • 92.
    Stenfelt, David
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Könets betydelse i det psykoterapeutiska rummet2009Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen syftar till att beskriva några aspekter av könets betydelse i psykoterapi utifrån ett psykoterapeut och patientperspektiv. Sex djupintervjuer genomfördes och analyserades genom fenomenologisk metod. Urvalet bestod av fyra legitimerade psykoterapeuter och två patienter. Psykoterapeuterna utgjordes av två kvinnor, 42 respektive 67år, och två män 59 respektive 64 år. Alla hade över 10 års tjänstgöring som psykoterapeuter. Patienterna utgjordes av en man, 48 år, och en kvinna, 42 år, som bestämt sig för att aktivt välja att få komma till en kvinna respektive en man. Resultatet i denna studie visar på att könet har betydelse i det terapeutiska rummet, att psykoterapeuternas olika tolkningsrepertoarer och syn på kön påverkar deras ställningstaganden i behandlingen, att samstämmigheten psykoterapeuterna emellan i de allra flesta frågor inte följde könet och att alla psykoterapeuterna uppvisar en motsägelsefullhet i sin syn, sitt förhållningssätt och sina förväntningar på kön. Patienternas önskemål om kön överensstämde inte med förväntad personlighetsstruktur.

    Psykoterapeuterna har en relativt hög ålder och tre av fyra psykoterapeuter finns inom S:t Lukas som har en ideologisk kristen grundsyn när det gäller människosyn och värderingar. De blivande patienterna har tidigare inte gått i psykoterapi. Studien pekar på vikten av vidare och fördjupad forskning av könets betydelse av bl.a. förväntningar och arbetsallians.

  • 93.
    Stolt, Pia
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Känsla av sammanhang hos försäljare av Situation Sthlm2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Studies examining homeless people's experiences with different focus than the misery they are in can help with understanding and knowledge needed to help people in need. The salutogenetic concept sense of coherence (SOC) of vendors of Situation Sthlm, a group homeless, formerly homeless and socially vulnerable people, is not known and the purpose of this study is to quantitatively examine where on the SOC-13 scale vendors of Situation Stockholm is placed and qualitatively to describe how four individuals from the sample perceive and describe their sense of coherence. 

    Conclusions from the study can be summarized in that living conditions affect a person's sense of coherence, that vendors of Situation Sthlm has SOC-values (54,67 p.) far from the mean in a population survey (70,83 p.) and that a low score (below 54,67 p) of the SOC Life Questionnaire does not necessarily mean that a person does not experience a sense of coherence in life and conversely, a high SOC-score (above 54,67 p.) within the study  group vendors of Situation Sthlm  does not mean that a person experience sense of coherence.

  • 94.
    Strömberg, Linda
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Ungdomars upplevelser efter en barnavårdsutredning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: In this study the voice of five young people are highlighted regarding their experience being in contact with the social services. An investigation by the social services means that an external control comes into the individuals life and the familys life, which may be perceived as a loss of control and intrusive. That young people are in even greater dependence compared to adults with authorities is a fact. The purpose of the study is to explore the experiences of young people (12-18 years) after a child protection investigation.

    Question: How does young people describe their experiences after a child protection investigation?

    Method: In this qualitative study, five young people were interviewed. Data is transcribed and analyzed in the light of the theoretical perspective that SOC means.

    Result: All the young people in the study talks about a feeling of powerlessness and uncertainty about their rights and opportunities to be involved in the investigation process. They describe a lack of confidence that decisions can be influenced by themselves if they express their thoughts about the need for help. They have a clear desire to get help and be able to influence the situation.

    Discussion: The interviews with the youths are permeated by their desire to make their voice heard, to be involved and influence their own situation. For social services for children in Sweden to be able to continue evolve and improve, children and young peoples position needs to be strengthened and further illuminated.

  • 95.
    Strömfors, Jan
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Skall man lita på sig själv eller be om hjälp?: Om attributionsprocesser i terapeutiskt förändringsarbete inom beroendefältet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: I yrkesrollen kommer de flesta psykoterapeuter regelmässigt i kontakt med missbrukare som försöker ta sig ur sitt beroende. Ofta refererar de som lyckas med detta till begreppet "En kraft starkare än vi själva" som de menar sig ha tagit hjälp av för att tillfriskna. Föreliggande arbete är ett försök att tränga djupare i denna fråga kring hur tillfrisknande missbrukare använder sig av detta begrepp.

    Frågeställningar:

    1. Existerar en skillnad i attributionsstil vad det gäller den verksamma agensen för drogfrihet mellan deltagarna i olika behandlingsmo-deller/behandlingsmiljöer och hur ser den i så fall ut?

    2. Har olika behandlingsmodeller olika sätt att skapa ett övergångsområde där at-tributionerna genereras?

    Metod: En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk ansats eftersom före-satsen är att beskriva och förstå informanternas livsvärld. I syfte att skapa empiri har tre fokusgruppstudier genomförts hos tre behandlingsorganisationer.

    Resultat: Studien visar på en skillnad i attributionsstilar mellan informanterna Iris, NA-Anonyma Narkomaner och Kuröns HVB. Det är också stor skillnad hur infor-manterna kan tillskapa ett övergångsområde där attributionerna genereras.

    Diskussion: De uppvisade skillnaderna mellan de olika informanterna i fråga om att skapa ett övergångsområde kan antas bestå i hur väl deltagarnas integration med be-handlingsorganisationens diskursiva praktik har uppnåtts. Vidare kan det antas att skapandet av ett integrerat övergångsområde kan bidra till upplevelsen av överlåtelse och bärande, vilka i föreliggande såväl som tidigare studier har visat sig ha betydelse för bibehållen nykterhet. Till yttermera visso framläggs hypotesen att en kunskap – hos behandlingsorganisation eller den enskilde psykoterapeuten – om klientens attribution-er kring gudsrepresentationen är till gagn för behandlingsresultaten.

  • 96.
    Sundberg, Anna
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Vad hjälper hjälparen?: Vad upplever erfarna EMDR-terapeuter som riskfaktorer respektive skyddande faktorer vid traumabehandling?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Eye Movement, Desensitization and Reprocessing (EMDR) is an evidence based treatement that is offered primarily to patients suffering from Post- Traumatic Stress Syndrome (PTSD). Psychotherapists who treat these severely traumatized patients are at risk for turther health concerns compared to other therapists. This essay aims towards examining how EMDR-therapists perceive the risks that EMDR-therapy with traumatized patients can affect the therapist, and the factors that makes the treatment possible to continue with. The study was conducted  through semistructured interviews with six EMDR-therapists, based on a qualitative method. With the help of thematic analysis, themes such as workload, need of guidance and succesful experiences concerning EMDR has beend found. The study also shows that many of the informants has experienced risk factors such as mental stress concerning work, but also robust, protective and strengthening factors at the work place and in private life.

  • 97.
    Svaleklint, Marie
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Förändringsprocesser i jagstrukturerande psykoterapi för individer i psykos2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: En studie i ämnet om erfarenheter av förändringsprocesser i terapiprocessen i jagstrukturerande psykoterapi. Det kliniska arbetet vilar på terapi med unga personer i psykos, beskrivna av psykoterapeuter.

    Frågeställningar: Hur visar sig utveckling och förändring hos konfidenten? Hur kan dessa kopplas till metodens faser och teoribildning?

    Metod: Urvalet är fem verksamma psykoterapeuter vilka valt ut kliniskt material med unga personer i psykos. Studien är kommen utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk metod vilka vilar på två delar, en deskriptiv del och en kvalitativ del, där litteratur och tidigare forskning adderas till intervjumaterialet. Till detta har likaledes ett fenomenologiskt raster lagts. Psykoterapeuternas berättelser är utgångspunkten för ett teoriskapande anslag.

    Resultat: Förändringsprocess definieras i denna studie såsom en upplevelse där känslan hos terapeut/konfident är att något påtagligt hänt/händer, ett utvecklingssteg av avgörande betydelse. Den kvalitativa analysens resultat fördelas i sex utkristalliserade huvudgrupper: språklig utveckling, att kunna förstå sin historia, smärta och sorg, interaktion, hantering av tid och ansvarstagande. Resultatet visar på individuella skillnader i konfidenternas uttryck i förändringsprocesser. Vidare visar studiens resultat på att konfidenters förändringsprocesser följer den jagstrukturerande psykoterapimetodens fasen. Interaktion och förhållningssätt är av avgörande betydelse för att en förändringsprocess skall bli möjligt. Förändringsprocesserna kan kopplas och förklaras utifrån den teoribildning som den jagstrukturerande psykoterapimetoden vilar på.

    Diskussion: Respondenterna beskriver förändringsprocesserna i deras kliniska arbete såsom en öppning av individens möjlighet att sträva mot mer jämställda och samorganiserade ordningar. Respondenterna beskriver detta som en sorts re-strukturering, som en grogrund, en plattform och utgångspunkt för en neuros-orienterad terapeutisk möjlighet vidare i livet. Struktur, förhållningssätt, insikt i sorg, förhållning till tid och livshistoria gör det möjligt att få till stånd en interaktion, reflektion och således förmåga till sublimering.

  • 98.
    Sälde Edholm, Maria
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att bli förklarad eller förstådd: En studie om intersubjektiv kontakt och förståelse i systemisk familjeterapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study explores the impact of mutual and shared understanding as a way to create an understanding-oriented guidance in family-therapy and in daily family life. The intention is to investigate the reciprocal experience of shared understanding and it ́s significance in family therapi. The questions focus on what charactarizes the states of prescence or abscence of intersubjective contact and understanding as well as what impact these states will have on the therapist and the family. The survey is based on four clinical case-histories reproduced from the therapists and the families ́ perspectives. Independent interviews explore both parties ́ experiences of the therapy after it was completed.Results of the study show that intersubjective presence and understanding during therapy is an essential and vital factor to extend and increase the intersubjective competence in the system. The results also show how the mutual therapeutic process presence is a kind of modeling force that carries on in families' everyday lives. This process developes the ability to take the other ́s perspective and respond to each other ́s inner world. An understanding-oriented guidance evolves.

    The results show good accordance with theory and research in the actual science field. They also have clinical implications and emphasizes the importance in both training and supervision of psychotherapists to payattention to the central importance of understanding in the professional meeting and in clinical practice.

  • 99.
    Tanke, Albin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapins betydelse för patienters gudsupplevelser2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället.

    Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud.

    Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa.

    Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk–hermeneutisk analysmetod.

    Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras. Metaforer framträder, vilket bidrar till en ny livssyn. Patientens utveckling hör ihop med gudsbildernas utveckling och vice versa. Bearbetningen leder till ökad känsla av ansvar, intresse för den egna utvecklingen och ökade möjligheter att relatera till andra. Förändringsfaktorer beror framför allt på terapeutens sätt att vara och intervenera.

    Diskussion: Resultaten visar möjlighet att arbeta fruktbart med fundamentalistiskt orienterade patienter. Gud som övergångsobjekt uppfattas som falsk trygghet och den ökade känslan av ansvar lindrar depressiva drag. Terapeutens interveneringar har betydelse för gudsbildernas och livstydningens utveckling, liksom terapeutens förkunskap gällande religiös livsvärld. Bearbetning av gudsbilder förändrar självuppfattningen och ökar skapandeförmågan.

  • 100.
    Ullsten, Camilla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Föräldrars upplevelse av Terapeutisk neuropsykiatrisk utredning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: The aim of this study was to find out how a particular method for neuropsychiatric assessments was experienced by the parents who participated in it. The Assessment method is called Therapeutic Assessment with Child, which add particular value to participation and the therapeutical potential.

    Questions: What was the parents’ need to seek assessment? How did parents describe their involvement in the neuropsychiatric assessment of their child? How was the assessment helping to understand the child?

    Metod: Qualitative method, semi-structured interview, 10 parents of children who have undergone a certain neuropsychiatric assessment.

    Resultat: The results show that parents have experienced significant involvement and understanding of their child, and often link together those concepts, as they have a mutual influence. It was felt mainly during work on issues that were related to everyday life, in that they participated in the assessment in all the parts, in that they could be involved, encourage and observe, and that they continously could discuss and engage with the child and the assessors. Some perceived reduced participation and understanding in relation to the presentation of the result.

    Diskussion: The discussion uses the terms participation and understanding collaborating, interaction, intersubjectivity, attachment and mentalization. The study reveals the therapeutic effect of the kind of assessment.

123 51 - 100 of 104
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf