Endre søk
Begrens søket
1234567 51 - 100 of 2257
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Aleson, Marie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Häggqvist, Lina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa betraktas idag som ett folkhälsoproblem. Patienter med psykisk ohälsa lider ofta av samsjuklighet och vårdas därför ofta inom somatisk vård. Vårdvetenskapen förespråkar ett helhetsperspektiv på människan där kropp och själ samverkar och den ena delen aldrig kan uteslutas. Vid psykisk ohälsa kan lyhördhet i vårdrelationen vara avgörande. Sjukvårdspersonal upplever dock att de saknar kunskap i att vårda patienter med psykisk ohälsa.

    Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att vårdas inom somatisk sjukvård i samband med psykisk ohälsa.

    Metod: Litteraturöversikt genomfördes med tio vetenskapliga artiklar, åtta med kvalitativ design och två med kvantitativ design. Artiklarna analyserades enligt Fribergs (2012) metod för litteraturöversikt.

    Resultat: Sex huvudteman identifierades: upplevelser av att möta sjukvårdspersonal, att känna sig förstådd, att vårdgivaren följer upp, att få vara delaktig, hinder för vård och trygghet.

    Diskussion: Utifrån Erikssons teori om vårdrelation och lidandet diskuteras resultatet. Kunskapsbrist kring psykisk ohälsa skapar osäkerhet hos sjukvårdspersonalen och lidande för patienten. Betydelsen av att se hela människan diskuteras.

  • 52.
    Alfredsson, Johanna
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Venuti, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kulturkompetens - Ett behov för sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ökad global migration ställer krav på sjuksköterskor i omvårdnadssituationer där patientens etnicitet och sårbarhet behöver beaktas. Sårbarheten kan bestå i flyktingars hälsosituation och den stress flyktingar upplever under migrationsprocessen. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter behöver ta kulturen i beaktande vid möte med dessa patienter.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters kulturkompetens.

    Metod: Litteraturöversikten grundar sig på tio vetenskapliga artiklar, varav två kvantitativa och åtta kvalitativa.

    Resultat: Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter finner kommunikationsproblemet som största hindret, där språkbarriärer är en tydlig faktor. Detta gör att sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att omvårdnaden i dessa fall tar mer tid i anspråk, och att tolkanvändningen förekommer alltför sällan. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter anser att de har en viss kulturkompetens men att en önskan finns om ytterligare utbildning i ämnet.

    Diskussion: En önskan hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter om fördjupade kunskaper i kulturkompetens kan utläsas av de resultat som framkommit i litteraturöversikten. Kulturkompetens har i litteraturöversikten diskuterats utifrån Madeleine Leiningers transkulturella omvårdnadsteori.

  • 53.
    Ali, Awin
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Abdullahi Ali, Hafsa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att leva med diabetes typ 2: upplevelser av livsstilsförändringar och behovet av stöd2019Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 54.
    Alkacir, Tülay
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Moaven, Morvarid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Anhörigvårdarens upplevelser och behov av stöd vid vård av en person med demenssjukdom2006Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 55.
    Allahyar, Shirin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Språksvårigheters påverkan i tvärkulturellt omvårdnadsarbete2004Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 56.
    Allenius, Emelie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen vid självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet: en intervjustudie2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja patienten till hälsa genom ett personcentrerat och relationsbyggande arbetssätt. Vårdrelationen mellan omvårdnadspersonal och personer med emotionell instabilitet inom slutenvården präglas dock ofta av frustration, irritation och missförstånd med ökat lidande som följd. Självvald inläggning är en metod som främjar patientens delaktighet och självbestämmande, faktorer som anses påverka vårdrelationen positivt. Metoden är nyligen introducerad i svensk sjukvård. Det finns dock endast ett fåtal studier som belyser självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende, varav inga tidigare svenska studier.    

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen vid självvald inläggning hos personer med emotionell instabilitet och självskadebeteende.

    Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod. Åtta sjuksköterskor med erfarenhet av självvald inläggning intervjuades och datamaterialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys.

    Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier. Den första kategorin ”Självvald inläggning   främjar vårdrelationen” beskriver informanternas upplevelse av att självvald inläggning skapar förutsägbarhet och struktur vilket leder till tydligare kommunikation, kontinuitet och möten mellan mer jämbördiga partners. I den andra kategorin ”Förtydligad   sjuksköterskeroll” beskriver informanterna hur omvårdnaden blir mer central vid självvald inläggning samt att arbetet innebär att stödja individens resurser, vilket påverkar sjuksköterskornas roll.

    Diskussion: Studiens resultat belyses av och diskuteras tillsammans med Tidvattenmodellen och dess tio förpliktelser om sjuksköterskans professionella ansvar i omvårdnadsarbetet samt relevant litteratur.

  • 57.
    Allgulander,, Karin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Andersson, Eva
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Hur sjuksköterskan kommunicerar med sin patient2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 58.
    Alm, Annie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Åström, Madeleine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Allt fler insjuknar i diabetes varje år och för att minska risken för komplikationer av sjukdomen är egenvård nödvändigt. Sjuksköterskor har en viktig roll i att stötta patienter och kompensera bristande egenvårdskapacitet. Intresset för detta ämne väcktes då författarna uppfattat svårigheter hos patienter att sköta sin egenvård och de ville därför identifiera verktyg för att kunna stötta dessa individer.

    Syfte: Belysa patienters erfarenhet av faktorer som hindrar eller främjar egenvård vid diabetes typ 2.

    Metod: Litteraturöversikt där resultatet baseras på 13 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna Cinahl Complete, Academic Search Complete, PubMed och Nursing & Allied Health Database. Kvalitativa studier har varit i fokus för litteraturöversikten. Matriser har använts för att sammanställa resultatartiklarna som sedan har analyserats och tematiserats.

    Resultat: Flertalet faktorer framkom som kunde vara till hjälp eller förhindra individernas egenvård. Dessa presenteras i två huvudteman; hindrande faktorer för egenvården och främjande faktorer för egenvården. Egenvård vid diabetes typ 2 påverkades av både inre och yttre förhållanden. Brist på motivation och förståelse för egenvården var ett återkommande problem. Under huvudtemat främjande faktorer visas bland annat hur coping, compliance och self-efficacy kunde påverka egenvården positivt.

    Diskussion: Det framkom att individens självkänsla och sinnesstämning påverkar egenvårdskapaciteten och möjligheten till förändring. Sjuksköterskor behöver få möjlighet att förbättra sina kunskaper om livsstilsförändring och diabetesråd för att bättre kunna stötta dessa patienter och själva få en större förståelse. Resultatet har delvis diskuterats utifrån Orems omvårdnadsteori om egenvård.

  • 59.
    Alm Persson, Ingrid
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vem bestämmer?: vårdares upplevelser av utvecklingsstörda människors möjligheter samt vilja till självbestämmande i en basal omvårdnadssituation2002Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 60.
    Almegård, Julia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskans omvårdnad vid psykisk ohälsa inom den öppna vården: En litteraturöversikt2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar i samhället och är i dag den vanligaste orsaken till sjukskrivning och längre sjukfrånvaro i Sverige. Vården av patienter med psykisk ohälsa är tidskrävande och behovet av resurser som denna patientgrupp kräver öppnar upp för nya arbetssätt för sjuksköterskan utöver dennes traditionella yrkesgräns.

    Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva vilka sjuksköterskeledda omvårdnadsåtgärder som vidtas för patienter med psykisk ohälsa inom den öppna vården.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts, vilket i detta arbete innebär att åtta vetenskapliga artiklar har analyserats, fyra av dessa var av kvalitativ design, tre av kvantitativ design och en av mixad metod.

    Resultat: Litteraturöversikten resulterade i två huvudteman och fyra respektive två underteman. I huvudtemat genomförda omvårdnadsåtgärder beskrivs hur sjuksköterskan arbetar med bedömningssamtal, information, utbildning, guidning, kontinuerliga samtal samt psykoterapi. I andra huvudtemat effekter av genomförd omvårdnad beskrivs vilken inverkan sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder kan få relaterat till sjuksköterskans engagemang samt på patientens symtom och behandling.

    Diskussion: De omvårdnadsåtgärder som beskrivs i resultatet diskuteras utifrån sjuksköterskan som en bidragande arbetskraft inom den öppna vården för patienter med psykisk ohälsa. Fynden diskuteras också utifrån omvårdnadsteoretikern Phil Barkers tidvattenmodell samt konsensusbegreppet människa.

  • 61.
    Almgren, Sofia
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kjällman, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Är akutmottagningen en plats att dö på?: Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede på en akutmottagning – en litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt med syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten under den sista tiden i livet. Sjuksköterskans uppgift i den palliativa vården är att utifrån en personcentrerad vård skapa förutsättningar för en god död. Trots att det finns möjlighet för vård i hemmet eller på palliativ vårdenhet händer det att patienter i ett sent palliativt skede ändå söker sig till akutmottagningen.

    Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i ett sent palliativt skede, på akutmottagning.

    Metod: En litteraturöversikt har gjorts för att besvara syftet. Elva vetenskapliga orginalartiklar har inkluderats och dessa har granskats, analyserats tematiserats för att urskilja likheter och skillnader.

    Resultat: Två huvudteman och sex underteman identifierades. Det första huvudtemat var Sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som utgör hinder för god palliativ vård, med tillhörande underteman vårdmiljön som ett hinder, avsaknad av nödvändiga resurser, kurativ mentalitet och anhöriga som ett hinder för god palliativ vård. Det andra huvudtemat var sjuksköterskans erfarenheter av faktorer som främjar en god palliativ vård, med tillhörande underteman en underlättande vårdmiljö och resursers betydelse för god palliativ vård.

    Diskussion: Diskussionen framhäver vårdkulturens betydelse för den palliativa vården på en akutmottagning. Författarna diskuterar tre fenomen, resurser, kurativ mentalitet och akutmottagningens utformning i relation till Katie Erikssons caritativa vårdteori.

  • 62.
    Almqvist, E
    et al.
    Kanada.
    Adam, S
    Bloch, M
    Fuller, A
    Welch, P
    Eisenberg, D
    Whelan, D
    Macgregor, D
    Meschino, W
    Hayden, M R
    Risk reversals in predictive testing for Huntington disease.1997Inngår i: American Journal of Human Genetics, ISSN 0002-9297, E-ISSN 1537-6605, Vol. 61, nr 4, s. 945-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The first predictive testing for Huntington disease (HD) was based on analysis of linked polymorphic DNA markers to estimate the likelihood of inheriting the mutation for HD. Limits to accuracy included recombination between the DNA markers and the mutation, pedigree structure, and whether DNA samples were available from family members. With direct tests for the HD mutation, we have assessed the accuracy of results obtained by linkage approaches when requested to do so by the test individuals. For six such individuals, there was significant disparity between the tests. Three went from a decreased risk to an increased risk, while in another three the risk was decreased. Knowledge of the potential reasons for these changes in results and impact of these risk reversals on both patients and the counseling team can assist in the development of strategies for the prevention and, where necessary, management of a risk reversal in any predictive testing program.

  • 63.
    Almqvist, E
    et al.
    Karolinska institutet.
    Andrew, S
    Theilmann, J
    Goldberg, P
    Zeisler, J
    Drugge, U
    Grandell, U
    Tapper-Persson, M
    Winblad, B
    Hayden, M
    Geographical distribution of haplotypes in Swedish families with Huntington's disease.1994Inngår i: Human Genetics, ISSN 0340-6717, E-ISSN 1432-1203, Vol. 94, nr 2, s. 124-8Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study was planned to determine the number of origins of the mutation underlying Huntington's disease (HD) in Sweden. Haplotypes were constructed for 23 different HD families, using six different polymorphisms [(CCG)n, GT70, 674, BS1, E2 and 4.2], including two within the gene. In addition, extensive genealogical investigations were performed, and the geographical origin of the haplotypes was studied. Ten different haplotypes were observed suggesting multiple origins for the HD mutation in Sweden. Analysis of the two polymorphic markers within the HD gene (the CCG repeat and GT70) indicates that there are at least three origins for the HD mutation in Sweden. One of these haplotypes (7/A) accounts for 89% of the families, suggesting that the majority of the Swedish HD families are related through a single HD mutation of ancient origin. Furthermore, three of the families that were previously considered to be unrelated could be traced to a common ancestor in the 15th century, a finding that is consistent with this hypothesis.

  • 64.
    Almqvist, E
    et al.
    Karolinska institutet.
    Lake, S
    Axelman, K
    Johansson, K
    Winblad, B
    Screening of amyloid precursor protein gene mutation (APP 717 Val-->Ile) in Swedish families with Alzheimer's disease.1993Inngår i: Journal of neural transmission. Parkinson's disease and dementia section, ISSN 0936-3076, Vol. 6, nr 2, s. 151-6Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Screening for the APP 717 Val-->Ile mutation in the amyloid precursor protein (APP) gene in 34 Swedish families with familial Alzheimer's disease (FAD), 16 sporadic cases of Alzheimer's disease and five patients with Down's syndrome (DS) failed to identify further cases of the mutation. These results suggests that the mutation is rare among Swedish families with Alzheimer's disease. In addition, we summarize present reports of the frequency of the mutation.

  • 65.
    Almqvist, E
    et al.
    Kanada.
    Spence, N
    Nichol, K
    Andrew, S E
    Vesa, J
    Peltonen, L
    Anvret, M
    Goto, J
    Kanazawa, I
    Goldberg, Y P
    Ancestral differences in the distribution of the delta 2642 glutamic acid polymorphism is associated with varying CAG repeat lengths on normal chromosomes: insights into the genetic evolution of Huntington disease.1995Inngår i: Human Molecular Genetics, ISSN 0964-6906, E-ISSN 1460-2083, Vol. 4, nr 2, s. 207-14Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study addresses genetic factors associated with normal variation of the CAG repeat in the Huntington disease (HD) gene. To achieve this, we have studied patterns of variation of three trinucleotide repeats in the HD gene including the CAG and adjacent CCG repeats as well as a GAG polymorphism at residue 2642 (delta 2642). We have previously demonstrated that variation in the CCG repeat is associated with variation of the CAG repeat length on normal chromosomes. Here we show that differences in the GAG trinucleotide polymorphism at residue 2642 is also significantly correlated with CAG size on normal chromosomes. The B allele which is associated with higher CAG repeat lengths on normal chromosomes is markedly enriched on affected chromosomes. Furthermore, this glutamic acid polymorphism shows significant variation in different ancestries and is absent in chromosomes of Japanese, Black and Chinese descent. Haplotype analysis of both the CCG and delta 2642 polymorphisms have indicated that both are independently associated with differences in CAG length on normal chromosomes. These findings lead to a model for the genetic evolution of new mutations for HD preferentially occurring on normal chromosomes with higher CAG repeat lengths and a CCG repeat length of seven and/or a deletion of the glutamic acid residue at delta 2642. This study also provides additional evidence for genetic contributions to demographic differences in prevalence rates for HD.

  • 66.
    Almqvist, E W
    et al.
    Kanada.
    Bloch, M
    Brinkman, R
    Craufurd, D
    Hayden, M R
    A worldwide assessment of the frequency of suicide, suicide attempts, or psychiatric hospitalization after predictive testing for Huntington disease.1999Inngår i: American Journal of Human Genetics, ISSN 0002-9297, E-ISSN 1537-6605, Vol. 64, nr 5, s. 1293-304Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Prior to the implementation of predictive-testing programs for Huntington disease (HD), significant concern was raised concerning the likelihood of catastrophic events (CEs), particularly in those persons receiving an increased-risk result. We have investigated the frequency of CEs-that is, suicide, suicide attempt, and psychiatric hospitalization-after an HD predictive-testing result, through questionnaires sent to predictive-testing centers worldwide. A total of 44 persons (0.97%) in a cohort of 4,527 test participants had a CE: 5 successful suicides, 21 suicide attempts, and 18 hospitalizations for psychiatric reasons. All persons committing suicide had signs of HD, whereas 11 (52.4%) of 21 persons attempting suicide and 8 (44.4%) of 18 who had a psychiatric hospitalization were symptomatic. A total of 11 (84.6%) of 13 asymptomatic persons who experienced a CE during the first year after HD predictive testing received an increased-risk result. Factors associated with an increased risk of a CE included (a) a psychiatric history </=5 years prior to testing and (b) unemployed status. The frequency of CEs did not differ between those persons receiving results of predictive testing through linkage analysis in whom there was only changes in direction of risk and those persons receiving definitive results after analysis for the mutation underlying HD. These findings provide insights into the frequency, associated factors, and timing of CEs in a worldwide cohort of persons receiving predictive-testing results and, as such, highlight persons for whom ongoing support may be beneficial.

  • 67.
    Almqvist, E W
    et al.
    Kanada.
    Brinkman, R R
    Wiggins, S
    Hayden, M R
    Psychological consequences and predictors of adverse events in the first 5 years after predictive testing for Huntington's disease.2003Inngår i: Clinical Genetics, ISSN 0009-9163, E-ISSN 1399-0004, Vol. 64, nr 4, s. 300-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The promise of genetic medicine is to provide information, based on genotype, to persons not yet sick about their risk of future illness. However, little is known of the long-term psychological effects for asymptomatic persons learning their risk of having a serious disease. Predictive genetic testing for Huntington's disease (HD) has been offered for the longest time for any disease. In the present study, the psychological consequences of predictive testing were assessed prospectively in individuals at risk for HD during seven visits over 5 years. Questionnaires of standard measures of psychological distress (the General Severity Index of the Symptom Check List-90-Revised), depression (the Beck Depression Inventory), and general well-being (the General Well-Being Scale) were administered to the participants. A significant reduction in psychological distress was observed for both result groups throughout 2 years (p < 0.001) and at 5 years (p = 0.002). Despite the overall improvement of the psychological well-being, 6.9% (14 of 202) of the participants experienced an adverse event during the first 2 years after predictive testing that was clinically significant. The frequency of all defined adverse events in the participants was 21.8%, with higher frequency in the increased risk group (p = 0.03) and most occurring within 12 months of receiving results.

  • 68.
    Almqvist, E W
    et al.
    Kanada.
    Elterman, D S
    MacLeod, P M
    Hayden, M R
    High incidence rate and absent family histories in one quarter of patients newly diagnosed with Huntington disease in British Columbia.2001Inngår i: Clinical Genetics, ISSN 0009-9163, E-ISSN 1399-0004, Vol. 60, nr 3, s. 198-205Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The advent of the direct mutation test for Huntington disease (HD) has made it possible to identify a previously unrecognized symptomatic population of HD, including those with an atypical presentation or patients without a family history of HD. The present study investigated the uptake of this test in the province of British Columbia (BC), Canada and assessed the incidence rate and rate of identification of new mutations for HD. All symptomatic individuals residing in BC who were referred for the genetic test for HD between 1993 and 2000 (n=205) were analyzed for CAG expansion, baseline demographics and clinical data, and a family history of HD. A total of 141 (or 68.8%) had a CAG expansion > or =36. Of these, almost one-quarter (24.1%) did not have a family history of HD. An extensive chart review revealed that 11 patients (or 7.8%) had reliable information on both parents (who lived well into old age) and therefore possibly could represent new mutations for HD. This indicates a three to four times higher new mutation rate than previously reported. Our findings also show that the yearly incidence rate for HD was 6.9 per million, which is two times higher than previous incidence studies performed prior to the identification of the HD mutation. We also identified five persons with a clinical presentation of HD but without CAG expansion (genocopies) (2.4%).

  • 69.
    Almström, Ulrika
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Mantzios, Olivia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Möten mellan vården och patienter med HIV: En litteraturstudie2016Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: För ungefär 35 år sedan uppmärksammades HIV som ett sjukdomstillstånd bland människor. Sedan dess har infektionen skördat många liv främst i Afrika och har också kommit att förknippas med homosexuella personer som dock utgör en minoritet av alla smittade. Globala insatser försöker minska dessa dödsantal och i Sverige har kunskapen och attityder kring HIV förbättrats under de senaste årtiondena. Trots detta förekommer det fortfarande brister i kunskap om HIV men också i attityder mot personer som är smittade. Vård skall bedrivas med respekt oavsett sjukdom och betydelsen av kommunikation är stor för att kunna bedriva personcentrerad vård och för att ha ett gott vårdklimat.

    Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter med HIV upplever bemötande inom vården.

    Metod: En litteraturöversikt har genomförts vilket innebär att befintlig kunskap från elva vetenskapliga artiklar har analyserats och sammanställts inom ett specifikt område.

    Resultat: Översiktens resultat presenteras i två huvudteman med fyra respektive sex underteman. Det första huvudtemat positiva upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: relationsfrämjande värden, vårdgivarens stöd och support, den goda vårdrelationen samt närhet – ett tecken på acceptans. Det andra huvudtemat negativa upplevelser av bemötandet i vården har följande underteman: särskiljande bemötande på grund av diagnos, vårdgivarens försiktighetsåtgärder, olämpligt bemötande, en otillräcklig vårdrelation, vårdgivares affektiva tillstånd och agerande samt sekretessbrott.

    Diskussion: Det som framkom i resultatet har diskuterats utifrån kunskap om HIV från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Här belyses vikten av adekvat kunskap om HIV men också om kommunikation inom vården och hur denna kunskap bör tillhandahållas. Detta har diskuterats utifrån Joyce Travelbees omvårdnadsteori.

  • 70.
    Alsberg, Pernilla
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Jakobsson, Charlotta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vårdpersonalens tankar och uppfattningar om närstående till äldre vårdtagare2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 71.
    Alsterlind, Ingrid
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Beck-Friis, Camilla
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Som en "naturlig" kvinna: en studie om äldre kvinnor och sexualitet2009Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 72.
    Alstermo, Jeanette
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Tóth, Katinka
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Existentiella frågors betydelse i palliativ omvårdnad: en analys av sjuksköterskeutbildningens kurslitteratur1998Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 73.
    Alström, AnnaMaria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Vikten av det personliga samtalet i vården: patientcentrerad kommunikation mellan patient och sjuksköterska2005Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 74.
    Al-suhaili, Hind
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Friberg, Sofia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Ingen visste hur det var hemma: En litteraturöversikt över vuxna barns upplevelser av att ha vuxit upp med en psykiskt sjuk förälder2015Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett vanligt folkhälsoproblem i Sverige. Psykisk sjukdom innebär inte bara lidande för patienten utan även för dess anhöriga, och särskilt för patientens minderåriga barn. Det kan vara svårt att kombinera psykisk sjukdom och föräldraskap då det minderåriga barnets grundläggande behov riskerar att försummas. Detta kan skapa en ohälsa och ett onödigt lidande som finns kvar hos individen även i vuxen ålder enligt stress- sårbarhetsmodellen. Det är sjuksköterskans ansvar att även se till patientens familjemedlemmars hälsa.

    Syfte: Att få kunskap om vuxna barns upplevelser av att ha haft en förälder med psykisk sjukdom under sin uppväxt samt hur de upplevt och upplever hälsa.

    Metod: Litteraturöversikt enligt Fribergs metod. Denna litteraturöversikt innehåller tio studier som är hämtade från Cinahl Complete, Medline with full text och Pubmed. Abstrakt lästes med helikopterperspektiv och både kvalitativa och kvantitativa studier valdes av relevans för studiens syfte. Författarna diskuterade likheter och skillnader i studiernas resultat. Teman och subteman definierades.

    Resultat: Tre teman definierades; upplevelser av ombytta roller, känslomässiga upplevelser samt upplevd hälsa som vuxen.

    Diskussion: Studiernas tre mest utmärkande resultat diskuteras i relation till Travelbees omvårdnadsteori om mellanmänskliga relationer, vad information till det minderåriga barnet har för betydelse och hur man kan arbeta preventivt för att främja upplevelsen av hälsa hos barn med en psykiskt sjuk förälder.

  • 75.
    Altarabishi Almuslimani, Emelie
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Humphreys, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Livet efter en njurtransplantation: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    In Sweden there is 300,000–400,000 people with impaired kidney function. with chronic renal failure, patients experience a limited life, with many symptoms affecting their ways negative and dialysis treatment is time consuming and adversely affects their everyday lives. Kidney transplantation is an effective treatment and is the most common organ transplant in Sweden. Patients hope to have an improved quality of life through a kidney transplant despite the risks of transplant rejection. In order for the nurse to be able to provide good nursing after a kidney transplant and to see what the patient has for nursing needs, the nurses then needs a deeper knowledge of patients' experiences of life after a renal transplant.

    The aim was to describe how patients experience life after a kidney transplantation.

    Literature overview based on 10 scientific articles from the database Cinahl Complete, Academic Search Complete and Nursing & Allied Health. The articles are reviewed and analyzed according to Friberg's (2012) method of identifying similarities and differences, then compiled.

    Following the analyses, three main themes were identified: New life with changes, the experience of limited life, anxiety, concern and loneliness, which describes how life after kidney plantation is experienced by the patient

    The method discussion is based on the strengths and weaknesses of the literature review. The result is discussed based on Calista Roy's adaptation theory from the key concepts and adaptive features.

  • 76.
    Alvarez Gustafsson, Alejandra
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Närståendes erfarenheter av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 77.
    Alvarez-Netterlid, Thelma
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Närståendes behov av stöd vid palliativ vård i hemmet: en litteraturstudie2010Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 78.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio Palliativ vård, Dalens sjukhus Stockholm.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet högskola.
    Palliativ vård i hemmet2019Inngår i: Hemsjukvård: olika perspektiv på trygg och säker vård / [ed] Mirjam Ekstedt & Maria Flink, Stockholm: Liber, 2019, s. 83-100Kapittel i bok, del av antologi (Annet vitenskapelig)
  • 79.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap. Capio Palliativ vård Dalen.
    Holm, Maja
    Sophiahemmet högskola.
    Benkel, Inger
    Göteborgs universitet.
    Norinder, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Capio Palliativ vård Dalen.
    Ewing, Gail
    Storbritannien.
    Grande, Gunn
    Storbritannien.
    Håkanson, Cecilia
    Göteborgs universitet.
    Öhlen, Joakim
    Göteborgs universitet.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Landstinget i Kalmar län.
    A person-centred approach in nursing: Validity and reliability of the Carer Support Needs Assessment Tool.2018Inngår i: European Journal of Oncology Nursing, ISSN 1462-3889, E-ISSN 1532-2122, Vol. 35, s. 1-8, artikkel-id S1462-3889(18)30058-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    PURPOSE: The Carer Support Needs Assessment Tool (CSNAT) was developed for use among family caregivers in palliative care for assessment of their support needs. The purpose of this study was to translate and evaluate the validity and reliability of the CSNAT in a sample of Swedish family caregivers and nurses in a palliative care context.

    METHODS: Data for this validation study was collected during 2016 in the context of palliative home care in two larger Swedish cities. The study was conducted in three stages to reach conceptual, semantic, operational and measurement equivalence between the original UK version and the Swedish version. Stage I consisted of translation to Swedish. In Stage II, cognitive interviews were performed with 8 family caregivers and 10 nurses. Data were analyzed based on relevance, clarity and sensitivity. In Stage III, the CSNAT and related self-rating measures (caregiver burden, preparedness for caregiving and quality of life) were completed by 118 family caregivers. Data quality, construct validity and test-retest reliability were evaluated.

    RESULTS: The CSNAT items were considered relevant and useful to identify areas of support needs. The Swedish CSNAT showed sound psychometric properties with satisfactory data quality and few problems with missing data across items (1.8%-6.1%). All items except one correlated as expected (rho>0.3) with caregiver burden, supporting construct validity. All items had satisfactory test-retest reliability (κw=0.45-0.75).

    CONCLUSIONS: This study further adds to the validity of the CSNAT and shows in addition that it is reliable and stable for use among family caregivers in palliative care.

  • 80.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Dalens sjukhus, Stockholm.
    Holm, Maja
    Mälardalens högskola, Linnéuniversitet, Växjö.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Linnéuniversitetet, Växjö, Karo­linska institutet.
    Goliath, Ida
    Karolinska institutet, Ersta sjukhus, Stockholm.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Karolinska institutet.
    Viktigt att stärka närståendes möjligheter att förbereda sig2016Inngår i: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 113, artikkel-id D4YCArtikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 81.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Lövgren, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Bylund-Grenklo, Tove
    Karolinska institutet.
    Hakola, Pia
    Stockholms Sjukhem.
    Fürst, Carl Johan
    Lunds universitet, Region Skåne.
    Kreicbergs, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    How to support teenagers who are losing a parent to cancer: Bereaved young adults' advice to healthcare professionals-A nationwide survey.2016Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 15, nr 3, s. 313-319Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: The loss of a parent to cancer is considered one of the most traumatic events a teenager can experience. Studies have shown that teenagers, from the time of diagnosis, are already extremely worried about the consequences of a parent's cancer but tend to be left to manage these concerns on their own. The present study aimed to explore young adults' advice to healthcare professionals on how to support teenagers who are losing a parent to cancer.

    METHODS: This work derives from a Swedish nationwide survey and employs a qualitative approach with a descriptive/interpretive design to obtain answers to an open-ended question concerning advice to healthcare professionals. Of the 851 eligible young adults who had lost a parent to cancer when they were 13-16 years of age within the previous 6 to 9 years, 622 participated in our survey (response rate = 73%). Of these 622 young adults, 481 responded to the open-ended question about what advice to give healthcare professionals.

    RESULTS: Four themes emerged: (1) to be seen and acknowledged; (2) to understand and prepare for illness, treatment, and the impending death; (3) to spend time with the ill parent, and (4) to receive support tailored to the individual teenager's needs.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: This nationwide study contributes hands-on suggestions to healthcare staff regarding attitudes, communication, and support from the perspective of young adults who, in their teenage years, lost a parent to cancer. Teenagers may feel better supported during a parent's illness if healthcare professionals take this manageable advice forward into practice and see each teenager as individuals; explain the disease, its treatments, and consequences; encourage teenagers to spend time with their ill parent; and recommend sources of support.

  • 82.
    Alvariza, Anette
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. CapioPalliativ vård, Dalen sjukhus, Stockholm.
    Årestedt, Kristofer
    Linnéuniversitetet, Länssjukhuset i Kalmar.
    Boman, Kurt
    Umeå universitet.
    Brännström, Margareta
    Umeå universitet.
    Family members' experiences of integrated palliative advanced home and heart failure care: A qualitative study of the PREFER intervention.2018Inngår i: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, Vol. 16, nr 3, s. 278-285Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Chronic heart failure is a disease with high morbidity and symptom burden for patients, and it also places great demands on family members. Patients with heart failure should have access to palliative care for the purpose of improving quality of life for both patients and their families. In the PREFER randomized controlled intervention, patients with New York Heart Association classes III-IV heart failure received person-centered care with a multidisciplinary approach involving collaboration between specialists in palliative and heart failure care. The aim of the present study was to describe family members' experiences of the intervention, which integrated palliative advanced home and heart failure care.

    METHOD: This study had a qualitative descriptive design based on family member interviews. Altogether, 14 family members participated in semistructured interviews for evaluation after intervention completion. The data were analyzed by means of content analysis.

    RESULTS: Family members expressed gratitude and happiness after witnessing the patient feeling better due to symptom relief and empowerment. They also felt relieved and less worried, as they were reassured that the patient was being cared for properly and that their own responsibility for care was shared with healthcare professionals. However, some family members also felt as though they were living in the shadow of severe illness, without receiving any support for themselves.

    SIGNIFICANCE OF RESULTS: Several benefits were found for family members from the PREFER intervention, and our results indicate the significance of integrated palliative advanced home and heart failure care. However, in order to improve this intervention, psychosocial professionals should be included on the intervention team and should contribute by paying closer attention and providing targeted support for family members.

  • 83.
    Alwin, Anhar
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Eskander, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos: En litteraturöversikt2017Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Den palliativa vården för hälso- och sjukvårdspersonal innebär att försöka uppnå den döende personens maximala livskvalitet och att lindra lidandet. Vården lutar sig mot det nationella vårdprogrammet för palliativ vård samt International Council of Nurses, ICN. Sjuksköterskans roll och uppgifter inom vården beskrivs där även de fyra hörnstenarna belyses.

    Syfte: Att belysa sjuksköterskornas upplevda svårigheter vid vård av patienter med palliativ diagnos.

    Metod: Examensarbetet är en litteraturöversikt baserad på Fribergs analysmetod. Denna litteraturöversikt inkluderar tio vetenskapliga artiklar som har sökts i databaserna CINAHL Complete och PubMed. Som en teoretisk utgångspunkt har Patricia Benners teori från novis till expert valts som en diskussion i resultatdiskussionen.

    Resultat: Sjuksköterskornas upplevda svårigheter av att vårda patienter med en palliativ diagnos resulterade i fyra huvudteman i litteraturöversikten; kommunikation, närstående och relation, vårdteamet samt kunskap och erfarenheter.

    Diskussion: Resultatet i litteraturöversikten har diskuterats utifrån Benners teori. Sjuksköterskornas upplevda svårigheter belystes genom fyra teman – kunskap och erfarenhet, närståendestöd, kommunikation mellan kollegor och gentemot patienten samt kultur som upplevd svårighet.

  • 84.
    Alzghoul, Johan Yahya
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi: En litteraturöversikt2018Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Fibromyalgi är en livslång sjukdom med en okänd bakgrund. Smärtan bedöms som ett av de grundläggande symtomen vid fibromyalgi som påverkar rörelseförmågan och patienten får svårigheter i att röra kroppen. Sjukdomen drabbar cirka två procent av världens befolkning och 75–85 procent av de drabbade är kvinnor. Etiologin bakom sjukdomen är inte helt känd. Det är svår att diagnostisera fibromyalgi och patienterna går igenom många undersökningar och vilket kan ta upp till fem år innan diagnosen fastställs.

    Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med fibromyalgi.

    Metod: En litteraturöversikt som baseras på åtta kvalitativa studier som är hämtade från databaserna PubMed och CHINAL.

    Resultat: Fyra huvudkategorier identifierade: upplevelsen av smärta och trötthet. Upplevelsen av total förändring i dagligalivet med tillhörande underkategorier: Begränsad i dagliga arbeten, begränsad i sociala livet, begränsad i arbetslivet. Den tredje är upplevelse av att förlora identitet. Den fjärde är att bli misstrodd med tillhörande underkategorier: Att bli misstrodd av sin omgivning, att bli misstrodd av sjukvården.  

    Diskussion: Diskussionen påbörjas med en metoddiskussion där författaren diskuterade studiens svagheter och styrkor. I resultatdiskussionen diskuterades resultatenen med hjälp av Katie Erikssons omvårdnadsteori. Fibromyalgi har en stor påverkan på kvinnornas liv. Smärta och trötthet har beskrivits som grunden till alla begränsningar. Utifrån Katie Erikssons teori kan detta definieras som att kvinnorna har fått olika former av lidande där bland annat livslidande, sjukdomslidande och vårdlidande.

  • 85. Aléx, Lena
    et al.
    Hammarström, Anne
    Norberg, Astrid
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Lundman, Berit
    Construction of masculinities among men aged 85 and older in the north of Sweden.2008Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 17, nr 4, s. 451-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim was to analyse the construction of masculinities among men aged 85 and older. BACKGROUND: All societies have a gender order, constructed from multiple ideas of what is seen as feminine and masculine. As the group of men aged 85 and older is increasing in size and their demand for care will increase, we must recognize the importance of studying these men and various discourses of masculinities. DESIGN: Qualitative explorative. METHODS: Qualitative content analysis was used to analyse thematic narratives. Masculinity theories provided the point of departure for the analysis. RESULTS: The analysis coalesced into three masculinities. 'Being in the male centre', developed from subthemes as: taking pride in one's work and economic situation; being in the centre in relation to others; regarding women as sexual objects; and belonging to a select group. 'Striving to maintain the male facade' developed from subthemes as: emphasizing 'important' connections; having feelings of loss; striving to maintain old norms and rejecting the fact of being old. 'Being related' was formulated from subthemes as: feeling at home with domestic duties; being concerned; accepting one's own aging; and reflecting on life. CONCLUSIONS: Our study indicates the importance of being aware of the existence of multiple masculinities, in contrast to the generally unproblematic and unsubtle particular healthcare approaches which consider men as simply belonging to one masculinity. Relevance to clinical practice. Diverse masculinities probably affect encounters between men and healthcare providers and others who work with an older population and therefore our results are of importance in a caring context.

  • 86.
    Amanbaeva, Asel
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Föräldrar som förlorat en son eller dotter genom ett plötsligt dödsfall: Föräldrars upplevelser i samband med förlusten av ett barn genom plötsligt dödsfall samt möjliga psykiatriska omvårdnadshandlingar i samband med detta2017Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Föräldrar som plötsligt förlorar ett barn kan försättas i traumatisk kris med psykisk sjukdom och behov av psykiatrisk vård som följd. Studier visar att förlusten genererar psykiska och fysiska funktionsnedsättningar hos föräldrarna, tydligt märkbara såväl privat som i arbetslivet under de första åren. Symtom på ångest, hopplöshet, trötthet, skam och skuldkänslor, isolering, sömnproblem avtar succesivt för varje år men minnessvårigheter och suicidtankar finns ofta kvar under många år. En ökad psykisk stress hos föräldrarna påverkar hälsan negativt och ökar dödligheten under flera år på grund av ökad alkoholkonsumtion, rökning, minskad fysisk aktivitet och onyttiga matvanor.

    Syfte: Beskriva föräldrars upplevelser i samband med förlusten av ett barn genom plötsligt dödsfall samt möjliga psykiatriska omvårdnadshandlingar i samband med detta.

    Metod: Kvalitativ ansats omfattande en litteraturstudie av 12 vetenskapliga studier analyserade med hjälp av Evans beskrivande syntes.

    Resultat: Resultatet visar att föräldrar hade behov av psykiatriskt stöd och samtal med uppföljning för att bearbeta sorgeprocessen. Vidare att föräldrar har behov av att få sitt lidande accepterat och av att psykiatrisk vårdpersonal lyssnar på dem samt att de blir rätt bemötta i sin livsvärld. Man upplevde längtan efter andras förståelse och hade behov av att prata om barnets bortgång. Att inte kunna ha någon att prata med om det avlidna barnet upplevdes som den mest betungande upplevelsen.

    Diskussion: För att på ett professionellt sätt möta dessa behov behöver sjuksköterskan inom psykiatrisk vård reflektera över mötet med sörjande föräldrar, ge tid för samtal, ta initiativ, fråga föräldrar om deras behov, se varje förälder som unik, hjälpa till med att hitta en mening och att acceptera förlusten, visa intresse och medkänsla samt erbjuda uppföljningsmöte.

  • 87.
    Amanbaeva, Asel
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Swierszcz, Bernadetta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att vårdas för MRSA: En litteraturöversikt om patienters upplevelser av MRSA-vård2014Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) ökar drastiskt inom sjukvården både i Sverige och i hela världen. Bakterien sprids vanligast från patient till patient via vårdpersonal då restriktioner om basala hygienrutiner inte följs. Att bli smittad med MRSA kan leda till svåra konsekvenser för patienter i form av infektioner i operationssår, i implanterade proteser, på hjärtklaffar, i lungorna och på hjärnhinnor. Patienter med MRSA vårdas i isolering för att förebygga att MRSA sprids vidare, vilket kan orsaka lidande hos patienter. 

    Syfte: Denna uppsats syftar till att beskriva patienters upplevelser av MRSA-vård. 

    Metod: Nio vetenskapliga kvalitativa artiklar ligger till grund för denna litteraturöversikt. Artiklarna har analyserats och sammanställts och nya teman uppkom efter de likheter som framkom i deras resultatdelar. 

    Resultat: Resultatet visar att vårdandet förändrades efter MRSA-diagnos. Detta redovisas efter följande i sex teman och två subteman: Patienters kunskap om MRSA, Upplevelser av att bli smittad med MRSA, Patienters upplevelser av personalens kunskap och information, Upplevelser av personalens bemötande, Isolering med två subteman: Negativa upplevelser av isolering och Positiva upplevelser av isolering samt Oro för framtid. 

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Katie Erikssons teori om den lidande människan som teoretisk utgångspunkt och utifrån patientens perspektiv. Vårdpersonalen kan påverka hur vårdandet upplevs. Brister i kunskap om MRSA hos vårdpersonalen, deras bemötande och följsamheten till hygienrutiner orsakar vårdlidande hos patienter med MRSA. Sjuksköterskans roll är att förebygga/lindra lidandet hos patienter.

  • 88.
    Amhezion, Nazriet
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Guillard, Pia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Sjuksköterskans möjlighet att främja god egenvård vid diabetes typ-1: utifrån ett transitionsperspektiv2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 89.
    Amoding, Caroline
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Pohl, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Faktorer som påverkar sjuksköterskan i sin yrkesutövning2007Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 90.
    Amsberg, Susanne
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Wijk, Ingrid
    Sophiahemmet högskola.
    Livheim, Fredrik
    Karolinska Institutet.
    Toft, Eva
    Karolinska Institutet, Ersta sjukhus.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet högskola, Södersjukhuset.
    Anderbro, Therese
    Karolinska institutet, Stockholms universitet.
    Acceptance and commitment therapy (ACT) for adult type 1 diabetes management: study protocol for a randomised controlled trial.2018Inngår i: BMJ Open, ISSN 2044-6055, E-ISSN 2044-6055, Vol. 8, nr 11, s. 1-8, artikkel-id e022234Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    INTRODUCTION: Integrating diabetes self-management into daily life involves a range of complex challenges for affected individuals. Environmental, social, behavioural and emotional psychological factors influence the lives of those with diabetes. The aim of this study is to evaluate the impact of a stress management group intervention based on acceptance and commitment therapy (ACT) among adults living with poorly controlled type 1 diabetes.

    METHODS AND ANALYSIS: This study will use a randomised controlled trial design evaluating treatment as usual (TAU) and ACT versus TAU. The stress management group intervention will be based on ACT and comprises a programme divided into seven 2-hour sessions conducted over 14 weeks. A total of 70 patients who meet inclusion criteria will be recruited over a 2-year period with follow-up after 1, 2 and 5 years.The primary outcome measure will be HbA1c. The secondary outcome measures will be the Depression Anxiety Stress Scales, the Swedish version of the Hypoglycemia Fear Survey, the Swedish version of the Problem Areas in Diabetes Scale, The Summary of Self-Care Activities, Acceptance Action Diabetes Questionnaire, Swedish Acceptance and Action Questionnaire and the Manchester Short Assessment of Quality of Life. The questionnaires will be administered via the internet at baseline, after sessions 4 (study week 7) and 7 (study week 14), and 6, 12 and 24 months later, then finally after 5 years. HbA1c will be measured at the same time points.Assessment of intervention effect will be performed through the analysis of covariance. An intention-to-treat approach will be used. Mixed-model repeated measures will be applied to explore effect of intervention across all time points.

    ETHICS AND DISSEMINATION: The study has received ethical approval (Dnr: 2016/14-31/1). The study findings will be disseminated through peer-reviewed publications, conferences and reports to key stakeholders.

    TRIAL REGISTRATION NUMBER: NCT02914496; Pre-results.

  • 91.
    Anagrius, Johanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Att berätta om sig själv eller inte: Rättspsykiatriska vårdares perspektiv2016Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Vårdrelationen beskrivs som grunden till främjande hälsoprocesser. Relationen är ömsesidig men vårdaren har ansvaret och tar del av patientens berättelse för att vårda tillsammans med snarare än åt patienten. Det dubbla uppdraget samhällsskydd och vård komplicerar vårdrelationen i rättspsykiatrisk vård. Att vårda en patient som begått brott är inte lika självklart som att vårda en skuldfri. Viktigt inom rättspsykiatri är vardagligt umgänge där vårdaren hittar balansen mellan personligt och privat. Negativa känslor som rädsla kan göra vårdare inskränkta och kompromisslösa. En oväntad åtgärd utanför ramarna visas vara betydelsefull för återhämtning. Rättspsykiatriska patienter beskriver längtan efter trygga, vårdande relationer men kan mötas av maktutövande, nonchalans, hot och våld som ger en känsla av förvaring och icke-vård. Syfte: Att beskriva vårdares tankar om att berätta om sig själva och det privata för patienter i rättspsykiatrisk vård. Metod: Kvalitativ design med fokusgruppsintervjuer för datainsamling. Två fokusgruppsintervjuer med vårdare inom rättspsykiatrisk vård genomfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Påverkande omständigheter: patientens behov och brottets karaktär, tidsaspekter och informationsflöde. Medvetenhet i vårdarrollen: beakta vem som hör och hantera konsekvenser, förmåga till gränsdragning och kommunikation. Nyckel till relation: att ge för att få, ärlighet, mänsklig kontakt och förtroende. Indifferens och lidande: lögner och distansering, negativa konsekvenser, varken behov eller mening. Diskussion: Resultatet diskuteras mot den teoretiska referensramen: Vårdandets symfoni som avhandlar vårdrelationen. Här återfinns många tankar som framkommer i denna studie.

  • 92.
    Anar, Esra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer: En litteraturstudie2012Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Bakgrund: Ungefär en miljon människor mister sitt liv av suicid årligen i hela världen. Det finns psykosociala, kliniska och biologiska faktorer bakom suicidala handlingar. Huruvida suicid utvecklas belyses i en suicidal process. Vården efter ett misslyckat suicidförsök upplevs oftast obehagligt och känsloladdat för suicidnära individen. Målen med vården är bland annat att främja patientsäkerheten. För att individen skall känna tillit för vården och vårdgivaren bör en trygg och förtroendefull vårdrelation skapas.

    Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda suicidnära individer.  

    Metod: Författaren har arbetat fram en litteraturstudie i enlighet med Friberg (2006). Studien baseras på tio vetenskapliga artiklar ifrån databaserna CINAHL with full text, MEDLINE with full text och PubMed. Särskilda inklusions- och exklusionskriterier följdes. En innehållsanalys och kvalitetsgranskning gjordes på valda artiklar.

    Resultat: Resultaten från vetenskapliga artiklar sammanställdes i litteraturstudien i fem olika kategorier. Dessa kategorier lyder så här: Känna ansvar, Känsla av upptagenhet och tidsbrist, Känsla av bristande kompetens, Känsla av osäkerhet i kommunikationen med suicidnära individer och Förhållningsätt till suicidnära individer. 

    Diskussion: Författaren har dragit slutsatsen att sjuksköterskor upplever att det finns faktorer som hindrar möjligheten till god interaktion mellan de och suicidnära individer. Dessa faktorer indelas sammanfattningsvis som brist på olika resurser och kompetens inklusive kommunikation. Det framkallar i sin tur känslor av frustration i samband med att inte kunna vara till hjälp tillräckligt för dessa individer.

     

  • 93.
    Ander, Malin
    et al.
    Uppsala universitet.
    Grönqvist, Helena
    Uppsala universitet.
    Cernvall, Martin
    Uppsala universitet.
    Engvall, Gunn
    Uppsala universitet.
    Hedström, Mariann
    Uppsala universitet.
    Ljungman, Gustaf
    Uppsala universitet.
    Lyhagen, Johan
    Uppsala universitet.
    Mattsson, Elisabet
    Uppsala universitet.
    Essen, Louise von
    Uppsala universitet.
    Development of health-related quality of life and symptoms of anxiety and depression among persons diagnosed with cancer during adolescence: a 10-year follow-up study2016Inngår i: Psycho-Oncology, ISSN 1057-9249, E-ISSN 1099-1611, Vol. 25, nr 5, s. 582-589Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Objective: The main aim was to investigate the development of health-related quality of life (HRQOL) and symptoms of anxiety and depression in a cohort diagnosed with cancer during adolescence from shortly after up to 10 years after diagnosis. Methods: Participants (n = 61) completed the SF-36 and the HADS shortly; six, 12, and 18 months; and two, three, four, and 10 years (n = 28) after diagnosis. Polynomial change trajectories were used to model development. Results: Polynomial change trajectories showed an initial increase which abated over time into a decrease which abated over time for the SF-36 subscales Mental Health and Vitality; an initial decline which abated over time into an increase for HADS anxiety; and an initial decline which abated over time into an increase which abated over time for HADS depression. The SF-36 mental component summary showed no change from two to 10 years after diagnosis whereas the SF-36 physical component summary showed an increase from two years after diagnosis which declined over time. Ten years after diagnosis 29% reported possible anxiety. Conclusions: Development of HRQOL and symptoms of anxiety and depression appears to be nonlinear among persons diagnosed with cancer during adolescence. Well into permanent survivorship an increase in symptoms of anxiety is shown and approximately a third of the participants report possible anxiety. The findings indicate the need for: studies designed to pinpoint the times of highest psychological risk, clinical follow-up focusing on psychological problems, and development of effective psychological interventions for survivors of adolescent cancer

  • 94.
    Anderbro, Therese Carin
    et al.
    Karolinska institutet, Stockholms universitet.
    Amsberg, Susanne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Moberg, Erik
    Karolinska institutet.
    Gonder-Frederick, Linda
    USA.
    Adamson, Ulf
    Karolinska institutet.
    Lins, Per-Eric
    Karolinska institutet.
    Johansson, Unn-Britt
    Sophiahemmet högskola, Södersjukhuset.
    A longitudinal study of fear of hypoglycaemia in adults with type 1 diabetes.2018Inngår i: Endocrinology, diabetes & metabolism, ISSN 2398-9238, Vol. 1, nr 2, artikkel-id e00013Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Aims: To investigate fear of hypoglycaemia (FoH) longitudinally in a cross-sectional study of adult patients with type 1 diabetes. Specifically, we investigated two subgroups of patients who over 4 years either showed a substantial increase or decrease in level of FoH to identify factors associated with changes in FoH.

    Methods: The Swedish version of the Hypoglycaemia Fear Survey (HFS) along with a questionnaire to assess hypoglycaemia history was sent by mail to 764 patients in 2010. The responders in 2010 (n = 469) received another set of the same two questionnaires in 2014. HbA1c, insulin regimen, weight and creatinine from 2010 and 2014 were obtained from medical records. Those with an absolute difference in HFS scores ≥ 75th percentile were included in the subgroup analyses. Statistical analyses included one-sample t tests, chi-square and McNemar's test.

    Results: The absolute difference in the HFS total score (n = 347) between 2010 and 2014 was m = ±7.6, SD ± 6. In the increased FoH group, more patients reported a high level of moderate hypoglycaemic episodes as well as impaired awareness of hypoglycaemia in 2014 compared with the decreased FoH group. There were more subjects in the increased FoH group with insulin pumps in 2014 and in 2010. In the decreased FoH group, more patients had a high frequency of daily self-monitoring of blood glucose (SMBG) in 2010 and in 2014.

    Conclusions: Fear of hypoglycaemia is stable across time for most patients. Changes in fear level are associated with changes in hypoglycaemia frequency. Thus, asking patients about changes in hypoglycaemia experiences is of great importance.

  • 95.
    Andershed, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Relatives in end-of-life care – part 1: a systematic review of the literature the five last years, January 1999–February 20042006Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 15, nr 9, s. 1158-1169Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 96.
    Andershed, Birgitta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Palliativt forskningscentrum, PFC. Norwegian University of Science and Technology, Gjövik, Norway.
    Ewertzon, Mats
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap.
    Johansson, Anita
    Skaraborgs sjukhus.
    An isolated involvement in mental health care: Experiences of parents of young adults.2017Inngår i: Journal of Clinical Nursing, ISSN 0962-1067, E-ISSN 1365-2702, Vol. 26, nr 7-8, s. 1053-1065Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    AIM: The aim of this study was to explore parents' involvement in the informal and professional care of their young adult child with mental illness. A further aim was to examine concepts in the caring theory of "Involvement in the light - involvement in the dark" in the context of mental health care.

    BACKGROUND: Mental illness has increased among young people in high-income countries and suicide is now the leading cause of death for this group. Because of their disease, these young people may have difficulty in carrying out daily, taken-for-granted, tasks. Consequently, they often become dependent on their parents, and their parents shoulder a considerable responsibility.

    DESIGN AND METHODS: A secondary descriptive design with a deductive content analysis was used. Ten parents who have a son or daughter with long-term mental illness (aged 18 - 25) were interviewed. The deductive analysis was based on the caring theory of "Involvement in the light - Involvement in the dark".

    RESULTS: The results are described using the following concepts in the theory: "Knowing", "Doing", "Being" and "Attitude of the health professionals". The result are to a great extent consistent with the "Involvement in the dark" metaphor, which describes an isolated involvement in which the parents were not informed, seen or acknowledged by the health professionals. Continuous support by professionals with a positive attitude was described as being of decisive importance for meaningful involvement. This article is protected by copyright. All rights reserved.

  • 97.
    Andershed, Birgitta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Harstäde, Carina Werkander
    Next of kin's feelings of guilt and shame in end-of-life care.2007Inngår i: Contemporary nurse : a journal for the Australian nursing profession, ISSN 1037-6178, Vol. 27, nr 1, s. 61-72Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In this study the aim was to explore and describe next of kin's feelings of guilt and shame in end-of-life care via secondary analysis of 47 qualitative interviews. In the analysis categories and subcategories emerged which conveyed how the next of kin experienced guilt; not having done or talked enough, being absent at important events or making errors of judgement. Categories conveying feelings of shame were situations where the next of kin felt inferior, was ashamed on behalf of the dying person and when family conflicts became apparent. Receiving help and support in order to make the remaining period as pleasant as possible can facilitate the next of kin's sense of having fulfilled their duties and responsibilities and therein reduce feelings of guilt and shame. It is apparent that these feelings should be taken into account and the next of kin should receive support to increase their well-being during the remaining time in end-of-life care and the grieving period.

  • 98.
    Andershed, Birgitta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om vård i livets slutskede.
    Olsson, Kristina
    Review of research related to Kristen Swanson's middle-range theory of caring.2009Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 23, nr 3, s. 598-610Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to identify and describe how Kristen Swanson's middle-range theory has been used in nursing practice/research presented in international journals. A total of 120 studies were included in the review and 23 were analysed further. An overview of the studies is presented, followed by four categories of how the theory has been used: referring to the theory (97 papers), applications of the theory to practice/research and/or theoretical discussions (nine papers), relating findings to and/or validation of the theory (eight papers), and development of measurements from and/or testing of the theory (six papers). The use of the theory and conclusions of the studies related to criteria for evaluation of theories were discussed.

  • 99.
    Andershed, Birgitta
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Ternestedt, Britt-MarieErsta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.Håkanson, CeciliaErsta Sköndal högskola, Palliativt forskningscentrum, PFC.
    Palliativ vård: begrepp & perspektiv i teori och praktik2013Collection/Antologi (Annet vitenskapelig)
  • 100.
    Andersson, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Bäckström, Sabina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för omvårdnad.
    Research on the care of patients with dementia in Sweden: a review study2000Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 poäng / 15 hpOppgave
1234567 51 - 100 of 2257
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf