Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1234567 51 - 100 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 51.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Brukarmakt: i teori och praktik2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 52.
    Börjeson, Martin
    et al.
    Linköpings universitet.
    Karlsson, Magnus
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Inte bara inflytande2013Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 53.
    Carlqvist, Nanetth
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Om bemötande på ett kommunalt särskilt boende: vårdbiträdens upplevelser av kränkande anhöriga2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 54.
    Carlstedt, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Furstinnan och stjärntydaren: Berättelsen om tre kvinnliga renässansregenter och deras astrologer2014Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 55.
    Carlstedt, Anna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Nostradamus: en bästsäljande outsider sedan 500 år2014Ingår i: Periferi och centrum: Texter om marginalisering i förmodern tid / [ed] Eva-Carin Gerö, Hans-Roland Johnsson, Stockholm: Nordic Academic Press, 2014Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
  • 56.
    Carrigan Ronan, Chris
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Österman, Yvonne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Bröstcancer: Kvinnors upplevelse hur partner/make hanterat sjukdomen2011Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 57.
    Catomeris, Soma
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Björk, Stina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Nya vägar till empowerment: Argentinska arbetares mobilisering för att ta sig ur den politiska, ekonomiska och sociala krisen 20012012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I december 2001, bröt en allvarlig kris ut i Argentina som fick politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. En av dessa konsekvenser var de olika former av social mobilisering som uppstod som ett uttryck för folkets desperation och som strategi för att rädda sin situation. En av de sociala mobiliseringarna var de återtagna företagen (ERT, Empresas Recuperadas por los Trabajadores). Tidigare anställda ockuperade och återtog sina fabriker när de gått i konkurs och de tidigare ägarna flytt landet. De bildade arbetskooperativ och fick efter en lång och hård kamp rätt att styra företagen i egen regi.

    Vi reste till Buenos Aires för att komma närmre detta ämne och söka kunskap om den kontext detta skett i och ta reda på vad återtagandet av dessa företag inneburit för arbetarnas del. Att ta makten över sin situation på det sätt som arbetarna gjort kan liknas vid empowerment, då de själva definierat sin situation, formulerat metoder för förändring och med egen kraft satt planen i verket.

    Som socialarbetare och socionomstudenter har vi stött på begreppet empowerment i många sammanhang. Vi har dock uppfattat begreppet som komplext och mångtydigt, samtidigt som det empowermentinriktade sociala arbetet tar sig mycket olika och ibland motsägande uttryck. För att förstå de processer arbetarna gått igenom ur ett svenskt välfärdsperspektiv måste man också förstå delar av den Argentinska historien och den samhälleliga kontexten. Vi har besökt ett arbetskooperativ på tryckeriet Pompeya och frågat dem om hur de upplever att deras levnadsförhållanden förändrats sedan ockupationerna och krisen. Vi har också tagit reda på om de processer de gått igenom lett till en upplevelse av empowerment och vad som har varit viktigt för att detta ska ha kunnat ske. Arbetarnas levnadsförhållanden har förändrats på olika sätt, de har stärkts genom att de räddat sina arbeten, de har på vissa punkter förblivit oförändrade om man jämför med innan krisen och på andra plan har de blivit sämre i jämförelse med innan krisen. Arbetarnas upplevelse av livskvalitet gör dock att de upplever sig ha goda levnadsförhållanden. Genom processerna som de gått igenom har de fått en upplevelse av empowerment och för att detta ska ha kunnat ske har följande faktorer varit viktiga: att göra tillsammans, att de delade en krissituation, att de följde sina ideologiska uppfattningar och blev erkända för det de gjort. Arbetarnas erfarenheter blir viktiga för hur empowerment sker i praktiken. Studien ger kunskap om hur socialarbetarens förhållningssätt till empowerment blir viktigt för att begreppet inte ska urholkas av professionellas makt.

  • 58.
    Chiang, Ling
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vem sätter unga arbetslösa på dagordningen?: En kvalitativ innehållsanalys om hur media skildrar ungdomsarbetslöshet2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie handlar om hur media framställer ungdomsarbetslöshet och arbetslösa unga. Syftet är att undersöka och analysera hur media skildrar ungdomsarbetslöshet. Vidare undersöks även hur stora möjligheterna är för arbetslösa unga, att kunna påverka sin situation med hjälp av media. En kvalitativ innehålls analys används som metod för denna uppsats. Det empiriska materialet består av artiklar som berör ungdomsarbetslöshet, vilka är hämtade från Metros hemsida. Utifrån en strukturell tolkning tematiseras resultatet och analysen drar kopplingar med dagordningsteori samt tidigare forskning. Studien visar att Metro framställer ungdomsarbetslöshet som hög, vilket är reguljärt och förutsägbart. Lönesänkningen för unga är det rådande temat som förekommer i diskussionen om minskningen av ungdomsarbetslöshet. Detta fick mer genomslag än teman arbetserfarenhet, eftersom det väcktes kontroversiella debatter. Vilket kan tolkas som McCombs kallar för ”bra historia”(2006, 147). Det är sådana företeelser som journalister söker efter. Diskussionen om lösningar på ungdomsarbetslöshet som helhet har en negativ inställning, vilket skulle kunna influera människor som inte är unga och arbetslösa, denna förklaring är utifrån McCombs orienteringsbehov. Att arbetslösa unga framställs som en marginaliserad grupp innefattar vissa komplikationer. I textinnehåll med arbetslösa unga förekommer det inga motstående ramar. Det är delvis utifrån stödjande ramar och delvis utifrån en liknande komplex och motsägande ram. Eftersom denna ram utgår från journalisternas egna uppfattningar av arbetslösa unga. Det framgår att varken politiker eller Metro är intresserad av att sätta ungdomsarbetslösheten på dagordningen. Inom den politiska diskussionen förkommer det både stödjande och motstående ramar men det visar på en komplex och motsägande ram, eftersom ambitionen att lösa ungdomsarbetslöshet värderas mer framför de arbetslösa unga. Ingen tydlig inställning till prioriteringen av ungdomsarbetslösheten har hittats eftersom det förekommer både negativa och positiva åsikter som i slutändan jämnar ut. Metro exponerar ungdomsarbetslösheten i en ganska begränsad utsträckning och det som väcker medias uppmärksamhet är företeelse som statsministerns fel ordval. Detta är återigen vad McCombs kallar för ”bra historia”(2006, s 147). Därför kan man dra slutsatsen att dagordningen för ungdomsarbetslöshet inte sätts av politiker eller Metro. I analysen framkommer det att merparten av ungas röster innefattar både en negativ betoning och en svag förtroende om att hitta ett arbete. Återigen skulle denna röst, enligt McCombs, influera människor som inte är arbetslösa unga(2006). Däremot visar resultatet att ingen av aktörerna från medieinnehållet reagerar på detta. Vilket kan förklaras med att ungas röster syns i för liten omfattning för att kunna påverka dagordningen.

  • 59.
    Coster, Isabelle
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Jag är inte en ”ung mamma”: En kvalitativ studie av unga mammors upplevelser av att bli mamma i tonåren2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det är en kvalitativ studie baserad på intervjuer med mammor som fick barn i åldern 17 till 19 år, samt på en intervju med en informant. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Eriksons identitetsteori, livsloppsperspektivet, intersektionalitet och feministisk perspektiv.Studiens resultat visar att de unga mammorna upplever att de strider mot den allmänt rådande normen om när i livet man skall få barn. De upplever att deras vänskapsrelationer förändras och att de inte helt kan identifiera sig med sina jämnåriga längre, samtidigt som de upplever att de inte helt får eller vill ha inträde i vuxenvärlden. De unga mammorna bär på erfarenheter av att människor vill tillrättavisa dem. De unga mammorna upplever att allmänheten ser på dem som oansvarsfulla och egoistiska, vilket innebär att de unga mammorna behöver uppträda perfekt och oklanderligt för att bevisa sin omgivning att de duger som föräldrar. Detta leder till att de unga mammorna kämpar för att passa in i föräldrarollen och för att det skall se bra ut på ytan. Ytterligare resultat utifrån studien är att hälften av respondenterna har upplevt diskriminering utifrån att de är unga mödrar.

  • 60.
    Dagnell, Daniel
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ledarskap i socialt arbete2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring vad som är ett bra ledarskap inom socialt arbete. De frågeställningar jag valt är: vilka kompetenser är viktiga för en ledare inom socialt arbete? Vilka värderingar och/eller etiska principer är viktiga att ha/följa som ledare inom socialt arbete?

    För att få en inblick i hur man ser på ledarskap inom socialt arbete i en svensk kontext så valde jag att intervjua femton enhetschefer, samtliga verksamma inom socialt arbete i Sverige. Intervjuerna ställer öppna, men något riktade frågor för att ta reda på vilka egenskaper och principer dessa enhetschefer anser ligga till grund för ett bra ledarskap. För att skapa en starkare grund har jag även läst tidigare studier på ämnet, analyserat och sammanfattat de viktigaste punkterna i dessa för att sedan redovisa dem och återkomma till beröringspunkter i diskussionsdelen.

    Genom intervjuer har enhetscheferna fått delge sin syn på vad som kännetecknar en bra ledare inom socialt arbete. Intervjuerna har främst ämnat svara på frågor kring vilka egenskaper, kompetenser och etiska värderingar/principer som anses vara viktiga för en ledare inom socialt arbete. Intervjuerna visar tydligt att det enligt enhetscheferna är viktigt med utbildning och kompetens inom framförallt ledarskap men även inom ämnen som ekonomi, psykologi, beteendevetenskap, konflikthantering, m.m. Vidare visar intervjuerna att mjuka värden ges större utrymme än kompetens och intervjupersonerna lägger mer fokus vid etiska principer som alla människors lika värden, lyhördhet, empatisk förmåga och se saker på ett salutogent vis.

    Slutsatser som kan dras är att ledare inom socialt arbete i såväl Sverige som USA främst eftersträvar och lovordar det transformella ledarskapet och alla de kompetenser och etiska värderingar som detta innebär. Majoriteten av de svenska enhetschefer i min studie anser ej att det är någon skillnad på ledarskap inom socialt arbete kontra andra professioner, vilket skiljer sig från den amerikanska studie som lyfts i tidigare forskning.

  • 61.
    Dahlberg, Joakim
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Professionell gestaltning och socialt arbete: "Det skulle vara fantastiskt att kunna använda sig av konstnärligt uttryck i arbetet med klienten"2012Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien har som syfte att öka kunskapen och förståelsen om vilken potential professionell gestaltning har i ett socialt förändringsarbete. I studien använder jag mig av en kvalitativ metod då jag intervjuar tre skådespelare från en teaterensemble och genomför en fokusgrupp med socialarbetare. Bearbetning och analys har skett enligt organisationsteori och nyinstitutionell teori. Samspelet inom och mellan de olika grupperna har jag tolkat utifrån den symboliska interaktionistiska teorin.

    Studien har kommit fram till att socialarbetarna är positiva till de arbetsmetoder som teaterensemblen använder sig av i sin gestaltning. De menar att det sociala arbetet skulle kunna ha hjälp av dessa metoder. Det är den professionella gestaltningens emotionella språk och dialog som är det främsta verktyget för att nå fram till människor och förmågan att beröra. Studien har funnit att det finns knytpunkter som förenar båda dessa professioner till ett potentiellt framtida samarbete. Men studien pekar även på svårigheter med att föra dialog mellan professionerna då organisationernas olika strukturer och omgivningen ställer olika krav på verksamheterna.

  • 62.
    Dahlberg, Manda
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vukmanic, Stephanie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att stillsamt och enträget jobba för att få in det sociala perspektivet: en studie om kuratorers arbete inom den psykiatriska heldygnsvården2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sociala arbetet har historiskt sätt haft en marginell plats inom hälso- och sjukvård trots att det finns tydliga kopplingar mellan människors välmående och deras sociala situation. Inom psykiatrin är kuratorer den enda yrkesgruppen som är utbildad inom socialt arbete. Kuratorerna spelar därför en viktig roll när det kommer till att tillvarata patienternas rättigheter. Samtidigt visar forskningen att det finns en otydlighet kring kuratorernas roll och att arbetet har rört sig från att samordna sociala resurser till att arbete mer terapeutiskt.

    Det övergripande syftet med studien har varit att ta reda på vilken plats det sociala arbetet har inom den psykiatriska heldygnsvården genom att undersöka hur kuratorer ser på och beskriver sitt arbete.

    För att besvara syftet har det gjorts 5 kvalitativa intervjuer med kuratorer inom den psykiatriska heldygnsvården. Resultatet från intervjuerna har sedan kopplats till tidigare forskning och analyserats med hjälp av begrepp hämtade från makt och professions teori.

    Undersökning visar på att kuratorernas arbete inom den psykiatriska heldygnsvården kretsar kring att hjälpa patienterna med deras sociala situation. Det sociala arbetets utrymme är dock mycket begränsat och till stor del knutet till kuratorernas position och deras förmåga att integrera det sociala perspektivet.

  • 63.
    Dahlgren, Frida
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Norman, Sara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnets röst i barnavårdsutredningar: Hur får barn komma till tals?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 64.
    Dannstedt, Fatima
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att leva med kniven mot strupen: En litteraturstudie om cancersjuka föräldrar med barn boende hemma och deras copingstrategier och upplevelser sett ur ett genusperspektiv.2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Background: In Sweden, approximately  60,000 people are diagnosed with some sort of cancer every year. Of those, one-fifth are parents with minors. A cancer diagnosis can create great uncertainty for the diagnosed patient and their families. It is important, for many cancer patients, to receive psychological support and that the healthcare professionals, including counselors, who work with this patients possesses the knowledge required to be able to help them in the best way.

    Aim: I wish to highlight the various copingstrategies and provide greater insight into how parents, diagnosed with cancer and having young children, manage and experience their situation. I also want, from a gender perspective, to see if there are any similarities or differences in how mothers perceive their situation compared to fathers.

    Method: Descriptive literature review of 9 scientific articles.

    Results: Many of the coping strategies that parents used was focused on protecting their children. For instance, the parents would hesitate to talk to their children about the diagnosis because they felt that they lacked knowledge on how to talk to children about such a difficult subject In a good way. That led, in some cases, to the fact that some parents concealed the diagnosis or embellished the truth to their children. It also emerged from the study that procedures was one of the most common copingstrategies and seemed to have a positive effect on both the sick parent and the rest of the family.One of the differences between diagnosed mothers and fathers was that the mothers found it difficult to balance their own well-being while being a good parent.The guilt that it resulted in these mothers could be linked to how we see parenting. We could potentially link the guilt that these diagnosed mothers felt trying to find the balance between their own well-being and performing the good mother role to the general way we view parenting in our society today to the way we view parenting.

    Conclusion: Continues research must be done on how parents diagnosed with cancer and with minor children experience and manage their situation when there seems to be so little research done in this area. The findings of the literature shows that socialworkers and other healthcare staff must, if they do not already have it, acquire knowledge about how these parents can best talk to their children about cancer. It would also be desirable that the curators had an awareness of how the perception of the different parental roles affects both the individual and its environment during the period of illness. Increased awareness leads to increased understanding and increases the chance for the right help and support.

  • 65.
    Darwich, Yosef
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Österman, Sanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    De sociala perspektivens betydelse hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att undersöka hur professionella inom elevhälsan på tre skolor samt en specialenhet inom barn och ungdomspsykiatrin förhåller sig till sociala perspektiv hos barn och ungdomar där det finns misstanke om ADHD samt hur ser möjligheterna och förutsättningar för ett sådant förhållningssätt. Hur ser elevhälsan och BUP på orsaksförklaringar för denna målgrupp där misstanke om ADHD föreligger.

    Studien har en kvalitativ forskningsansats och är baserad på sju semistrukturerade intervjuer med socionomer och psykologer inom elevhälsan och BUP. Analysen av resultatet har skett med nysinstitutionell organisationsteori. Resultatet visar att de professionella ansåg att det var av stor vikt att granska de sociala perspektiven vid misstanke om ADHD. De intervjuade kunde i sina respektive verksamheter urskilja en rad orsaksförklaringar i barn och ungdomars sociala miljö hos dem med ett beteende likt ADHD, utöver en neuropsykiatrisk förklaringsmodell. Faktorer som ansågs vara speciellt problematiska var uppväxtmiljö och en resurssvag skolmiljö som ställer högre krav på barn och ungdomars självständighet.

    Majoriteten av de professionella menar att möjligheterna och förutsättningarna för att anlägga ett socialt perspektiv i fall hos barn och ungdomar med beteende likt ADHD försvåras av organisatoriska och ekonomiska orsaker. Respondenterna utrycker att socionomens med sin yrkeskunnighet ej alltid ses som självklar när det kommer till misstanke och utredning av ADHD. Respondenterna menar att läkaren och till viss del psykologer har mandat att sätta diagnosen ADHD. Detta menar respondenterna har lett till en mer ensidigt tolkning av beteende likt ADHD där den neuropsykiatriska förklaringsmodellen i många fall dominerar när man misstänker eller utreder ett barn för beteende likt ADHD. De intervjuade önskar ett mer nyanserat perspektiv vid misstanke om ADHD där man kan utreda olika orsaksförklaringar i större utsträckning.

  • 66.
    Daun, Josefine
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Är det hur man har det eller hur man tar det?: En studie om äldres subjektiva uppfattningar av kvalitet2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 67.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Leige, Belgium.
    Hulgård, Lars
    Roskilde university, Denmark.
    Pestoff, Victor
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Introduction to the "SE field"2014Ingår i: Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective / [ed] Jacques Defourny, Lars Hulgård, Victor Pestoff, New York: Routledge, 2014, s. 1-14Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 68.
    Defourny, Jacques
    et al.
    University of Liege, Belgium.
    Hulgård, LarsRoskilde University, Denmark.Pestoff, VictorErsta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Social enterprise and the third sector: changing European landscapes in a comparative perspective2014Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 69.
    Denvall, Verner
    et al.
    Lunds Universitet.
    Granlöf, Shari
    Lunds Universitet.
    Knutagård, Marcus
    Lunds Universitet.
    Nordfeldt, Marie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Swärd, Hans
    Lunds Universitet.
    Utvärdering av "Hemlöshet - många ansikten, mångas ansvar": Slutrapport2011Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 70.
    Doudnik, Anna
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Andrade, Daniela
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Var det verkligen våldtäkt?: En diskursanalys av friande domar i våldtäktsmål2014Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det senaste året har flertalet våldtäktsmål fått stor uppmärksamhet i media. I mars 2014 startade tidningen Metro #NEJÄRNEJ - kampanjen som granskar hur polisen och domstolar hanterar våldtäktsfall. Denna kampanj består av en serie artiklar som uppmärksammar domar där män frias från misstankarna om våldtäkt. Kvinnans trovärdighet ifrågasätts, deras samtycke misstolkas och ord står mot ord. En konsekvens av detta resulterade i att det blev allt svårare för kvinnor att bevisa inför rätten att det de hade blivit utsatta för var en våldtäkts handling. Vårt mål i denna studie är att söka förståelse för hur tingsrätten motiverar sina friande domar. Syftet med denna uppsats är att belysa vilken diskurs som konstrueras genom friande våldtäktsdomar utifrån ett genusperspektiv. Syftet uppnås genom att undersöka de subjektiva rekvisiten i beslutsskäl som ligger till grund för friande våldtäktsdomar. Kritisk diskursanalys används som både metod och teori som behandlar diskursiva mönster i domstolsbeslut i friande våldtäktsmål. I den här studien har vi analyserat fem texter i form av domar från svensk tingsrätt. Studien visar att tingsrätten i sina bedömningar utgår ifrån olika diskursiva och sociala praktiker. Dessa diskurser är kopplade till det så kallade genuskontraktet med bestämda föreställningar, där män definierar hur kvinnor ska vara i olika sammanhang; denna diskurs ser kvinnan som "det ideala offret" och säger hur kvinnor ska bete sig inför, under och efter att kvinnor ha blivit utsatta för våldtäkt. Ett hård draget exempel kring de bestämda föreställningarna är om kvinnor bär korta kjolar kan detta ses som en inbjudan till att bli våldtagna. Vidare handlar och hävdar de sexologiska teorier som att kvinnor kan frivilligt acceptera en viss grad av våld. Efter att ha genomfört vår undersökning anser vi att tingsrätten inte bara konstruerar diskurser om vad som är normalt vid ett våldtäktsbrott, utan även avspeglar rådande maktförhållanden mellan det manliga respektive kvinnliga könet och definierar hur människor ska bete sig i detta sammanhang.

  • 71. Einarsson, Torbjörn
    et al.
    Hvenmark, Johan
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Efter medlemskapet?: Engagemang och föreningsliv för en ny tid2012Ingår i: Civilsamhället i samhällskontraktet: en antologi om vad som står på spel / [ed] Wijkström, Filip, Stockholm: European Civil Society Press , 2012, s. 71-92Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 72.
    Ekberg, Henrik
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Martínez, Andrea
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Det osynliga kopplet: Om samverkan mellan socialtjänst och polis i sociala insatsgrupper2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna studie har fokus legat på sociala insatsgrupper i fyra områden i Stockholms län. Sociala insatsgrupper är en strukturerad samverkan på individnivå mellan i första hand socialtjänst, polis och skola som syftar till att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupperingar samt underlätta avhopp från kriminella grupperingar. Studiens övergripande syfte är att undersöka hur samverkan mellan socialarbetare och poliser ser ut inom projektet sociala insatsgrupper. Studien fokuserar på socialarbetarnas och polisernas yrkesroller samt stöd- och kontrollaspekter. Studiens resultat visar att sociala insatsgrupper uppfattas som ett framgångsrikt projekt, men också att det råder ett spänningsförhållande mellan en behandlingslogik och en straffrättslig logik som polis och socialarbetare måste förhålla sig till i samverkan kring ungdomen. Studiens resultat visar även att stöd och kontroll inte kan skiljas från varandra, något som kan härledas till en övergripande så kallad normaliseringslogik som delas av socialarbetarna och polisen i arbetet med ungdomen. För att belysa och problematisera resultaten har studien främst hämtat inspiration från den nyinstitutionella teoribildningen som riktar fokus på samverkansprocesser i organisationer.

  • 73.
    Eklånge, Emelie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Chefsprat om värdegrund: En studie om hur chefer inom idéburna organisationer talar om sin värdegrund och om sitt arbete med den2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att undersöka hur man som chef i en idéburen organisation talar om hur man arbetar med värdegrund, dels hur den tagits fram och dels hur man jobbar utifrån den i det vardagliga arbetet, och om man anser det viktigt att hålla en tät koppling mellan värdegrunden och det vardagliga arbetet ute i verksamheterna på alla nivåer. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på att chefernas tal om organisationens värdegrund och arbetet utifrån denna är gott. Det framkommer även att cheferna inom organisationen anser det viktigt att hålla en tät koppling mellan värdegrund och det praktiska arbetet. Intentionen med denna uppsats är att lägga en grund för en senare studie som avser att jämföra chefernas upplevelser av detta med medarbetarnas.

  • 74.
    Ekström, Carolina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    När dövkompetensen brister hos rättsväsendet: En kvalitativ studie av dövas upplevelse av mötet med rättsväsendet och dess konsekvenser2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker dövkompetensens betydelse (kunskap om döva, teckenspråk och deras kultur) för döva i mötet med rättsväsendet. Syftet är att visa vilka konsekvenser som avsaknaden av dövkompetensen kan få. För att få svar på studiens frågor valde jag en kvalitativ och explorativt forskningsansats för att undersöka respondenternas uppfattning och upplevelse av mötet med rättsväsendet. Kvalitativ intervjustudie med döva med teckenspråk som sitt första språk. Som har varit i behov av samhällsstöd och upplevt avsaknad av dövkompetens. Åtta personer intervjuades och därefter gjordes en analys för att tolka och förstå döva som upplevt denna avsaknad av dövkompetens. Som analysredskap har jag valt vardagsrasism och audism som teoretiska utgångspunkter. De slutsatser jag har fått fram av respondenterna är att bemötandet de fått i mötet med rättsväsendet egentligen inte är enskilda handlingar, eftersom dessa enskilda handlingar upprepas av olika enskilda personer. Till följd av avsaknaden av dövkompetens har konsekvenserna oftast blivit allvarliga och till och med förödande för några av respondenterna.

  • 75.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Carriers of the Troublesome Violence: The Social Services’ Support for Female Victims of Domestic Violence2018Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 21, nr 1, s. 61-73Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Socialtjänstens ansvar för stöd till våldsutsatta kvinnor har förstärkts och förtydligats under flera tillfällen sedan 1990-talet. Samtidigt är kunskapen om socialtjänstens arbete begränsad. I artikeln analyseras socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor med fokus på organisering, utifrån begreppen specialisering och specialister. Studien består av kvalitativa intervjuer med 16 socialarbetare i 11 kommuner. Studien visar stor organisatorisk variation mellan kommunerna, även om de flesta har någon form av specialiserade enheter eller personbunden specialisering. Kollegor, kompetensutveckling och handledning är faktorer som socialarbetarna lyfter fram som viktiga i arbetet med stöd till våldsutsatta kvinnor, ett arbete som beskrivs som både speciellt och svårt. Organiseringen och specialiseringen påverkar det stöd som socialtjänsten erbjuder våldsutsatta kvinnor.

  • 76.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Det besvärliga våldet: Socialtjänstens stöd till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer2016Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
  • 77.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Inte bara kvinna: Våldsutsatta kvinnor och deras behov av stöd - konstruktioner och komplikationer i svenskt offentligt tryck2012Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 35, nr 3, s. 51-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Med startpunkt i Kvinnofridspropositionen från 1997 undersöks i den här artikeln sex statliga propositioner utifrån ett intersektionellt perspektiv. I artikeln diskuteras hur mäns våld mot kvinnor i nära relationer framställs som problem, hur de våldsutsatta kvinnorna framställs och konstrueras samt hur dessa framställningar förhåller sig till lagstiftarens motiveringar till lagstadgat stöd till dessa kvinnor. Analysen fokuseras kring hur kategorier som klass, kön och etnicitet synliggörs i det studerade materialet och hur detta kan förstås i relation till det lagstiftade stöd som formuleras för kvinnorna. I artikeln framkommer att de våldsutsatta kvinnorna framförallt beskrivs som kvinnor. I en del av texterna lyfts grupper av kvinnor (utländska, äldre, missbrukande t ex) upp som särskilt stödbehövande. Det handlar dock inte om en förståelse av hur olika maktstrukturer påverkar kvinnornas utsatthet för våld och deras skilda erfarenheter av konsekvenserna av våldet. Framställningen av den våldsutsatta kvinnan som å ena sidan ”vem som helst” och å andra sidan ”den andra” bidrar sannolikt till att det stöd som formuleras riskerar att inte möta de reella behov av stöd som våldsutsatta kvinnor har.

  • 78.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Redo att återgå till livet.: Aktivt kamratstöd till unga vuxna i psykiatrisk slutenvård2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom (Kamratstödsprojektet) som Ersta Sköndal högskola har genomfört på uppdrag av Fountain House i Stockholm. Studien är finansierad av Fountain House. Den är genomförd av doktorand Veronica Ekström och docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

     

    Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur verksamheten i Kamratstödsprojektet kan bidra till den enskildes återhämtningsprocess och hur samverkan mellan en ideell organisation som Fountain House och en av landstingets psykiatriska vårdmottagningar fungerar.

     

    Studien visar att unga vuxna med psykisk ohälsa inte är en homogen grupp och inte heller deltagarna i Kamratstödsprojektet är det. De har haft olika mycket kontakt med kamratstödjarna och i varierande grad deltagit i den arbetsinriktade dagen på Fountain House och i de sociala aktiviteterna. Verksamheten i Kamratstödsprojektet förefaller ha bestått av tre olika typer av verksamhet: a) individuella stödjande samtal/möten/information om verksamheter och rättigheter, b) social gruppverksamhet inom ramen för projektet och c) integrering i Fountain House arbetsinriktade dag.

     

    Studien visar också att trots att det har funnits organisatoriska svårigheter i och runt om projektet så har verksamheten fortlöpt och vid projekttidens slut är psykiatrin och Fountain House överens om att fortsätta att bygga vidare på det samarbete som har upparbetats.

     

    Titeln på rapporten – Redo att återgå till livet – är hämtad från en av intervjuerna med deltagare i projektet. Han beskriver sitt liv före och efter sin psykos och sin väg tillbaka till arbete och studier, eller som han själv beskriver det: till livet.

  • 79.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Relationsvåldscentum ur ett brottsutredande perspektiv: Om betydelse av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens brottsutredande arbete2012Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka den typ av stöd som erbjuds på Relationsvåldscentrum och vilken betydelse detta stöd har i det brottsutredande arbetet. I rapporten analyseras samtliga inkomna polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning under 2009 i Västerorts polismästardistrikt, där Relationsvåldscentrum finns.

     

    Relationsvåldscentrum är en verksamhet som bedrivs i samverkan mellan socialtjänsten och polismyndigheten vid Västerorts polismästardistrikt. En av Relationsvåldscentrums huvudsakliga uppgifter är att stötta kvinnor så att de orkar och vågar medverka i polisutredningarna. Studien som redovisas i den här rapporten visar att stöd från Relationsvåldscentrum inte har någon påverkan på hur deras inställning till polisutredningen beskrivs i akterna. De framstår som i lika hög grad tveksamma som kvinnor som inte har stöd från Relationsvåldscentrum. Men som den här studien också visar, är ”medverkan” i polisutredningen svår att fånga genom att studera förundersökningsmaterialet. En kvinna som ena dagen bestämt säger att hon inte vill medverka kan ändå komma på ett förhör ett par veckor senare. Många kvinnor framstår som ambivalenta, snarare än ensidigt positivt eller negativt inställda.

     

    De flesta polisanmälningarna, 70 procent, läggs ned och den vanligaste motiveringen är att brott inte kan styrkas. I knappt 30 procent väcks åtal. De faktorer som i störst utsträckning ökar sannolikheten för att åtal ska väckas är att det har hörts vittnen som stödjer kvinnans berättelse, att det finns dokumenterade skador, att mannen också är misstänkt för andra brott samt att han erkänner. Kvinnans medverkan, barnförhör och tidigare anmälningar om våld i nära relation ökar också sannolikheten för åtal. Ett av målen för Relationsvåldscentrum är att åtalsfrekvensen ska öka när kvinnan får stöd. Den här studien ger också stöd för det. Åtal väcks oftare i de ärenden där kvinnor har stöd från Relationsvåldscentrum, jämfört med ärenden där kvinnan inte har stöd.

  • 80.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Violence against women : social services support during legal proceedings: [Kvinnor utsatta för våld i nära relationer : socialtjänstens stöd under rättsprocessen]2015Ingår i: European Journal of Social Work, ISSN 1369-1457, E-ISSN 1468-2664, Vol. 18, nr 5, s. 661-674Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Socialarbetare och socialt arbete har blivit kritiserade för att misslyckas med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor på ett adekvat sätt, för att lägga skulden på kvinnan och för att inte se våld mot kvinnor i nära relationer som ett problem. Samtidigt är det socialtjänsten som är ansvarig för att ge stöd till misshandlade kvinnor enligt tilläggen i socialtjänstlagen (2001). I den här artikeln undersöks våldsutsatta kvinnors egna erfarenheter av stöd i samband med polisutredningar om våld i nära relationer. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med sex kvinnor som har fått stöd från Relationsvåldscentrum (RVC). De huvudsakliga resultaten i artikeln visar att stöd i samband med rättsprocessen är viktigt. Kvinnors tidigare erfarenheter eller uppfattningar om socialtjänsten kan hindra dem från att ta hjälp från eller vända sig till socialtjänsten för stöd.

  • 81.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linköpings universitet.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    I rättvisans tjänst: leder stöd till våldsutsatta kvinnor till fler åtal?2015Ingår i: The Past, the Present and the Future of Police Research: Proceedings from the fifth Nordic Police Research seminar / [ed] Rolf Granér & Ola Kronkvist, Växjö: Linnéuniversitetet , 2015, s. 231-246Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    En viktigt politisk målsättning i Sverige är att den som utsätter någon för våld i nära relation ska hållas ansvarig och straffas. Genom ny lagstiftning, mediakampanjer och samverkansprojekt mellan polis och socialtjänst har kvinnor som utsatts för våld i nära relationer uppmanats att polisanmäla våldet och att medverka i polisutredningarna. Syftet med den här artikeln är att undersöka huruvida socialtjänstens riktade stöd under polisutredningen, resulterar i fler åtal. Studien baseras på polisens förundersökningsmaterial och analyseras med hjälp av multivariat regressionsmetod. Resultatet visar att starka bevis, såsom vittnen och dokumenterade skador, men också att mannen erkänner och att kvinnan inte tvekar i sin medverkan i polisutredning, är viktiga faktorer för beslutet att åtala. Stöd till den våldsutsatta kvinnan från socialtjänsten ökar också sannolikheten för att åtal ska väckas, men effekten är mindre och statistiskt osäker.

  • 82.
    Ekström, Veronica
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Lindström, Peter
    Malmö högskola.
    In the service of justice: Will social support to victims of domestic violence increase prosecution?2016Ingår i: International Review of Victimology, ISSN 0269-7580, E-ISSN 2047-9433, Vol. 22, nr 3, s. 257-267Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    To hold perpetrators of domestic violence accountable and punish them for their offences has been an important goal in the political rhetoric concerning domestic violence in Sweden. Through new legislation, media campaigns and collaboration projects between the police and the social services, women who have been victims of domestic violence have been urged to report to the police and remain in the criminal investigation process. The purpose of this study is to examine whether social support given at police stations will result in more prosecutions. The study is based on data collected from police investigations and analysed by a multivariate regression method. The results show that strong evidence for prosecution, such as the presence of witnesses and documented injuries, and also the offender’s position on the allegations and whether or not the woman hesitates to participate in the criminal investigation, are the most important factors for a decision to prosecute. Support to the victim from the social services also increases the probability of prosecution, but the impact is smaller and uncertain. It is concluded that this form of support should not be based on the requirement that the woman has made a police report, but rather be given to all victims of domestic violence.

  • 83.
    EL Hajoui, Hassana
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Uppdrag: Vänskap: En kvalitativ studie om hur kontaktpersoner ser på sin roll2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Relationer är ett av de grundläggande band vi har i livet och är en viktig aspekt för den psykiska hälsan. Denna studie behandlar en speciell typ av relation, nämligen relationen mellan kontaktpersoner och deras brukare. Studien fördjupar sig i kontaktpersonernas egen upplevelse av många gånger en diffus relation som de har till sina brukare. Den diskuterar om den betalda relationen mellan kontaktpersonerna och brukarna är vänskaplig eller om den är mer professionell i sin natur samt belyser en del etiska problem som kan uppkomma i den här typen av relation. Den aktuella studien innefattar en kvalitativ ansats och bestod av semistrukturerade intervjuer i syfte att belysa relationen mellan kontaktpersoner och sina brukare. Studiens resultat visade att det finns en ambivalens i hur de ser på sin relation till brukaren. De definierar sin roll som mer vänskaplig men de önskar ändå att de kunde ha en mer professionell hållning när situationen kräver det. Resultatet från studien föranledde vidare att det finns en del etiska dilemman som kan uppkomma i relationen och studien analyserades huvudsakligen utifrån begreppen vänskap och professionalitet samt med hjälp av Goffmans Dramaturgi teori.

    Nyckelord: kontaktperson, Vänskap, professionalism, Etiska dilemmanKeywords: Contact persons friendship, professionalism, ethical dilemmas

  • 84.
    Elg, Pauline
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Henriksson, Annie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "De kunde älska mig ända ner i helvetet": en kvalitativ studie om trons och kyrkans betydelse för vägen ut ur en kriminell livsstil2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 85.
    Ellfolk Kenttä, Fanny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Social Work as a Democratic Tool: The inclusion of socially marginalized groups in the electoral process2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The democratic deficit in the U.S. becomes strikingly evident as statistics show that only half of the population actually votes in elections. Seeing that many who do not participate in the electoral processes are also generally members of socially marginalized groups then this is an increasing social issue. The effects of this become deepening socio-economic inequalities, greater marginalization and a weakened democracy. This study argues that social workers can contribute to solve this democratic deficit by using social work to reach and include socially marginalized groups in the democratic process of electoral participation. Focusing specifically on San Francisco and the greater Bay Area, I have used qualitative method to interview representatives from non-profit organizations that provide different kind of social service and academic professors from the disciplines of Social Work and Political Science in order to investigate how social work can include marginalized non-voting groups in the electoral process. The result is analyzed together with a theoretical framework built from research on democracy, welfare research, empowerment theory and theories on community practice. The findings show that social work has an important role in creating belonging among these marginalized groups and to bring them into the political process by using social mobilizing and advocacy social work with an empowerment perspective.

  • 86.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Allt annat än som hemma. När drömmen om paradiset går i kras.: En utredning om de diakonala behoven i den svenska utlandskyrkan i Thailand2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 87.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Borta bra – men hemma bäst. Farsta församling revisted 2000 – 2012.2013Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 88.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Bäckström, A. & C. Engel (1997). Diakonie zwischen Kirche und Gesellshaft. Das                       Diakonieforschungsprogramm des "samariterhems" in Uppsala/Schweden.1987Ingår i: Diakoniewissenschaft heute - Zwischenbilanz und Perspektive. DWI-INFO, nr 31Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 89.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Diakoni + unga svenskar + Barcelona = en utmaning för Svenska utlandskyrkans självförståelse2012Rapport (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 90.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Diakonins dilemman: En personligt reflexion2012Ingår i: Värdegrunder i kyrka, diakoni och samhälle.: En antologi från Ersta Sköndal högskola / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola förlag , 2012, s. 115-125Kapitel i bok, del av antologi (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 91.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Kulter och familjer.: Ett referat av "Cults and the Family"1985Ingår i: Religion och samhälle, nr 7, s. 1-18Artikel, forskningsöversikt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 92.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2007 44-45: Anspråk och rädsla2007Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 93.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2008 10: Lite mer av det fula och svåra, och mindre av det fina!2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 94.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2008 10: Vigningstjänstens varför och hur2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 95.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2008 17-18: Rätt att hämnas? Om makt och moral2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 96.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2008 3: Lämplighetens gränser2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 97.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2008 44 - 45: Det tysta godkännandet ...2008Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 98.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2009 25-26: Den ojämlika vigningstjänsten2009Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 99.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2010 18: Myten om den radikala diakonen2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 100.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för diakoni, kyrkomusik och teologi. Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Ledare i Svensk kyrkotidning 2010 3: Låt skammen säga sitt2010Övrigt (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
1234567 51 - 100 av 497
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf