Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
171819202122 951 - 1000 av 1061
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 951.
    Svensson, Jenny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Sätt syrgasmasken på din egen mun innan du hjälper andra": En studie i tolvstegsprogrammets beaktande av anhörigas situation.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 952.
    Svensson, Rega
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Honor Officers: A qualitative study of the Kurdish police work against honor related violence2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 953.
    Sverker, Annette
    et al.
    Linköpings universitet.
    Östlund, Gunnel
    Mälardalens högskola.
    Börjeson, Martin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hägerström, Margareta
    Karolinska institutet.
    Gåfvels, Catharina
    Karolinska institutet.
    The Importance of Social Work in Healthcare for Individuals with Rheumatoid Arthritis2017Ingår i: Quality in Primary Care, ISSN 1479-1072, E-ISSN 1479-1064, Vol. 25, nr 3, s. 138-147Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    People with rheumatoid arthritis (RA), often associatedwith psychosocial problems and reduced quality of life, benefitfrom the guidance of trained medical social workers. Thisstudy explores the effectiveness of psychosocial treatmentin patients with RA using a structured interview to detectpsychosocial problems for 100 patients. These individualswere offered regular sessions with a medical social worker.Three types of mixed-problems were found: mixed problemsrelated to RA, mixed problems related to the life situation, andmixed problems related to a combination of RA and the lifesituation. The RA patients who reported mixed-problems attime of their diagnosis received psychosocial treatment froma medical social worker regardless of the mixed problems theyexperienced. In addition, we found that disease-related mixedproblems seemed more treatable than other problems. Socialwork in somatic healthcare seems most successful in patientswith sickness-related social and psychosocial problems.

  • 954.
    Svärdstam, Jonas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Vad ska vi säga?: En studie om begreppsystem inom LSS i hemmiljö2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 955.
    Sällqvist, Natanael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Terapeuters val av hästen som terapeutisk resurs: En deskriptiv studie om terapeuters tankar om val av metod och hästen som terapeutisk resurs i hästunderstödd terapi2014Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Fokus i studien ligger på terapeuters val av metod och synen på hästen som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrån personlighet och epistemologiska uppfattningar, är disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, användes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, väljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori. Resultatet visar också att hästen som terapeutisk resurs förändrar terapin på flera områden och gör att terapeutens roll förändras. Forskningsfältet är under utveckling, och denna studie kan ge ökad förståelse för vad hästunderstödd terapi inom det psykoterapeutiska spektrat innebär och terapeuters syn på val av metod och hästen och som terapeutisk resurs. Förslag till fortsatt forskning är vad som förenar de terapeuter som väljer att arbeta med hästen som terapeutisk resurs, samt hästens roller i psykoterapi och kartläggande studier av vilka olika delar hästunderstödd terapi består av.

  • 956.
    Sävenskog, Nina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Välkommen till oss här på socialtjänsten”: En kvalitativ studie i hur hemlösa personer bemöts av socialtjänsten2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 957.
    Sävenvall, Cecilia
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Straihamer, Doris
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Men i realiteten vete fan hur äre me det”: - en studie om barnperspektivet i den process som föreligger en vräkning eller en exekutiv försäljning.2011Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sverige ratificerade FN: s konvention om barnets rättigheter i juni 1990 och blev därmed bundet att respektera principerna och bestämmelserna i konventionen. I december 2010 godkände riksdagen den av regeringen föreslagna strategi som ska stärka barnets rättigheter i Sverige och som därmed ersätter den strategi som gällt sedan 1999. Strategin innehåller ett antal principer som bland annat syftar till att ett barnperspektiv ska införlivas i alla beslut och åtgärder som rör barn. Att ha ett barnperspektiv i sin yrkesutövning innebär bland annat att ha barnet i fokus samt att ta reda på hur barnet uppfattar sin situation. Därtill handlar det även om att göra barnkonsekvensanalyser vid beslut som rör barn. I strategin omnämns förutom kommuner och landsting också riksdag, regering och statliga myndigheter som viktiga för genomförandet av konventionen. Socialtjänsten är dessutom den myndighet som ytterst ska bevaka barnets rättigheter genom att utifrån lagstiftning agera till ett barns skydd. Tidigare forskning visar att risken för social och ekonomisk marginalisering ökar avsevärt när människor vräks och att det inte tas någon särskild hänsyn till barn vid vräkningar, vidare talas det inte alls om de barn som riskerar att vara med om att deras hem säljs vid en exekutiv auktion. En vräkning påverkar barnets hela livssituation och kan innebära att barnet måste bryta upp från sitt liv så som det känner det. Innan en vräkning verkställs föreligger en vräkningsprocess där flera aktörer är inblandade, vilka enligt ovan nämnda resonemang är ålagda att ha ett barnperspektiv i sitt yrkesutövande. Vi anser därför att det är viktigt att öka kunskap om hur dessa myndigheter har implementerat barnperspektivet i sitt arbete med vräkningshotade barnfamiljer. Vårt resultat visar att implementeringen av ett barnperspektiv inom socialtjänst, hyresnämnd och kronofogdemyndighet gällande vräkningshotade barnfamiljer av olika anledningar inte har fungerat, något som kan finna sin förklaring i de lagar och riktlinjer som dessa myndigheter främst har att förhålla sig till. Något som också försvårar praktiken är begreppets komplexa och ibland svårtydda innebörd. Vidare pekar resultatet också på att det finns motstridiga intressen gällande vems intressen man främst ska företräda.

  • 958.
    Söder, Madeleine
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Morabet, Intisar
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ett eget rum: En kvalitativ studie om nattvandrande invandrade kvinnor i förorten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Runt om i Sverige finns invandrade kvinnor som har organiserat sig genom att ingå i nätverk för att dags- och nattvandra i sitt bostadsområde. I samhället existerar stereotypa föreställningar att “invandrarkvinnor” är lågutbildade hemmafruar med många barn. Det finns även en föreställning att socioekonomiskt utsatta människor är passiva med ett obefintligt föreningsliv. Den svenska medierapporteringen från segregerade förorter handlar återkommande om en ökad kriminalitet, dödsskjutningar och andra oroligheter. Syftet med vår studie är att öka kunskapen kring de bakomliggande orsakerna till invandrade kvinnors organisering i nätverk för nattvandring i förorten. För att uppnå detta syfte har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer samt två observationer med nattvandrande kvinnor i Stockholmsområdet. För att få ytterligare perspektiv kompletterade vi med två enskilda intervjuer dels i Stockholm och i Helsingborg vilka båda av dessa respondenter har anknytning till och insyn i nätverken. Materialet analyserades med hjälp av teoribegreppet socialt kapital. Vårt resultat visar att dessa kvinnogrupper är homogena när det kommer till ålder, etnicitet och hemspråk men att det även finns kvinnogrupper som organiserar sig över dessa gränser. Vi fann att den ursprungliga gemenskapen och det gemensamma hemspråket är av stor betydelse för kvinnorna. Dock tenderar detta att medföra att den homogena gruppen blir inåtblickande, isolerad och sluten för “andra”. Resultatet visar även att ur organiseringen skapas det ett “eget rum” där kvinnorna kan få vara sig själva. Organiseringen i nätverken för nattvandring stärker kvinnornas sociala kapital och främjar deras hälsa. Resultatet visar vidare att kvinnorna är en resurs inom det civila samhället vilka på eget bevåg driver ideellt socialt arbete. Vi menar att detta bör tas tillvara, särskilt av socialtjänsten som enligt lag ska främja jämlikhet i livsvillkor, öka deltagande i samhällslivet, frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.

  • 959.
    Söder, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    En andra chans för unga lagöverträdare: En studie om hur representanter från den ideella sektorn upplever sin samverkan och sitt engagemang som utförare av stödjande insatser inom ramen för Tyresömodellen2006Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 960.
    Söderkvist, Stina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Valdner, Agnieszka
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kommunikation: ett mellanmänskligt samspel i ett vinstdrivande privat företag inom äldreomsorg2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 961.
    Tallving, Björn
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Widmark, Ronnie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Förebyggande arbete mot mobbning i grundskolan: en innehållsanalys av styrdokument2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 962.
    Teng, Sini
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Medmänniska, coach, farsa: En studie om rollen som kontaktperson inom socialtjänsten2019Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Kontaktperson är en av de vanligaste insatserna inom socialtjänsten som beviljas för personer som av olika sociala skäl behöver stöd. De som utför uppdragen är vanliga människor, lekmän. I denna studie intervjuas åtta av dem i syfte att undersöka rollen som kontaktperson och hur den skapas. Intervjupersonerna består både av erfarna och nya kontaktpersoner som har uppdrag i både små och stora kommuner. De har berättat vad som gjorde att de tog steget till att bli kontaktpersoner, vad som driver dem idag och hur de definierar rollen. Den teoretiska ramen utgörs av tidigare studie kring frivilligt engagemang och av teorier som beskriver hur roller skapas och utvecklas. Intervjupersonerna definierar sitt engagemang både som ett ideellt engagemang då den ekonomiska ersättningen inte utgör ett motiv och som ett personligt engagemang då de genomför uppdraget i sina egna namn. Intervjupersonerna har inte fått någon introduktion till rollen och har ofta en begränsad kontakt med socialtjänsten under uppdragets gång. Bland annat av denna anledning skapar de sin roll utifrån den bild de har av uppgiften och sitt motiv till att engagera sig. Rollen som kontaktperson växer fram i ett samspel med den kontaktpersonen stödjer och den förändras ofta med tiden när relationen mellan kontaktperson och den enskilde utvecklas från ett mer formellt förhållningssätt till en mer privat relation. I analysen används även Wijkströms och Lundströms (2002) modell enligt vilken kontaktpersonerna kan anses befinna sig kontaktpersonerna i olika sfärer samidigt. 1) I den statliga sfären som ger dem uppdraget. 2) I familje-och samhällssfären på grund av det personliga åtagandet. 3) I civilsamhällesfären på grund av att kontaktpersonerna definierar sitt engagemang primärt som ideellt. Därmed är slutsatsen att rollen som kontaktperson positionerar sig i gränslandet mellan flera samhällssfärer snarare än att tillhöra enbart en sfär.

  • 963.
    Tesfai, Finan
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Åkerholm, Michael
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Barnfattigdom: En kvalitativ studie om hur fem aktörer inom den ideella sektorn i Stockholm uppfattar och arbetar mot barnfattigdom2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Salonen (2012a) skriver att Sverige är ett av världens rikaste länder där välståndet har ökat. I samma veva som välståndet har ökat har även klyftorna mellan rika och fattiga ökat och därmed har siffran gällande barnfattigdom stigit (Salonen 2012a). Syftet med studien är att undersöka och beskriva hur fem aktörer inom den ideella sektorn definierar begreppet barnfattigdom. Målet är att identifiera och förstå hur organisationer arbetar med att förbättra barnens livssituation. Våra tre forskningsfrågor är: Hur definierar aktörerna barnfattigdom i sin yrkesroll? Vilka problem kring barnfattigdom har aktörerna identifierat? Hur beskriver aktörerna sitt arbete mot barnfattigdom och på vilket sätt kan de förbättra sitt arbete?

    Vi har valt att använda oss av empowerment teorin för att våra informanter beskriver att deras arbete till mycket handlar om att stödja och stärka individer som lever i en utsatt situation. Genom detta arbete försöker man skapa en grund för barnens rätt att delta på samma villkor. Den andra teorin vi har valt är organisationsteori som beskriver att organisationer anpassar sig utifrån det omgivningen behöver och intresset av ömsesidiga och kulturella band mellan organisation och omgivning är centralt. Vi har utgått från en kvalitativ vetenskaplig metod där studien är uppbyggd på en empirisk studie grundad på intervjuer. Intervjuerna gjordes med tio informanter från organisationerna: Rädda Barnen, Majblomman, Svenska kyrkan, Frälsningsarmén och Stadsmissionen. Frågorna utgick ifrån vilken uppfattning de har kring barnfattigdom i Stockholm och hur deras arbete och problemidentifiering kring barfattigdom såg ut.

    Resultatet från vår studie visar att informanterna upplever att barnfattigdom finns i Stockholm, men dem definierar det på olika sätt. Alla våra informanter upplever många gånger samma problem kring barnfattigdom. De berättar att det finns olika problemområden och lyfter fram den problematik de själva har sett. Våra informanter berättar främst om det utanförskap som uppstår, vidare berättar de även om andra problemområden inom barnfattigdom. De lyfter fram att flera organisationer måste arbeta med påtryckningar och opinionsbildning för att påverka dagens politiker och göra allmänheten medvetna om barnfattigdomen i Sverige.

  • 964.
    Thorberg, Sandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    "När det som inte fick hända, händer": Om suicidefterlevandes behov av stöd2012Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 965.
    Thorängen, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Överviktiga barn och vikten av sociala insatser2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 966.
    Thunberg, Alexandra
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Deacon, Emma
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Tillgång till en tillgänglig skolkurator: En kvalitativ studie om rektorers och skolkuratorers tolkningar av tillgång till en skolkurator2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vi har i vår uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur skolkuratorer och rektorer tolkar kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800). Syftet med detta var att undersöka om ”tillgång” som begrepp i lagen verkligen kan säkerställa att barn och unga får den hjälp med psykosociala problem som behövs. Vi har baserat studien på att den psykiska ohälsan stiger bland barn och unga (Socialstyrelsen, 2013) och att skolan spelar en viktig roll i att möta denna växande problematik. Vi har använt en övergripande frågeställning: Hur tolkar rektorer och skolkuratorer kravet på tillgång till en skolkurator i den nya skollagen (2010:800) och hur anser de att detta krav efterföljs? Sedan har frågeställningen kompletterats med ytterligare två underfrågeställningar som berör faktorer som påverkar tillgången och hur det praktiska arbetet kan se ut för att säkerställa att alla elever har tillgång till en skolkurator. Vi har gjort nio semistrukturerade intervjuer med fem rektorer och fyra skolkuratorer på gymnasieskolor i Stockholms stad. Vi har valt att använda ett organisationsteoretiskt perspektiv och Bergs (1999) frirumsteori för att analysera vårt resultat. Våra resultat har visat att ”tillgång” som begrepp i lagen anses för vagt för att säkerställa god ”tillgång” till en skolkurator för alla elever. Att hävda att man ska ha ”tillgång” till en skolkurator är en sak och att verkligen ha en ”tillgänglig” skolkurator är en annan. Tolkningsutrymmet i lagen gör att tillgången till en skolkurator för eleverna kan se olika ut på olika skolor. Det är många faktorer och flera instanser som kan påverka detta. Vårt resultatvisar att skolkuratorns arbetsbeskrivning i de flesta fall inte finns eller är väldigt otydligt formulerad. Slutsatsen vi kunnat dra med hjälp av organisationsteorin är att skolkuratorn får fatta många egna beslut och själv tolka ”tillgång” utan stöd från skolan som organisation. Enligt organisationsteorin går det inte att göra ”korrekta” beslut utan stöd från organisationen. Respondenterna kände att kravet på tillgång var svårt att efterfölja och en förklaring till detta kan vara det stora tolkningsutrymmet och ansvaret som läggs på enskilda personer. Utifrån frirumsteorin kunde vi dra slutsatsen att skolans ”yttre och inre gränser” inte är tillräckligt tydliga för att arbetsprocessen på skolan ska kunna ske på ett optimalt sätt.

  • 967.
    Tidblom Bergqvist, Elin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Strand, Hanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Genuskonstruktioner i institutionsvård för unga: En kvalitativ studie om bekönade processer på två HVB-hem2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 968.
    Tidlund, Malin
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Öberg, Elena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Det har gått bra i mitt liv!: möte, samspel och klientmedvarkan i kontakten med socialtjänsten, ur ett klientperspektiv2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 969.
    Tillenius, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Dom tror vi är handikappade där uppe: en fallstudie om elevers upplevelse av att gå i en särskild undervisningsgupp2001Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 970.
    Timander, Ann-Charlott
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Möller, Anders
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The Issue of Gender in Relation to Mental Distress: Reflections on the Gendered Character of Disability and Resistance2018Ingår i: Scandinavian Journal of Disability Research, ISSN 1501-7419, E-ISSN 1745-3011, Vol. 20, nr 1, s. 238-246Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Neither gender studies nor disability research/disability studies have explored gender to a great extent, especially in relation to disabled men or disabled women. In this article we reflect upon the issue of gender in relation to experiences of mental distress by drawing explicitly on some powerful narratives. Those narratives are argued to show the gendered character of disability and resistance; and display that the social forces and processes that construct and give shape to disability and gender are closely intermeshed. We argue that the gendered character of disablism and resistance should be further studies in the light of the new theoretical development that has been created, because gender matters.

  • 971.
    Tinglöf, Sanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    I valet och kvalet: En kvalitativ studie om äldreomsorgens etik2015Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det här är en studie om omsorgspersonals resonemang och erfarenheter av etik i deras yrkesutövning inom äldreomsorgens särskilda vård- och omsorgsboenden med demensinriktning. Studiens resultat bygger på kvalitativa intervjuer med fem undersköterskor från ett vård- och omsorgsboende i Stockholm. Metoden som använts för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Tolkning och bearbetning av den insamlade empirin har skett genom tematisk innehållsanalys där huvudteman och underteman identifierats och analyserats med hjälp av teorin om Accounts samt de etiska teorierna konsekvensetik, deontologisk etik och dygdetik. Slutsatser som gjorts utifrån resultat och analys är att undersköterskornas arbete är präglat av en mängd etiska val, men också av olika aktörers intressen som påverkar dessa val och vilka ibland försätter undersköterskorna i svåra lojalitetskonflikter. Det finns också en ovisshet kring huruvida de beslut och handlingar som undersköterskorna utför gentemot de äldre är till de äldres fördel. Andra konstateranden som kunnat göras är att det föreligger en maktobalans i förhållandet mellan undersköterskorna och de boende samt att ökade resurser och större förståelse för undersköterskornas arbete är viktiga aspekter för att kunna tillhandahålla en god vård och omsorg för de äldre.

  • 972.
    Tjernberg, Christina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Törnberg, Agneta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Pappan den andre föräldern?2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 973.
    Toma, Anisoara
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Anhöriga till frihetsberövade2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 974.
    Tornemalm, Julia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Demensförbundets Kravspecifikation: God demensvård översatt till näringslivets språk?2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I Sverige har det blivit vanligt att kommuner väljer att utkontraktera sin äldreomsorg, detta brukar kallas för att man använder sig av entreprenadmodellen. Entreprenadmodellen innebär att kommunen beställer en tjänst av en entreprenör, vilken entreprenör det blir avgörs i en offentlig upphandling. En upphandling innehåller alltid en kravspecifikation som är en beskrivning av vad kommunen vill att tjänsten ska innehålla. Utifrån denna kravspecifikation lägger entreprenörerna anbud och kravspecifikationen används sedan vid avtalsskrivning.

    År 2010 påbörjade Demensförbundet och en upphandlingsexpert arbetet med att utforma en kravspecifikation som är tänkt att användas av kommuner när de upphandlar äldreomsorg. Demensförbundets kravspecifikation (2012) är mycket detaljerad och har som underlag bland annat Socialstyrelsens rekommendationer för god demensvård. Kravspecifikationen har i dagsläget inhandlats av 25 kommuner och syftet med denna uppsats är att förklara hur Demensförbundets kravspecifikation (2012) används hos dessa kommuner och utifrån användningen av kravspecifikationen öka kunskapen om kommunernas upplevelser av entreprenadmodellen. Studiens data är inhämtad ifrån en enkätundersökning med både kvalitativa och kvantitativa frågor och enkäten skickades till samtliga 25 kommuner. Nio enkäter besvarades och analyserades sedan utifrån principal-agentteorin.

    Resultatet visar att fem kommuner använder Demensförbundets kravspecifikation (2012) som inspirationskälla, något som betyder att kravspecifikationen har fungerat som ett hjälpmedel när kommunerna ska upprätta egna dokument som rör upphandlingar. Ingen kommun har använt kravspecifikationen rakt av men ingen kommun hade heller det som mål vid inhandlandet. Resultatet visar även att entreprenadmodellen medför att kommunerna känner att de behöver följa upp avtalen för att de ska ha någon effekt på omsorgen. Uppföljning är kommunernas sätt att kontrollera utföraren och delar av resultatet tyder på att entreprenadmodellen leder till en kontrollinriktad roll för kommunen. En av slutsatserna som framkommit i uppsatsen ifrågasätter om entreprenadmodellen kan leda till högre effektivitet när kommunerna lägger så mycket tid på att kontrollera utföraren.

  • 975.
    Tornhammar, Hanna
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Anknytning hos barn som placerats i familjehem: En litteraturstudie2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna uppsats är att undersöka vad forskning säger om anknytningen hos familjehemsplacerade barn och hur denna kan påverkas av biologiska föräldrars delaktighet och närvaro. Vidare syftar studien till att ta reda på om det alltid är förenligt med det familjehemsplacerade barnets bästa att återförenas med den biologiska familjen. För att besvara dessa frågor genomfördes en kvalitativ litteraturstudie. Studien presenterar anknytningsteorins huvuddrag för att skapa förståelse för resultaten. Vidare ges en övergripande bild av den svenska familjehemsvårdens mål, och då i synnerhet att utgångspunkten är att barn som bereds vård i familjehem ska återförenas med sina biologiska föräldrar. De åtta artiklar som ligger till grund för studiens resultat behandlar hur barns anknytning kan påverkas vid en familjehemsplacering. Vissa av artiklarna är särskilt inriktade på hur barn som är familjehemsplacerade påverkas av de biologiska föräldrarnas besök i familjehemmet. Resultaten av denna studie tyder på att barn som bott en längre tid i familjehem ofta knutit an till familjehemsföräldrarna och att en återförening med de biologiska föräldrarna kan medföra negativa effekter för barnen. Den svenska lagstiftningen där man primärt har en återförening med de biologiska föräldrarna som mål förefaller enligt resultatet i denna studie inte vara förenlig med barnets bästa. Det framkommer i flera av de studerade artiklarna att det är vanligt att biologiska föräldrars delaktighet under familjehemsplacering leder till negativa känslor och försätter det familjehemsplacerade barnet i en lojalitetskonflikt. För att biologiska föräldrars besök i familjehemmet skall vara givande skall de vara regelbundna och syftet med besöken skall vara begripligt för barnet.

  • 976.
    Torres, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet.
    Forssell, Emilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet.
    Need assessment in Swedish elderly care: are understandings of ethnic ’Others’ relevant?2011Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 977.
    Torres, Sandra
    et al.
    Uppsala universitet.
    Forssell, Emilia
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Olaison, Anna
    Linköpings universitet.
    Othering in need assessment practices: how understandings of ethnic/ cultural ‘Others’ can become institutionalized2012Konferensbidrag (Övrigt vetenskapligt)
  • 978.
    Tryggvesson, Åsa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Pensionering - frihet eller tvång?: en kvantitativ studie om upplevelsen av att vara pensionär2004Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 979.
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal högskola, Enheten för forskning om det civila samhället.
    State and civil society in Northern Europe: the Swedish model reconsidered2007Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
  • 980.
    Tärnfalk, Emelie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Att ligga steget före: En kvalitativ intervjustudie om personalens arbete med utagerande ungdomar på LSS boenden2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att undersöka och analysera vad personal på LSS institutioner gör isituationer där brukarna har ett utagerande-och/eller självdestruktivt beteende samt vilkasvårigheter de upplever i dessa situationer. Frågeställningarna är 1. Hur handlar personalen isituationer där brukare är utagerande? 2. Hur upplever personalen det är att arbeta medutagerande situationer utifrån lagstiftningen? 3. Vilka svårigheter upplever personalen isituationer när brukaren är utagerande?Uppsatsens empiri består av sju halvstrukturerde intervjuer med omsorgspersonal från femolika LSS verksamheter där det vistas ungdomar med ett utagerande beteende. Resultatet visaratt det finns vissa likheter i personalens bemötande mot brukarna. Genomgående är detförebyggande arbetet viktigt. Det handlar om att läsa av brukarna och anpassa kraven efterdagsform. Verksamheterna formar sig efter brukarnas behov. När ett utagerande beteende ändåuppstår finns likheter i bemötandet. Många respondenter uppger att de backar undan frånbrukaren. Andra menar att de ber brukaren sätta sig ner, eller byter personal. Även om detfinns generella drag i personalens bemötande skiljer det sig ändå mellan olika brukare utifrånderas individuella behov. Personalen är flexibel och bemöter varje brukare individuellt. Isällsynta fall behöver personalen hålla fast eller brotta ner brukaren för att inte själva bliskadade.Materialet analyseras med hjälp av rollteori och coercion theory. Studiens slutsatser är attdet är ett komplext arbete personalen gör. Hela tiden krävs att personalen ligger ett steg förebrukaren för att kunna avvärja ett utbrott. De som arbetar med brukarna behöver både ha brautbildning och ha rätt personlighet. Stämningen i arbetsgruppen måste vara öppen fördiskussion och fri från prestige.

  • 981.
    Törnstrand, Carina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Österlund, Jenny
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    ”Det gör så jävla ont”: om sorgprocess vid förlust av barn2009Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 982.
    Udd, Kristina
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kulturmötet2005Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 983.
    Uddeback, Klockar-Sara
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wallin, Susanne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Implementering av metoder i familjehemsvården: Fallexempel BRA-fam2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Följande uppsats syftade till att undersöka hur en standardiserad bedömningsmetod för rekrytering av familjehem (BRA-fam) implementerats utifrån ett urval av de kommuner som deltog i Socialstyrelsens pilotstudie (bilaga 1). Även sambandet mellan delaktighet och tillfredsställelse med implementering och förhållandet mellan forskning, profession och brukare undersöktes. Empirin har samlats in kvantitativt genom telefonintervjuer baserade på strukturerade enkäter. 46 kommuner som ingick i pilotstudien kontaktades, varav 30 familjehemsutredare besvarade frågorna (bilaga 2). Svaren har därefter redovisats och tolkats i form av tabeller och i text. Resultaten som analyserats och relaterats till teorier visar att utredning med BRA-fam-metoden upplevdes ha hög validitet och reliabilitet. Dock fanns svagheter i resultatet avseende delaktigheten i både metodval och implementering av metoden vilket kan bero på för få deltagare i undersökningen.Sammanfattningsvis framkom behov av att utvärdera rekryteringsmetoder inom familjehemsvården då implementering och användningen av metoden skiljer sig åt.Kommunerna har inte implementerat BRA-fam i sin helhet utifrån Socialstyrelsens rekommendationer. Användandet av metoden kan även skilja sig mellan såväl kommuner som privata aktörer. Förslag på förbättringsåtgärder och utvecklingsområden avseende implementering av metoder redovisas under rubrik Diskussioner och slutsatser.Ytterligare förslag ges för att närma sig en evidensbaserad, likvärdig och enhetlig rekryterings-metod inom familjehemsvården i Sverige. Detta för att om möjligt stödja, stärka och främja relationen mellan forskning, profession och brukare framöver och för att kunna möta de förändringar och utmaningar som ett samhälle utsätts och bär ansvar för.

  • 984.
    Ulenius, Martina
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Tranemyr Ruiz, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Jag påverkade henne och hon påverkade mig": en studie av personliga erfarenheter av att genomgå en Tapas Acupressure Technique- behandling2010Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 985.
    Uppin Tullkvist, Sigre Adelie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    En diskursanalys av föräldrarollen och genusperspektiv på förskolor i forumdiskussioner på Familjeliv.se: jämställdhet och genusperspektiv hos föräldrarna till barn i förskoleålder2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie ämnar att genom diskursanalytisk teori och metod undersöka hur föräldrarollen och föräldrar som är positiva till genuspedagogik på förskolan beskrivs och legitimeras i forumdiskussioner om barn och familj på internetsidan Familjeliv.se. Studien kommer att titta närmare på om diskussionerna ger utryck för en alternativ diskurs i förhållande till de klassiska kvinnliga och manliga normerna. Vilka begrepp som framkommer ur diskussionerna, hur det resoneras runt dessa begrepp samt hur genuspedagogiken och jämställdhetsperspektivet beskrivs i utsagorna. Studien tittade närmare på 43 trådar med 1544 inlägg från internetsidan Familjeliv.se där resultatet analyserades med Wreders trestegs-analysmodell och de centrala begreppen identifierades med hjälp av tecken, nodalpunkter och flytande signifikanter. Den tidigare forskningen samt studiens empiri visar att den svenska skollagen och läroplanen som säger att förskolorna ska främja jämställdhet och motverka traditionella könsroller inte efterlevs. Kunskapen om vad genuspedagogik innebär är svag både hos föräldrar, förskolan och allmänheten. Diskursen som är positiv för genuspedagogik på förskolan lyfter fram vikten av utbildning i genusperspektiv för förskolepersonal och att vuxna som umgås med barn ska vara självmedvetna om sin egen roll i cementerandet av traditionella könsroller. Diskursen anser också att genuspedagogiken gynnar barnens utveckling, intressen, egenskaper, färdigheter och ger barnen fler möjligheter till självförverkligande.

  • 986.
    Vainik, Anne-Lie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linnéuniversitetet.
    Fostran till rättskänsla?2016Ingår i: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 23, nr 2, s. 151-171Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Education to achieve a sense of justice?

    Unwanted actions in Swedish compulsory schools, such as violent and threatening behaviour, occur among children, and school-related reports to the police concerning children under the age of criminal responsibility have increased. There are no specific regulations stating that the police must be contacted when a child hits or threatens other children in school. However, school staff are obliged to report concerns about children’s well-being to social services. In Swedish compulsory schools, it is usually the school principal who decides whether an incident should be reported to the police. In this article seventeen interviews with principals about their attitudes to school-related reports to the police are analysed, focusing on children aged 7–14 who subject other children to violent and threatening acts in school. If children under the age of 15 are alleged to have committed crimes, they are diverted from the justice system to the welfare system, i.e. the social services. In most cases a report to the police of a child under 15 suspected of crime leads to a referral by the police to the social services with concern for a child at risk. Results demonstrate that principals differ considerably in assessing which acts are to be regarded as suspected crimes and at what minimum age a report should be made to the police. This suggests that the same unwanted action can be met with completely different reactions from the adult world in different schools. Some principals said that they report incidents among minors to highlight their concern about the welfare of the suspected child, having previously repeatedly expressed concerns to social services and sometimes to parents, without seeing any measures taken to prevent the child from continuing to commit unwanted actions in school.

  • 987.
    Vainik, Anne-Lie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap. Linnéuniversitetet.
    Mobbning, kränkning eller brott?: Konstruktioner och hantering av barns oönskade handlingar i den svenska grundskolan2016Ingår i: Retfærd. Nordisk Juridisk Tidsskrift, ISSN 0105-1121, Vol. 39, nr 152, s. 59-72Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Skolrelaterade polisanmälningar avseende barn under 15 år som misstänks för misshandel, olaga hot, ofredanden och förolämpningar har ökat i svenska grundskolor. Vid sådana handlingar finns flera anmälningsförfaranden som kan aktualiseras. Grundregeln är att ansvaret för att åtgärda och/eller kompensera för sådana handlingar läggs på vuxna. Polisanmälningar utgör ett undantag eftersom barnets eget ansvar då står i fokus. Brottsmisstänkta barn är i första hand ett ansvar för socialtjänsten och inte för rättsväsendet. Inom barndomsforskning ses barn sedan 1980-talet som sociala och kompetenta aktörer med egna rättigheter. I individualiserat samhälle anses den utvecklingen kunna riskera att avkräva barn skyldigheter i samma omfattning som rättigheter. Författaren analyserar skolrelaterade polisanmälningar avseende barn 7-14 år för åren 2000-2010. Resultatet visar att anmälningarna används som ett medel för att disciplinera barn och för att kommunicera mellan de sociala systemen skola – familj – socialtjänst. Bruket av polisanmälningarna riskerar att försena möjligheten för socialtjänsten att fullgöra sitt ansvar.

  • 988.
    Vainik, Anne-Lie
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Socialtjänsten och unga lagöverträdare: i gränslandet mellan socialrätt och straffrät2007Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 989.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Robyn, Malin
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Skarpnäckslyftet: Områdesbaserat socialt arbete för ökad trygghet2016Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 990.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Robyn, Malin
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Skarpnäckslyftet: ”Såna här levnadsgrejer, jobb, boende… bra grejer”2014Rapport (Övrigt vetenskapligt)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Skarpnäckslyftet som handlar om samverkan mellan socialtjänts, polis, skola, bostadsföretag och frivillligorganisationer med fokus på barn och unga i stadsdelen.  Rapporten genomförts på uppdrag av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och och Stockholms stads Utvecklingsenhet vilka även finansierat studien.  Den är genomförd av doktorand Anne-Lie Vainik, forskningsassistenten Filip Wollter och forskningsassistent Malin Robyn.  Docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

  • 991.
    Vallbom, Mira
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Qvarsebo, Sarah
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    ”En gång i tiden hade jag förtroende för socialtjänsten, men numera undviker jag dem så gott det går”: En kvantitativ studie om föräldrars tillit till socialtjänsten2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie syftar till att undersöka föräldrars tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. Barn- och ungdomsenheterna har som uppgift att se till att barn växer upp under trygga förhållanden. Enligt den rådande forskningen är det viktigt att människor känner tillit till de myndigheter de kommer i kontakt med. Enligt Bo Rothsteins teorier, vilka är de som vi fokuserar på, är den mellanmänskliga tilliten grunden för ett välfungerande samhälle. Mot denna bakgrund är vi intresserade av att undersöka föräldrars tillit till socialtjänsten.

    Studiens empiriska material har införskaffats genom en kvantitativ metod i form av webbaserad enkätundersökning. Vi fick totalt 160 användbara svar som har bearbetats i statistikprogrammet SPSS. Resultaten har sedan analyserats utifrån tillitsforskningen som vi valt att använda oss av.

    Resultaten från denna studie visar att en majoritet av respondenterna har låg tillit till socialtjänstens barn- och ungdomsenheter. De personer som är mest utsatta i samhället och som har låg mellanmänsklig tillit, har lägst förtroende för socialtjänstens barn och ungdomsenheter. Den upplevda kvalitén på socialtjänstens arbete med barn och unga undersöktes också och visade att en majoritet av föräldrarna upplevde den som bristande. Utifrån fritextsvaren framkom även oväntad information, då ett flertal föräldrar uttryckte ett missnöje över att socialtjänstens barn- och ungdomsenheter saknar kunskap om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som bland annat omfattar diagnoserna: ADHD, Aspergers syndrom och autism. 

  • 992.
    Valodius, Ove
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Supported Education (SEd) - Utbildning med stöd: En kvantitativ studie om individanpassat stöd till att slutföra högre utbildning, främst för personer med psykiska funktionshinder2016Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer i psykiatrisk rehabiliteringsteori som var de viktigaste stödjande och hindrande faktorerna för att deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering skulle kunna slutföra gymnasial/eftergymnasial utbildning och få ett arbete på dagens arbetsmarknad. Deltagarna i denna studie kom från fyra verksamheter inom Supported Education (SEd) i Sverige. Faktorerna för både stödjande och hindrande faktorer ville jag få fram i prioritetsordning, eftersom jag från tidigare forskning upplevde det svårt att veta vad som först ska prioriteras i arbetet med rehabilitering genom utbildning och arbete/anställning. Detta för att skapa en djupare förståelse för vad som är viktigt för personer med psykiska funktionshinder/ohälsa för att påbörja och slutföra utbildning, men också för att se om tjänsten SEd har potential att användas inom socialt arbete i form av arbetslivsinriktad rehabilitering och återhämtningsinriktat stöd för psykisk ohälsa och psykiska funktionshinder. För att besvara detta använde jag en enkät med tio kvantitativa slutna frågor och sju kvalitativa öppna frågor.

         SEd är ett stödprogram inom arbetslivsinriktad rehabilitering för att välja, påbörja och slutföra utbildning på gymnasial och eftergymnasial nivå främst för personer med psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa. Diskussioner pågår om att andra målgrupper utan psykiska funktionshinder/psykisk ohälsa ska kunna få detta stöd för att slutföra utbildningar.

         Från resultatet av studien fick jag fram ett antal teman för vad som stödjer och hindrar slutförandet av utbildning. Resultatet visade att deltagarna generellt är nöjda med stödet de får från SEd. Mest framträdde personalens genuina engagemang, förmåga till empati och ett respektfullt bemötande som de avgörande faktorerna för att deltagarna skulle påbörja och slutföra utbildning. Andra faktorer som stödde deltagarna var att de fick stöd att slutföra studieuppgifter, att stödet inte var tidsbegränsat, att deltagarna hade regelbundna enskilda stödsamtal med personal, att de upplevde gemenskap och tillhörighet i SEd och att studie- och yrkesvägledning genomfördes som ledde till en individuell handlingsplan som följdes upp kontinuerligt.  

         Hindrande faktorer för deltagarna med SEd var att lokalerna var för små och studiecoacherna var för få. Generella hinder för deltagarna att slutföra utbildning var psykisk ohälsa (till exempel ångest, fobi, depression), svårigheter med studieekonomin, svårigheter med socialt samspel, svårigheter med koncentration, brist på studieteknik och svårigheter att slutföra uppgifter, ADHD, ADD, dyslexi, missbruk, svårigheter med att orka med ett högt studietempo och brist på stöd med att slutföra uppgifter. Detta resultat analyserade jag med hjälp av psykiatrisk rehabiliteringsteori. Jag förde sedan en diskussion där jag lyfte fram de utmaningar och möjligheter som vi kan se i framtiden för SEd.

  • 993.
    Valsinger, Robert
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Hög standard: En studie av sjukhuskuratorers dokumentation2017Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det sociala arbetet inom hälso‐ och sjukvården färgas idag av en new management-kultur och verksamheten förväntas vara evidensbaserad. Med denna utveckling ökar inslaget av fasta arbetsverktyg och standarder. Denna utveckling bemöts både med hurra­-rop såväl som stark kritik. Studiens syfte har varit att bidra till detta forskningsområde genom att fokusera på ett av Stockholms största sjukhus och deras arbete med kuratorernas dokumentation. Studien bygger på 3 kvalitativa intervjuer med personerna som ansvarat för satsningen kring ”dokumentationsmallen” och ”dokumentationsutbildningen”. Den empiriska redovisningen och analysen utgår från ett teoretiskt ramverk med fokus på standardisering. Huvuddragen från dessa visar att både inom- och utomorganisatoriska krafter ligger bakom satsningen, och även om satsningen främst ämnar påverka presentationen av kuratorsarbetet kan det förekomma viss påverkan även på kuratorernas praxis. Studien lyfter relationen mellan idén bakom satsningen, hur denna paketerats samt den möjliga inverkan som arbetet har på verksamheten och yrkesgruppen. Satsningen förväntas bidra till en ökad samverkan inom sjukhuset samt en ökad förståelse för kuratorsarbetet och kuratorns professionella identitet. Det studerade arbetet innebär också ett försök att likrikta delar av kuratorsarbetet och även om många reagerat positivt på arbetet presenteras även viss kritik och problematik kring satsningen. Studien lyfter införandet av en standard i det sociala arbetet inom hälso- och sjukvård och bidrar till den tidigare forskningen med en fördjupad bild av den eventuella påverkan detta kan ha på det sociala arbetet inom hälso-­ och sjukvård.

  • 994.
    Vanhanen, Helena
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Skolkuratorns arbete: Hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD2013Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna studie har haft som syfte att undersöka hur skolkuratorer arbetar med elever som har diagnosen ADHD i två kommuner som skiljer sig åt gällande medicinering av ADHD. I de två kommunerna finns 11 skolkuratorer verksamma och för att få en heltäckande bild av deras arbete valdes metodformen enkät för att bespara tid. Enkäterna var utformade med öppna frågor för att nå det viktigaste i skolkuratorernas arbetsätt och erfarenheter. Svaren har sedan tematiserats och kategoriserats och sedan har en jämförelse mellan kommunerna gjorts. De resultat som framkom var att skolkuratorerna har ett individanpassat arbete där Lidingös skolkuratorer känner mer oro för eleverna när de gäller svårigheterna med arbetet och Nynäshamns skokuratorer upplever det svårt att hålla samtal med elever som har diagnosen ADHD.  Skolkuratorerna samarbetar mycket med annan personal men skiljer sig åt när det gäller andra aktörer. Lidingös kuratorer arbetar mycket med föräldrarna till eleven och kuratorerna i Nynäshamn samarbetar med barn- och ungdomspsykiatrin. Vidare önskar kuratorerna mer tid, fler kuratorer och kompetensutveckling för att kunna utföra sitt arbete på bästa möjliga sätt. Slutsatsen är att diagnosen ADHD inte gör någon skillnad i arbetet utan skolkuratorerna arbetar efter individens problematik - men att i kommunen Lidingö med färre medicinerade elever arbetar skolkuratorerna mer med föräldrarna än i kommunen Nynäshamn med dubbelt så många elever som medicineras.

  • 995.
    Vasiljeva, Svetlana
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Transpersoners upplevelse av bemötandet inom socialtjänsten2019Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka hur transpersoner upplever bemötande inom socialtjänsten. Enligt tidigare forskning har transpersoner olika upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten. De har upplevt att de mötts med oförståelse och okunskap, blir felkönade och blir inte tilltalade vid sitt rätta namn. Positiva upplevelser handlade om respekt av transpersonernas könsidentitet och att de blev tilltalade med rätt pronomen.

    Det här är en kvalitativ studie som genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer per telefon med fyra personer. Studien har gjorts med induktiv metod och ett analytiskt ramverk som innehåller olika teorier och begrepp har valts utifrån datamaterialet. För att analysera studiens resultat har jag valt begreppet bemötande. Jag har även använt mig av socialkonstruktivistisk teori- Berger & Luckmanns sociologiska teori, begreppet heteronormativitet och teorin om den heterosexuella matrisen. Den heterosexuella matrisen handlar om förväntningar att alla är heterosexuella och övertygelsen om att det endast finns två separata kön som ställs i motsats till varandra.

    Studien har visat att transpersoner har olika upplevelser av bemötande inom socialtjänsten. Transpersoner har upplevt att de inte är tagna på allvar, bemöts med oförståelse och särbehandlas. Majoriteten av studiens respondenter har upplevt att de inte passar in i en given mall, det vill säga i heteronormen. Transpersoner har upplevt att sexuell läggning och könsidentitet ses av socialtjänstens handläggare som något socialt konstruerat och därför inte medfött, utan valt. Heteronormen och den homosexuella läggningen har lyfts av transpersoner som anledning till handläggarnas ovilja att hjälpa dem. Positiva upplevelser av bemötandet har handlat om att transpersoner har blivit bemötta lika oavsett könsidentitet, att handläggarna visat omtanke, respekt och erbjudit den hjälp som de behövde. Slutsatsen är att bemötandet kan upplevas olika beroende på vilken attityd handläggarna har samt hur transpersonerna själva definierar begreppet bemötande. Upplevelser av bemötandet inom socialtjänsten kan även variera från kommun till kommun.

  • 996.
    Viksten, Michal
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Human rights activism in Mexico City – A case study on young people’s strategies for enacting citizenship2018Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    The aim of this study is to gain a deeper understanding of the strategies used by young people in Mexico City to exercise civic participation in the form of human rights activism. Mexican society is currently markedby an increased amount of human rights violations, together with high levels of corruption, violence and severe flaws within the democratic system. To claim and stand up for human rights in this context is not onlydifficult but also dangerous, which is a pattern that recurs in many context throughout the globe. The young activists who were interviewed share the experience of having attended the same human rights education, where human rights are taught through critical pedagogy. They manifest a perspective where human rights have to be enacted in all spheres of society, including interpersonal relationships. Human rights ideals also seem to represent something similar to an ideology that, when understood correctly, entails a transformative potential. The experience of undertaking human rights education formed new networks and bonds in civil society, as well as personal reflections on their own position in their surrounding. Although recognizing the importance of relating to the parliamentary structure and public institutions, the activists seem sceptical towards achieving human rights progress through that arena due to the large political and financial corruption. Instead, the result of this study highlights other strategies for exercising civic participation and defending human rights in Mexico, such as the creation and participation in autonomous, democratic structures within in the civil society and social movements, as well as actions executed within informal relationships and spheres.

  • 997.
    Villiers, Victoria de
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    Kurator som tolkanvändare inom hälso- och sjukvård2008Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 998.
    Vlachos, Katarina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    Ombytta roller: En litteraturstudie om unga omsorgsgivare i invandrade familjer2017Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Att identifiera barn som omsorgsgivande anhöriga är ett nytt sätt att förstå barns verklighet, och kunskapen och medvetenheten om den här gruppen är fortfarande begränsad både i Sverige och i andra länder. Detta gäller i ännu högre grad för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Det finns idag få studier som belyser situationen för den här gruppen specifikt. Syftet med föreliggande studie var att analysera forskningen om unga omsorgsgivare med fokus på de med utländsk bakgrund. Detta gjordes genom en litteraturstudie där nio vetenskapliga artiklar om situationen för invandrade unga omsorgsgivare sammanställdes och analyserades, och där resultatet diskuterades utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv. Resultatet visar att det i de studier som granskats finns en tendens att kulturalisera unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Situationen för de invandrade unga omsorgsgivarna, oavsett etnisk tillhörighet, beskrivs vara delvis annorlunda den för unga omsorgsgivare från majoritetssamhället. Även om faktorer såsom socioekonomiska förhållanden anges spela roll är det kulturellt färgade föreställningar om att unga vill och kan ge omsorg till närstående, och att det framför allt är en uppgift för flickor, som framställs ha en avgörande betydelse för unga omsorgsgivare i invandrade familjer. Detta synsätt får också implikationer för hur stödet till den här gruppen föreslås ska utformas. Vidare visar resultatet att det finns en tendens att fokusera på de risker som kan finnas med ungas omsorgsgivande, speciellt då de unga tar över föräldrarnas ansvar och uppgifter. I det granskade materialet lyfts möjliga positiva effekter av invandrade ungas omsorgsgivande fram, men utgångspunkten är de potentiella problem som kan uppkomma i och med de invandrade familjernas anpassning till en ny kultur, vilket i sin tur anges kunna göra unga invandrare till en riskgrupp för en stor mängd omsorgsgivande. 

  • 999.
    von Essen, Johan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap.
    The Shifting Meanings of Popular Engagement in Swedish Society2019Ingår i: VOLUNTAS - International Journal of Voluntary and Nonprofit Organizations, ISSN 0957-8765, E-ISSN 1573-7888Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this article is to contribute to the Swedish debate on popular engagement by studying changes in popular engagement in Swedish society, and particularly look for processes of depoliticisation and politicisation since the beginning of the 1990s, by asking, has popular engagement been depoliticised since the beginning of the 1990s? Popular engagement has historically had different roles and fulfilled different functions; consequently, it is a societal phenomenon with several and competing significances due to varying dominant discourses framing the understanding of popular engagement and structuring the actions of engaged citizens. Obviously, the present composite of popular engagement in Swedish society reflects Swedish history and the various present forms of engagement can be conceived as historical layers. How popular engagement has been framed, valued and understood through history is an indication of what is supposed to be needed and feasible in a particular society at a certain time. This gives popular engagement symbolic meaning that renders it political significance and power that can be studied in cultural history. The article offers a brief historical review of the symbolic meanings of popular engagement in Swedish society from the breakthrough of modernity until the present times, and it demonstrates that it has not had a fixed significance over the years. Particular attention is given to an on-going subtle change of meaning of popular engagement occurring in contemporary Swedish society. This process implies a break with the popular mass movement tradition.

  • 1000.
    Värn, Sandra
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "Sorgen är inte längre öarna, utan havet": en teoriprövande tolkning av personliga erfarenheter hos föräldrar som förlorat barn2003Självständigt arbete på grundnivå (kandidatexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
171819202122 951 - 1000 av 1061
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf