Change search
Refine search result
123 1 - 50 of 104
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Abarzúa Gonzalez, Roberto
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Motivationsfaktorer för förändring av våldsbeteende: Tre män berättar om sin motivationsprocess före, under och i slutet av behandlingen2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.

    Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.

    En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser. Männen uttrycker att de får ett utrymme för att själva reflektera över den situation som de befinner sig i utan en alltför styrande, kontrollerande attityd från gruppledarna. Detta förhållningssätt från gruppledarna verkar stärka männens motivation till att fortsätta behandlingen och därmed göra förändringen möjligt.

     Mötet med de andra deltagarna är en central motivationsfaktor för att genomföra behandlingen. Känslan att man inte är ensam, att man delar med sig av sina egna erfarenheter, att man känner igen sig, att se värre konsekvenser för andra deltagare är viktiga faktorer i förändringsarbetet.

    Motivationen verkar vara motorn eller drivkraften i själva förändringsarbetet. Denna undersökning pekar i riktning att motivationen verkligen är en dynamisk och föränderlig process som påverkas av många olika komponenter, inte minst i relation till andra människor.

  • 2.
    Alissavakis, Gricel
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Erfarenheter av ABFT2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Mental illness and suicide in young people from 15-24 years has increased in Sweden. To examine methods which can help in the fight against mental illness feels crucial, when traditional methods not always is sufficient for the target audience and for treatment of mental illness in youths. Attachment-based family therapy, ABFT is used for young people with mental health problems such as depression, anxiety and suicidality problems. ABFT is used today in child and youth psychiatry (BUP), in social services treatment for youth and in some state institutions for youth (SIS) in Sweden.

    Research questions: The study's purpose is to investigate psychotherapists, patients and parents different experiences of ABFT treatment. Interviews were conducted with four psychotherapists, two patients and two parents. Qualitative method was used and data collected have been analysed using thematic analysis of inductive approach.

    Results: The results are tied to five themes ; Attachment , relationships, communication, affects and change. Psychotherapists view re-attachment as necessary in order to re-establish dialogue and communication between parents and youth. This improves in the long run the relationship and affiliation, but also the mental state of youth according to psychotherapists. Young people's experience is that they became better understood and heard by their parents. The dialogue resumed and feelings could be expressed to the terms. When needs and feelings were received by the parent reliance grew on parents, the relationship improved and parents could be seen as a resource. Parents experience is that they got other ways to communicate, support and face his youth on.

    Discussion : Shows that reconnection and relational reformulation of the problems are made in the ABFT. The relational problems are consequences of the previous attachment injuries. Restored dialogue allows for reconnection, which improves the relationship. Extension of the fountain of youth and parent's capacity for emotional processing is the prerequisite for change. The expression of feelings associated with related injuries seems healing for young people as well as improves relationship and connection to the parent. Change occurs when youth put into words and share feelings with parents. To be received in their emotions creates a change in the internal working models of youth and parents. Changes occurs in the interaction between parents and youth which does that the internal working models of self and others can be reconsidered.

  • 3.
    Almén, Donald
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Subjektets möjligheter: - En undersökning i den lacanska psykoanalysen.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom.

     

  • 4.
    Andersson, Ing-Marie
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Äldres tankar kring pensionering, åldrande och förluster2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom. Samtliga informanter har haft positiva förväntningar inför pensionärstiden. Övergången från att lämna yrkeslivet till att bli pensionär har inneburit olika för var och en. Det framkom både positiva och negativa aspekter. Alla fick någon form av kris i samband med pensioneringen, oavsett om de har valt att fortsätta arbeta eller inte. Det handlar inte om arbetet utan om tillhörigheten. Informanter ansåg sig fått en ny insikt genom psykoterapin. Deltagarna ser positivt på åldrandet, men det går inte att förneka förlusterna, sorgen och oron för hur det kan bli senare i livet.

  • 5.
    Andersson, Karin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    En utvärdering av psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för unga: Analys av självskattade symptomförändringar via SCL-902014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.

    Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.

    Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen. En bredare och mer kontrollerad bortfallsinformation, såväl som ytterligare persondata, skulle vara till gagn för framtida utvärderingar.

  • 6.
    Andersson, Maude
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    En illusion och dess samtid: det förnekade lidandet ur ett psykoanalytiskt perspektiv2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The study´s aim is that from a psychodynamic perspective to study what impact our individualistic culture may for the individual with respect to issue of lack, desire and suffering. To explore the contemporary mental suffering is the expression of these matters denied, was interviewed five psychodynamic practioner psychotherapists whose experiences bear a reflection of patients´suffering. Question is: What are the major patient problems today in a group of psychotherapists in private activity? What do this clinically employed psychotherapists be its cause? The method is qualitative analyzed using the EPP method. The result show that patients suffering from desirelessness, lack of relationship and performance requirements. The investigation identified two ways in which the patient try to menage their suffering: it assigns itself an illusory imago in the form of ideal I and by making its value socially determined.

  • 7.
    Bakke, Elisabeth
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Begreppet Acceptans som beskrivning av förändring i psykodynamisk psykoterapi2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There is a debate in psychotherapy research on how change takes place. Accep-tance is described in relational theory by Safran and Muran (2000) as the heart of change in psychotherapy. It seems acceptance has not been studied as a common factor in research of psychotherapy. The question at issue is: How can the process of change in psychodynamic psychotherapy be described using the concept of acceptance? Have the patient reached an increased level of accep-tance, what kind of acceptance is it and how is it linked to change? Does accep-tance appear in such a way in the interviews that one can see it as a common factor of importance? This study has a qualitative approach, where interviews with six adults have been analyzed using a thematic approach. Five main themes emerged: a) Acceptance of more aspects of self, b) Acceptance of personal limits, c) Acceptance of responsibility and agency, d) Acceptance of difference, e) The therapist's acceptance of the patient. The result shows that not all change is or can be described in terms of acceptance but it indicates that acceptance can be seen as an important underlying mechanism that contributes to change. It also indicates that the study of acceptance as measure of outcome could contribute to studying structural change after psychotherapy but further research would be needed.

  • 8.
    Bane, Birgitta
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Metodfokus på Affekt; Hur känns det?2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance.

    Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.

  • 9.
    Barkström, Jane
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Självkännedom: inom utbildning2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.

    Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.

    Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades. Tolkningen av materialet har skett utifrån psykodynamiska teorier.

    Resultat: Studien visade att självkännedom upplevdes öka i utbildningen med hjälp av teori-studier, i studiegruppen och i de färdighetstränande inslagen. Självkännedom uppnåddes via relationen till andra och starka affekter som ledde till insikter och upplevelsen av ökad självkännedom. Erfarenheterna från utbildningssituationen låg sedan till grund för ökad självkännedom i yrkesutövningen som socionom. Studien visade att psykodynamiska utvecklingsteorier/inlärningsteorier kunde tillämpas inom vuxenutbildning.

    Diskussion: Utbildningen upplevdes som akademiserad av respondenterna och flera gav uttryck för att de i utbildningen saknade modeller för sin kommande yrkesroll i socialt arbete. Privata tankar och reaktioner som väcktes i undervisningen bearbetades främst i den informella studiegruppen och det egna nätverket. Man beskrev ett visst avstånd till lärare och studie-kamrater för att hitta egna förhållningssätt till sina upplevda erfarenheter.

  • 10.
    Bergklo, Eva
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    ”Från dom har det blivit vi” - Tre medelålders systrars relationsutveckling före och efter föräldrarnas död.: - En retrospektiv kvalitativ studie utifrån två syskongruppers upplevelser.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The aim of this retrospective qualitative study is to increase knowledge about three sisters' experience of the development of their relationships before and after both parents death. A qualitative research method was chosen. Two sibling groups of three sisters in middle age 49-62 years were interviewed. The data were analyzed with empirical thematic analysis. The result showed a structure with four different time intervals with fifteen themes. Despite the extremely strong dysfunctional nature of the relations in their origin families the sisters caught sight of each other when the parents died. The sibling relationships have been overshadowed by the parents' presence and their problems. Relationships and roles changed in the process before and after parental death between the sisters and matured into something else. This runs as a thread throughout the material; to exist in life, sibling relationships are reviewed, and it leads to intimacy, autonomy and differentiation, an acceptance that everyone is different in the triad that guides them to protect each other even more in middle age.

  • 11.
    Bergsten, Gunilla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Depression is one of the most common psychiatric symptoms among Swedish adolescents and young adults. Attachment Based Family Therapy ( ABFT ) focuses specifically on depression and suicidal young people. This paper will focus on the work with emotions in family therapy/ABFT.

    Question: In order to explore how psychotherapists that follow ABFT manual can work to deepen the emotional level of the family members. Is it possible to see conections between therapist’s interventions and the emotional deepening in the family?

    Method: Qualitative case study on a filmed psychotherapy, a total of 18 sessions. The family consists of a youth and his or her parents. A number of episodes have been selected where the psychotherapist's interventions and what happened in each episode have been studied with thematic analysis.

    Result: To connect familymembers to each other awokes most emotions within the family. Meetings occur that are interpreted to be healing and to have long term effects at the family members' relationships.

    Discussion: The studys result are linked to Daniel Stern's theory of "moments of meeting", intersubjectivity in the family and family therapy unique opportunity to work with emotions in the presence of the objects that it actually applies to. 

  • 12.
    Bjerger, Christine
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Det psykoterapeutiska rummet: Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Primarily psychodynamic trained psychotherapists relate to and use the workroom in various ways in their profession. The aim of the study was to highlight some psychotherapists thoughts about the importance of function and design in a workroom. The questions are focused on how the room’s interior design is of significance to the individual therapist and the psychotherapeutic process. Method: The study is based on a qualitative approach and five certified psychotherapists with a psychodynamic orientation were interviewed. The result shows that the interviewed psychotherapists have much knowledge on the importance of the therapeutic space and its’ design. They adapt the architecture and try to arrange the interior of the room in the best way for themselves and the patient. Making sure the patient is comfortable. The furniture and especially the armchairs are important in the process. They use textiles, art, lighting and the natural light and different views provided by windows. To be undisturbed is considered most important and they are reluctant to change rooms. The psychotherapists see themselves as part of the room they work in and the room as part of the whole. The room thus affects the psychotherapeutic process. Discussion: The individual psychotherapist uses a lot of time to figure out what works best in an office before meeting the patient and he or she requires a flexibility to meet different patient groups and different types of activities. Nevertheless, it is something that one does not talk so much about or highlight in psychotherapeutic work. It has become common to share rooms with other therapists as well as other activities, leading to a need for temporarily changing rooms. There is research on environmental health and care room influence on the healing process, but no current research on the psychotherapeutic workroom design. There may be a risk that the workroom is forgotten or is not prioritized when establishing various health care-businesses in the county and municipalities.

  • 13.
    Block, Charlotte
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Var finns hjälpen?: om komplex traumatisering och traumabehandling.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas. Resultatet av studien visade att effekterna av komplex traumatisering är omfattande och svåra att diagnostisera. Tillståndet har ofta utvecklats till kroniska besvär, t ex ångest och depression, somatiska besvär och personlighetsstörning. Det finns svårigheter och hinder för att traumatiserade patienter ska få adekvat hjälp och utifrån resultatet saknas det i dag både resurser och effektiva behandlingsmetoder. Kunskapen om trauma och dess effekter måste i ökad utsträckning uppmärksammas och prioriteras i tidigare skede inom vård- och behandling.

  • 14.
    Brandstetter Madiedo, Consuelo
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Klientens perspektiv på psykoterapi2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper examines how people who have been in psychotherapy, regardless

    of the used method, think about what has been important in their experiences.

    It aims to increase the understanding of what is effective in psychotherapy

    based on the client’s perspective. The study has a qualitative approach, where

    interviews with five adults were analyzed using a thematic approach. Three

    main themes were identified: a) reason to seek psychotherapy, b) reason to

    accept the psychotherapy offered and c) the effects of that contact.

    The findings also point out that clients make an active choice when they accept

    the help that they have looked for. Another aspect in the findings is the obvious

    importance the role the psychotherapist plays in the therapeutic contact. The

    therapeutic method used in psychotherapy emerges as a less important aspect

    of the contact which is nevertheless still mentioned in the reports. Finally, the

    positive effect of the therapeutic contact is highlighted as an important aspect.

  • 15.
    Callio, Carina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att leva med ett syskon som lider av en ätstörning2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    In my experience siblings of mentally ill children and adolescents have been an excluded group within health care. It is of great importance that their thoughts and feelings are expressed in order to find ways to meet up this group. The health care law emphasizes children´s need for information, advice and support. The study´s purpose was to examine adolescents’ experiences of living with a sibling suffering from an eating disorder. Three boys and two girls in the age 15-20 were interviewed in the study. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. This study confirms prior knowledge of adolescents’ experiences of living with a sibling who is suffering from an eating disorder. The adolescents are concerned about their siblings and lack information about their siblings’ illness and treatment progress. They are negatively affected by conflicts at mealtimes and several siblings are feeling shame about their siblings’ illness. There were differences in how brothers and sisters experienced their sisters´ disease. The girls seemed to be more emotionally affected. The girls described that their everyday life had been heavily influenced of their sisters´ illness, while the boys described that their everyday life with friends and activities weren´t affected to a greater extent. One new result that emerges as something positive was that several informants described that the eating disorder had led to better meal situations in the family. Although the adolescents described initial conflicts around meal times, it appeared that ones the parents took control and organized family meals together the adolescents could see that this was beneficiary for the whole family. The sisters described that they felt more togetherness now than before the sister had her eating disorder. If parents are able to create a good structure and an open and supportive climate at meals the negative effects for the family may be reduced and treatment may create an opportunity for the whole the family to find good meal routines.

  • 16.
    Carlstedt, Catarina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att mötas i språket: Språket i det psykoterapeutiska samtalet2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Since language is a basic factor in the psychotherapeutic conversation, it is of interest to learn more about its significance.

    The purpose of this study was to examine the experience of the verbal significance of language in the psychotherapeu-tic conversation; it emerged through the psychotherapeutic approach to language development and language use, patients' language development and language usage and difficulties in psychotherapy.

    Method: The study used a qualitative method and interviewed five Leg. Psychotherapists with a psychodynamic orientation.

    The result shows that psychotherapists consistently look at the verbal language use as something that has a motion in the psychotherapeutic use of language, based on theories about the patient's language usage. Language development in the patient considered to arise from both the caregiver-child relationship and in what social context in which the child has grown up. Patients before psychotherapy had diffi-culties in the use of language, which complicated their lives, improve their language use after completion of psychotherapy. This in turn results in altered relational and social skills.

    Discussion: Psychotherapists focus was directed towards the patient's language development and language, and how this then affects how the psycho-therapist uses their language. Psychotherapists didn’t think the language development and language use, can affect how the patient uses language. The result demonstrates therefore a habit of psychotherapists to understand and reflect on their own part in language use.

  • 17.
    Cederholm Wilhelmsson, Gunilla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Adoption av barn med kända särskilda behov?: Adoptionsspecifika och existentiella tankar i beslutsprocessen ur ett föräldraperspektiv2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    En ökad andel av de barn som idag kommer till Sverige, har i förväg kända särskilda behov (special needs/sn-adoption). Det valda problemområdet fokuserar på tankegångar ur främst ett existentiellt perspektiv som kan förekomma hos en grupp adoptivföräldrar när de ska besluta om de vill eller inte vill ansöka om  doption av barn med special needs.

    Syftet är att undersöka vilka adoptionsspecifika och existentiella frågor som kan finnas i beslutsprocessen kring adoption av barn med i förväg kända särskilda behov. Sex personer med varierande bakgrund har handplockats för denna kvalitativa studie. Resultatet visar att beslutsprocessen kännetecknas av ångest, sorg/avund, existentiella tankar eller upplevelse av självklarhet. Processen påverkar relationen som förenande/samverkande, splittrande, växelvis eller ibland ojämn. Individen konfronteras med självrannsakan, skuld och skamkänslor, tvivel och ångest och existentiella tankar. Motiv till att välja eller inte välja snadoption kan vila på rationella grunder med åldersskäl, geografiskt avstånd till sjukhus, ekonomi eller boende. Motiv till att välja eller inte välja sn-adoption kan även vila på känslomässiga grunder med etiska eller ideologiska motiv, egen begränsning, skydda barnet eller syskon från påfrestningar, att adoption i sig innebär särskilda behov eller längtan efter ett litet barn. Begränsningar och förbehåll kan finnas kring ålder på barnet, vissa specifika särskilda behov. Det finns ”förbjudna” tankar och känslor som att barnet inte ska knyta an till föräldern, att inte kunna älska sitt barn, att helst vilja få ett friskt eller så litet barn som möjligt.

    Synen på sig själv och andra kan speglas som ”dålig” eller ”bättre” människa eller ökad acceptans gentemot andra än mot sig själv. Det finns ett behov av ingsskapande kring beslutet. Sammanfattningsvis visar studien att adoption av barn med i förväg kända särskilda innebär ett ökat psykiskt tryck för den enskilde och i relationen och väcker etiska och existentiella tankar av både en universell och individuell karaktär. Adoptivföräldrarna konfronteras med sin egen existens och måste hantera existentiell ångest, skuld och gottgörelse samt etiska och moraliska ställningstaganden som ansvar för sina handlingar. Särskilt uppmärksammas att special needs adoptioner kan innebära ytterligare en sorg som läggs till annan tidigare upplevd sorg kring ofrivillig barnlöshet. Fortsatt forskning föreslås inom berörda teman och hur de existentiella frågeställningarna inverkar på ett individuellt plan och i relationen mellan barn och förälder över tid.

  • 18.
    Cederlund, Lena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Effekt av psykodynamisk psykoterapi: - Analys av symptomförändringar från terapistart till avslutning.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.

    Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.

    Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet. Patienternas bakgrund påverkar inte utfallet nämnvärt. Studien visar att patienter med höga värden för självkritik och hat vid terapistart upplever störst symptomlindring.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera p.g.a. ett betydande bortfall. En angelägen utmaning för framtida studier är att begränsa och kontrollera bortfallet. En annan angelägen fråga att följa upp är om påvisad symptomlindring fortsätter efter avslutad terapi i överensstämmelse med andra jämförbara studier.

  • 19.
    Danielsson, Birgitta
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Den psykodynamiska psykoterapin: en behandling och/eller en moralisk etisk praxis?2013Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.

    Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?

    Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.

    Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen.

    Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.

  • 20.
    Diaz Römmesmo, Lorena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att härbärgera det ohållbara: - en ministudie av härbärgerande och hållande i kliniska samtal2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 21.
    Eklöf, Maria
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Bildterapi med PTSD-patienter2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of this study was to visualize how arttherapists work with adults suffering from PTSD, and how differences and similarities in the approaches are expressed. The aim was also to find out more about how arttherapy in PTSD is conducted as well as what aspects the therapists themselves consider to be active parts of the treatment.

    The issues were: a) Do arttherapists operate differently in PTSD than with other problems? b) What elements in the therapeutic work are especially effective with PTSD, according to the arttherapists?

    The method consists of semi-structured interviews with six artherapists, all with experience in meeting patients with PTSD. Five interviews were made through personal meetings and one via Skype. The interviews were recorded digitally, transcribed and then processed through Thematic Analysis.

    The results of the survey shows that arttherapists maintain their therapeutic method regardless of the patient’s problems but that their approaches change when PTSD is known from the start of the therapy. In arttherapy with PTSD arttherapists notice several crucial factors, e.g. the created image as an important part, as well as creativity that involves embodied memories and facilitate processing. The discussion presents thoughts on the survey design, arttherapy's position as treatment in PTSD and the lack of research that makes art therapy failing to receive recognition.

  • 22.
    Ekman, Elisabeth
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Förändring av självbilden under psykoterapi: - en undersökning av effekten av psykodynamiskt inriktad terapi vid några av S:t Lukas mottagningar i Stockholm2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.

    Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).

    Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi. Inga signifikanta samband mellan behandlingslängd och självbild hittades När det gäller psykoterapeuternas bedömning av besvär och patienternas skattning av sin självbild var sambanden svaga.

  • 23.
    Elfström, Teresa
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Från sorg till professionellt samtalsstöd i sorgearbetet efter en närståendes död: - En kvalitativ studie utifrån fem sörjandes upplevelser.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a. personalens bristande förmåga att bemöta, informera och stödja sörjande.  Man har också upplevt att behandlingsmetoderna inte anpassas efter patienters specifika behov av hjälp utan utifrån politiska krav på lönsamhet och effektivitet. Den KBT-behandling som erbjuds upplevs inte vara lämplig för att kunna bearbeta en komplicerad sorg. Sörjande efterfrågar i stället psykodynamisk kris-/sorgterapi individuellt och/eller i grupp, som de upplevt positivt från privata vårdgivare, men som anses för dyrt. Svenska kyrkans kostnadsfria sorggrupper har också upplevts positivt, men icke troende och de som har en annan tro tvekar inför att söka sig dit. Det finns ett starkt behov av förbättringar inom professionellt samtalsstöd som idag erbjuds sörjande i Sverige. Det vore önskvärt att fler läkare utbildas till psykoterapeuter så att sörjande skulle kunna få både medicinsk och psykoterapeutisk behandling av en och samma person. Detta skulle bidra till ökad trygghet som är positivt i sorgearbete. Införande av den diskuterade diagnosen förlängt sorgesyndrom i det kommande DSM-V och ICD11, skulle förmodligen underlätta för sörjande att få rätt till sjukskrivning och ge enklare tillgång till lämplig och subventionerad samtalsbehandling. Detta skulle kunna bidra till bättre hälsa och snabbare återgång till arbetslivet, vilket är positivt både ur mänskligt såväl som samhällsmässigt perspektiv.

  • 24.
    Elwin, Björn
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Ansikte mot Ansikte: den etiska dimensionen och oändligheten i psykoterapi2010In: "Visst längtar jag fortfarande efter något...": om etik och andlighet i vård, psykoterapi och musik / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2010, p. 95-113Chapter in book (Other academic)
  • 25.
    Ericsson, Ingvor
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykisk ohälsa i primärvården: Läkares uppfattningar och förhållningssätt till psykisk ohälsa2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
  • 26.
    Erixon, Katarina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Erfarna psykoterapeuter i samtal om sexualitet2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.

    Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.

    Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.

    Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen. Man vilade också i och tog stöd av sin erfarenhet och den kompetens man hade utvecklat genom åren. Man bearbetade sexualiteten antingen explicit eller implicit i samtalen och en nödvändig förutsättning för detta var att förtroendet mellan terapeut och patient hade utvecklats över tid. Ramar och gränser i det terapeutiska mötet tryggade patienten och terapeuten och detta möjliggjorde bearbetning.

    Diskussion: Känslor av, bland annat skam både hos terapeut och patient vilka förknippas med nakenhet och sexualitet, kunde avvärja gränsöverskridanden i terapin men också vara ett hinder.  Det var viktigt att följa affekterna i mötet, både egna och patientens, för att veta om och hur bearbetning skulle ske. Utifrån resultatet rekommenderas att yngre kollegor får stöd och hjälp av mer erfarna psykoterapeuter, via handledning och kollegiala samtal, för att, vid behov, möjliggöra och underlätta bearbetning av patientens sexualitet i det psykoterapeutiska samtalet 

  • 27.
    Erlandsson, Bo
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Förväntningar på en psykoterapeutisk relation: likheter och skillnader mellan män och kvinnor2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.

    Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.

    Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.

    Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet – att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin. Men här fanns även tendenser till vissa skillnader.

  • 28.
    Falk Henriksson, Anna
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Trauma och missbruk2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.

    Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer.

    Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen. 90% av kvinnorna hade värden över det kritiska värdet på PCL-C.

    Studiens kvalitativa resultat visade på ett möjligt samband mellan tidigare svåra upplevelser i livet och situationen idag. Båda de intervjuade individerna hade erfarenhet av svåra händelser i barndomen, tonåren och i vuxenlivet. Båda såg de svåra händelsernas påverkan på psykisk- och fysisk hälsa och relationer samt en koppling mellan svåra händelser och missbruk. Båda hade också tankar om att fokus på/behandling av svåra händelser kan påverka missbruket.

    Slutsatser av studien kan sammanfattas i att många människor med missbruksproblem också har en traumabakgrund, att kvinnor har det i större utsträckning än män och att detta bör beaktas vid mötet med, och i behandlingen av missbrukare.

  • 29.
    Feltham, Ulla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en person med demenssjukdom2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Demens är en folksjukdom i Sverige. De drabbade väntas stiga i antal och därmed stiger också antalet nära anhöriga. Att vara nära anhörig till en demenssjuk person innebär stora påfrestningar och den anhöriga kan behöva hjälp med att hantera sin sorg och andra känslor som väcks vid försämring av den sjuke och i samband med överlämnandet av den sjuke till ett demensboende.

    Frågeställningar: Vad är den viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en demenssjuk person? Hur påverkas man av bemötandet från vårdpersonal vid överlämnandet av vården av en nära anhörig med demens till ett demensboende?

    Metod: Klassisk Grounded Theory enligt Glaser

    Resultat: Den aktuella studien visar att största svårigheten för en nära anhörig till en demenssjuk person är att släppa taget om vården av den demenssjuke. Kärnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att känna sig otrygg och utlämnad. Det andra ytterläget av pendelrörelsen beskriver en mer integrerad upplevelse, där man kan överlåta vården av den sjuke till demensboendet och se mer nyanserat på situationen och ta vara på sina egna behov. Detta ytterläge i pendelrörelsen kan benämnas trygg.

    Diskussion: Den förlust som sjukdomen medför ger upphov till skuld och skam hos den nära anhörige. Obearbetade känslor kan ge upphov till komplicerad sorg. I den påfrestande situationen då den sjuke flyttas till ett demensboende upplevs ofta svårighet med kommunikation med vårdpersonal som hotfullt. För att underlätta för den nära anhörige behövs utbildning och stöd för både formella som informella vårdgivare.

     

  • 30.
    Ferngren, Leyla
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    En inblick i trauma hos personer med krigsupplevelser genom analys och jämförelser av deras drömmar2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Trauma affects dreams and its processing skills of content. An important point is that the etiology of PTSD is considered to be a traumatic experience that can lead to recurrent nightmares. Today there are many people in the community who suffer from trauma and trauma-related problems making the development of trauma theory be of central importance for providing good treatment. The aim of this study is to contribute knowledge about how traumatic experiences are processed in dreams with a focus on affects and interactions with other people that can lead to further development of psychodynamic trauma theory.

    Research questions:

     What are the differencesindreamsbetween thegroupsin terms of emotions ?

     What are thekey themespresent inboth groupsdreams andhowdoes it lookincomparisonbetween the groups?

    Method: The used method is a combined quantitative and qualitative approach where 60 dreams from former war veterans studied and compared in two groups.

    Results: Results of the study demonstrate traumas negative effects on affect regulation skills and relationships. It also highlights both the dream's meaning as an entrance to the psychic life to gain insight into how traumatic events and affects handled, and the function of dreaming in affect regulation as an important processing factor for trauma.

    Discussion: The study results are in many aspects in line with previous research and theory, but in particular, two aspects of the results deserve to be highlighted: The dream as an entrance for the psychic life: 1. how traumatic events and affects handled; 2. Which factors could be of importance in the processing of trauma.

  • 31.
    Forssén, Ingegerd
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Leva vidare: efter förlusten av en livskramrat2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Inledning: Död och förluster drabbar oss alla förr eller senare. Ibland kan sorgen bli så svår så att den efterlevande förlorar livslusten. Syftet med denna studie är att undersöka vad som var till hjälp för att leva vidare efter förlusten av en livskamrat sedan många år. De deltagande intervjupersonerna hade sökt sig till en så kallad sorgegrupp, också kallad leva vidaregrupp, för att få stöd i sin sorgeprocess.

    Frågeställningar: Vad har varit till hjälp för att vilja leva vidare efter förlusten av en livskamrat? Vad försvårar i det fortsatta livet? Hur har det gått att dela sorgen med eventuella barn?

    Metod: Kvalitativ intervjustudie av explorativ art. Intervjupersonerna var fyra kvinnor och en man i åldrarna 64 – 78 år.

    Resultat: Studien har visat att det är betydelsefullt för den sörjande att få dela sorgen med andra i samma situation genom samtal för att få mod att leva vidare. Delandet har inneburit en upplevelse av att ha blivit bekräftad och förstådd på ett djupt inre plan. Detta delande var mer betydelsefullt än att dela sorgen med barnen.

    Diskussion: Till Antonovsky kan relateras den avgörande betydelse det många gånger upprepade berättandet hade för att erhålla en förnyad livslust. Bearbetningen genom samtalet gjorde det som hade hänt begripligt och mötet med andras livshistorier gjorde att det blev hanterbart och vänskapen med grupp-deltagarna genom deras förståelse och deltagande gjorde att en ny meningsfullhet växte fram. Det blir en känsla av sammanhang, KASAM, som gör att livslusten återkommer.

  • 32.
    Francois, Charlotte
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Andlighetens utrymme i det psykoterapeutiska samtalet.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor. Resultaten visar att den egna erfarenheten och den egna upplevelsen har betydelse i valet av utbildning och terapi. Den sökande psykoterapeuten söker sig aktivt till litteratur och utbildningar där livsåskådningstemat finns med. Utbildning och egen terapi är till hjälp när det gäller att kunna närma sig och formulera sig kring andlighet och trosfrågor. En egen bearbetning av existentiella och andliga frågor ger närvaro och lyhördhet i samtalen och detta kan leda till att tillit uppstår i relationen. Att vara uppmärksam när en existentiell problematik formuleras framhölls av psykoterapeuterna men också vikten av att inte styra samtalet. Förmåga att urskilja den andlighet och religiositet som handlar om ofrihet anses som viktigt för samtliga psykoterapeuter. Slutsatserna blir att psykoterapeutens egen bearbetning är central. Psykoterapeuten bör veta var han/hon själv står i andliga och religiösa frågor. Psykoterapeutens kunskap, erfarenhet och upplevelse avspeglas i mötet med konfidenten. Lyhördhet, förutsättningslöshet, öppenhet, närvaro och äkthet är viktiga egenskaper hos psykoterapeuten. Livsåskådningsperspektivet är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut.

  • 33.
    Geinäs, Ulrika
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Hur påverkas individens relation till familj och trossamfund vid ett utträde: En kvalitativ studie utifrån fem personers upplevelse2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews.

    Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

  • 34.
    Gidlööf, Catharina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Riskerar mediciner att bli substitut för det behandlande samtalet?: en kvalitativ studie kring fyra psykoterapeuter och en läkares erfarenhet av psykoterapi och psykofarmaka.2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The purpose of the study is to describe experiences gained from the use of psychotropic drugs and/or psychotherapy. The study is qualitative in nature and based on interviews with four psychotherapists and physicians. The study takes as its basis a phenomenological perspective. The interviews were analyzed as unprejudiced as possible using the EPP method. The work was based on five overreaching issues; How do we perceive suffering, meaning in relation to psychotropic drugs? Is an individual's ability to feel and think affected by regular use of psychotropic drugs? Can an individual who suffers expect guidance via individual treatment or via available combined treatments? Is an individuals suffering reduced by setting words to the anxiety in psychotherapy? How does the pharmaceutical industry discuss the issue of individual mental suffering? These issues have been tested against a philosophical background that asks the question: Is medicalisation a way of medicating against life itself, a way of making society's shortcomings the individual`s problem? The results are presented in five synopsis which say that suffering can be seen as force for change. Antidepressants have a tendency to numb thoughts and feelings. The patient's own will is important. Medication tends to be a substitute for meeting people and the relationship to pharmaceutical companies problematic for therapists as the industry is also a profit machine.

  • 35.
    Granath Nerell, Karin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Äldre personers relationer och erfarenheter av sin ursprungsfamilj2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: It is important to increase awareness of the growing social group of individuals who are 65 years and older according to the Stockholm County Council (2013). This study has investigated how this social group describes their relationships with their family of origin.

    Research question: How to describe older individuals their relationships with their family of origin retrospectively? Which relational experience emerges as significant in their stories?

    Method: The study's methodological choices are qualitative and data collection was made up of unstructured interview form. Total interviewed 5 people.

    Results: The results reported from different time periods and three themes that emerged from the analysis: Childhood and adolescence , young adult and identity munity and adulthood and autonomy.

    Discussion: The relationship today is based on memories when respondents look back on their lives. Mom described having had too much influence during childhood and father is described as important - especially later age. Bands siblings usually have strengthened during adulthood. Respondents also describe that they have found strategies to accept, forgive and reconcile with the life they have lived so far - as the older they become, which agrees well with the theory of gerotrancendens ( Tornstam, 2010).

  • 36.
    Granqvist, Linda
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Självbild hos barn med ADHD-diagnos och deras syn på hur de betraktas av sin närmaste omgivning2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: A number of studies have examined children with ADHD, how it is to live with this diagnosis, and the different perspectives of parents, teachers and siblings. In several studies, it has been shown that children with ADHD often overestimate their capability compared to other persons’ assessment of their capability. This phenomenon is called “positive illusory bias” (PIB) (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen &Pillow, 2002). The aim of this study is to examine how ADHD-children describe themselves and how they think that they would be described by their family, teachers, and mates. It seems that this has not previously been studied.

    Questions: How do children with ADHD describe themselves? How do these children think that they would be described by their family, teachers and mates?

    Method: Eight children, diagnosed with ADHD and between 9 and 12 years of age, are interviewed with semi-structured questions and the answers have been analysed by thematic methodology.

    Result: In contrast to previous studies, most children did not express any clear ADHD-identity in their description of themselves. However, ADHD-symptoms were quite common in their accounts of how they thought that their parents and teachers would describe them. This was in contrast to their accounts of how they thought that their mates would describe them, where the children seldom mentioned aspects related to ADHD-symptoms.

    Discussion: The discussion of the results is based on the concept of “positional objectivity” (Sen, 1993), in which several plausible positional parameters are presented.

  • 37.
    Green, Wiveca
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Faktorer som påverkar relationerna i styvfamiljen2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    An investigation of stepparents experiences of what factors influence the stepfamily and the relationships in stepfamilies.Research question: Which are the factors that stepparents experience influence the relationships in the stepfamily?This study uses a qualitative methodology. Five stepparents have been interviewed and the interviews have been analyzed using thematic analysis.Results: Three themes appeared from the analysis; building relationships, conflicts and feelings of quilt. If the relationships in the stepfamily have been developed and been build up it influence the stepfamily in a positive way. The stepparent role needs to be clarified, especially when it comes to responsibility and powers of the stepparent. When conflicts occur in the stepfamily the stepparent can take the role of being a mediator that could be a positive factor. When there is a conflict between the biological parents the children could take different roles that influence the family in a negative way. If the biological parent is’t engaged in the children, feelings of guilt could be developed among the other parent. If a biological parent is long term sick the child can take responsibility for this parent and it can affect so that the child have less or no contact with the other parent.

  • 38.
    Gunnarsson, Catarina
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapins plats i offentligt finansierad sjukvård: Om mellanchefers attityder till psykoterapi som behandlingsform2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This exploratory study is based on an interest in the interaction between clinical routine and the surrounding community. Seven middle managers in health care centers and psychiatric clinics were interviewed to examine their beliefs and attitudes about psychotherapy as a treatment, such as their thoughts on psychotherapy effectiveness and availability as well as their awareness of and attitudes to a growing emphasis on evidence-based care. Questions: 1. How do you describe the heads psychotherapy as a treatment and what attitudes they have to psykoterapi.2. How managers experience psychotherapy conditions, for example on the boundary issues and evidence-based care, and what attitudes they have. Through semistructured interviews, a survey of the sample space made by the responses was categorized into the areas that emerged during the interviews. The managers had a positive view of psychotherapy and found that psychotherapy is needed as a form of treatment. Their knowledge regarding psychotherapy and its terms varied. Mistrust between policy makers and clinicians were described, as well as the desire for a variety of treatment methods. Conclusions included the need to find ways to integrate different types of knowledge, to build trust between healthcare stakeholders.

  • 39.
    Hallberg Äijä, Maria
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Det Omedvetnas återkomst: En tvärvetenskaplig litteraturstudie i fältet mellan psykoanalys och neurobiologi2011Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    There are differences today amongst psychoanalysts regarding if psychoanalysis should limit itself to being exclusively a hermeneutic discipline or if psychoanalysis should find points of contact with neurobiology. The purpose of this essay is to touch upon the larger issue that creates the different points of view: Can psychoanalysis become enriched by finding points of contact with neurobiology, and should psychoanalysis be regarded as belonging to a broader scientific field than being exclusively a human science? The question at issue is: Can modern neurobiology contribute to a development of the psychoanalytic concepts; compulsion to repeat, transference/countertransference and talking cure? The method used is a literature study. The result shows that: Freud’s theories regarding traumatic compulsion to repeat can be linked with LeDoux’s theory of "emotional memory". Freud’s theory of the death instinct as an explanation to the compulsion to repeat can be replaced by a modern neurobiological theory of "emotional memory". The part of the countertransference that is an emotion transferred from the patient to the analyst can happen with the assistance of mirror neurons through "embodied simulation". This suggests that the phenomenon of the analyst being able to experience the patients emotion in himself does not have to imply that projection or intersubjective pressure have played a part in it. To be able to include this phenomenon in the concepts of transference and countertransference these need to be broadened or revised. It is possible to link and develop Freud’s theory of the talking cure with Deacon’s theory about symbolic communication. The results clinical implications are: Understanding of the traumatic compulsion to repeat as an expression of "emotional memory" demands work with this as an expression of memory processes. Understanding of the transference of emotion in transference/countertransference as possible through reflexive simulation processes, implies that projection or interpersonal pressure should not be preconceived in an emotion transference situation. It also implies that the emotional activation in the analyst should not by necessity be seen as an activation of the analyst’s internal objects together with emotions towards these. Deacon’s theory of symbolic communication implies that the talking cure should be used with awareness of its negative tendencies, visual thinking should not necessarily be considered non-symbolic and focus should be put on multiple ways of communication in the clinical situation.

  • 40.
    Halldorsdottir, Kristin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Hjälp att få?: 255 SIS-placerade ungdomars upplevelse av hjälp med familjeproblem2014Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Each year over 1000 adolescents are placed within the National Board of Institutional Care (SiS) of which half stay in the facilities for treatment. The essay is built from information gathered through ADAD interviews (Adolescent Drug Abuse Diagnosis) performed during registration and discharge of adolescents from SiS. The questions that are meant to be answered are; “How do the treatment placed adolescents in SiS apprehend the help they get with their family related problems?” and “Are there visible connections between gender or ethnic origin and the adolescent’s experience of help with the family related problems during the placement period?” During the registration the boys gave an expression of not being in need of help, the girls gave an expression of being in need of help, significance (p<.05). At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction. The results also show a significant difference (p<.05). that foreign-born adolescents greater than Swedish-born stated that it is important to get help with family problems during the investment period. At discharge no clear differences appears in degree of satisfaction.

  • 41.
    Hermann, Imor
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Identifikation, identitet & psykoterapi: En studie av några unga mäns erfarenhet av psykoterapi med manliga psykoterapeuter.2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Specifik psykisk sårbarhet hos män och manlig identitetsproblematik har alltmer uppmärksammats när det gäller mäns psykiska ohälsa. I studien medverkade fem deltagare i åldrarna 21-27 år som alla hade gått i psykoterapi vid Stadsmissionen i Stockholms Mottagning för Unga Män, MUM. Frågeställning för studien har varit: Hur upplever unga vuxna män sin psykoterapi med en manlig psykoterapeut utifrån ett identitetsskapande perspektiv?

    Studien är en kvalitativ undersökning av unga manliga patienters erfarenhet och upplevelse av att gå i psykodynamisk terapi vid en könshomogen mottagning med enbart manlig personal. Några psykoanalytiska teoretiker som Freud, Chodorow och Benjamin utgör studiens teoretiska grund. Resultatet har kunnat påvisa teman av identifikation som en viktig del i terapiprocessen där den könshomogena terapimiljön upplevts som främjande för terapin och där terapeutens egen könstillhörighet upplevs ha haft betydelse. Det är emellertid osäkert om könstillhörigheten eller den egna terapeutiska stilen är den viktigaste specifika faktorn för en god terapeutisk relation.

  • 42.
    Herold, Karin
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Utmattningssyndrom - varför hände det mig?2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?

    Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.

    Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?

    Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.

    Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.

    Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer. Individens utveckling av mentalisering och affektreglering påverkas av hög emotionell påfrestning under längre tid i barndomen.

  • 43.
    Huld, Lena
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    "Skammen i terapirummet": Om skam i psykodynamisk psykoterapi2012Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    The shame concept has become increasingly important in our human interaction. The purpose of this essay is to examine how shame is identified in the therapy room and what ways that can be used to achieve shame relief/shame liberation. Five interviews with five different therapists have been made. Three of the therapists work in an ecclesial context and two in a secular setting. Two of the questions in the interview guide, evolves around the subjects shame and guilt. The qualitative method is applied to the interviews and they have been analyzed with a hermeneutic approach. The result of the essay indicates that shame is difficult to define in the therapy room since it is a strongly negative emotion and often hidden by different human strategies. The ways to shame liberation includes understanding and acceptance. Some of the conclusions in the essay argument the importance of the therapist’s awareness of what shame means in their own lives in order to encounter patients having problems with shame and that being understood is of high importance in the attempt towards shame relief/shame liberation. The significance of the church choosing to contribute good atmospheres for managing shame both individually and collectively is also discussed in the essay.

  • 44.
    Häckner Posse, Joséphine
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Studerandes identitetsutforskande i övergången mellan högskola och yrkesliv2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Periods of more active identity exploration is assumed to be particularly in focus for the young adult individual. Several components of identity is consolidated during this phase of life, where finding a professional identity is central. For Young adult students completing a long higher education and facing the professional life, a process of exploration about potential future professional roles is likely to occur. The step into professional life can also be experienced as a further step into adulthood. The purpose of this study is to investigate how a selection of last year university students experiences this transition on the basis of phenomena like transition, identity exploration and adulthood. The research method is qualitative and data was collected through semi-structured individual interviews with six students in various engineering programs at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. Data was analyzed through thematic analysis. The results show that students experience a significant change in this phase of life which makes them enter into a period of both hopes and doubts about the future. The life-phase also initiates a period of active identity exploration about potential future professional roles and the role as an adult. These experiences are presented in a descriptive part. A deeper analysis shows that students' experiences are ambivalent where their identity exploration can be described as dialectical movement between conflicting thoughts and emotions. These are referred to as three ambivalent themes: 1. Disorientation versus clarity. 2. Limited versus complete professional identity and 3. Responsibility versus permissiveness. The results are discussed based on theories of transition and emerging adulthood, but primarily cover both internal and external factors that are crucial in periods of identity exploration. The result is related to Marcia’s identity status model and also highlights the conflictual dynamics in identity development. Students' ambivalence is suggested to be understood as a phenomenon of individuation with a testing between autonomy and intimacy. A theme that is often central to identity development, especially for young adults.

  • 45.
    I. Andersen, Trude
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Kroppen i psykoterapi: hur verbala och kroppsliga interventioner kan förenas2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över. De tycker att de får mycket information från kroppen, information som det inte alltid är lätt att veta hur man skall förhålla sig till. Samtliga uttrycker också en respekt för kroppens uttryck som måste hanteras försiktig.

  • 46.
    Jarl-Åberg, Cecilia
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Fyra studerandes ideal och resurser på grundutbildningen i psykoterapi2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    This paper examines the personal resources and ideals expressed by four students at the basic psychotherapy training at the Sankt Lukas institute. Furthermore, the study deals with the correspondence between the expressed resources and ideals of the four students and the CER model by Skovholt and Rønnestad. The CER model describes what it is that makes a psychotherapist successful, a so-called master therapist. The research material consists of eight interviews that are part of a research project, a collaboration between the Sankt Lukas institute and the Department of psychology at Stockholm University, and focuses on the question: What happens to students during psychotherapy and psychotherapist training? The material has been processed in accordance with a descriptive method and then tested against the criteria of the CER model. The result shows several expressed ideals and resources that correspond substantially with the CER model criteria. The ideals that show up most prominently deal with the desire to learn, to grow as a human being, to become aware of oneself, and to be able to realistically relate to the definition of boundaries. The result in this study indicates a concurrence both with previous research on what is considered to be efficient in psychotherapy and with the CER model, and it may very well be used by educational/training institutes in order to actively promote the defining of ideals and contexts to their students, thus also inviting a critical discussion within the professional community on the content of these ideals and what they may overlook.

     

  • 47.
    Jonsson, Yvonne
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Att utveckla sin kompetens som psykoterapihandledare: en studie om förhållningssätt och synen på handledning hos handledare under utbildning2010Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [sv]

    I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades. Bilden kompletterades med genomgång av intervjufrågor. I resultatet blev det tydligt att handledarna i sitt förhållningssätt och uppvisade individuella olikheter. De tydliga skillnaderna var att den ena blev mer aktiv och den andra mer tillbakahållen. Det framgår att handledarna kom in i utbildningen med erfarenhet som psykoterapeuter och med mycket erfarenhet av egen handledning. Det var också vad de lutade sig mot när de hämtade stoff till förebilder och rollmodeller som de försökte att efterlikna. Utbildningen hade inte den påverkan på handledarna att de efter genomgången utbildning kunde uppfattas som stöpta efter samma mall. Däremot antyder resultaten att faktorer som har med personlighet, bakgrund och kompetens att göra har avgörande betydelse för hur handledarstilen manifesteras i handledningssituationen.

  • 48.
    Josefin, Grände
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Behandlares upplevelser av arbete med sexuellt våld i parrelationer2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Studies shows that sexual violence is a particulary difficult subject for both victims and professionals to talk about, most victims do not get any professional help to work through the experience. There is a particular lack of knowledge och research regarding the area sexual violence in partner relationships. The aim of this study is to investigate if counsellors affective responses in working with sexual violence influences how they deal with sexual violence in treatment. Through interviewes with counsellors who work specifically with violence in partner relationships, and thereby can be assumed to meet many both victims and perpetrators of sexual violence, the study contributes to put light on some of the challenges and difficulties that the subject brings.

    The study shows that sexual violence is an area that can trigger negative affects in counsellors. Those who work with victims speaks somewhat more about psychic pain and powerlessness while anger and shame chiefly is mentioned by those who work with perpetrators. The sexual content contributes to a feeling of intimacy in treatment whitch the counsellors sometimes worry will be percieved as invading by klients. The counsellors talk about the importance to harbour the difficult experiences of the klients, but also about the sometimes added difficulty to harbour sexual violence. They also experience a sometimes hard balancing act between lifting material that can be shameful and painful on one hand, and keeping the alliance intact on the other. Those challanges sometimes contributes to situations where the counsellors, more or less deliberately, avoids workning actively with the sexual violence. The councellors sometimes want to protect themselves or their clients from the negative feelings or the sense of loss of control that the sexual and violent material may entail. It can also be a matter of protecting the treatment relationship from the threat that shame and sexuality may entail. 

  • 49.
    Julin, Marie
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Autismspektrumtillstånds inverkan på livet i familjen: Föräldrar berättar2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: Autism-related disabilities have large effects on both individuals and families. This study focuses on how parents experience their situation and how they describe the family’s need for support and counceling.

    Research questions: How do the families experience the impact of autism on their relationships and their family life? How do the families describe their need of counceling and support?

    Method: In this study a qualitative methodology was used. Parents of five children/ young adults were interviewed. The interviews were analysed using thematic analysis.

    Results: Three themes emerged from the analysis: diagnosis – both a sadness and relief, energy consuming daily life and struggling to get the right counceling and support.

    Discussion: Parents describe that the diagnosis, although considered a sadness, also contributed to increase the understanding of the child and its behaviour. The disabilities of the child impact the family’s daily life and the daily life becomes an energy and time consuming task for the parents. Parents report that they have to struggle to get the right counceling and support.

  • 50.
    Jönsson, Bodil
    Ersta Sköndal University College, St Lukas Educational Institute.
    Psykoterapeuten, ramen och rambrottet2015Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
    Abstract [en]

    Introduction: The psychotherapeutic frames, and breaking these frames, is of central significance to psychodynamic therapists.

    The purpose of this study was to investigate the psychotherapist's concepts of frames, and experiences of personal frame breaks.

    Problem statement: The questions explored were which the frame and its meaning were, and how the psychotherapists experienced their own frame breaks.

    Methods: In the study, a qualitative method was used, and five psychodynamic therapists were interviewed. The material was analyzed by thematic analysis.

    Results: The results showed, that the concepts of frame were differing. The differences were derived partly from different theories of psychotherapy, partly from personal standpoints. Moreover, somewhat differing frames were used for different patients. The psychotherapists' experiences of their own frame breaks also showed differences, such as anxiety, shame, feelings of failure and satisfaction.

    Discussion: Frames and departures from them take a complex role in the therapists work. Frames are formed by the therapists themselves with their psychotherapeutic orientation as a cornerstone. Breaks to the frames can take place in a planned or unplanned way, cause compounded reactions of feelings and can bring better or worse result for the patient.

123 1 - 50 of 104
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf