Change search
Refine search result
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård,socialvård och socialtjänst2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria” handlar omhur mellanmänskliga värden, med religiösa och existentiella dimensioner, har använtsför att bygga upp, förvalta och utveckla offentliga lösningar. Etiska frågor har berörts påolika nivåer. Officiella texter om fattigvården, socialvården och socialtjänsten har främstavsett värden på samhällsnivån och medborgarnivån. Den professionella nivån har sällanberörts direkt.Sammantaget har socialtjänstens människosyn byggt på värden som gäller den enskildesindividualitet, möjligheter och behov med ett starkt underliggande fokus på individuelltoberoende. I dag finns det dock tecken på skillnader i värden mellan olika grupper,såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionelltetisk värdegrund för äldreomsorgen.Trots att värdefrågor varit grundläggande och ofrånkomliga i officiella texter omfattigvård, socialvård och socialtjänst, är det ovanligt att analyser, reflektioner och ställningstagandeni lagarnas förarbeten direkt beskrivs som etiska. Det gäller både i äldre tidoch under de senaste decennierna. En gemenskapsmoral med rötter i akademisk filosofihar dock varit viktig för utformningen av de övergripande målen i socialtjänstlagens,SoLs, portalparagraf. I socialtjänstens samlade värdeuppsättning förenas en outtaladkonsekvensetik med drag av en kvalitativ utilitarism och spår av en äldre pliktetik.Det finns en risk för att etik används på ett mer retoriskt än analytiskt sätt i förarbeten.Det vilar därför ett stort ansvar på statens företrädare att visa omsorg om de värdensom genom lagar, förarbeten och andra texter förs vidare mellan olika nivåer inomsocialtjänstområdet.

  • 2.
    Andersen, Rebecka
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences, The Institute for Civil Society Research.
    Att göra frivilligt arbete ekonomiskt värdefullt: En litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade rapporter2016Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Denna rapports syfte har varit att genomföra en litteraturöversikt av internationell forskning och policy-relaterade dokument som behandlar frågor relaterade till att värdera frivilligt arbete i ekonomiska termer. Utifrån ett antal forskningsfrågor sammanställdes och analyserades de empiriska resultaten i relation till exempel till de definitioner, metoder och resultat som presenterades i materialet. För- och nackdelar med olika metoder samt med att värdera icke-monetära värden har också diskuteras. De empiriska resultaten analyserades sedan i ett andra steg med hjälp av ett ramverk om hur värden skapas, befästs och kommuniceras i allmänhet och mer specifikt utifrån frågan om vilken idealtypisk relation som bäst kan beskriva eventuella samband mellan olika metoder för att värdera det frivilliga arbetet och det frivilliga arbetet i sig. En sammanfattning av de empiriska resultaten visar för det första att det finns ett antal förespråkare och argument till varför frivilligt arbete bör värderas i ekonomiska termer. Ett par av argumenten är exempelvis att synliggöra och uppmärksamma det frivilliga arbetet samt att identifiera dess bidrag till samhällsekonomin. Följaktligen har forskare och policyprofessionella ägnat tid och resurser åt att utveckla olika metoder och tillvägagångssätt för att genomföra denna typ av värderingar. Tre övergripande metoder lyfts fram som konkurrerande alternativ, inklusive frivilligarbetaren som ersättare, som tidsdonator och som samhällsnyttig. En integrerad del av presentationen av de olika metoderna verkar vara att identifiera specifika eller allmänna utmaningar med en viss eller alla försök till att värdera det frivilliga arbetet. Några exempel på dessa utmaningar är risken med att överskatta värdet på det frivilliga arbetet eller problematiken med att beräkna och fastställa ett generellt och applicerbart marknadsvärde på det arbetet som utförs av frivilliga. I den analytiska delen av rapporten framkommer det att de flesta artiklarna och rapporterna härbärgerar fler än en definition av det frivilliga arbetet och fler än en metod för att värdera det frivilliga arbetet. Vidare visar analysen att det finns stora likheter samt till och med överlapp mellan de olika metoderna i form av likartade utgångspunkter och tillvägagångssätt för att värdera det frivilliga arbetet. Utifrån dessa analytiska resultat argumenterar denna rapport för att relationen mellan de tre metoderna som förordas och det frivilliga arbetet i hög grad präglas av en omvänd relation. Det vill säga att de tre övergripande metoderna i första hand verkar ha utvecklats i relation till tidigare versioner av metoderna och konkurrerande metoder snarare än till det frivilliga arbetet i sig och dess egenskaper. Tolkningen att de metoder som figurerar för att ekonomiskt värdera frivilligt arbete i första hand präglas av en omvändrelation kan förklaras på två kompletterande vis. Den första förklaringen är att de som arbetar med att utveckla metoder kopierar och översätter värderingsmekanismer från andra fält. Den andra är att aktörer inom området strävar efter att framstå som innovativa och originella. Båda förklaringarna lyfter fram hur fler studier behövs för att studera och analysera detta fält som exempelvis en teater eller ett skådespel, med tillhörande praktiker, mekanismer och teknologier, som alla är mer eller mindre oberoende av eller till och med särkopplat från det frivilliga arbetet i sig. Ett antal mer praktiknära förslag till framtida forskning och utredningsarbete kan också identifieras. Ett förslag skulle vara att genomföra ytterligare översikter av metoder och resultat för att värdera objekt som saknar antingen värderings-, kalkyler- eller jämförbara egenskaper eller en marknad där objektets värde kan bestämmas i ett utbyte mellan olika aktörer. Med största sannolikhet finns det områden och fält där denna typ av metoder har utvecklats och prövats i en högre utsträckning än de som återfinns inom området för frivilligt 4 arbete. Ett annat förslag är att applicera de tre metoderna, inklusive de olika tillvägagångssätten som förordas, på data och forskning från Sverige. Vilken andel av det svenska BNP skulle det frivilliga arbetet kunna utgöra? Vilken avkastning ger investeringar i det frivilliga arbetet i Sverige? Vad är en rimlig timpeng för det frivilliga arbetet i Sverige? Slutligen, med tanke på både de processuella och principiella invändningar som återfinns i det empiriska materialet, vore det värdefullt och relevant att genomföra en receptionsstudie av hur frivilliga och andra aktörer inom fältet skulle reagera på och påverkas av olika försök till att ekonomiskt värdera frivilligt arbete. Avslutningsvis, utifrån denna rapports inledande citat om de tre domarna, och baserat på rapportens empiriska och analytiska resultat, kan en fjärde domare introduceras. Till skillnad från den första domarens objektivistiska, den andra domarens subjektivistiska eller den tredje domarens relativistiska position, skulle den fjärde domaren antagligen förorda en mer omvänd position i relation till exempelvis det frivilliga arbetet. En position som skulle härbärgera de praktiker, mekanismer och processer som konstituerar frivilligt arbete och som i sin tur skapar, befäster och kommunicerar värden, inklusive huruvida frivilligt arbete är meningsfullt för de som utför det eller bör ses som en gemensam och kollektiv nytta i samhällets tjänst. Denna position ger också utrymme till undersökningar om i vilken grad det frivilliga arbetet främst konstitueras av samtal och konflikter forskare och policyprofessionella emellan.

  • 3.
    Baudin, Tobias
    et al.
    LO.
    Bengtsson, Håkan A
    Arenagruppen .
    Eriksson, Ellinor
    SSU .
    Hjelm-Wallén, Lena
    Nordström, Annelie
    Kommunal­arbetareförbundet .
    Ruin, Olof
    Sohlman, Michael
    Säve-Söderbergh, Bengt
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    ”Alla mellan 18 och 24 bör kallas till medborgartjänst”2015In: Dagens nyheter, ISSN 1101-2447, no 2015-04-22Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 4. Henriksen, Lars Skov
    et al.
    Strømsnes, KristinSvedberg, LarsErsta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Civic Engagement in Scandinavia: Volunteering, Informal Help and Giving in Denmark, Norway and Sweden2019Collection (editor) (Other academic)
  • 5.
    Lind, Susanne
    et al.
    Karolinska institutet.
    Sandberg, J
    Jönköping university.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Fürst, C J
    Lunds universitet.
    Wallin, L
    Karolinska institutet.
    Implementation of the integrated palliative care outcome scale in acute care settings - a feasibility study.2018In: Palliative & Supportive Care, ISSN 1478-9515, E-ISSN 1478-9523, p. 1-8Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: Although hospitals have been described as inadequate place for end-of-life care, many deaths still occur in hospital settings. Although patient-reported outcome measures have shown positive effects for patients in need of palliative care, little is known about how to implement them. We aimed to explore the feasibility of a pilot version of an implementation strategy for the Integrated Palliative care Outcome Scale (IPOS) in acute care settings.

    METHOD: A strategy, including information, training, and facilitation to support the use of IPOS, was developed and carried out at three acute care units. For an even broader understanding of the strategy, it was also tested at a palliative care unit. A process evaluation was conducted including collecting quantitative data and performing interviews with healthcare professionals. Result Factors related to the design and performance of the strategy and the context contributed to the results. The prevalence of completed IPOS in the patient's records varied from 6% to 44% in the acute care settings. At the palliative care unit, the prevalence in the inpatient unit was 53% and the specialized home care team 35%. The qualitative results showed opposing perspectives concerning the training provided: Related to everyday work at the acute care units and Nothing in it for us at the palliative care unit. In the acute care settings, A need for an improved culture regarding palliative care was identified. A context characterized by A constantly increasing workload, a feeling of Constantly on-going changes, and a feeling of Change fatigue were found at all units. Furthermore, the internal facilitators and the nurse managers' involvement in the implementation differed between the units. Significance of the results The feasibility of the strategy in our study is considered to be questionable and the components need to be further explored to enhance the impact of the strategy and thereby improve the use of IPOS.

  • 6.
    Lind, Susanne
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Health Care Sciences, Palliative Research Centre, PRC. Karolinska institutet.
    Wallin, L
    Karolinska institutet, Högskolan Dalarna, Göteborgs universitet.
    Brytting, Tomas
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Fürst, C J
    Lunds univeristet, Region Skåne.
    Sandberg, J
    Jönköpings univeristet.
    Implementation of national palliative care guidelines in Swedish acute care hospitals: A qualitative content analysis of stakeholders' perceptions.2017In: Health Policy, ISSN 0168-8510, E-ISSN 1872-6054, Vol. 121, no 11, p. 1194-1201, article id S0168-8510(17)30239-7Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In high-income countries a large proportion of all deaths occur in hospitals. A common way to translate knowledge into clinical practice is developing guidelines for different levels of health care organisations. During 2012, national clinical guidelines for palliative care were published in Sweden. Later, guidance for palliative care was issued by the National Board of Health and Welfare. The aim of this study was two-fold: to investigate perceptions regarding these guidelines and identify obstacles and opportunities for implementation of them in acute care hospitals. Interviews were conducted with local politicians, chief medical officers and health professionals at acute care hospitals. The Consolidated Framework for Implementation Research was used in a directed content analysis approach. The results showed little knowledge of the two documents at all levels of the health care organisation. Palliative care was primarily described as end of life care and only few of the participants talked about the opportunity to integrate palliative care early in a disease trajectory. The environment and culture at hospitals, characterised by quick decisions and actions, were perceived as obstacles to implementation. Health professionals' expressed need for palliative care training is an opportunity for implementation of clinical guidelines. There is a need for further implementation of palliative care in hospitals. One option for further research is to evaluate implementation strategies tailored to acute care.

  • 7.
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Herbert Tingstens sista dagar. Berättelsen om ett liv: Stridbar bejakare av moderniteten2013In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 2013-04-08Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 8.
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    The Unwinding: An inner history of the new America: George Packer lyssnar på de många rösternas Amerika2013In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 2013-07-06Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 9.
    Trägårdh, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Wallenberg. Ett familjeimperium: Familjen som sjösatte den svenska modellen2013In: Svenska dagbladet, ISSN 1101-2412, no 2013-08-12Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
1 - 9 of 9
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf