Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 53
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Almlöf, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av arbete med relationen i terapirummet2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv.

    Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?

     Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras?

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod.

    Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet.

    Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades.

  • 2.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att gå i psykoterapi efter pension: En kvalitativ studie av yngre äldre kvinnors behov avpsykoterapi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen.

  • 3.
    Branner, Aron
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gör vi egentligen?: Vilka interventionstyperupplever psykoterapeuter att de använderför att skapa behandlingsallians medpatienter som har svårigheter med mentalisering? –En explorativ studie.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering.

    Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera?

    Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys.

    Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring.

    Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

  • 4.
    Carlgren, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoanalytikers upplevelser av att patienten finns med i deras inre värld: utanför terapins tid och rum2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan analytiker och patient i det terapeutiska rummet är av stor betydelse för terapin, men vilken betydelse har samma relation utanför nämnda rum?

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka psykoanalytikers upplevelser av patientens närvaro i deras inre, utanför terapin, hur analytikern, det terapeutiska samarbetet och processen i terapin påverkas av detta.

    Metod: Fem analytiker intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuerna analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis.

    Resultat: Analytikerna beskrev erfarenheter av en lugn, kreativ, rörlig och drömsk närvaro av patienten i terapeutens inre, av en betungande närvaro präglad av oro, av en närvaro präglad av både kärleksfulla känslor och oro, av en överföring och motöverföring präglad av stark aggressivitet, där analytikern känner sig ockuperad av patienten samt av patientens närvaro kopplad till rambrott.

    Diskussion: Samtliga analytiker uppgav att patienterna för dem blivit inre objekt, vilka utgjorde en bestående del av deras inre värld. Detta kunde upplevas både som berikande, i form av känslor av glädje, tillfredställelse och kreativitet, och krävande, i form av känslor av oro, frustration och ilska. I båda fallen upplevdes dock närvaron av patienten i analytikerns inre värld utanför terapin som en tillgång och ett verktyg i den terapeutiska processen.

  • 5.
    Deines, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klienters upplevelser av Bildterapi inom en Psykodynamisk terapi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Bildterapi/bildpsykoterapi är en metod där bildskapande används i terapeutiskt syfte. Bildterapi som metod återfinns inom olika psykoterapeutiska riktningar men den psykodynamiska teorigrunden är vanligast förekommande. På senare år har flera översiktstudier och RCT-studier om bildterapi som behandlingsmetod publicerats. Studier där klienter har kommit till tals och delat sina erfarenheter av metoden är än så länge mindre vanligt förekommande. Således är syftet med föreliggande studie att undersöka klienters subjektiva upplevelse av bildterapi inom en psykodynamisk terapi.

    Frågeställningar: Hur upplever klienter bildterapi inom en psykodynamisk terapi? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar relationen till terapeuten? Hur upplever klienter att bildterapi påverkar förståelsen av sig själv?

    Metod: Studien baseras på intervjuer från fem kvinnor mellan 36 och 63 år som deltagit i bildterapi inom en psykodynamisk terapi. Intervjudata analyserades med hjälp av tolkande fenomenologisk analys.

    Resultat: Den terapeutiska alliansens hade stor betydelse och berodde enligt deltagarna främst på terapeutens professionalism och förmåga att skapa trygghet. Bildterapin upplevdes också som en metod som underlättade att uttrycka, bli medveten om och hantera känslor och som en metod som hjälpte deltagaren att släppa kontroll och komma förbi försvar. Att bilden synliggjorde både medvetna och omedvetna känslor och tankar på ett konkret sätt betonades av deltagarna. Slutligen visade resultatet att deltagarna upplevde att de fått en ökad självförståelse och förändrad självbild. Alla deltagarna i studien betonade dock det omöjliga med att i ord uttrycka allt det som bilderna kunde förmedla.

    Diskussion: Resultatet diskuterades bland annat utifrån andra terapiformer där stor vikt läggs vid att medvetandegöra, uttrycka och hantera känslor. Den terapeutiska relationen ansågs ha avgörande betydelse men tycktes inte i första hand vara ett resultat av bildterapimetoden. Att bilderna sparades och fanns tillgängliga för att senare kunna betraktas och samtalas om gjorde enligt deltagarna att den egna förändringsprocessen blev tydlig på ett konkret sätt. Slutligen diskuterades vikten av att klienters subjektiva upplevelser ges utrymme i forskningen.

  • 6.
    Elmér, Ingrid
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Från "förälder på heltid" till "förälder på deltid": En kvalitativ studie av fem personers upplevelser2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Av de barn som har separerade föräldrar i Sverige så är det 35 procent som bor växelvis dvs. halva tiden hos respektive förälder. Frågeställningar: Hur har särlevande föräldrar upplevt omställningsprocessen från att ha varit "förälder på heltid" i kärnfamiljen till att vara "förälder på deltid" och träffa barnen varannan vecka samt hur upplever de att relationen till barnen och andra personer förändrats efter omställningen. Metod: Kvalitativ metod har valts och fem särlevande föräldrar som separerat för minst tre år sedan intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Resultat: Resultatet visar att en separation är en process vars förlopp startar med olika påfrestningar inom kärnfamiljen och som leder till praktiska, känslomässiga, sociala och relationella förändringar som varierar över tid. Diskussion: Resultatet har undersökts med fokus på i vilken utsträckning det stöds av de tre teorierna; transitions-, kris- och ex-teorin.  Informanternas upplevelser stämmer överens med samtliga teorier i olika delar. Separationsprocessen med växelvis boende innebär en djupgående förändring som pågår parallellt; i den intrapsykiska världen (kris-teorin),  identitets- och rollförändring samt inom den relationella världen mot såväl barnen som andra vuxna (ex-teorin). Transitions-teorin  ger möjlighet till en mer differentierad beskrivning av processen med hjälp av sina sex faktorer. 

  • 7.
    Eriksson, Mats Einar
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Händer det något särskilt?": En intervjustudie om män i terapi hos manliga psykoterapeuter.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Färre män än kvinnor söker sig till psykodynamisk terapi, och den mesta kunskapen om män i terapi begränsar sig till subgrupper av män med missbruksproblematik eller kriminalitet. Det är därför väsentligt att öka kunskapen om män i mer generellt inriktad psykodynamisk terapi. Tidigare studier indikerar att när både terapeut och patient är män uppstår särskilda förutsättningar i terapin, som kan försvåra den samkönade terapin. Förståelse av vad som händer i manligt samkönade terapier kan underlätta för män som söker hjälp i psykodynamisk terapi.

    Frågeställning: Hur upplever yrkesverksamma manliga terapeuter terapimötet med manliga patienter?

    Metod: Fem manliga terapeuter intervjuades i semistrukturerade enskilda intervjuer. Materialet bearbetades med tematisk kvalitativ analys.

    Resultat: Resultatet visar att informanterna upplever särskilda förutsättningar i manligt samkönade terapier vad gäller relationen till terapeuten, skam, kontroll, terapimålet och själva terapisituationen. De beskriver att detta kan relateras till mäns tendens att leva upp till normativ maskulinitet även i terapirummet. Dock kan terapeuten fungera som rollmodell och visa på alternativ till normativ maskulinitet.

    Diskussion: Resultaten överensstämmer med tidigare forskning som påvisat mäns svårigheter att avvika från normativ maskulinitet i terapisituationen. Föreliggande studie uppmärksammar dessutom den manlige terapeutens funktion som rollmodell för alternativa maskuliniter, vilket kan sammankopplas med R. W. Connells teorier om maskuliniteter som ett differentierat begrepp. Ytterligare forskning om män i samkönade terapier är angelägen, i syfte att underlätta för hjälpbehövande män att söka terapi samt för att hjälpa terapeuter att möta män.

  • 8.
    Forell, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Genusperspektiv i psykoterapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Enligt en statlig utredning från 2016 slås det fast att kvinnors ökade psykiska ohälsa har samband med det större ansvar än män för barn och hushåll kvinnor tar. Krav att ta ansvar för andra medför att många kvinnor gör det på bekostnad av de egna behoven. Det finns få studier om genusperspektivets roll och användning i psykoterapi. Syftet med studien är att beskriva hur en grupp legitimerade psykoterapeuter använder sig av genusperspektiv i det terapeutiska rummet och hur de definierar begreppet.

    Frågeställningar: Hur definierar psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter genusperspektivet och dess betydelse för dem? På vilket sätt använder de sig av genusperspektivet i det terapeutiska arbetet?

    Metod: En kvalitativ undersökningsmetod har använts där fem legitimerade psykoterapeuter, samtliga kvinnor djupintervjuades. Resultatet av intervjuerna har analyserats genom kvalitativ forskningsansats vilken har bearbetats genom en tematisk analysmetod.

    Resultat: Deltagarna delar en medvetenhet om mäns och kvinnors olika villkor i samhället. Studien visar att terapeuterna har olika förhållningssätt till praktiken med genusperspektiv. Några anser att öppenhet och transparens med genusperspektivet gentemot patienten krävs medan andra tar med den såsom en tyst kunskap i terapirummet.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tidigare forskning om feministisk teori. Problemet med att koppla de egna kunskaperna till praktiken stämmer med tidigare forskning och studier.

  • 9.
    Forss, Margaretha
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsstil hos ledare och medarbetare och dess betydelse för upplevelser av arbete, arbetssituation och hälsa2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Anknytningssystemet har en beprövad inverkan på hur vi söker stöd i pressade situationer och kan reglera stress. Studien syftar till att belysa anknytningens betydelse för ledar-och medarbetarskap och upplevelser av arbete och hälsa. 

    Frågeställningar: 1. Har otrygg anknytningsstil (avfärdande/upptagen/rädd) samband med mer negativa upplevelser av arbete och hälsa?

    2. Har medarbetare till chefer med trygg anknytningsstil mer positiva upplevelser av arbete och hälsa?

    Metod: 432 tjänstemän i svenska företag besvarade ett frågeformulär bestående av Relationship Questionnaire (RQ), Salutogenic Health Indicator (SHIS), Work Experience Scale (WEMS).

     Resultat: Medarbetare med upptagen eller rädd anknytningsstil hade sämre upplevelser av vissa aspekter av arbete. Tryggt anknutna medarbetare upplever arbetet mer positivt. Chefens anknytningsstil påverkar medarbetarens uppfattning av vissa aspekter av arbete och hälsa. 

    Diskussion: Otrygg anknytning hos medarbetaren medför en mer negativ upplevelse av arbete vilket kan tolkas som en konsekvens av mindre effektiv stressreduktion. Fysiska aspekter av hälsa, självbestämmande och uppfattning om ledarskap påverkas negativt hos medarbetare med otryggt anknutna chefer vilket kan ses som en följd av ledarens brist på stöd till följd av dennes anknytningsstil. Betydelsen av struktur och trygghet, som arbetsrättslig lagstiftning medför, bör fortsatt diskuteras.

  • 10.
    Haglund Svensson, Jeanette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att ha deltagit i föräldragrupp för anhöriga till beroende: en studie av klienttillfredsställelse2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Being a relative of a person with an addiction disease involves a strong mental and physical stress. An important protection factor for the relatives is breaking the silence and shame and seek help. Ersta Vändpunkten is a clinic for these relatives and offers educational groups with a therapeutic objective. This study focuses on program for parents/relatives to children in the so-called little child group (4-6 years). Focus in the program is to support the parents in how they can help the child to understand what is happening in the family and how to take the child’s perspective. The aim of the study is to share the parent’s experiences of participating in this group. Questions: How has participation in the parenting program affected parenting ability? How has participation in the parent group affected the family? Methods: This is a web-based survey, the questionnaire has been analyzed with descriptive statistics. Results: 30 parents/relatives have been asked to participate of whom 17 responded (57%). The survey reveals that the parent/relative now has an improved relationship with the child and that communication in the family has changed for the better. Other relationships, to relatives, friends and to the addictive part have not changed noticeably. All respondents feel the child’s and their own self-esteem have become much better/better after participating. There is also a consensus among respondents that their ability to set boundaries towards the addicted part has become much better/better. Discussion: While the high non-response rate endangers firm conclusions, the findings are nevertheless promising.

  • 11.
    Hartman, Amanda
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Familjebehandling under tvång: Familjebehandlares upplevelser kring den terapeutiska alliansens betydlese inom kommunal familjebehandling2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: The study investigates how family treatment done under coercion affects the ability of family therapists to create therapeutic alliance with families, and if this affects the therapist’s feelings of the possibility of creating changes. Questions: How family therapists are affected in their work to create a therapeutic alliance when the family is under / threatening care of young persons act (LVU)? Are there important relational elements in treatment that contribute to change when there is LVU or threat of LVU? Method: Qualitative interview investigation and thematic analysis. Results: The results of the study show that therapists feel it is of the utmost importance that they prove to be a "normal person", are given the opportunity to co-operate with the family and that they raise strengths rather than weaknesses, to reach an alliance. The result also shows that respondents experience it as aggravating when it comes to the creation of alliance, as collaboration with social services is sometimes complicated. They find it easier to create alliance when the family themselves ask for treatment. They believe that change is possible, albeit more difficult, when coercion exists. Discussion: The outcome of the study is discussed, partly from an intersubjective and systemic perspective.

  • 12.
    Hedström, Mikael
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Allians med ungdomar i familjeterapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Uppsatsen syftar till att undersöka familjeterapeuters erfarenheter av processer och faktorer bakom hur allians byggs upp med ungdomar i familjeterapi. Studien visar på att ungdomars utvecklingspsykologiska position gör att terapeuter måste närma sig ungdomarna med en väl tilltagen dos respekt och lyhördhet, samt i det odla en medvetenhet om att ungdomarna är extra känsliga och observanta på hur familjeterapeuterna agerar i relation till dem och föräldrarna.

    Frågeställningar: Hur ser och beskriver ett antal familjeterapeuter alliansprocessen med ungdomar i familjeterapi? Finns det särskilt viktiga komponenter i ett förhållningssätt som är allians-befrämjande? Finns det särskilda hinder eller fallgropar att beakta i relation till ovanstående?

    Metod: Kvalitativ intervjuundersökning.

    Resultat: Studien visar på vikten av att familjeterapeuterna visar respekt, nyfikenhet och kan hantera balansen mellan föräldrar och ungdomar. Att fokusera på diagnoser eller inta en dömande attityd verkar försvåra allians med ungdomar i familjeterapi.

    Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat ur ett utvecklingspsykologiskt och intersubjektivt perspektiv.

  • 13.
    Jakobsson, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Ungdomars upplevelse av delaktighet i familjebehandling2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Barn som deltar i Familjebehandling inom socialtjänsten i Sverige har rätt till relevant information, rätt att komma till tals och rätt att vara med och påverka. Dessa aspekter på barns rätt till delaktighet gäller utifrån FN:s barnkonvention men även utifrån socialtjänstlagen och BBIC.

    Frågeställningar: Vad tänker ungdomar som deltagit i familjebehandling om delaktighet? Vad tänker de är viktigt för att göra ungdomar delaktiga i familjebehandling? Hade man kunnat göra något mer eller annorlunda för att öka deras upplevelse av delaktighet?

    Metod: Eftersom syftet var att undersöka ungdomars subjektiva upplevelse av delaktighet gjordes en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer där fem ungdomar som deltagit i insatsen familjebehandling intervjuades.

    Resultat: Resultatet visar att intervjupersonerna upplevt sig delaktiga i hög grad och kopplar detta till en rad faktorer kopplade till hur familjebehandlarna samarbetade med dem, som de inte bara tänkte var viktigt för dem utan för ungdomar generellt. Det som de lyfte som viktigt var att få välja om och vad de deltog i, att få komma till tals enskilt i ett tidigt skede, att få aktiv hjälp att komma till tals i de gemensamma familjesamtalen med föräldrarna, att få vara med och formulera mål, att vara med och bestämma insatsens utformning samt att familjebehandlaren var ”rätt person” för just dem.

    Diskussion: En röd tråd i intervjupersonernas berättelser är hur viktigt det varit att inte bara bli medbjuden utan att var en jämbördig samarbetspartner med samma värde och rätt som föräldrar men som ibland behöver mer hjälp för att komma till tals eller få vara med och bestämma.

  • 14.
    Johansson, Lisa
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Så liten och skör": Syskon och föräldrars upplevelse av att få ett prematurt barn/syskon2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: En prematur födsel framkallar ofta en kris i en familj, syskon blir oftast inte tillräckligt sedda i samband med att ett barn föds mycket för tidigt.

    Syftet med denna studie var att undersöka syskons och föräldrars upplevelse med ett särskilt fokus på syskonens upplevelse av att få ett extremt för tidigt fött syskon d.v.s. född v 28 och tidigare med en födelsevikt under ett kilo - v < 28 < 1000 g. Frågeställningarna i undersökningen fokuserade på förväntningar på att få ett syskon, vad som präglade tiden på neonatalavdelningen för föräldrar och syskon och hur har familjen föräldrar och syskon påverkats av att få ett extremt för tidigt fött barn.

    En kvalitativ metod valdes, studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med syskon i åldrarna tio till femton år och fem kvalitativa föräldraenkäter.

    Resultatet min studie överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till inom flera områden. Den neonatala tiden präglades av många känslor alltifrån stark förtvivlan till glädje och lycka. En tid som kom att innefatta mycket av oro för såväl syskon som föräldrar. Starka konfliktkänslor väcktes hos föräldrarna av att inte räcka till för både hemmavarande syskon och för det prematurfödda barnet. Separation och en splittrad familj upplevdes av alla respondenter. Syskonen beskriver en stark avsaknad utav sin mamma. Vardagen för familjerna blev kaotisk, stressig och rörig med lite tid för återhämtning. Diskussion: Flera studier påvisar, sårbarhet av att syskon inte tillräckligt uppmärksammas i samband med en prematur födsel. Vidare forskning inom området utifrån ett familjeperspektiv behövs. Med hänsyn till familjemedlemmars olika behov att hantera och bearbeta, en ofta traumatisk upplevelse som av att få ett mycket förtidigt fött barn.

  • 15.
    Johansson Sahlin, AnnMarie
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När goda relationer uppstår: Familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av goda relationer med familjehemsföräldrar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Studien syftar till att undersöka och lära av familjehemsplacerade ungdomars upplevelser och erfarenheter av bra relationer med sina familjehemsföräldrar. Många barn och ungdomar placeras i familjehem varje år, och avbrott och oplanerade avslut är relativt vanligt. Samtidigt vittnar många ungdomar om att tiden i familjehemmet varit avgörande för hur de kunnat bemästra komplicerade familjeförhållanden och nå ett fungerande vuxenliv.

    Frågeställningar: Vilka erfarenheter och upplevelser uppmärksammar familjehemsplacerade ungdomar som tycker att de har en bra relation till sina familjehemsföräldrar? Hur kan man förstå ungdomarnas upplevelser och erfarenheter?

    Metod: Kvalitativ intervjuundersökning

    Resultat: Studien visar på betydelsen av bland annat trygghet och tillhörighet som centrala teman och att detta skapas bland genom frånvaron av utskällningar och de ”pratvanor” som etableras i familjehemmen.

    Diskussion: Resultaten diskuteras och analyseras bland annat utifrån ett systemiskt perspektiv och ett anknytningsteoretiskt perspektiv. 

  • 16.
    Jonsson, Karin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den analytiska förmågan - en gåva och en förbannelse2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykoterapeuter har genom lång utbildning och kliniskt arbete övat upp en analytisk förmåga. Den förmågan består av dels förmågan till uppmärksamhet och iakttagelse, dels förmågan av analys av det som uppmärksammats. Detta är själva navet i det kliniska arbetet att kunna fånga upp både medvetna och omedvetna processer hos patienten för att terapi ska kunna bedrivas. Förmågan till iakttagelse och analys innefattar även den egna personen. Det innebär att terapeuten i arbetet inte bara är medveten om den andres inre processer utan även de egna inre procceserna.

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att uppmärksamma hur terapeuten upplever den analytiska förmågan i sitt personliga liv för att undersöka om utbildning och arbete faktiskt har en djupare inverkan på privatlivet. Hur upplever terapeuterna att det är att leva med den kunskap och den medvetenhet som den psykoterapeutiska utbildningen och det fortsatt kliniska arbetet bidragit till? Vilka möjligheter och svårigheter bidrar det till? Kommer den analytiska förmågan att få konsekvenser även i terapeutens personliga liv och relationer? Hur hanteras dessa konsekvenser?

    Metod: Studien bygger på en kvalitativ metod med fenomenologisk och deskriptiv ansats. Fem legitimerade psykoterapeuter har intervjuats med kvalitativa intervjuer om de upplever att deras analytiska förmåga påverkar deras personliga liv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med den kvalitativ metoden innehållsanalys.

    Resultat: Resultatet visar att den analytiska förmågan upplevdes i hög grad påverka terapeutens personliga liv. Detta resultat presenteras i form av fem kategorier och 14 underkategorier. De fyra kategorierna omfattar 1. hur fungerar den analytiska förmågan, 2. hur upplevs den, 3. hur används den, 4. hur kopplar psykoterapeuterna av från den och 5. hur påverkas identiteten. Ett övergripande tema som framträddeoch som fanns som en röd tråd genom alla intervjuer var att den analytiska förmågan upplevdes både som en gåva och en förbannelse.

    Diskussion: Det som framkommer i denna studie av hur psykoterapeuter upplever den analytiska förmågan i sina personliga liv överensstämmer med den tidigare forskning som gått att få fram. Terapeuterna upplever att deras yrkesfärdighet i allra högsta grad påverkar deras personliga liv, men upplever det framför allt som något positivt. Nackdelar framgår men fördelarna överväger.  

  • 17.
    Junger, Anette
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Barns upplevelse av intensiv familjeterapi (IFT)2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 18.
    Juteräng, Staffan
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Legitimerade psykoterapeuters upplevelser och hantering av behandlingen av krigs- och tortyrskadade flyktingar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Behovet av traumabehandling till flyktingar har ökat. Psykoterapeuten blir vittne till berättelser som handlar om lidande, rädsla och smärta. Syftet med denna studie är att undersöka hur psykoterapeuter upplever sitt arbete med behandling av krigs- och tortyrskadade flyktingar.

    Frågeställningar: 1. Hur upplever psykoterapeuter arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? 2. Använder sig psykoterapeuter av bemästringsstrategier för att hantera sina upplevelser i arbetet med krigs- och tortyrskadade flyktingar? Om så är fallet, vilka?

    Metod: Kvalitativ metod med fenomenologisk, deskriptiv ansats valdes. Fem psykoterapeuter som arbetar med krigs- och tortyrskadade flyktingar intervjuades.

    Resultat: Studiens resultat har en manifest del och en latent del. ”Att pendla mellan vanmakt och skapande förändring” är ett tema som representerar det underliggande, latenta budskapet, d.v.s. det som sägs ”mellan raderna” och representerar den röda tråd som finns i samtliga intervjuer. Det manifesta resultatet visar att terapeuterna upplever sitt arbete som ett privilegium och som betungande. Terapeuterna använder medvetna bemästringsstrategier för att hantera känslomässig stress.

    Diskussion: Terapeuternas beskrivning av sitt arbete med krigs- och tortyrskadade stämmer väl överens med tidigare forskning. Terapeuternas upplevelse av sitt arbete kan förstås genom begreppen motöverföring, projektiv identifikation, vikarierande traumatisering, sekundär traumatisk stress och posttraumatic growth.

  • 19.
    Karpefors, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det förändrande moderskapet: fem ensamstående småbarnsmammors upplevelse av förändring efter att de fött barn2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Övergången till att bli mor belyses i denna studie utifrån fem ensamstående mödrars subjektiva upplevelse av sitt moderskap. 

    Frågeställningar: Hur upplever den ensamstående kvinnan moderskapet? Vilken inverkan har moderskapet på hennes självuppfattning? Vad upplevs hjälpsamt respektive begränsande för övergången till att bli mor?

    Metod: Studien baseras på intervjudata från narrativt inriktade intervjuer med fem ensamstående förstagångsmödrar med barn, 9-15 månader gamla. Data har analyserats med tolkande fenomenologisk analys.

    Resultat: Tre framträdande teman framkom. Det första temat fokuserar på barnet som en brytpunkt i kvinnans liv. Det andra temat illustrerar att det ur mor-barn-relationen som en jag-du-relation kan växa fram ett vi i relationen, vilken såväl utmanar som berikar moderns själv. Det tredje temat fokuserar på att den ensamstående modern brottas med frågor som rör tillräcklighet i sitt föräldraskap, vilket här ses som både ett resultat av det ensamma ansvaret och att den ensamstående modern tycks utmana såväl en tvåsamhetsnorm inom föräldraskapet som ett internaliserat kärnfamiljsideal. 

    Diskussion: Med utgångspunkt i relationell psykoanalytisk teori analyserades resultatet. Moderskapet visade sig i studien kunna medföra en själv-förändring genom en förändringsprocess i tre steg som för modern visar sig som: själv-uppluckrande, själv-utmanande och själv-förstärkande. Processen ses vila på såväl det praktiska som det etiska ansvar som modern har för barnet, något som i sin tur också genererar ett ansvar för sig själv. Intersubjektiviteten mellan mor och barn ses som en motor i processen. Den ensamstående modern tycks särskilt sårbar under denna process när hennes behov av närhet, stöd och erkännande accentueras. Den ensamstående modern riskerar också att uppleva sig ensam-stående om omgivningens uttryckliga och indirekta budskap går isär när hon genom sitt föräldraskap finner sig utmana vissa normer. Då finns risk att hon upplever sig ensam, utsatt och ifrågasatt. Att erbjuda kvinnan samtalsstöd under graviditet och framväxande moderskap med öppenhet för såväl den kroppsliga, psykologiska, relationella, sociala som existentiella dimensionen är en klinisk implikation som föreslås i studien. 

  • 20.
    Ketterer, Silvia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Likt men olikt: alliansen i ISTDP och Klassisk Psykodynamisk Terapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Olika terapimetoder erbjuder olika sätt att hjälpa patienterna. ISTDP utmärker sig genom att vara offensiv och som i alla metoder tillskrivs alliansen en viktig roll. Det är terapeuter som ska jobba med alliansen men hur de upplever den, vilka likheter och olikheter de ser i de metoderna de jobbar med har knappast uppmärksammats. Studiens syfte är att belysa psykodynamiska psykoterapeuters syn på alliansen i både ISTDP och klassisk psykodynamisk psykoterapi.

    Frågeställningar: Hur ser kliniskt verksamma psykodynamiska psykoterapeuter på den terapeutiska alliansen i både klassisk psykodynamisk psykoterapi och ISTDP ser? Vilka är de skillnader och likheter i hur de skapar och upprätthåller den?

    Metod: Sex legitimerade psykodynamisk utbildade psykoterapeuter som är utbildade i ISTDP har intervjuats. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Grundad teori användes som metod för bearbetning och analys och materialet.

    Resultat: Skillnaderna finns i behovet av ram och kontrakt samt metodiken. En könsskillnad finns i synen på möjligheten att engagera sig, i tillskrivning av interventionernas betydelse för alliansskapandet och hur begrepp allians, anknytning och emotionell kontakt används. Likheter gäller betydelsen av terapeutens engagemang, kompetens och patientens problematik.

    Diskussion: Resultatet diskuterats utifrån terapeutens syn på alliansen. Terapeutens engagemang och patientens problematik samt hur metodiken påverkar alliansutvecklingen har diskuterats. Upplevelsen av att kunna skapa och upprätthålla alliansen har diskuterats utifrån tydlighet och ett könsperspektiv.

  • 21.
    Lagerling, Louise
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det psykoterapeutiska kontraktet ur ett psykodynamiskt perspektiv2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med den här uppsatsen att undersöka hur fem psykodynamiskt inriktade privatpraktiserande psykoterapeuter definierar begreppet det psykoterapeutiska kontraktet, hur de arbetar med det psykoterapeutiska kontraktet och vilka effekter de anser att detta arbete ger.

    Frågeställningar: Hur definierar du begreppet psykoterapeutiskt kontrakt? Hur arbetar du praktiskt med det psykoterapeutiska kontraktet? Vilka effekter ser du av ditt arbete med det psykoterapeutiska kontraktet?

    Metod: En kvalitativ induktiv analys har använts. Fem psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter har intervjuats med semistrukturerade frågor. Därefter har materialet kodats, tematiserats, analyserats och sammanställts.

    Resultat: Det psykoterapeutiska kontraktet som begrepp har inte upplevts som vedertaget av de intervjuade. Samtliga använder sig dock av ett psykoterapeutiskt kontrakt på olika sätt. Samtliga intervjuade upplever fördelar av att arbeta med det psykoterapeutiska kontraktet under förutsättning att det används på rätt sätt.

    Diskussion: Det psykoterapeutiska kontraktet tolkas och tillämpas på varierande sätt beroende på teoretisk inriktning. Utifrån uppsatsens ramar kan slutas att psykodynamisk psykoterapi tolkas och utövas på olika sätt beroende på hur psykoterapeuten förhåller sig till det psykoterapeutiska kontraktet.

  • 22.
    Leichsenring, Falk
    et al.
    Tyskland.
    Liliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Lindqvist, Karin
    Stockholms universitet.
    Mechler, Jakob
    Stockholms universitet.
    Falkenstöm, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Steinert, Christiane
    Tyskland.
    Abbass, Allan
    Kanada.
    Inadequate Reporting of a Randomized Trial Comparing Cognitive-Behavioral Therapy and Psychodynamic Therapy for Depression.2019Inngår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 207, nr 6, s. 421-422Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Lidén, Jessica
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Kliniska bedömningar av förändring i terapi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Det har visat sig att en stor andel terapipatienter inte upplever någon förändring av psykoterapi och att ca 5-10% försämras under behandling. Samtidigt saknas konsensus i fältet om vad förändring innebär och vad som kan vara tecken på positiva respektive negativa förändringar och hur terapeuten bör förhålla sig till dessa tecken.

  • 24.
    Liljeäng, Svante
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den bejakande och separerande rörelsen: Om arbetet med abjektet i psykoterapi2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Julia Kristeva har utvecklat det teoretiska begreppet abjektet. Syftet med studien var att förstå mer av abjektet och vilken betydelse det kan ha för den psykodynamiska praktiken. Frågeställningar: Hur upplever terapeuter förtrogna med begreppet abjekt dess kliniska relevans och användbarhet? Vilka implikationer för, och vilka specifika intrapsykiska och/eller intersubjektiva kännetecken i, terapin beskrivs? Metod: Genom intervjuer med sex terapeuter förtrogna med Kristeva söktes abjektets relevans och användbarhet samt specifika intrapsykiska och intersubjektiva kännetecken i relation till det kliniska arbetet. Intervjuerna analyserades med hjälp av deduktiv tematisk analys. Resultat: Abjektet som fenomen beskrevs visa sig som affektiva och kroppsliga symptom, där patienten visar föga förankring i språket, och där sammanblandade och gränslösa relationer framträder. Det präglas av att patienten agerar ut med syftet att fortsatt symbiotiskt sammanblandas eller i försök att differentiera och separera. Arbetet med det abjekta visade sig kliniskt innebära att en tillitsfull relation behöver upprättas; ett terapeutiskt sammanhang markerat av gränser, möjliggörande rörelse och benämning av tidigare osymboliserat material. Patienten kan i det ideala fallet upprättas som subjekt, sörja över separationen och bristen, ges tillträde till en plats i sin historia och förmå stå ensam och separat i relation till andra. Diskussion: Av analysen framkommer att de intervjuade terapeuterna antog positioner i olika grad längst en å ena sidan ickespråklig nivå av närvaro i terapirummet och en å andra sidan språkligt avgränsad nivå.  I analysen visar sig arbetet med det abjekta syfta till separation och subjektets tillblivelse. Ett arbete som i sin tur ses vara avgörande för att individen ska kunna ingå i relationer med andra.

  • 25.
    Lilliengren, Peter
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Falkenström, Fredrik
    Linköpings universitet.
    Bergquist, Mia
    Region Västra Götaland.
    Ulvenes, Pål
    Research Institute, Modum Bad Psychiatric Center.
    Wampold, Bruce
    Research Institute, Modum Bad Psychiatric Center.
    Comparing the treatment process in successful and unsuccessful cases in two forms of psychotherapy for cluster C personality disorders.2019Inngår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 56, nr 2, s. 285-296Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Different forms of psychotherapy are effective for cluster C personality disorders, but we know less about what in-session processes promote change. Contrasting successful and unsuccessful cases may elucidate processes that facilitate or impede outcome and offer suggestions for clinical practice and future research. In this exploratory outcome-process study, 10 successful and 10 unsuccessful cases were selected from a randomized trial comparing cognitive therapy and short-term psychodynamic psychotherapy for cluster C personality disorders. Videotaped sessions were rated with the Psychotherapy Process Q-Set (PQS). The treatments were compared in terms of which PQS items differentiated successful and unsuccessful cases, as well as their resemblance with PQS prototypes of "ideal treatments." Therapists' behavior in early sessions was also explored. Results indicate that successful cases in our sample were characterized by a more active and engaged patient. In contrast, unsuccessful cases were characterized by a more directive or "controlling" therapist stance. Correlations with PQS prototypes were moderate to strong in both successful and unsuccessful cases, suggesting that optimal and suboptimal interpersonal processes may be independent of adherence to particular treatments. Exploration of therapist behaviors in early sessions indicated that therapists were more likely to adjust their way of working in the successful cases. Our result suggests that patient engagement and therapists' early efforts to improve the therapy relationship may be pivotal for successful outcome, whereas therapist controlling behavior may obstruct the treatment process, regardless of therapy model used. The impact of these in-session processes should be examined more closely in larger samples in future studies. (PsycINFO Database Record (c) 2019 APA, all rights reserved).

  • 26.
    Lindblad, Kristina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamisk psykoterapi med personer med intellektuell funktionsnedsättning2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Personer med intellektuell funktionsnedsättning drabbas oftare än andra av psykisk ohälsa och hamnar lätt i destruktiva livsmönster. De upplever ofta att de har svårt att få adekvat och anpassad behandling.

    Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters upplevelse av psykodynamisk psykoterapi med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning som lider av psykisk ohälsa.

    Frågeställningar: Hur beskriver psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter den psykoterapeutiska processen i arbetet med personer med lindrig till måttlig intellektuell funktionsnedsättning? Vad beskriver terapeuterna som verksamt och hur ser de på behandlingsresultaten med målgruppen?

    Metod: Sex psykoterapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ, deskriptiv ansats.

    Resultat: Vid analys av materialet framträdde ett antal teman. 1. Terapeuternas beskrivning av de olika faserna i den terapeutiska processen. 2. Yttre faktorer som kan påverka terapierna med målgruppen. 3. Den intellektuella funktionsnedsättningens betydelse. 4. Terapeutiska utmaningar i arbetet med målgruppen. 5. Det verksamma i terapierna. 6. Förutsättningarna runt terapeuten.

    Diskussion: Resultatet visar att de intervjuade terapeuterna upplever att psykodynamisk psykoterapi med lindrig-måttlig intellektuell funktionsnedsättning kan vara meningsfullt och verksamt. Vissa aspekter och behovet av att anpassa det terapeutiska arbetet beskrivs som centrala i arbetet med målgruppen.

  • 27.
    Lindblom, Sophia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Objektrelationer hos livsstilskriminella män: En litteraturstudie2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: I föreliggande litteraturstudie analyseras tre kvantitativa studier somundersökt sambanden mellan objektrelationer och antisocial personlighetsstörningoch psykopati hos kriminella män. Målgruppen överensstämmer väl med personermed kriminell livsstil. Föreliggande uppsats syftar till att utifrån den samladekunskapen öka förståelsen för de omedvetna emotionella processerna hospersoner med kriminell livsstil. En ökad förståelse antas kunna bidra till bättreanpassad behandling för målgruppen.

    Frågeställningar: Vilka objektrelationer finns hos livsstilskriminella män? Hurkan en större förståelse inom området bidra till bättre anpassade interventionerför målgruppen?

    Metod: Studierna har inkluderats genom databassökning och analyserats genomtematisering där generella och specifika aspekter av objektrelationer hosmålgruppen identifierats.

    Resultat: Resultatet visar att målgruppen generellt har enpersonlighetsorganisation på borderlinenivå. Specifikt är egocentrism denintrapsykiska aspekt som är mest karaktäristisk. Interventioner som visat sigframgångsrika med andra former av personlighetsstörningar inom kluster B antasvara användbara för målgruppen.

    Diskussion: Vidare forskning behövs om hur målgruppens egocentrism skahanteras i den terapeutiska situationen. Psykoedukativa inslag om egocentrismantas kunna bidra till att klienten idealiserar denna kunskap, vilket kan vändas tillett intresse för det egna inre.

  • 28.
    Linde, Camilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Vart ska vi ta vägen": Ungas bloggande om psykisk ohälsa2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med föreliggande studie var att genom bloggar undersöka hur unga vuxna beskriver sin upplevelse av psykisk ohälsa och hur psykisk ohälsa påverkar synen på sig själva, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling. Genom att studera bloggar kan bilden av psykisk ohälsa ur den unga vuxnas eget perspektiv såsom de själva beskriver det vidgas.

    Frågeställningar: De frågor som undersökts har varit hur den unge beskriver psykisk ohälsa och hur beskrivningen av de själva kopplas ihop med synen på sig själv, hur de hanterar psykisk ohälsa och hur det påverkar deras beskrivning av vård och samtalsbehandling.

    Metod: I denna studie har fyra bloggar kring ämnet psykisk ohälsa använts som empiriskt material och en analysmetod som bygger på det diskurspsykologiska angreppssättet med utgångspunkt i tolkningsrepertoarer. Dessa arbetades fram genom att först plocka ut teman ur materialet och ur dessa skapades fyra sammanhållande ramar, tolkningsrepertoarer som definierades som: 1) upplevd psykisk ohälsa - ångestdiskurs, 2) bemötande vid vårdinsatser - bemötandediskurs 3) vårdinsatser med fokus på samtalsbehandling - tillitsdiskurs 4) samt identifikation med psykisk ohälsa - identifikationsdiskurs.

    Resultat: Materialet i studien har redovisats utifrån de fyra tolkningsrepertoarerna som definierades och visar att kvinnorna beskriver psykisk ohälsa framförallt i termer av ångest och då i somatisk form något som de beskriver påverkar dem både i synen på sig själva och deras syn på vård och samtalsbehandling.

    Diskussion: Kvinnorna i denna studie beskriver en skillnad mellan sin upplevelse av psykisk ohälsa framförallt benämnd i termer av ångest och hur ångest fungerar. Detta framkommer också i deras beskrivning av psykisk ohälsa och hur det påverkar synen på sig själva och sin omgivning i denna studie framförallt i relation till vård och omsorg. I beskrivningen av möten med vård och samtalsbehandling framkommer liknande problematik även efter som de beskriver  långvarig kontakt med vård och behandling. Vidare forskning skulle genom t ex intervjuer med bloggskribenter kunna undersöka vad bloggen symboliserar för bloggskribenten och vad kvinnorna tänker att de vill förmedla genom bloggen. Vad är det de tänker att bloggen ersätter som de inte kan få i sin omgivning eller från vuxenvärlden? 

  • 29.
    Lindén, Katarina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av psykodynamisk terapi vid riskbruk av alkohol: En kvalitativ studie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Riskbruk av alkohol orsakar problem både för den enskilde, dennes omgivning samt är kopplat till ett flertal allvarliga sjukdomstillstånd. Tidiga interventioner kan förhindra en mer allvarlig beroendeutveckling. Forskning som berör psykoterapeuters erfarenhet av psykodynamisk terapi vid riskbruk är begränsad. Syftet med studien är att belysa terapeuters erfarenhet av riskbruk av alkohol i psykodynamisk terapi.

    Frågeställning: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter psykodynamisk terapi med patienter som har ett riskbruk av alkohol?

    Metod: Fem legitimerade psykoterapeuter med erfarenhet inom området, valdes utifrån ett riktat bekvämlighetsurval. För att belysa terapeuters erfarenheter och upplevelser användes en kvalitativ metod. Studien har en induktiv ansats samt en semistrukturerad intervjuform med riktat öppna frågor. Intervjumaterialet har strukturerats och kategoriserats enligt tematisk analysmetod.

    Resultat: Tre huvudteman med dess underteman framkom i studien; 1. Den terapeutiska hållningen 2. Patienten; förutsättningar och hinder 3. Psykodynamisk terapi vid riskbruk.

    Diskussion: Informanterna belyste olika erfarenheter av interventioner vid riskbruk av alkohol. Dels vikten av att vara en aktiv psykoterapeut och ställa frågor kring alkoholkonsumtion, dels låta patienten själv lyfta sina problem i sin egen takt. Informanterna belyste både möjligheter och begränsningar med den psykodynamiska metoden vid riskbruk av alkohol. 

  • 30.
    Lublin, Ann-Kristin
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Terapeuters upplevelser av ett mellanmänskligt möte i terapier med kvinnor som upplevt våld i nära relation2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Terapi med en kvinna som utsatts för våld i nära relation kan vara en utmaning för terapeuten då det innebär att lyssna till hur en nära partner till kvinnan har utsatt henne för våld. Det kan bli en smärtsam påminnelse om mörkare sidor av människans existens och kan väcka starka känslor hos den som lyssnar.

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka legitimerade psykoterapeuters erfarenheter av att i terapi möta kvinnor som har varit utsatta för våld i nära relation. Frågeställningarna är: Hur arbetar terapeuten för att uppnå en terapeutisk allians? Vad upplever terapeuten som hjälpande respektive försvårande i att bygga en terapeutisk allians? Vilka känslomässiga upplevelser och reaktioner kan väckas inom terapeuten själv i dessa möten? Hur hanterar terapeuten dessa uppkomna reaktioner?

    Metod: Terapeuter som bedrivit terapier med en kvinna som har utsatts för våld i nära relation intervjuades om sina erfarenheter. Materialet analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys, som kan beskrivas som data-driven eller botten upp.

    Resultat: Resultaten visar att upprättandet av terapeutisk allians med en kvinna som har upplevt våld i nära relation kan ta lång tid, ibland flera månader och år. Deltagarna beskrev vikten av ett mellanmänskligt möte och av att vara genuint intresserad och närvarande i det den utsatta kvinnan berättade. En terapeutisk allians beskrevs kunna ha sin början då kvinnan upplevde sig vara förstådd av sin terapeut. Deltagarna beskrev också att de behövde vara mera aktiva i dessa terapier än i andra terapier och de använde sig av psykoedukativa metoder. Många motöverföringsreaktioner beskrevs, vilka både kunde vara kroppsliga, kognitiva och emotionella.

    Diskussion: Deltagarna beskrev det som en utmaning att konfronteras och identifiera sig med kvinnans upplevelser av både hot och våld från en nära partner. För terapeuten blir det en viktig del att vara medveten om och inte agera ut sina motöverföringsreaktioner för att kunna forma och bibehålla en terapeutisk allians.

  • 31.
    Lundberg, Andreas
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Avslutet av terapitimmen: Hur psykodynamiska psykoterapeuter förhåller sig till den psykoterapeutiska ramens tidsdimension2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom psykodynamisk teori är den psykoterapeutiska ramen ett centralt begrepp. Syftet med studien är att undersöka hur psykodynamiskt inriktade psykoterapeuter förhåller sig till den psykoterapeutiska ramen med fokus på tidsdimensionen i avslutet av terapitimmen. 

    Frågeställningar: Hur gör terapeuten för att avsluta en terapitimme? Hur ser terapeuten på avslutet av terapitimmen? Vilka känslor och reaktioner väcker avslutet hos terapeuten? Är avslutet av terapitimmen ett område som man kan prata med andra terapeuter om?

    Metod: Datainsamlingen genomfördes genom strukturerade intervjuer med kvalitativ forskningsmetod. Studien har en hermeneutisk ansats och resultatet har analyserats tematiskt.

    Resultat: Undersökningen visar att fyra av de fem intervjuade psykoterapeuterna förbereder patienten på terapitimmens avslut. Denna praktik har inte stöd i den psykodynamiska psykoterapeututbildning som ges vid S:t Lukas utbildningsinstitut. Under utbildningen betonas vikten av att hålla tidsramen noga, i betydelsen att arbeta psykoterapeutiskt tills den överenskomna tiden är slut.

    Diskussion: Samtliga intervjuade psykoterapeuter delar uppfattningen att de psykoterapeutiska tidsramarna i allmänhet inte tillämpas lika strikt idag som tidigare. Fyra av de fem terapeuterna har erfarenhet av att arbeta med andra terapimetoder än den psykodynamiska, vilket kan påverka deras förhållningssätt till avslutet av terapitimmen.

  • 32.
    Maroti, Daniel
    et al.
    Karolinska institutet; Danderyds sjukhus.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bileviciute-Ljungar, Indre
    Karolinska institutet; Danderyds sjukhus.
    The Relationship Between Alexithymia and Emotional Awareness: A Meta-Analytic Review of the Correlation Between TAS-20 and LEAS2018Inngår i: Frontiers in Psychology, ISSN 1664-1078, E-ISSN 1664-1078, Vol. 9, s. 1-10-, artikkel-id 453Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Background: Alexithymia and emotional awareness may be considered overlapping constructs and both have been shown to be related to psychological and emotional well-being. However, it is not clear how the constructs relate to each other empirically or if they may overlap more or less in different populations. The aim of this review was therefore to conduct a meta-analysis of correlations between the most commonly used measures of alexithymia (i.e., the self-report instrument Toronto Alexithymia Scale; TAS-20) and emotional awareness (i.e., the observer-rated instrument Level of Emotional Awareness Scale; LEAS) and to explore potential moderators of their relationship. 

    Methods: Electronic databases were searched for studies published until the end of February 2018. Study samples were coded as medical conditions, psychiatric disorders and/or healthy controls and sample mean age and gender distribution were extracted. Correlations between the TAS-20 and the LEAS were subjected to a random effect of meta-analysis and moderators were explored in subgroup analyses and meta-regressions. Publication bias was considered. 

    Results: 21 studies reporting on 28 independent samples on correlation analysis were included, encompassing a total of 2857 subjects (57% women). The aggregated correlation between TAS-20 and LEAS was r = −0.122 (95% CI [−0.180, −0.064]; Z = −4.092; p < 0.001), indicating a significant, but weak, negative relationship between the measures. Heterogeneity was moderate, but we found no indication of significant differences between patients with medical conditions, psychiatric disorders or healthy controls, nor that mean age or percentage of female subjects moderated the relationship. The overall estimate became somewhat weaker after adjusting for possible publication bias. 

    Conclusions: Our results indicate that TAS-20 and LEAS measure different aspects of emotional functioning. The small overlap suggests that alexithymia and emotional awareness are distinct constructs of emotional well-being. Clinicians need to assess both aspects when considering treatment options for individual patients. Moreover, from the clinical standpoint, an easy reliable and valid way of measuring emotional awareness is still needed. More research should be focus on the differences between alexithymia and emotional awareness in specific conditions, but also how to integrate self-report instrument and observed based measures in a clinical situation.

  • 33.
    Negri, Luce
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Mindfulnessbaserad psykodynamisk psykoterapi: terapeuters uppfattning av hur mindfulnessmeditation påverkar psykodynamisk psykoterapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 34.
    Ness, Stuart
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Innanför och utanför: Familjehems upplevelser av barnterapi2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Det råder en brist i forskning kring hur psykosociala behandlingarinverkar på närstående. Ännu mindre insikt finns i hur familjehem upplever enpsykodynamisk behandling av ett barn i deras vård. Avsikten med denna studie är attskapa en bild av den subjektiva upplevelsen av att ha ett familjehemsplacerat barn ipsykoterapi samt vad intervjupersonerna har uppfattat som behandlingens syfte ochmålsättning.

    Frågeställningar: Hur har intervjupersonerna upplevt att ha ansvaret för ett barnsom samtidigt går i barnterapi och hur upplever de att terapin har påverkat barnetsamt den övriga familjen?Vad har intervjupersonerna förstått av behandlingens syfte och mål och i vilken gradhar de upplevt sig vara delaktiga i behandlingsprocessen ?

    Metod: Via fem semistrukturerade djupintervjuer har författaren ämnat att skapa enförståelse för intervjupersonernas subjektiva upplevelser av att ha ett professionelltansvar för ett familjehemsplacerat barn i psykoterapi. Intervjuerna har analyseratsoch tematiserats utifrån de gemensamma latenta teman i det grundläggandematerialet.

    Resultat: Materialet har kategoriserats utifrån ett huvudtema och tre underteman.Den övergripande teman som framstår i materialet är en ambivalent hållning till denpsykodynamiska behandlingen. Huvudteman har sedan brutits ner i treunderkategorier utifrån hur den ambivalenta hållningen belyses i relation tillupplevelsen av delaktighet , allians och förändring .Diskussion: Studien visar att ambivalensen som uppstår i förhållande till detpsykodynamiska arbetet är ett förväntat resultat av behandlingens inverkan påfamiljesystemet. Vidare instämmer studien med tidigare forskning som lägger tonviktpå betydelsen av en stark allians mellan föräldrar och terapeuten för att möjliggör ettframgångsrikt behandlingsarbete.

  • 35.
    Nygren, Leena
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Anknytningsmönster hos föräldrar vars barn fått diagnosen AD/HD2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Diagnostisering och behandling av AD/HD sker primärt i enlighet med forskning som beskriver tillståndet som ett neuropsykiatriskt funktionshinder, vilket implicerar biologiska orsaker. Något som fortfarande är underrepresenterat inom forskningen är relationen mellan diagnosen AD/HD och anknytnings- och uppväxtförhållanden. Syftet med denna uppsats är att undersöka fördelningen mellan olika anknytningsmönster hos föräldrar i familjer där barn fått diagnosen AD/HD.

    Frågeställningar: Hur ser fördelningen av anknytningsmönster ut hos föräldrar vars barn har fått diagnosen AD/HD? Hur ser samstämmigheten ut mellan parens anknytningsmönster?

    Metod: En kvantitativ metod med explorativ ansats har använts för studien. Självskattningsformuläret ASQ har använts för att skapa anknytningsprofiler utifrån en given analysmodell. Informationen har bearbetats och analyserats på tre nivåer för att hitta mönster i deltagarnas och gruppens anknytningsmönster. Resultatet har presenterats med deskriptiv statistik.

    Resultat: 97 % av de deltagande föräldrarna uppvisade otrygga anknytningsprofiler. Fördelningen mellan otrygg och trygg anknytning var jämn mellan kön, åldergrupper och utbildningsnivåer. Avseende anknytningsprofiler var det en tydlig övervikt av Undvikande (47 %) och Ambivalent (40 %) anknytningsprofil relativt Ängslan (10 %) och Trygghet (3 %).

    Diskussion: Denna studie, ihop med andra studier har visat att det finns en hög grad av otrygga anknytningsmönster i familjer med AD/HD diagnoser. Och trots att studiens resultat inte kan säga något om huruvida otrygga anknytningsmönster orsakar AD/HD symptom, eller AD/HD orsakar otrygga anknytningsmönster, går ändå studiens resultat i linje med att familjeterapeutiska interventioner kan vara klokt att sättas in. I en familjeterapeutisk situation kan stora förändringsarbeten göras i familjesystemet, oavsett skäl till problematiken, vare sig de är biologiskt eller relationellt orsakade.

  • 36.
    Rosdahl Ljung, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bildterapi för patienter vid psykotiska tillstånd2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introductions: The aim of the study is to investigate art therapists’ experiences of what is working in the treatment of patients with psychotic disorders. 

    Issues: What interventions art therapists use in clinical work with patients with psychotic disorders? How is the art therapeutic method significance for the psychotherapeutic treatment? 

    Method: The study is based on semistructured interviews with five art therapists with experience of treatment with patients in psychotic disorders. The interviews were recorded and then processed using thematic analysis.

    Result: The result describes five art therapists' experiences of what characterizes the treatment with patients in psychotic disorders. Two main themes emerged in the study with three respectively four subtopic. The interventions applied by the art therapist´s own involvement in the artcreations, it´s supportive interventions ant it´s proposed themes. The other theme is important factors in the treatment; such as visualizing and processing the patients inner experiences, it´s path to verbalization, it´s aid in reality orientation and reliefing effect from psychotic suffering.

    Discussion: The result is discussed based on the art therapists’ experiences of what is active in the work with patients in psychotic disorders. Interventions and important factors are discussed in relation to different theoretical frameworks of reference. Thoughts on the method are addressed, and that more research is required in the art therapeutic field to consolidate the importance of the method in treatment of patients in psychotic disorders, not least based on requirements for evidence.

  • 37.
    Rédei C., Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Finns det mening i lidandet? Psykiskt lidande som problem eller möjlighet i psykoterapi: En kvalitativ studie2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Depression är en av de vanligaste psykiatriska diagnoserna i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2017). Depression leder till att livet känns meningslöst, vilket ger lidandet en existentiell dimension. Att studera psykoterapeuters syn på lidande utifrån existentiella och psykoanalytiska perspektiv motiveras eftersom forskning har visat att interventioner som adresserar dessa specifikt har varit framgångsrika. Syftet med studien var att undersöka denna fråga ytterligare. Frågeställningar: Hur föreställer sig psykodynamiska psykoterapeuter psykiskt lidande och hur arbetar de med det i terapin? Vilken betydelse tillskriver de, de existentiella dimensionerna för det psykiska lidandet? Metod: En kvalitativ metod har använts. Sex terapeuter intervjuades med utgångspunkt från en semi-strukturerad intervjuguide, intervjuerna analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman om lidande framkom i intervjuerna: Att vara människa, skapar både möjlighet och hinder för mening och läkande, kärlekens betydelse. Diskussion: Analysen pekade på en mångfald av uppfattningar om lidandet och sättet att arbeta med det. Den visade dock på en samstämmighet vad gäller upplevelsen av kärlekens betydelse för lidandet och pekade på att psykodynamiska terapeuter, i diskussionen om konfidenters lidande i kärlek och religion, närmade sig existentiella perspektiv. 

  • 38.
    Sahlin, Tobias
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Föräldrars upplevelse av terapeutisk allians till en terapeut i Anknytningsbaserad familjeterapi - ABFT2019Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning:Psykisk ohälsa bland unga blir allt vanligare. I familjebehandling riktad mot unga är det viktigt att även föräldrar etablerar en allians till den behandlande terapeuten för att det ska vara verkningsfullt. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT) är en behandlingsform som involverar den unge samt minst en förälder och där det är förväntas att den deltagande föräldern ska vara personligt engagerad. För detta krävs en terapeutisk allians mellan förälder och terapeut. 

    Frågeställning: Hur har Bordins tre aspekter av terapeutisk allians -  relation, arbetssätt och mål - upplevts av föräldrar som deltagit i ABFT.

    Metod:Fem föräldrar som deltagit i ABFT med sina barn har var och en för sig deltagit i en semistrukturerad intervju vars huvudteman har varit Bordins tre centrala aspekter av terapeutisk allians, relation, arbetssätt och mål. Informationen har sedan analyserats och underteman har skapats utifrån materialet.

    Resultat:Föräldrarna uttrycker på olika sätt att de upplevt en terapeutisk allians med den behandlande terapeuten. De aspekter av en terapeutisk allians som handlar om relationen samt arbetssättet blev tydligast uttryckta som alliansfaktorer av deltagarna. Aspekten som handlar om målsättning med terapin verkar vara en mer implicit aspekt av den terapeutiska alliansen.

    Diskussion:Något som beskrevs som viktigt av deltagarna var den ”icke-terapeutiska” hållningen hos terapeuten. Något som upplevdes hämma relationen var att sessionerna filmades. Deltagarna upplevde sättet som metoden utfördes på som professionell och tydlig. Inget i terapeutens sätt att jobba har upplevts som obehagligt eller kränkande. Deltagarna hade svårigheter att uppfatta terapeutens målsättning utan svarade mest utifrån sitt eller sina barns målsättning på behandlingen.

  • 39.
    Siegerstam, Ann-Britt
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser av förändring i parterapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykodynamisk parterapi handlar om interaktion mellan tre personer. Möten som syftar till förändring i samspel och att finna ny förståelse för varandras livsberättelse. Syftet med detta arbete var att undersöka psykodynamiska parterapeuters upplevelser och erfarenheter av förändring i parterapi.

    Frågeställningar: Vilka terapeutiska egenskaper är av betydelse för mötet i parterapin? Vilka terapeutiska egenskaper påverkar att parrelationens samspel förändras? Vilka möjligheter och svårigheter ställs en parterapeut inför?

    Metod: Fem terapeuter intervjuades utifrån en kvalitativ metod och en tematisk metod användes i analysen.

    Resultat: Det intersubjektiva mötet mellan terapeut och par var av betydelse för förändringsarbetet i psykodynamisk parterapi. Personlig hållning och receptiv förmåga att uppfatta kommunikativ allians skapade ett terapeutiskt rum där accepterande av olikheter och förmåga att stå ut med motsatser utvecklades.

    Diskussion: Den terapeutiska ramen, och informanternas simultanförmåga att upprätta och bevaka allians, var faktorer av särskild betydelse för parterapins tre parallellt pågående relationer. Informanternas samtidiga förmåga att uppfatta och undersöka kommunikativ allians var en faktor som påverkade den terapeutiska relationen positivt. Informanterna skapade sådana samspel att parets engagemang ökade. Genom att vara personliga och använda sig av primärt mjuka känslor engagerades paret till att vara personliga och nå djupare känslomässiga upplevelser. Dessa intersubjektiva möten ledde till en förändrad relation med tryggare emotionella band och en ökad psykisk närhet.

  • 40.
    Sjöstedt, Hanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Balansakten i det psykoterapeutiska arbetet med män som köper sexuella tjänster2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 60 poäng / 90 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: I och med den unika svenska sexköpslagen som infördes 1999 som innebär kriminalisering av köp av sexuella tjänster, har fokus hamnat på den köpande parten i prostitutionen. Vid sidan av kriminaliseringen framhålls vikten av att öka insatserna som riktas mot sexköparna. En av de befintliga insatserna för att bekämpa prostitution är psykoterapi/samtalsbehandling. Syftet med studien är att öka kunskapen om psykoterapi med målgruppen män som köper sexuella tjänster utifrån hur de behandlande psykoterapeuterna upplever behandlingsprocessen.

    Frågeställning: Hur upplever psykoterapeuter psykodynamiska terapier med män som köper sexuella tjänster?

    Metod: En kvalitativ metod med deskriptiv och explorativ ansats har använts. Sju psykoterapeuter som arbetar eller har arbetat med män som köper sexuella tjänster har intervjuats. Det transkriberade intervjumaterialet har analyserats med tematisk analys.

    Resultat: Studiens resultat presenteras med fyra teman där balansakt är ett övergripande tema. Förståelse med undertema förklaringsmodeller och förhållningssätt, förakt med undertema äckel, förförelse samt brottet.

    Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån perversionsbegreppet. Motöverföringskänslor av förakt och äckel stämmer överens med tidigare forskning och teori. Temat förförelse diskuteras utifrån att det skulle kunna vara skamligt att som psykoterapeut känna sig förförd eller attraherad och förledd i relation till patienter. Balansgången mellan att acceptera och patologisera lagbrottet och det avvikande beteendet diskuteras. 

  • 41.
    Stetsko, Maria
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att vara gruppledare för sorgegrupper med barn och unga2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
  • 42.
    Sundvall, Nina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters upplevelse av ansvar2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie är att belysa psykoterapeutens upplevelse av ansvar gentemot sina patienter samt hur detta påverkar henne i sitt professionella arbete respektive sitt privata liv. Studien söker att besvara följande frågeställningar: 1.) Hur beskriver psykoterapeuter upplevelsen av existentiellt ansvar gentemot sina patienter? 2.) Hur beskriver psykoterapeuter olika faktorer som påverkar ansvarsupplevelsen? 3.) Hur beskriver psykoterapeuter ansvarsupplevelsens påverkan på ett existentiellt plan? 4.) Vad beskriver psykoterapeuter som hjälpsamt för att hantera ansvarsupplevelsen? Författaren har valt en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex legitimerade psykoterapeuter. Dessa transkriberades till skrift och analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att det existentiella ansvaret gentemot patienten upplevs som stort och genomgripande samt att ansvarskänslans styrka påverkas av både strukturella, patientavhängiga och personliga faktorer. Ansvarskänslan tycks vara kopplad till den mänskliga existensen snarare än till formella regler och riktlinjer. Psykoterapeuten påverkas av sitt arbete både i det privata och professionella livet. Detta upplevs som relativt oproblematiskt av psykoterapeuten om/när hon har hittat ett sätt att förhålla sig till det. Flera faktorer som är hjälpsamma för att hantera ansvarskänslan har framkommit, varav flera handlar om egenvård.

  • 43.
    Talia, Alessandro
    et al.
    Tyskland.
    Miller-Bottome, Madeleine
    USA.
    Wyner, Rachel
    USA.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bate, Jordan
    USA.
    Patients’ Adult Attachment Interview classification and their experience of the therapeutic relationship: are they associated?2019Inngår i: Research in Psychotherapy, ISSN 2499-7552, Vol. 22, nr 2, s. 175-188Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In the last decade of his career, Jeremy Safran became increasingly interested in investigating the ways in which attachment representations influence the therapeutic relationship. In this paper, we test such influence in a sample of thirty outpatients who received Brief Relational Therapy by comparing their independently coded pre-treatment Adult Attachment Interview (AAI) with their narratives in a post-treatment interview about the relationship with the therapist (the Patient Relationship Interview at Termination, PRI-T). The PRI-T was coded with the following three measures: i) The Patient Attachment to Therapist Rating Scale (PAT-RS), which assesses the quality of the patient’s attachment relationship to the therapist; ii) the Coherence scale from the AAI, adapted for use on the PRI-T; and iii) the Patient Attachment Classification System (PACS), which measures generalized differences in how individuals convey their experiences and feelings. Results suggest that patients’ AAI predicts how they experience, represent, and communicate about the therapeutic relationship at the end of treatment, as shown by the PAT-RS, the Coherence scale adapted for use on the PRI-T, and the PACS applied to the PRI-T. These findings lend support to Safran and others’ hypothesis that patients’ AAI-status plays a role in patients’ representations of the relationship with the therapist.

  • 44.
    Tingström, Katarina
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Drömmars plats i sorgeterapi: En kvalitativ studie om drömmars funktion i sorgeterapi2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Forskning om sorg handlar idag om att erövra en annan relation till den döde och kunna hantera separationen. Forskning om drömmar visar på drömmens funktion som stressreducering, lösandet av konflikter och minneskonsolidering. Men också som ett fönster för representativa processer och inre modeller av relationer, för att skapa ett sammanhang. Kan psykoterapeuten få ytterligare verktyg i förståelsen av klientens sorgeprocess om drömmen lyfts in i sorgeterapin?

    Frågeställningar: Hur använder psykoterapeuter drömmar i förståelsen av klientens sorgeprocess? Vad upplever psykoterapeuten är verksamt när de använder sig av klienternas drömmar vid sorgeterapi?

    Metod: En kvalitativ studie gjordes då fyra legitimerade psykodynamiska psykoterapeuter och en legitimerad sjuksköterska intervjuades.

    Resultat: Det framkommer att när psykoterapeuten identifierar olika teman i drömmarna, fångar de hur drömmen gestaltar sorgeprocessen. Det som blir verksamt i terapierna, är att klienten får hjälp att sätta ord på sorgen, får tillgång till omedvetet material och kan identifiera inre konflikter. Det hjälper även klienten att integrera och normalisera sin sorg och att känna tryggheten då drömmaterialet bekräftar att sorgeprocessen går framåt.

    Diskussion: Studien visar att tidigare forskning om sorg och drömmar bekräftas av de intervjuades kliniska erfarenheter.

  • 45.
    Viitanen Berglund, Anne
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Barns upplevelse av att ha ett syskon med psykisk ohälsa2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar tycks öka och bli en allt vanligare orsak tillförsämrad livskvalitet. (Socialstyrelsen, 2013). Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv påverkas alla i en familj när en familjemedlem mår dåligt eller har svårigheter. Syftet med föreliggande kvalitativa studie är att beskriva barns perspektiv på hur de upplever att vara syskon och närstående till ett barn/ungdom som lider av psykisk ohälsa.

    Frågeställningar: Hur har barnet fått kunskap om sitt syskons psykiska ohälsa? Hur upplever barn relationen till sitt syskon med psykisk ohälsa? Hur hanterar barnet sin känslomässiga upplevelse?

    Metod: Datainsamlingen gjordes via intervjuer med fem barn mellan 8-11 år som hade ett syskon som var aktuell för behandling på en barn- och ungdomspsykiatrisk mottagning. Studien utgår utifrån en kvalitativ forskningsansats med tillämpande av en tematisk analysmetod.

    Resultat: Barnen berättar att de har liten kunskap om sitt syskons psykiska ohälsa. Syskonet beskrivs som annorlunda, ibland hotfull och barnen skildrar att det blir mycket bråk och konflikter hemma i familjen. Bråken är både verbala och fysiska. I barnens berättelser framkommer hur de handskas på olika sätt med besvärliga situationer, en del drar sig undan och är för sig själva, andra söker trygghet hos föräldrar, andra syskon eller tar kontakt med en kompis. Barnen tycker om sitt syskon fastän de blir väldigt arga på syskonet. Att vara med familjen och göra saker tillsammans är något som alla barnen tycker om.

    Diskussion: Resultatet i föreliggande studie kopplas till tidigare forskning i ämnet. Sammanfattningsvis talar befintlig forskning för att syskon till personer med sjukdom, funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa kan påverkas både negativt och positivt. Resultaten i de genomgångna studierna indikerar att det inte är typ av eller allvarlighetsgrad av sjukdom/psykisk ohälsa hos syskonet som är avgörande för hur det friska syskonet påverkas, utan huvudsakligen omfattningen av emotionellt stöd från familjen och omgivningen.

  • 46.
    Västberg, Helen
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Familjeperspektivet på BVC: En kvalitativ studie om BVC-sköterskors erfarenheter i sitt arbete med barns psykiska hälsa och utveckling2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Denna studie utforskar BVC-sköterskors upplevelse av att använda familjeperspektivet för att belysa barns psykiska hälsa och utveckling. Frågans relevans bottnar i att barnhälsovården i Sverige har en unik möjlighet och utmaning när det gäller både ett preventivt och behandlande arbete med familjer.

    Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med fem barnsjuksköterskor från tre olika barnavårdscentraler i Stockholm. Insamlad data bearbetades med tematisk analys. Resultaten visar på flera utmaningar som uppstår i arbetet med att möta frågor som rör familjeperspektivet. Det handlar både om upplevelser av bristande kompetens, till en frustration över att inte veta vart man ska vända sig med familjerna när man identifierat brister och ex.vis psykisk ohälsa. Resultaten visar även på betydelsen av att verka i dessa fält, trots svårigheterna, inte minst ur utvecklingspsykologiska aspekter. Resultaten är i linje med teori och aktuell forskning och väcker frågor kring hur väl barnhälsovårdens uppdrag uppfylls.

  • 47.
    Walan, Jenny
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning: erfarenheter av likhet och olikhet2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med denna studie är att undersöka likheter och olikheter mellan psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning utifrån upplevelsen hos de som har erfarenhet av att möta människor i både psykoterapi och andlig vägledning. Förhoppningen är att studien kan bidra till ökad förståelse för såväl likheter som olikheter de olika samtalsmetoderna, med psykologiskt perspektiv och med andligt perspektiv, emellan.Frågeställningar: Hur upplevs likheter och olikheter mellan psykoterapi och andlig vägledning, hur upplevs mötet med den hjälpsökande i psykoterapi och andlig vägledning, av dem som är utbildade till och erbjuder både psykodynamisk psykoterapi och andlig vägledning?Hur upplevs eventuella fördelar och svårigheter med de dubbla yrkesrollerna, som psykoterapeut och andlig vägledare?Metod: Fem kvalitativa intervjuer genomfördes. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys med induktiv ansats i kodning, tematisering och analys av insamlat data.Resultat: Deltagarna beskrev att båda metoderna är samtalskurer, att kvalitén i mötet är viktig och att den hjälpsökande kommer till insikter om sig själv. Deltagarnas svar visade att gränsdragningen mellan psykoterapi och andlig vägledning ibland är enkel, ibland inte. Möjligheten att helt skilja andlig vägledning och psykoterapi åt beskrevs av deltagare ligga i synen på andlighet och gudstro. En önskan om dialog mellan professionella med såväl psykologiskt som andligt perspektiv, framkom.Diskussion: Deltagarna gav inte entydiga svar angående likhet och olikhet mellan psykoterapi och andlig vägledning. Deltagarnas syn på människan som bärare av både psykologiska och andliga erfarenheter kan medföra att de med dubbel kompetens befinner sig i ett gränsland mellan sekulär psykoterapi och konfessionell andlig vägledning. Medmänsklighet och empati framträder tydligt som de viktigaste komponenterna i samtalet med den hjälpsökande.

  • 48.
    Wannfors, Ulrika
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Barnmorskors arbete med att uppmärksamma och främja relationen mellan mor och barn.: En studie om känslomässiga reaktioner efter förlossningen ur ett psykoanalytiskt perspektiv.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: Close emotional bands develop between mother and child and begin already during pregnancy, several factors affect how this band develops. Fetal life and the first few hours after childbirth are important for the infant's emotional development.

    Purpose: The purpose of this study is to investigate how midwives in post-natal care pay attention to emotional reactions in the mother, which these reactions are and how the midwives consider themselves to promote the relationship between mother and child.

    Issues: How do midwives describe that they pay attention to emotional reactions in the mother after childbirth, and what reactions are described? And how do midwives describe that they are working to promote the relationship between mother and child during the aftercare?

    Method: Five midwives working in the aftercare were interviewed based on a qualitative approach. The data collection method that has been used for this study is a semi-structured interview. The study material has been processed using an inductive thematic analysis.

    Result: What appears in the study is that midwives find it central to identify the woman's way of thinking about the child's needs and her ability to interpret the child's signals. The participants pay particular attention to those women where the emotional stress has been great after giving birth and can be assumed to need support.

    Discussion: Most studies and literature support what emerged from this study on the midwives' knowledge and experience about emotional reactions and its influence on the relationship between mother children. The mother's care for the child's needs and the midwife's work in promoting the relationship between these two can be interpreted as the concept of mentalization.

  • 49.
    Wasserman, Tobias
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Trons betydelse i psykoterapi.: En tematisk analys utifrån hur fem psykoterapeuter med vigningstjänst upplever tron i sitt kliniska arbete.2018Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [en]

    Introduction: There is a tension between secular and religious values.Psychotherapy has a secular foundation, while at the same time priests and pastorshave the opportunity to become psychotherapists. The aim of this paper is toexamine how psychotherapists with Christian religious beliefs view thesignificance of their faith in their psychotherapeutic profession.

    Question: How do psychotherapists with Christian religious beliefs feel that their faith impacts their clinical practice.

    Method: Five semi-structured interviews was held with licensed psychotherapistsordained in Christian ministry. The interviews were coded using a thematic,inductive analysis.

    Results: Four themes were found: (1) Pastors and priest as psychotherapists; (2) Religious or psychotherapeutic approach; (3) Relationship between psychologyand spirituality; (4) Trust in god as support in the therapy process.

    Discussion: The results from the thematic analysis are discussed using Attachment theory and the non-repressed unconscious, leading to aninterpretation in terms of trust, difficulties in the transference and god related todescriptions of reality.

  • 50.
    Wimmermark, Agneta
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Drivkrafter och en psykoterapeutisk process på vägen att bli psykoterapeut2017Independent thesis Advanced level (professional degree), 10 poäng / 15 hpOppgave
    Abstract [sv]

    Inledning: Vilka drivkrafter manifesta och latenta får den blivande terapeuten att påbörja och gå vägen till att bli terapeut? Vilka drivkrafter driver vidare? Hur kan de latenta drivkrafterna nås och förstås? Syftet med studien är att utforska drivkrafterna och betydelsen av en psykoterapeutisk process. 

    Frågeställningar: Hur beskriver terapeuten sina drivkrafter på sin väg att bli terapeut? Bildar drivkrafterna något mönster? Vilken betydelse har en psykoterapeutisk process på vägen att bli psykoterapeut? 

    Metod: Studien är en hermeneutisk fenomenologisk studie ur ett narrativt perspektiv. Den har genomförts som semistrukturerade djupintervjuer med öppna grundfrågor. Det insamlade materialet har efter att ha analyserats samlats i teman. 

    Resultat: Under arbetets gång har ett mönster blivit allt tydligare: drivkrafterna tillsammans med den existentiella kampen mellan ratio, ett rationellt förnuft och en emotionell sanning är en psykoterapeutisk process.

    Diskussion: Tillsammans ger drivkrafterna bilden av kampen mellan ratio, det rationella förnuftets sanning och känslans, den emotionella sanningen. Det är också bilden av den psykoterapeutiska processen som väg och nav i utbildningen och i livet, ett personligt integrationsarbete av teori, erfarenhet och metod. Detta åskådliggörs i uppsatsens text av de i de teoretiskt logiskt resonerande avsnitten som små pilar inskjutna lyrikcitaten, ett synliggörande av den emotionella sidan i människan, inflätad i det logiska, rationella tänkandet. Denna process är en reparation, ett försonings- och läkningsarbete intrapsykiskt och interpersonellt. Det är en självgranskning och ett personligt integrationsarbete, en integration av teori, metod, erfarenhet och personlighet som blir en väg till identitetsförståelse. Den psykoterapeutiska processen med egenterapi och handledning leder vidare och djupare i ett sökande efter drivkraftens upphov, dess grund och rotfäste: en väg med ett mål, men utan ände.

12 1 - 50 of 53
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf