Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123 1 - 50 av 104
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abarzúa Gonzalez, Roberto
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Motivationsfaktorer för förändring av våldsbeteende: Tre män berättar om sin motivationsprocess före, under och i slutet av behandlingen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.

    Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.

    En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser. Männen uttrycker att de får ett utrymme för att själva reflektera över den situation som de befinner sig i utan en alltför styrande, kontrollerande attityd från gruppledarna. Detta förhållningssätt från gruppledarna verkar stärka männens motivation till att fortsätta behandlingen och därmed göra förändringen möjligt.

     Mötet med de andra deltagarna är en central motivationsfaktor för att genomföra behandlingen. Känslan att man inte är ensam, att man delar med sig av sina egna erfarenheter, att man känner igen sig, att se värre konsekvenser för andra deltagare är viktiga faktorer i förändringsarbetet.

    Motivationen verkar vara motorn eller drivkraften i själva förändringsarbetet. Denna undersökning pekar i riktning att motivationen verkligen är en dynamisk och föränderlig process som påverkas av många olika komponenter, inte minst i relation till andra människor.

  • 2.
    Alissavakis, Gricel
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Erfarenheter av ABFT2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS).

    Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ?

    Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats.

    Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på.

    Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas.

    Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring

  • 3.
    Almén, Donald
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Subjektets möjligheter: - En undersökning i den lacanska psykoanalysen.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. 

  • 4.
    Andersson, Ing-Marie
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Äldres tankar kring pensionering, åldrande och förluster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom. Samtliga informanter har haft positiva förväntningar inför pensionärstiden. Övergången från att lämna yrkeslivet till att bli pensionär har inneburit olika för var och en. Det framkom både positiva och negativa aspekter. Alla fick någon form av kris i samband med pensioneringen, oavsett om de har valt att fortsätta arbeta eller inte. Det handlar inte om arbetet utan om tillhörigheten. Informanter ansåg sig fått en ny insikt genom psykoterapin. Deltagarna ser positivt på åldrandet, men det går inte att förneka förlusterna, sorgen och oron för hur det kan bli senare i livet.

  • 5.
    Andersson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En utvärdering av psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för unga: Analys av självskattade symptomförändringar via SCL-902014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.

    Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.

    Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen. En bredare och mer kontrollerad bortfallsinformation, såväl som ytterligare persondata, skulle vara till gagn för framtida utvärderingar.

  • 6.
    Andersson, Maude
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En illusion och dess samtid: det förnekade lidandet ur ett psykoanalytiskt perspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav. I undersökningen framkom två sätt varpå man försöker hantera sitt lidande: Man tilldelar sig en illusorisk föreställning om vem man är i form av idealjag samt genom att göra sitt värde socialt betingat.

  • 7.
    Bakke, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Begreppet Acceptans som beskrivning av förändring i psykodynamisk psykoterapi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare.

  • 8.
    Bane, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Metodfokus på Affekt; Hur känns det?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance.

    Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.

  • 9.
    Barkström, Jane
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Självkännedom: inom utbildning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.

    Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.

    Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades. Tolkningen av materialet har skett utifrån psykodynamiska teorier.

    Resultat: Studien visade att självkännedom upplevdes öka i utbildningen med hjälp av teori-studier, i studiegruppen och i de färdighetstränande inslagen. Självkännedom uppnåddes via relationen till andra och starka affekter som ledde till insikter och upplevelsen av ökad självkännedom. Erfarenheterna från utbildningssituationen låg sedan till grund för ökad självkännedom i yrkesutövningen som socionom. Studien visade att psykodynamiska utvecklingsteorier/inlärningsteorier kunde tillämpas inom vuxenutbildning.

    Diskussion: Utbildningen upplevdes som akademiserad av respondenterna och flera gav uttryck för att de i utbildningen saknade modeller för sin kommande yrkesroll i socialt arbete. Privata tankar och reaktioner som väcktes i undervisningen bearbetades främst i den informella studiegruppen och det egna nätverket. Man beskrev ett visst avstånd till lärare och studie-kamrater för att hitta egna förhållningssätt till sina upplevda erfarenheter.

  • 10.
    Bergklo, Eva
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    ”Från dom har det blivit vi” - Tre medelålders systrars relationsutveckling före och efter föräldrarnas död.: - En retrospektiv kvalitativ studie utifrån två syskongruppers upplevelser.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern.

  • 11.
    Bergsten, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.

    Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?

    Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys.

    Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer.

    Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller.

  • 12.
    Bjerger, Christine
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det psykoterapeutiska rummet: Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.

    Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.

    Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.

    Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet. De använder sig medvetet av textilier, konst, belysning och naturligt insläpp av ljus samt utsikt genom fönster. Ostördheten anses vara det viktigaste och de byter ogärna rum. Psykoterapeuterna ser sig som en del av rummet de arbetar i och rummet är en del av helheten. Den psykoterapeutiska processen påverkas alltså av arbetsrummet. Diskussion: Den enskilde psykoterapeuten använder mycket tid till att fundera ut vad som fungerar bäst i ett arbetsrum inför mötet med patienten och det krävs en flexibilitet för att kunna möta olika patientgrupper och olika typer av verksamheter. Trots det är det något som man inte pratar så mycket om eller lyfter fram i det psykoterapeutiska arbetet. Det är inte ovanligt att man är flera som delar på samma rum, såväl terapeuter som andra verksamheter och att man därför tillfälligt behöver byta rum. Det finns forskning kring vårdmiljö och vårdrummets påverkan på läkningsprocess, men ingen aktuell forskning på det psykoterapeutiska arbetsrummets utformning.

    Det kan finnas en risk att rummet glöms eller prioriteras bort i samband med inrättandet av olika verksamheter inom kommuner och landsting.

  • 13.
    Block, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Var finns hjälpen?: om komplex traumatisering och traumabehandling.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas. Resultatet av studien visade att effekterna av komplex traumatisering är omfattande och svåra att diagnostisera. Tillståndet har ofta utvecklats till kroniska besvär, t ex ångest och depression, somatiska besvär och personlighetsstörning. Det finns svårigheter och hinder för att traumatiserade patienter ska få adekvat hjälp och utifrån resultatet saknas det i dag både resurser och effektiva behandlingsmetoder. Kunskapen om trauma och dess effekter måste i ökad utsträckning uppmärksammas och prioriteras i tidigare skede inom vård- och behandling.

  • 14.
    Brandstetter Madiedo, Consuelo
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klientens perspektiv på psykoterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsett

    vilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,

    utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i en

    psykoterapi.

    Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyserats

    med en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att söka

    psykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter av

    psykoterapi.

    Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar den

    hjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävs

    samt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framstår

    i jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt. Slutligen,

    psykoterapiernas effekt är ett viktigt resultat av erfarenheterna.

  • 15.
    Callio, Carina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att leva med ett syskon som lider av en ätstörning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider.

  • 16.
    Carlstedt, Catarina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att mötas i språket: Språket i det psykoterapeutiska samtalet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.

    Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.

    Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.

    Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.

    Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk. Överlag funderade psykoterapeuternas väldigt lite över att sin egna språkutveckling och språkanvändning, kan påverka hur patienten använder språket. Resultatet påvisar således en ovana hos psykoterapeuterna att förstå och reflektera över sin egen del i språkanvändningen.

  • 17.
    Cederholm Wilhelmsson, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Adoption av barn med kända särskilda behov?: Adoptionsspecifika och existentiella tankar i beslutsprocessen ur ett föräldraperspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ökad andel av de barn som idag kommer till Sverige, har i förväg kända särskilda behov (special needs/sn-adoption). Det valda problemområdet fokuserar på tankegångar ur främst ett existentiellt perspektiv som kan förekomma hos en grupp adoptivföräldrar när de ska besluta om de vill eller inte vill ansöka om  doption av barn med special needs.

    Syftet är att undersöka vilka adoptionsspecifika och existentiella frågor som kan finnas i beslutsprocessen kring adoption av barn med i förväg kända särskilda behov. Sex personer med varierande bakgrund har handplockats för denna kvalitativa studie. Resultatet visar att beslutsprocessen kännetecknas av ångest, sorg/avund, existentiella tankar eller upplevelse av självklarhet. Processen påverkar relationen som förenande/samverkande, splittrande, växelvis eller ibland ojämn. Individen konfronteras med självrannsakan, skuld och skamkänslor, tvivel och ångest och existentiella tankar. Motiv till att välja eller inte välja snadoption kan vila på rationella grunder med åldersskäl, geografiskt avstånd till sjukhus, ekonomi eller boende. Motiv till att välja eller inte välja sn-adoption kan även vila på känslomässiga grunder med etiska eller ideologiska motiv, egen begränsning, skydda barnet eller syskon från påfrestningar, att adoption i sig innebär särskilda behov eller längtan efter ett litet barn. Begränsningar och förbehåll kan finnas kring ålder på barnet, vissa specifika särskilda behov. Det finns ”förbjudna” tankar och känslor som att barnet inte ska knyta an till föräldern, att inte kunna älska sitt barn, att helst vilja få ett friskt eller så litet barn som möjligt.

    Synen på sig själv och andra kan speglas som ”dålig” eller ”bättre” människa eller ökad acceptans gentemot andra än mot sig själv. Det finns ett behov av ingsskapande kring beslutet. Sammanfattningsvis visar studien att adoption av barn med i förväg kända särskilda innebär ett ökat psykiskt tryck för den enskilde och i relationen och väcker etiska och existentiella tankar av både en universell och individuell karaktär. Adoptivföräldrarna konfronteras med sin egen existens och måste hantera existentiell ångest, skuld och gottgörelse samt etiska och moraliska ställningstaganden som ansvar för sina handlingar. Särskilt uppmärksammas att special needs adoptioner kan innebära ytterligare en sorg som läggs till annan tidigare upplevd sorg kring ofrivillig barnlöshet. Fortsatt forskning föreslås inom berörda teman och hur de existentiella frågeställningarna inverkar på ett individuellt plan och i relationen mellan barn och förälder över tid.

  • 18.
    Cederlund, Lena
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Effekt av psykodynamisk psykoterapi: - Analys av symptomförändringar från terapistart till avslutning.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.

    Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.

    Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet. Patienternas bakgrund påverkar inte utfallet nämnvärt. Studien visar att patienter med höga värden för självkritik och hat vid terapistart upplever störst symptomlindring.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera p.g.a. ett betydande bortfall. En angelägen utmaning för framtida studier är att begränsa och kontrollera bortfallet. En annan angelägen fråga att följa upp är om påvisad symptomlindring fortsätter efter avslutad terapi i överensstämmelse med andra jämförbara studier.

  • 19.
    Danielsson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Den psykodynamiska psykoterapin: en behandling och/eller en moralisk etisk praxis?2013Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Eftersom den psykodynamiska psykoterapin har kraftig konkurrens från andra terapiformer, samtidigt som kraven på effektivitet, snabbhet och evidens från hälso- och sjukvårdsetablissemanget är starka, är det viktigt att som psykodynamiker delta i diskursen kring den psykodynamiska psykoterapins vetenskapsteoretiska status. Hur kan man karakterisera den psykodynamiska psykoterapin om den dels inte är identisk med psykoanalys, dels heller inte automatiskt kan inordnas i det medicinsk-biologiska paradigmet? Uppsatsen har som syfte att definiera och undersöka om psykodynamisk psykoterapi kan betraktas som behandling och/eller en moralisk etisk praxis.

    Frågeställningar: Psykodynamisk psykoterapi – är den en egen humanvetenskap? Hur kan man definiera och se på behandling och behandlingsmål i den psykodynamiska psykoterapin?

    Metod: Litteraturstudie med en hermeneutisk ansats.

    Resultat: Det finns olika sätt att se på den psykodynamiska psykoterapin när det gäller dess vetenskaplighet. Frågan om psykodynamisk psykoterapi är behandling i gängse medicinsk bemärkelse, har heller inget enkelt entydigt svar. Till synen på behandling hör också målet med densamma. Hur man betraktar behandlingsfrågan blir också vägledande för hur man ser på behandlingsmålet. En skiljelinje går mellan uppfattningen om den psykodynamiska psykoterapin som vetenskap och/eller teknik. Diskussionen om psykodynamisk psykoterapi är en vetenskap eller flera, har betydelse för dess ställning i den vetenskapliga världen.

    Diskussion: Valet av litteraturstudie som metod avgjordes på grundval uppsatsens syfte och karaktär. Det är möjligt att se den psykodynamiska psykoterapin i annat vetenskapligt ljus än det positivistiska t.ex. fenomenologiskt och hermeneutiskt. Psykodynamisk psykoterapi kan ses både som en vetenskap och en teknik samt som en etisk verksamhetspraxis. Slutsatsen för uppsatsarbetet är att man kan se på den psykodynamiska psykoterapin som en moralisk, etisk behandlingsmetod som med både hermeneutiska och fenomenologiska metoder/tekniker söker uppnå inre frihet, självkännedom och ansvarstagande för medvetnare livsval hos subjektet. Behandlingsmålet blir då att minska neurotiskt och annat lidande hos subjektet samtidigt som lidandets omedvetna ursprung integreras.

  • 20.
    Diaz Römmesmo, Lorena
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att härbärgera det ohållbara: - en ministudie av härbärgerande och hållande i kliniska samtal2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 21.
    Eklöf, Maria
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bildterapi med PTSD-patienter2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att synliggöra hur bildterapeuter arbetar med vuxna med PTSD, och eventuella skillnader och likheter i arbetssätt. Ett annat syfte var att få ökad kunskap om hur bildterapi bedrivs vid PTSD och vilka delar i behandlingen bildterapeuterna ser som verksamma.

    Frågeställningarna var: a) Arbetar bildterapeuter annorlunda vid PTSD än vid annan problematik? b)Vilka beståndsdelar i det bildterapeutiska arbetet ser bildterapeuten som särskilt verksamma vid PTSD?

    Metod för studien var semistrukturerade intervjuer med 6 bildterapeuter med erfarenhet av att arbeta med PTSD. Fem intervjuer gjordes via personliga möten och en via Skype. Intervjuerna spelades in digitalt, transkriberades och bearbetades därefter genom Tematisk Analys.

    Resultaten visar att bildterapeuterna håller fast vid sin terapeutiska metod oavsett problematik hos patienten de möter men att förhållningssättet förändras när diagnosen PTSD finns från terapistart. Vid bildterapi med PTSD-patienter ser bildterapeuterna flera avgörande faktorer, där bl.a. den skapade bilden utgör en viktig del, liksom att kreativiteten engagerar kroppsminnen och underlättar bearbetningen.

    I diskussionen presenteras tankar kring undersökningens utformning, bildterapins position som traumabehandlande metod och den brist på forskning som gör att bildterapin saknar erkännande. 

  • 22.
    Ekman, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Förändring av självbilden under psykoterapi: - en undersökning av effekten av psykodynamiskt inriktad terapi vid några av S:t Lukas mottagningar i Stockholm2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte var att analysera effekten av psykodynamiskt inriktad psykoterapi på självbilden för patienter vid S:t Lukas tre mottagningar i Stockholm. De frågor som undersöktes var om självbilden förändrades, hur sådana förändringar samvarierade med bakgrundsfaktorer, om behandlingsländen påverkade utfallet, samt i vilken tsträckning eventuella förändringar hade samband med förändringar i patienternas symtom och med psykoterapeuternas bedömning av besvär.

    Metoden som användes var kvantitativ och det empiriska underlaget för analys/bearbetning av självbilden utgjordes av SASB självskattningsmaterial samt  CL-90 (GSI).

    Resultatet av självskattningssvaren visade att patienternas självbild i genomsnitt hade förbättrats i önskvärd riktning för att mer motsvara en normal självbild. De faktorer som kunde predicera förändring i självbild var ålder, civilstånd, boende och barn. Det var de yngre, ensamstående, med eget boende, utan barn som mest förändrade sin självbild i positiv riktning. De samband som konstaterades mellan självbild och symtom pekade på en minskning av symtom med en mer positiv självbild som resultat vid avslutad terapi. Inga signifikanta samband mellan behandlingslängd och självbild hittades När det gäller psykoterapeuternas bedömning av besvär och patienternas skattning av sin självbild var sambanden svaga.

  • 23.
    Elfström, Teresa
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Från sorg till professionellt samtalsstöd i sorgearbetet efter en närståendes död: - En kvalitativ studie utifrån fem sörjandes upplevelser.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien har varit att undersöka varför, hur och med vilket resultat en del sörjande söker professionellt samtalsstöd efter en närståendes död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ deskriptiv studie omfattande halvstrukturerade intervjuer med fem sörjande. Datamaterialet analyserades enligt Tema Analys. Studiens resultat pekar på att deltagarna har upplevt att deras sorg och behov av en längre sjukskrivning i sorgearbetet inte tagits på allvar av varken läkare, försäkringskassan eller arbetsgivare, vilket har orsakat dem onödig stress som försämrat sorgearbetet. Samtalsstödet inom den offentliga vården hos sjukhus, akutmottagning och vårdcentral har upplevts som icke tillfredställande p.g.a. personalens bristande förmåga att bemöta, informera och stödja sörjande.  Man har också upplevt att behandlingsmetoderna inte anpassas efter patienters specifika behov av hjälp utan utifrån politiska krav på lönsamhet och effektivitet. Den KBT-behandling som erbjuds upplevs inte vara lämplig för att kunna bearbeta en komplicerad sorg. Sörjande efterfrågar i stället psykodynamisk kris-/sorgterapi individuellt och/eller i grupp, som de upplevt positivt från privata vårdgivare, men som anses för dyrt. Svenska kyrkans kostnadsfria sorggrupper har också upplevts positivt, men icke troende och de som har en annan tro tvekar inför att söka sig dit. Det finns ett starkt behov av förbättringar inom professionellt samtalsstöd som idag erbjuds sörjande i Sverige. Det vore önskvärt att fler läkare utbildas till psykoterapeuter så att sörjande skulle kunna få både medicinsk och psykoterapeutisk behandling av en och samma person. Detta skulle bidra till ökad trygghet som är positivt i sorgearbete. Införande av den diskuterade diagnosen förlängt sorgesyndrom i det kommande DSM-V och ICD11, skulle förmodligen underlätta för sörjande att få rätt till sjukskrivning och ge enklare tillgång till lämplig och subventionerad samtalsbehandling. Detta skulle kunna bidra till bättre hälsa och snabbare återgång till arbetslivet, vilket är positivt både ur mänskligt såväl som samhällsmässigt perspektiv.

  • 24.
    Elwin, Björn
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Ansikte mot Ansikte: den etiska dimensionen och oändligheten i psykoterapi2010Ingår i: "Visst längtar jag fortfarande efter något...": om etik och andlighet i vård, psykoterapi och musik / [ed] Gunilla Silfverberg, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2010, s. 95-113Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 25.
    Ericsson, Ingvor
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykisk ohälsa i primärvården: Läkares uppfattningar och förhållningssätt till psykisk ohälsa2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
  • 26.
    Erixon, Katarina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Erfarna psykoterapeuter i samtal om sexualitet2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.

    Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.

    Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.

    Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen. Man vilade också i och tog stöd av sin erfarenhet och den kompetens man hade utvecklat genom åren. Man bearbetade sexualiteten antingen explicit eller implicit i samtalen och en nödvändig förutsättning för detta var att förtroendet mellan terapeut och patient hade utvecklats över tid. Ramar och gränser i det terapeutiska mötet tryggade patienten och terapeuten och detta möjliggjorde bearbetning.

    Diskussion: Känslor av, bland annat skam både hos terapeut och patient vilka förknippas med nakenhet och sexualitet, kunde avvärja gränsöverskridanden i terapin men också vara ett hinder.  Det var viktigt att följa affekterna i mötet, både egna och patientens, för att veta om och hur bearbetning skulle ske. Utifrån resultatet rekommenderas att yngre kollegor får stöd och hjälp av mer erfarna psykoterapeuter, via handledning och kollegiala samtal, för att, vid behov, möjliggöra och underlätta bearbetning av patientens sexualitet i det psykoterapeutiska samtalet 

  • 27.
    Erlandsson, Bo
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Förväntningar på en psykoterapeutisk relation: likheter och skillnader mellan män och kvinnor2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Hur kommer det sig att patienter i psykoterapi till övervägande del är kvinnor? Syftet med studien har, utifrån antagandet att psykisk ohälsa drabbar kvinnor och män ungefär lika, varit att undersöka om mäns och kvinnors eventuellt skilda förväntningar på en psykoterapeutisk relation kan utgöra ett möjligt delsvar. Studien har haft en explorativ utgångspunkt i syfte att ge uppslag snarare än generaliserbara svar.

    Respondenter var medarbetare på olika arbetsplatser, till största delen inom kyrklig sektor (n=68, 41% män, 59% kvinnor). Datainsamling skedde genom anonym enkät vars  utgångspunkt hämtats i tidigare forskning kring skillnader mellan mäns och kvinnors förväntningar.

    Som alternativ till kön har studien även prövat självskattningar av traditionellt maskulina och/eller feminina personlighetsdrag (BSRISE) samt grundläggande förhållningssätt i betydelsefulla relationer.

    Svaren har analyserats i form av korstabeller. Resultatet gav att respondentgruppen var förhållandevis överens om terapeutens första prioritet – att hålla fokus på patientens problem och mål med terapin. Men här fanns även tendenser till vissa skillnader.

  • 28.
    Falk Henriksson, Anna
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Trauma och missbruk2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.

    Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer.

    Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen. 90% av kvinnorna hade värden över det kritiska värdet på PCL-C.

    Studiens kvalitativa resultat visade på ett möjligt samband mellan tidigare svåra upplevelser i livet och situationen idag. Båda de intervjuade individerna hade erfarenhet av svåra händelser i barndomen, tonåren och i vuxenlivet. Båda såg de svåra händelsernas påverkan på psykisk- och fysisk hälsa och relationer samt en koppling mellan svåra händelser och missbruk. Båda hade också tankar om att fokus på/behandling av svåra händelser kan påverka missbruket.

    Slutsatser av studien kan sammanfattas i att många människor med missbruksproblem också har en traumabakgrund, att kvinnor har det i större utsträckning än män och att detta bör beaktas vid mötet med, och i behandlingen av missbrukare.

  • 29.
    Feltham, Ulla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en person med demenssjukdom2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Demens är en folksjukdom i Sverige. De drabbade väntas stiga i antal och därmed stiger också antalet nära anhöriga. Att vara nära anhörig till en demenssjuk person innebär stora påfrestningar och den anhöriga kan behöva hjälp med att hantera sin sorg och andra känslor som väcks vid försämring av den sjuke och i samband med överlämnandet av den sjuke till ett demensboende.

    Frågeställningar: Vad är den viktigaste upplevelsen i att vara nära anhörig till en demenssjuk person? Hur påverkas man av bemötandet från vårdpersonal vid överlämnandet av vården av en nära anhörig med demens till ett demensboende?

    Metod: Klassisk Grounded Theory enligt Glaser

    Resultat: Den aktuella studien visar att största svårigheten för en nära anhörig till en demenssjuk person är att släppa taget om vården av den demenssjuke. Kärnkategorin beskriver att den anhörige pendlar mellan att känna sig otrygg och utlämnad. Det andra ytterläget av pendelrörelsen beskriver en mer integrerad upplevelse, där man kan överlåta vården av den sjuke till demensboendet och se mer nyanserat på situationen och ta vara på sina egna behov. Detta ytterläge i pendelrörelsen kan benämnas trygg.

    Diskussion: Den förlust som sjukdomen medför ger upphov till skuld och skam hos den nära anhörige. Obearbetade känslor kan ge upphov till komplicerad sorg. I den påfrestande situationen då den sjuke flyttas till ett demensboende upplevs ofta svårighet med kommunikation med vårdpersonal som hotfullt. För att underlätta för den nära anhörige behövs utbildning och stöd för både formella som informella vårdgivare.

     

  • 30.
    Ferngren, Leyla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En inblick i trauma hos personer med krigsupplevelser genom analys och jämförelser av deras drömmar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Trauma påverkar drömmar och dess bearbetningsförmåga av innehåll. En viktig punkt är att etiologin av PTSD anses vara en traumatisk upplevelse som kan leda till återkommande mardrömmar. Idag finns det många personer i samhället som lider av trauma och traumarelaterade problem vilket gör att utveckling av traumateorin får en central betydelse för att erbjuda bra behandlingsmetoder.

    Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur traumatiska upplevelser bearbetas i drömmarna med fokus på affekter och interaktioner med andra människor som kan leda till vidareutveckling av psykodynamisk traumateori.

    Frågeställningar:

     Vad finns det för skillnader i drömmarna mellan grupperna i avseende på affekter?

     Vilka centrala teman förekommer i båda gruppernas drömmar och hur ser det ut i jämförelse mellan grupperna?

    Metod: Den metod som använts är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ ansats där 60 drömmar från tidigare krigsveteraner studeras och jämförs i två grupper.

    Resultat: Studiens resultat visar traumats negativa effekter på affektregleringsförmåga och relationer. Det lyfter också fram drömmens betydelse som en ingång till det psykiska livet för att få inblick i hur traumatiska händelser och affekter hanteras, samt drömmandets funktion i affektreglering som är en viktig bearbetande faktor för trauma.

    Diskussion: Studiens resultat är i många avseenden i linje med tidigare forskning och teoribildning, men särskilt två aspekter av resultatet förtjänar att lyftas fram: Drömmen som en scen för det psykiska livet: 1. hur traumatiska händelser och affekter hanteras; 2. vilka faktorer kan tänkas vara bearbetande för trauma.

  • 31.
    Forssén, Ingegerd
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Leva vidare: efter förlusten av en livskramrat2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Död och förluster drabbar oss alla förr eller senare. Ibland kan sorgen bli så svår så att den efterlevande förlorar livslusten. Syftet med denna studie är att undersöka vad som var till hjälp för att leva vidare efter förlusten av en livskamrat sedan många år. De deltagande intervjupersonerna hade sökt sig till en så kallad sorgegrupp, också kallad leva vidaregrupp, för att få stöd i sin sorgeprocess.

    Frågeställningar: Vad har varit till hjälp för att vilja leva vidare efter förlusten av en livskamrat? Vad försvårar i det fortsatta livet? Hur har det gått att dela sorgen med eventuella barn?

    Metod: Kvalitativ intervjustudie av explorativ art. Intervjupersonerna var fyra kvinnor och en man i åldrarna 64 – 78 år.

    Resultat: Studien har visat att det är betydelsefullt för den sörjande att få dela sorgen med andra i samma situation genom samtal för att få mod att leva vidare. Delandet har inneburit en upplevelse av att ha blivit bekräftad och förstådd på ett djupt inre plan. Detta delande var mer betydelsefullt än att dela sorgen med barnen.

    Diskussion: Till Antonovsky kan relateras den avgörande betydelse det många gånger upprepade berättandet hade för att erhålla en förnyad livslust. Bearbetningen genom samtalet gjorde det som hade hänt begripligt och mötet med andras livshistorier gjorde att det blev hanterbart och vänskapen med grupp-deltagarna genom deras förståelse och deltagande gjorde att en ny meningsfullhet växte fram. Det blir en känsla av sammanhang, KASAM, som gör att livslusten återkommer.

  • 32.
    Francois, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Andlighetens utrymme i det psykoterapeutiska samtalet.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    De religiösa och existentiella perspektiven är ofta förbisedda inom psykoterapin men frågorna om liv och död, mening och tro är oundvikliga och kan inte reduceras till bakomliggande intrapsykiska processer. En holistisk syn på människan och att ge plats för andliga och existentiella behov borde vara en självklarhet i det psykoterapeutiska samtalet. Syftet med denna kvalitativa och deskriptiva studie är att utforska hur beredskapen för andliga och religiösa frågor ser ut hos erfarna psykoterapeuter. Frågeställningarna fokuserar på psykoterapeuternas erfarenhet av andlighet, både utifrån utbildning, terapi och egna upplevelser och vilka konsekvenser detta får i mötet med konfidenten. I studien intervjuas 5 erfarna psykoterapeuter med intresse för andlighet och existentiella frågor. Resultaten visar att den egna erfarenheten och den egna upplevelsen har betydelse i valet av utbildning och terapi. Den sökande psykoterapeuten söker sig aktivt till litteratur och utbildningar där livsåskådningstemat finns med. Utbildning och egen terapi är till hjälp när det gäller att kunna närma sig och formulera sig kring andlighet och trosfrågor. En egen bearbetning av existentiella och andliga frågor ger närvaro och lyhördhet i samtalen och detta kan leda till att tillit uppstår i relationen. Att vara uppmärksam när en existentiell problematik formuleras framhölls av psykoterapeuterna men också vikten av att inte styra samtalet. Förmåga att urskilja den andlighet och religiositet som handlar om ofrihet anses som viktigt för samtliga psykoterapeuter. Slutsatserna blir att psykoterapeutens egen bearbetning är central. Psykoterapeuten bör veta var han/hon själv står i andliga och religiösa frågor. Psykoterapeutens kunskap, erfarenhet och upplevelse avspeglas i mötet med konfidenten. Lyhördhet, förutsättningslöshet, öppenhet, närvaro och äkthet är viktiga egenskaper hos psykoterapeuten. Livsåskådningsperspektivet är en viktig del i utbildningen till psykoterapeut.

  • 33.
    Geinäs, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur påverkas individens relation till familj och trossamfund vid ett utträde: En kvalitativ studie utifrån fem personers upplevelse2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning.

  • 34.
    Gidlööf, Catharina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Riskerar mediciner att bli substitut för det behandlande samtalet?: en kvalitativ studie kring fyra psykoterapeuter och en läkares erfarenhet av psykoterapi och psykofarmaka.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande uppsatsarbete är att beskriva erfarenheter av psykofarmaka och psykoterapi. Studien är kvalitativ till sin karaktär och utgår från intervjuer med fyra psykoterapeuter och en läkare. Uppsatsen tar utgångspunkt i ett fenomenologiskt perspektiv. Intervjuerna har analyserats så förutsättningslöst som möjligt utifrån EPP-metoden. Arbetet har haft sin grund utifrån fem övergripande frågeställningar; Hur uppfattar vi lidandets mening i relation till psykofarmaka? Påverkas en individs möjlighet att känna och tänka om denne regelbundet brukar psykofarmaka? Kan den som lider förvänta sig vägledning i de olika enskilda, respektive kombinationsbehandlingar som finns? Minskar det egna lidandet genom att sätta ord på sin ångest i psykoterapi? Hur resonerar läkemedelsindustrin i frågan kring individens psykiska lidande? Dessa frågeställningar har vilat mot en filosofisk fond som ställer frågan: Är medikaliseringen ett sätt att medicinera mot livet självt, att göra samhällets tillkorta-kommanden till ett individuellt problem? Resultaten presenteras i fem synopsis som visar på att; lidande kan ses som kraft till förändring. Antidepressiva läkemedel har en tendens att döva tankar och känslor. Patientens egen vilja är viktig. Mediciner tenderar att bli till substitut för mötet med människor och att relationen till läkemedelföretagen är problematiskt för behandlare då den också är en vinstmaskin.

  • 35.
    Granath Nerell, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Äldre personers relationer och erfarenheter av sin ursprungsfamilj2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Det är viktigt att öka kunskapen om den växande samhällsgruppen individer som är 65 år och äldre enligt Stockholms läns landsting (2013). Studien har undersökt hur denna samhällsgrupp beskriver sina relationer till sin ursprungsfamilj.

    Frågeställningar: Hur beskriver äldre individer sina relationer till sin ursprungsfamilj retrospektivt? Vilka relationella erfarenheter framstår som signifikanta i deras berättelser?

    Metod: Studiens metodval är kvalitativ och datainsamlingen utgjordes av en ostrukturerad intervjuform. Totalt intervjuades 5 personer.

    Resultat: Resultatet redovisas utifrån olika tidsperioder samt tre teman som framkom i analysen: Barndom och uppväxttid, ung vuxen och identitetskap samt vuxenliv och autonomi.

    Diskussion: Relationen idag bygger på minnen när respondenterna blickar tillbaka på sina liv. Mamma beskrivs ha haft ett alltför stort inflytande under uppväxten och pappa beskrivs som viktig - framför allt längre upp i åldrarna. Banden till syskonen har oftast stärkts under vuxenlivet. Respondenterna beskriver också att de har hittat strategier att acceptera, förlåta och försonas med det liv de hittills har levt, i takt med ju äldre de har blivit, vilket överensstämmer väl med teorin om gerotrancendens (Tornstam, 2010)

  • 36.
    Granqvist, Linda
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Självbild hos barn med ADHD-diagnos och deras syn på hur de betraktas av sin närmaste omgivning2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Många studier har fokuserat på ADHD-barn, föräldrars, lärares och syskons olika perspektiv på ADHD och hur det är att leva med diagnosen. Studier har också visat att barn med ADHD ofta överskattar sin prestation i förhållande till hur andra uppfattar den. Detta fenomen kallas ”positive illusory bias” (Hoza, Pelham, Dobbs, Owen & Pillow, 2002). Syftet med denna studie är att undersöka hur barn med ADHD beskriver sig själva och hur de uppfattar att de betraktas av sin familj, lärare och kompisar. Detta perspektiv har inte studerats tidigare.

    Frågeställningar: Vilka föreställningar har barn med ADHD om sig själva?

    Vilka föreställningar har barn med ADHD om hur de betraktas av sina familjer, lärare och kompisar?

    Metod: Åtta barn med diagnosticerad ADHD i åldrarna 9-12 år har i en kvalitativ studie intervjuats med semistrukturerade frågor och svaren har analyserats utifrån tematisk analysmetod.

    Resultat: Till skillnad från tidigare forskningsresultat uttryckte de flesta barnen ingen tydlig ADHD-identitet i synen på sig själv. Däremot uppfattade flertalet att föräldrar och lärare såg ADHD-symtom hos barnet. Detta i kontrast till kompisarnas syn som oftast inte uttryckte sig i ADHD-symtom.

    Diskussion: Utifrån begreppet ”positionell objektivitet” (Sen, 1993) diskuteras resultaten där flera tänkbara positionella parametrar presenteras.

  • 37.
    Green, Wiveca
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Faktorer som påverkar relationerna i styvfamiljen2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studien undersöker styvföräldrars upplevelse av vilka faktorer som påverkar relationerna och samspelet i styvfamiljen. Frågeställningen är: Vilka faktorer upplever styvföräldrar påverkar relationerna i styvfamiljen? Undersökningen är en kvalitativ studie med fem intervjuer av styvföräldrar. Intervjuerna har analyserats med hjälp av en tematisk analys. Resultat: I studien framkommer tre teman; relationsbyggande, konflikter och skuldkänslor.Studien visade att om det finns en stabil grund där tid har lagts ner på att bygga upp relationerna i styvfamiljen påverkar det relationerna positivt. Styvföräldrarollen behöver klargöras speciellt när det gäller förväntningar på rollen, ansvar och vilka befogenheter styvförälderns ska ha. Vid konflikter i styvfamiljen och inom familjesystemet kan styvföräldern inta en roll som neutral medlare vilket upplevs som positivt. Då konflikt finns mellan de biologiska föräldrarna kan barnen bli budbärare mellan system vilket har en negativ påverkan på styvfamiljen. En biologisk förälders brist på engagemang kan skapa skuldkänslor hos den andre föräldern. Då en förälder är långvarigt sjuk kan barnet ta ansvar för denna förälder vilket kan påverka så att barnet får en minskad eller obefintlig kontakt med den andre föräldern.

  • 38.
    Gunnarsson, Catarina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapins plats i offentligt finansierad sjukvård: Om mellanchefers attityder till psykoterapi som behandlingsform2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna explorativa studie utgår från ett intresse för samspelet mellan den kliniska vardagen och det omgivande samhället. Sju mellanchefer på vårdcentraler och vuxenpsykiatriska öppenvårds-mottagningar har intervjuats i syfte att undersöka deras föreställningar och attityder runt psykoterapi som behandlingsform, exempelvis deras tankar om psykoterapins verkan och tillgänglighet liksom deras medvetenhet om och attityder till en ökande betoningen på evidensbaserad vård. Frågeställningar: 1. Hur beskriver cheferna psykoterapi som behandlingsform och vilka attityder har de till psykoterapi.2. Hur upplever cheferna psykoterapins villkor, exempelvis beträffande gränsdragningar och evidensbaserad vård, och vilka attityder har man. Via semistrukturerade intervjuer har en kartläggning av utfallsrummet gjort genom att svaren har kategoriserats i de områden som framträtt under intervjuerna. Cheferna hade en positiv syn på psykoterapi och ansåg att psykoterapi behövs som behandlingsform. Deras kunskap om psykoterapi och dess villkor skilde sig åt. En misstro mellan beslutsfattare och kliniker beskrevs, liksom en önskan om en mångfald av behandlingsmetoder. Slutsatser var bl.a. att former för att integrera olika typer av kunskap för att öka tilltron mellan sjukvårdens aktörer behövs.

  • 39.
    Hallberg Äijä, Maria
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det Omedvetnas återkomst: En tvärvetenskaplig litteraturstudie i fältet mellan psykoanalys och neurobiologi2011Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    There are differences today amongst psychoanalysts regarding if psychoanalysis should limit itself to being exclusively a hermeneutic discipline or if psychoanalysis should find points of contact with neurobiology. The purpose of this essay is to touch upon the larger issue that creates the different points of view: Can psychoanalysis become enriched by finding points of contact with neurobiology, and should psychoanalysis be regarded as belonging to a broader scientific field than being exclusively a human science? The question at issue is: Can modern neurobiology contribute to a development of the psychoanalytic concepts; compulsion to repeat, transference/countertransference and talking cure? The method used is a literature study. The result shows that: Freud’s theories regarding traumatic compulsion to repeat can be linked with LeDoux’s theory of "emotional memory". Freud’s theory of the death instinct as an explanation to the compulsion to repeat can be replaced by a modern neurobiological theory of "emotional memory". The part of the countertransference that is an emotion transferred from the patient to the analyst can happen with the assistance of mirror neurons through "embodied simulation". This suggests that the phenomenon of the analyst being able to experience the patients emotion in himself does not have to imply that projection or intersubjective pressure have played a part in it. To be able to include this phenomenon in the concepts of transference and countertransference these need to be broadened or revised. It is possible to link and develop Freud’s theory of the talking cure with Deacon’s theory about symbolic communication. The results clinical implications are: Understanding of the traumatic compulsion to repeat as an expression of "emotional memory" demands work with this as an expression of memory processes. Understanding of the transference of emotion in transference/countertransference as possible through reflexive simulation processes, implies that projection or interpersonal pressure should not be preconceived in an emotion transference situation. It also implies that the emotional activation in the analyst should not by necessity be seen as an activation of the analyst’s internal objects together with emotions towards these. Deacon’s theory of symbolic communication implies that the talking cure should be used with awareness of its negative tendencies, visual thinking should not necessarily be considered non-symbolic and focus should be put on multiple ways of communication in the clinical situation.

  • 40.
    Halldorsdottir, Kristin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hjälp att få?: 255 SIS-placerade ungdomars upplevelse av hjälp med familjeproblem2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Varje år placeras över 1000 ungdomar inom Statens Institutions Styrelse (SiS), varav ungefär hälften placeras för behandling. Studiens frågeställningar är: I vilken grad uppfattar behandlingsplacerade ungdomar inom SiS att de får hjälp med sina familjeproblem? Finns det synliga samband mellan ungdomarnas könstillhörighet eller etniska ursprung och deras skattade upplevelse av hjälp med familjeproblem under placeringstiden? För att besvara frågorna har kvantitativ arkivdata analyserats, material som vid in- och utskrivning av ungdomar samlats genom strukturerade ADAD-intervjuer (Adolescent Drug Abuse Diagnosis). Studien visar att ungdomarnas upplevelse av hjälp kan delas in i tre kategorier; ”över förväntan” 27%, ”motsvarar förväntan” 41%, ”mindre än förväntat”, 32%. Inskrivningsintervjuerna visar en signifikant skillnad (p<.05) att pojkarna i större grad ger uttryck för att inte behöva hjälp med familjeproblem, att flickorna i större grad önskar hjälp. Resultaten visar även en signifikant skillnad (p<.05), att utlandsfödda ungdomar i högre grad än svenskfödda uppger det vara viktigt att få hjälp med familjeproblem under placeringstiden. Vid utskrivning framträder ingen tydlig skillnad i nöjdhetsgrad avseende kön eller etnisk bakgrund. En diskrepans framträder mellan personals skattning av ungdomarnas hjälpbehov med familjeproblem vid inskrivning och ungdomarnas skattning av upplevd hjälp vid utskrivning. För 42% av ungdomarna skattade personal hjälpbehovet som ”litet” eller ”inget”, vid utskrivning skattade samma ungdomar att de fått ”ganska mycket” eller ”mycket” hjälp. För 10%, av ungdomarna skattade personal att de hade ”betydande” eller ”avsevärda” familjeproblem där hjälpinsatser var ”nödvändiga”. Vid utskrivning skattade ungdomarna graden av hjälp som ”liten” eller ”inte alls”.

  • 41.
    Hermann, Imor
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Identifikation, identitet & psykoterapi: En studie av några unga mäns erfarenhet av psykoterapi med manliga psykoterapeuter.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Specifik psykisk sårbarhet hos män och manlig identitetsproblematik har alltmer uppmärksammats när det gäller mäns psykiska ohälsa. I studien medverkade fem deltagare i åldrarna 21-27 år som alla hade gått i psykoterapi vid Stadsmissionen i Stockholms Mottagning för Unga Män, MUM. Frågeställning för studien har varit: Hur upplever unga vuxna män sin psykoterapi med en manlig psykoterapeut utifrån ett identitetsskapande perspektiv?

    Studien är en kvalitativ undersökning av unga manliga patienters erfarenhet och upplevelse av att gå i psykodynamisk terapi vid en könshomogen mottagning med enbart manlig personal. Några psykoanalytiska teoretiker som Freud, Chodorow och Benjamin utgör studiens teoretiska grund. Resultatet har kunnat påvisa teman av identifikation som en viktig del i terapiprocessen där den könshomogena terapimiljön upplevts som främjande för terapin och där terapeutens egen könstillhörighet upplevs ha haft betydelse. Det är emellertid osäkert om könstillhörigheten eller den egna terapeutiska stilen är den viktigaste specifika faktorn för en god terapeutisk relation.

  • 42.
    Herold, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Utmattningssyndrom - varför hände det mig?2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Vad är det som gör att människor i dagens samhälle pressar sig så hårt att de tillslut försätter sig i stress och utmattningssituationer?

    Syftet med studien är att undersöka vad det är som gör att vissa människor inte kan identifiera och/eller lyssna på egna varningssignaler, samt deras tankar om utmattningsdepressionens orsaker.

    Frågeställningarna är: Hur beskriver de människor som själva fått diagnosen utmattningsdepression sina egna tankar om orsakerna till stress och/eller utmattningssymptomen? Har de blivit hjälpta genom psykoterapi och i så fall vad har de uppfattat som det terapeutiskt verksamma?

    Studiens metod baseras på kvalitativa djupintervjuer med fem personer som själva fått diagnosen utmattningsdepression och som har gått eller fortfarande går i terapi.

    Resultatet visar att intervjupersonernas egna tankar om orsaker främst handlar om olika livskriser som de har varit med om. Upprepande påfrestande kriser har bidragit till extra sårbarhet för att senare utveckla stress och/eller utmattningssyndrom. Otrygg anknytning och dålig självkänsla framkom som bakomliggande orsaker till dessa kriser.

    Slutsatserna blir att otrygg anknytning i kombination med individuella kriser senare i livet kan vara en viktig orsak till stress- och/eller utmattningssyndrom. Brist på emotionell omsorg kan finnas i socialt välfungerade familjer. Individens utveckling av mentalisering och affektreglering påverkas av hög emotionell påfrestning under längre tid i barndomen.

  • 43.
    Huld, Lena
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    "Skammen i terapirummet": Om skam i psykodynamisk psykoterapi2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld. Arbetet har den kvalitativa intervjun som metod och intervjun har analyserats med hermeneutisk ansats. Resultatet visar på att skammen är svår att definiera i terapirummet då den är starkt känslomässigt negativ och döljs ofta genom olika strategier. Vägarna till skambefrielse inkluderar förståelse och acceptans. Några av slutsatserna som studien pekar på är vikten av att terapeuter är väl införstådda med vad skam innebär i deras egna liv för att kunna möta konfidenter med skamproblematik och att upplevelsen av att bli förstådd är en viktig del för att kunna anträda vägen mot skamlindring/skambefrielse. Vikten av att kyrkan kan välja att bidra med goda miljöer för att hantera skam både individuellt och kollektivt diskuteras i studien.

  • 44.
    Häckner Posse, Joséphine
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Studerandes identitetsutforskande i övergången mellan högskola och yrkesliv2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval sistaårsstuderande på högskolan upplever denna livsfas och sig själva utifrån fenomen som transition, identitetsprövande och vuxenblivande. Forskningsmetoden är kvalitativ och datainsamling gjordes genom semistrukturerade individuella intervjuer med sex studenter på olika ingenjörsprogram vid Kungliga tekniska högskolan. Insamlat datamaterial analyserades med Tematisk analys. Resultatet visar att studenterna upplever en påtaglig förändring i denna livsfas vilket för in dem i en period av såväl förhoppningar och tvivel kring framtiden. Livsfasen innebär också ett aktivt identitetsprövande kring potentiella framtida yrkesroller och rollen som vuxen. Dessa upplevelser presenteras i en deskriptiv del. Vid en djupare analys av upplevelserna framkommer att studenternas upplevelser är ambivalenta där sökandet kan beskrivas som dialektiska rörelser mellan motstridiga tankar och känslor. Detta beskrivs som tre ambivalenta teman; 1. Vilsenhet visavi tydlighet. 2.  Begränsad visavi fullkomnad yrkesidentitet samt 3. Ansvarsfullhet visavi kravlöshet. Resultaten diskuteras utifrån teorier om transition och vuxenblivande men tar främst fasta på såväl inre och yttre faktorer som är centrala i perioder av identitetsutforskande. Bland annat används Maricas identitetsstatusmodell som utgångspunkt där det konfliktfyllda i identitetsutveckling också lyfts fram. Studenternas ambivalens föreslås bland annat förstås utifrån fenomenet individuation med prövande mellan autonomi och närhet. Ett tema som ofta är centralt i identitetsutveckling, i synnerhet för unga vuxna.

  • 45.
    I. Andersen, Trude
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Kroppen i psykoterapi: hur verbala och kroppsliga interventioner kan förenas2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen behandlar hur man som psykoterapeut praktiskt kan använda sig av kroppen i terapirummet, som ett komplement till det språkliga i det terapeutiska arbetet. Syftet med studien är att ta reda på hur psykodynamiska psykoterapeuter som också är sjukgymnaster använder sig av sin yrkesbakgrund i terapisituationen. Den använda metoden är kvalitativ.  Fyra legitimerade psykoterapeuter med bakgrund som sjukgymnaster intervjuades och resultatet visar: De upplever kroppen som en tillgång. Den skapar möjligheter till kontakt med känslor som tidigare har varit svåra att både känna och verbalisera. Genom att jobba med kroppen skapas en här- och nu-upplevelse som man kan utforska och reflektera över. De tycker att de får mycket information från kroppen, information som det inte alltid är lätt att veta hur man skall förhålla sig till. Samtliga uttrycker också en respekt för kroppens uttryck som måste hanteras försiktig.

  • 46.
    Jarl-Åberg, Cecilia
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Fyra studerandes ideal och resurser på grundutbildningen i psykoterapi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Den här studien undersöker egna resurser och ideal som fyra studerande på den grundläggande utbildningen i psykoterapi vid Sankt Lukas utbildningsinstitut ger uttryck för. Vidare intresserar sig studien för hur de fyra studerandes uttryckta resurser och ideal överensstämmer med CER-modellen av Skovholt och Rønnestad. CER-modellen beskriver vad som gör en psykoterapeut framgångsrik, en så kallad master therapist. Undersökningsmaterialet består av åtta intervjuer som ingår i ett forskningsprojekt som är ett samarbete mellan Sankt Lukas utbildningsinstitut och Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet och som fokuserar på frågan: Vad händer med studenter under en psykoterapi- och psykoterapeututbildning? Materialet har bearbetats enligt en deskriptiv metod och har sedan prövats mot CER-modellens kriterier. Resultatet visar på flera uttryckta ideal och resurser som på ett påtagligt vis överensstämmer med kriterierna i CER-modellen. De ideal som tydligast framträder handlar om viljan att lära, att växa som människa, att bli medveten om den egna personen samt att kunna förhålla sig på ett realistiskt sätt till gränssättningar. Resultatet i denna studie visar på en samstämmighet både med tidigare forskning kring vad som anses vara verksamt i psykoterapi och visar på överensstämmelser med CER-modellen och kan med fördel användas av utbildningsinstitut för att aktivt arbeta med att definiera ideal och sammanhang för sina studerande också i syfte att bjuda in till en kritisk diskussion inom professionsgemenskapen om vad dess ideal rymmer och vad de förbiser.

  • 47.
    Jonsson, Yvonne
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att utveckla sin kompetens som psykoterapihandledare: en studie om förhållningssätt och synen på handledning hos handledare under utbildning2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    I denna undersökning är handledare under utbildning i fokus. Syftet är att se om det sker någon förändring under utbildningen och vad förändringen består av. Det är en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Materialet som använts är insamlat under två år av handledarkandidaterna i ett forskningsprojekt. Genom studier av hur handledarna förhöll sig till det narrativa materialet under en handledningstimme i början och slutet av utbildningen framträdde en bild som tydde på att handledarna förändrades. Bilden kompletterades med genomgång av intervjufrågor. I resultatet blev det tydligt att handledarna i sitt förhållningssätt och uppvisade individuella olikheter. De tydliga skillnaderna var att den ena blev mer aktiv och den andra mer tillbakahållen. Det framgår att handledarna kom in i utbildningen med erfarenhet som psykoterapeuter och med mycket erfarenhet av egen handledning. Det var också vad de lutade sig mot när de hämtade stoff till förebilder och rollmodeller som de försökte att efterlikna. Utbildningen hade inte den påverkan på handledarna att de efter genomgången utbildning kunde uppfattas som stöpta efter samma mall. Däremot antyder resultaten att faktorer som har med personlighet, bakgrund och kompetens att göra har avgörande betydelse för hur handledarstilen manifesteras i handledningssituationen.

  • 48.
    Josefin, Grände
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Behandlares upplevelser av arbete med sexuellt våld i parrelationer2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Forskning visar att sexuellt våld är särskilt svårt för både utsatta och behandlare att närma sig och de flesta får ingen professionell hjälp för sin utsatthet. Särskild brist på kunskap verkar prägla området sexuellt våld i parrelationer. Syftet med denna studie är att undersöka hur behandlares känslomässiga upplevelser i arbetet med sexuellt våld påverkar behandlingsarbetet med personer som har utsatts för eller utövat våld i parrelationer. Genom intervjuer med behandlare som arbetar specifikt med våld i nära relationer, och därmed kan antas möta många som både utsätts för och utövar sexuellt våld i parrelationer, kan studien bidra till att belysa en del av de utmaningar och svårigheter som arbetet med sexuellt våld kan föra med sig.

    Studien visar att sexuellt våld är ett område som kan väcka negativa känslor hos behandlarna. De som arbetar med utsatta talar något mer om psykisk smärta och vanmakt, medan ilska och skam framför allt nämns av de som arbetar med förövarna. Det sexuella materialet skapar en känsla av intimitet i behandlingsrummet som behandlarna ibland är oroliga för ska upplevas som invaderande av klienterna. Behandlarna talar om vikten av att kunna härbärgera klienternas svåra upplevelser, men det framgår också att det ibland är särskilt svårt att härbärgera sexuellt våld. Behandlarna upplever ibland en svår balansgång i arbetet med sexuellt våld, som bland annat handlar om att aktivt lyfta material som kan väcka skam och känslomässig smärta och samtidigt upprätthålla allians. Trots många berättelser om ett gott arbete med det sexuella våldet leder dessa utmaningar ibland till situationer när behandlarna mer eller mindre medvetet undviker att arbeta aktivt med det sexuella våldet. Behandlarna kan vilja skydda sig själva eller sina klienter från de negativa känslor och den kontrollförlust som samtal om sexuellt våld kan innebära. Det kan också handla om att skydda behandlingsrelationen från det potentiella hot som skam och sexualitet kan innebära. 

  • 49.
    Julin, Marie
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Autismspektrumtillstånds inverkan på livet i familjen: Föräldrar berättar2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Svårigheterna som förekommer vid autismspektrumtillstånd påverkar individer och familjer i stor omfattning. Denna studie fokuserar på att förstå hur föräldrar uppfattar sin situation och hur de beskriver familjens behov av stöd och hjälp.

    Frågeställningar: Hur upplever föräldrar att relationerna och livet i familjen påverkas när en individ i familjen har funktionsnedsättningar inom autismspektrum? Hur beskriver föräldrar familjens behov av stöd och hjälp?

    Metod: I arbetet har kvalitativ metod använts. I studien har åtta föräldrar intervjuats. Intervjuerna analyserades enligt tematisk analys.

    Resultat: Tre teman framkom i analysen: diagnos - en sorg och en lättnad, energikrävande vardag samt ett kämpande för rätt hjälp och stöd.

    Diskussion: Föräldrarna beskriver att diagnosen, även om det också finns en sorg, medverkat till att öka förståelsen för barnet och barnets beteende. Det framkommer att funktionsnedsättningarna tar energi och tid, att skapandet av ett vardagligt liv blir som en omfattande och tidskrävande arbetsuppgift. Föräldrarna rapporterar i intervjuerna att de får kämpa hårt för att barnet ska få rätt stöd och hjälp. 

  • 50.
    Jönsson, Bodil
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuten, ramen och rambrottet2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: De psykoterapeutiska ramarna, samt brott mot dessa ramar, är av central betydelse för psykodynamiska terapeuter.

    Syftet: med denna studie var att undersöka psykoterapeuters rambegrepp, dess mening, samt deras upplevelser av egna rambrott.

    Frågeställningar: Frågeställningarna var vilken ramen och dess mening var, samt hur psykoterapeuterna upplevde sina egna rambrott.

    Metod: I studien användes kvalitativ metod och fem psykodynamiska terapeuter intervjuades. Data analyserades med tematisk analys.

    Resultat: Resultatet visade att deltagarnas rambegrepp skiljde sig åt. Skillnaderna härleddes dels från olika teoribildningar för psykoterapi, dels efter egna ställningstaganden. Vidare tillämpades något olika ramar för olika patienter.  Även psykoterapeuternas upplevelser av egna i studien redovisade rambrott uppvisade olikheter så som oro, skam, känsla av misslyckande och tillfredsställelse.

    Diskussion: Ramar samt avsteg från dessa intog en komplex roll i terapeuternas arbete. Ramar utformades av terapeuterna själva på grundval av terapeutisk inriktning. Brott mot dem kunde ske planerat eller spontant, orsakade sammansatta känsloreaktioner och kunde ge ett bättre eller sämre utfall för patienten.

123 1 - 50 av 104
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf