Change search
Refine search result
1 - 36 of 36
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Alexandersson, Pär
    Ersta Sköndal Bräcke University College, The Institute for Organisational and Worklife Ethics.
    Socialtjänstens värdegrunder: Etik i förarbeten och lagar om fattigvård,socialvård och socialtjänst2018Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den svenska fattigvårdens, socialvårdens och socialtjänstens ”värdehistoria” handlar omhur mellanmänskliga värden, med religiösa och existentiella dimensioner, har använtsför att bygga upp, förvalta och utveckla offentliga lösningar. Etiska frågor har berörts påolika nivåer. Officiella texter om fattigvården, socialvården och socialtjänsten har främstavsett värden på samhällsnivån och medborgarnivån. Den professionella nivån har sällanberörts direkt.Sammantaget har socialtjänstens människosyn byggt på värden som gäller den enskildesindividualitet, möjligheter och behov med ett starkt underliggande fokus på individuelltoberoende. I dag finns det dock tecken på skillnader i värden mellan olika grupper,såsom rättigheter för barn och människor med funktionsnedsättningar och en mer traditionelltetisk värdegrund för äldreomsorgen.Trots att värdefrågor varit grundläggande och ofrånkomliga i officiella texter omfattigvård, socialvård och socialtjänst, är det ovanligt att analyser, reflektioner och ställningstagandeni lagarnas förarbeten direkt beskrivs som etiska. Det gäller både i äldre tidoch under de senaste decennierna. En gemenskapsmoral med rötter i akademisk filosofihar dock varit viktig för utformningen av de övergripande målen i socialtjänstlagens,SoLs, portalparagraf. I socialtjänstens samlade värdeuppsättning förenas en outtaladkonsekvensetik med drag av en kvalitativ utilitarism och spår av en äldre pliktetik.Det finns en risk för att etik används på ett mer retoriskt än analytiskt sätt i förarbeten.Det vilar därför ett stort ansvar på statens företrädare att visa omsorg om de värdensom genom lagar, förarbeten och andra texter förs vidare mellan olika nivåer inomsocialtjänstområdet.

  • 2.
    Bergmark, Anders
    et al.
    Stockholms universitet.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Jonsson, Britt
    Modig, Cecilia
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences, The Institute for Research on Conditions, Organisation and Outcomes of Social Work.
    Vinterhed, Kerstin
    Att förstå socialt arbete: om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Bengt Börjeson (1932-2012) var under nära ett halvt sekel en av de tongivande aktörerna på det sociala området i Sverige. Han stod för en radikal samhälls- och människosyn och en progressiv socialvård, för människornas skull.

    Den 8 november 2014 hölls ett seminarium i Stockholm med rubriken ”Att förstå socialt arbete. Ett seminarium om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör”. I seminariet medverkade en rad medarbetare till Bengt Börjeson, på olika sätt verksamma inom det sociala fältet, både tidigare och idag. Bidragen i den här rapporten bygger på ett urval av anförandena vid seminariet.

  • 3.
    Brytting, Tomas
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Linderyd, Andreas
    Ersta Sköndal University College, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Etik för ekonomer: en kartläggning av etikutbildningen vid svenska högskolor och universitet2010Report (Other academic)
  • 4.
    Börjeson, Bengt
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Denvall, Verner
    Heule, Cecilia
    Kristiansen, Arne
    Vi och dom: om att ifrågasätta en gränssättning2009Report (Other academic)
  • 5.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    Föreningen för forskning i socialt arbete, FORSA, 1984-2014: vad som åstadkommits under de första 30 åren och om vilka uppgifter vi idag står inför2015In: Att förstå socialt arbete: om Bengt Börjeson som forskare, praktiker och debattör / [ed] Anders Bergmark, Martin Börjeson, Britt Jonsson, Cecilia Modig, Lars Oscarsson, Kerstin Vinterhed, Stockholm: Ersta Sköndal högskola , 2015, p. 35-41Chapter in book (Other academic)
  • 6.
    Börjeson, Martin
    Linköpings universitet.
    ”Nästa steg i utvecklingen av det sociala arbetets profession måste innebära att man tar socialarbetaren som kunskapssökare i anspråk”: en kommenterad bibliografi över Bengt Börjeson åren 1958 – 20122013Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Föreliggande bibliografi är en kronologisk sammanställning av publicerade texter, författade av Bengt Börjeson under åren 1958 fram till hans död 2012. Den omfattar fler än 130 texter; merparten olika former av vetenskapliga arbeten (monografier, kapitel i antologier samt forskningsrapporter och uppsatser), en mindre del artiklar som publicerats i olika tidningar/tidskrifter. Därutöver redovisas två skönlitterära texter.

  • 7.
    Carlander (Goliath), Ida
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Bergdahl, Elisabeth
    Ersta Sköndal University College, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Dwyer, Lise-Lotte
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences. Ersta Sköndal University College, Enheten för forskning i palliativ vård.
    Värdighet och döende2009Report (Other academic)
  • 8.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences.
    Nätbaserat stöd för att minska sin alkoholkonsumtion: Användarnas uppfattningar om Alkoholhjälpen2019Report (Other academic)
  • 9.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Redo att återgå till livet.: Aktivt kamratstöd till unga vuxna i psykiatrisk slutenvård2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Aktivt kamratstöd som metod för återhämtning från psykisk sjukdom (Kamratstödsprojektet) som Ersta Sköndal högskola har genomfört på uppdrag av Fountain House i Stockholm. Studien är finansierad av Fountain House. Den är genomförd av doktorand Veronica Ekström och docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

     

    Studiens syfte har varit att skapa förståelse för hur verksamheten i Kamratstödsprojektet kan bidra till den enskildes återhämtningsprocess och hur samverkan mellan en ideell organisation som Fountain House och en av landstingets psykiatriska vårdmottagningar fungerar.

     

    Studien visar att unga vuxna med psykisk ohälsa inte är en homogen grupp och inte heller deltagarna i Kamratstödsprojektet är det. De har haft olika mycket kontakt med kamratstödjarna och i varierande grad deltagit i den arbetsinriktade dagen på Fountain House och i de sociala aktiviteterna. Verksamheten i Kamratstödsprojektet förefaller ha bestått av tre olika typer av verksamhet: a) individuella stödjande samtal/möten/information om verksamheter och rättigheter, b) social gruppverksamhet inom ramen för projektet och c) integrering i Fountain House arbetsinriktade dag.

     

    Studien visar också att trots att det har funnits organisatoriska svårigheter i och runt om projektet så har verksamheten fortlöpt och vid projekttidens slut är psykiatrin och Fountain House överens om att fortsätta att bygga vidare på det samarbete som har upparbetats.

     

    Titeln på rapporten – Redo att återgå till livet – är hämtad från en av intervjuerna med deltagare i projektet. Han beskriver sitt liv före och efter sin psykos och sin väg tillbaka till arbete och studier, eller som han själv beskriver det: till livet.

  • 10.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Relationsvåldscentum ur ett brottsutredande perspektiv: Om betydelse av stöd till våldsutsatta kvinnor i samband med polisens brottsutredande arbete2012Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Syftet med den här studien har varit att undersöka den typ av stöd som erbjuds på Relationsvåldscentrum och vilken betydelse detta stöd har i det brottsutredande arbetet. I rapporten analyseras samtliga inkomna polisanmälningar om grov kvinnofridskränkning under 2009 i Västerorts polismästardistrikt, där Relationsvåldscentrum finns.

     

    Relationsvåldscentrum är en verksamhet som bedrivs i samverkan mellan socialtjänsten och polismyndigheten vid Västerorts polismästardistrikt. En av Relationsvåldscentrums huvudsakliga uppgifter är att stötta kvinnor så att de orkar och vågar medverka i polisutredningarna. Studien som redovisas i den här rapporten visar att stöd från Relationsvåldscentrum inte har någon påverkan på hur deras inställning till polisutredningen beskrivs i akterna. De framstår som i lika hög grad tveksamma som kvinnor som inte har stöd från Relationsvåldscentrum. Men som den här studien också visar, är ”medverkan” i polisutredningen svår att fånga genom att studera förundersökningsmaterialet. En kvinna som ena dagen bestämt säger att hon inte vill medverka kan ändå komma på ett förhör ett par veckor senare. Många kvinnor framstår som ambivalenta, snarare än ensidigt positivt eller negativt inställda.

     

    De flesta polisanmälningarna, 70 procent, läggs ned och den vanligaste motiveringen är att brott inte kan styrkas. I knappt 30 procent väcks åtal. De faktorer som i störst utsträckning ökar sannolikheten för att åtal ska väckas är att det har hörts vittnen som stödjer kvinnans berättelse, att det finns dokumenterade skador, att mannen också är misstänkt för andra brott samt att han erkänner. Kvinnans medverkan, barnförhör och tidigare anmälningar om våld i nära relation ökar också sannolikheten för åtal. Ett av målen för Relationsvåldscentrum är att åtalsfrekvensen ska öka när kvinnan får stöd. Den här studien ger också stöd för det. Åtal väcks oftare i de ärenden där kvinnor har stöd från Relationsvåldscentrum, jämfört med ärenden där kvinnan inte har stöd.

  • 11.
    Ekström, Veronica
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Stöd till våldsutsatta kvinnor under rättsprocessen: en undersökning av Relationsvåldscentrums betydelse för de samverkande myndigheterna2011Report (Other academic)
    Abstract [en]

    Relationsvåldscentrum (RVC) is a support center for physically and mentally abused persons and who have made a complaint to the police regarding domestic violence. The target group mainly is women who experienced domestic violence, but also men who experienced domestic violence from another man. Persons who are subject to honor related violence is also included. The project is a collaboration between Social Services, Police and Prosecutors in Västerort, Stockholm.

    In this paper, the significance RVC has had on the abused women and the collaborating authorities has been investigated. The aim has been to deepen the understanding by using an organization theoretical perspective. The project has been analyzed with the help of theoretical concepts from New institutionalism in organizational theory in particular. The focus for the analysis has been three concepts: inhibiting/promoting factors for collaboration, coherence/conflict between the actors and legitimacy. Several data collections have been made over three years. Six women were interviewed regarding their experiences of RVC. A questionnaire was distributed among the visitors at RVC. Personnel of the collaborating authorities have also answered a questionnaire and some have participated in focus group interviews. Managers and representatives of the authorities have been interviewed individually. The empirical data has been used for descriptive analysis of RVC and the significance RVC has had for the abused women and for the public authorities. The analysis has been done in an organization theoretical framework. It has been possible to identify a number of legitimacy-building factors that probably contributed to why the RVC is perceived as a successful project. The study has shown that RVC is a collaborative project with collaboration in two levels: operational and strategic. Three main themes, as to why the authorities want to collaborate have been identified: improved performance, communication/focus on issues and to improve contact and understanding of each other's professional roles.

  • 12.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Ett halleluja-moment?: en empirisk studie av förväntningar inför Fryshusandans spridning på tre orter2009Report (Other academic)
  • 13.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Från utopi till praktisk handling: en studie av reparativ rättvisa i arbetet med hemlösa på Bostället2009Report (Other academic)
  • 14.
    Engel, Charlotte
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Hemlöshet - många ansikten mångas ansvar?: en uppföljande studie av ansökningar om utvecklingsmedel för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden2009Report (Other academic)
  • 15.
    Engel, Charlotte
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Mer av värde?: konsulenternas betydelse för det frivilliga arbetet inom Svenska Röda korset2009Report (Other academic)
  • 16.
    Essen, Johan von
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Svedberg, Lars
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Folk i rörelse: medborgerligt engagemang 1992-20142015Report (Other academic)
  • 17. Gullberg, Eva
    et al.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Waltersson, Kent
    Ungdomar, civilsamhälle och stat: en undersökning om historiska relationer och en studie av samtida teorier om främjande ungdomsarbete2009Report (Other academic)
  • 18.
    Ingemarson, Maria
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Holmdahl, Johan
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    I lugn och oro: en brukarstudie över Erstabacken, ett medicinsktboende för svårt sjuka hemlösa2010Report (Other academic)
  • 19.
    Karlsson, Magnus
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Carrigan, Anna
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Malmberg, Sara
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences, The Institute for Civil Society Research.
    Stiernström, Arvid
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Stadens fattiga: En rapport om Sveriges Stadsmissioner och fattigdom2015Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten är ett resultat av ett forskningsprojekt som har gjorts av forskare vid Ersta Sköndal högskola i samarbete med och i huvudsak finansierat av Sveriges stadsmissioner. Arbetet i projektet har kretsat kring företeelsen fattigdom: hur den beskrivs i forskningen, hur företrädare för Sveriges stadsmissioner ser på den och vad dessa stadsmissioner gör för att möta den. En utgångspunkt i projektet har varit att det finns fattiga i Sverige – något som inte alla självklart håller med om. Därför har det varit nödvändigt att ge sig in i den täta djungel av definitioner som finns av begreppet – för att i någon utsträckning kunna formulera vad som faktiskt studeras. Denna resa skildras i rapporten, men redan inledningsvis finns det anledning att säga något om våra slutsatser från studien – vilka också är grunden för den här presentationen. En annan utgångspunkt har varit att de svenska stadsmissionerna i större utsträckning än de allra flesta andra svenska organisationer – offentliga, privata eller frivilliga – möter de personer i samhället som är mest utsatta. De har stor erfarenhet och trovärdighet på området. 

    Det blir tydligt att det i huvudsak finns tre sätt på vilka fattigdom kan betraktas: det kan handla om att i absolut mening sakna nödvändiga resurser (att svälta och frysa) eller att vara sämre bemedlad än andra i sin omgivning och att därigenom hamna i ett utanförskap. Fattigdom kan också handla om någon kombination eller variant på dessa två teman. Troligen är de olika sätten att närma sig fattigdom mer eller mindre relevanta beroende på i vilket sammanhang man befinner sig: i stora delar västvärlden handlar fattigdom om omfattande ojämlikhet snarare än om hot mot livet. Därmed blir också sätten att möta fattigdom olika – inte minst när det gäller insatser från den typ av frivilliga organisationer som diskuteras i denna text. Handlar insatser mot fattigdom om akuta, livsuppehållande åtgärder, försök till strukturell social förändring eller om att ge den enskilde stöd att förändra sin livssituation? 

    Det finns alltså en koppling mellan förekomst och förståelse av fattigdom å ena sidan, och val av insatser å andra sidan. Det är också denna koppling som står i fokus för föreliggande text: vilken fattigdom möter de svenska stadsmissionerna, hur tolkar de den, och vad gör de åt den? Rapporten inleds med en kort presentation av stadsmissionerna och en sammanställning av kunskap kring fattigdom (med visst fokus på frivilliga organisationers betydelse) utifrån svensk och internationell forskning. Därefter presenteras resultaten från en empirisk studie av de svenska stadsmissionerna, där ledande representanter från hela Sverige fått möjlighet att diskutera vilken fattigdom man möter, och hur man möter den. I denna del ges beskrivningar av enskilda verksamheter som de svenska stadsmissionerna bedriver, och som i många fall utgör plattformar för arbetet mot fattigdom, samt en redogörelse för stadsmissionernas egna försök att uppskatta storleken på den fattigdom de möter. Slutligen följer en diskussion som grundar sig i de erfarenheter som vunnits genom studien.

  • 20.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Högskolebaserad ledarskapsutbildning för ideell sektor: utvärdering av Agera2011Report (Other academic)
  • 21.
    Kindel, Cathrin
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Work.
    Balans i livet: en utvärdering av ett projekt som bedrivits som gruppverksamhet inom Farsta stadsdelsförvaltning2009Report (Other academic)
  • 22.
    Oscarsson, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Bränne Bennwik, Ingri-Hanne
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    SMARTs kontraktsmetod: Vetenskapligt stöd och evidensbaserad praktik2015Report (Other academic)
  • 23.
    Sandén, Annika
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Stiftelsen Kronprinsessan Margaretas minnesfond: 90 år av stöd till frivillig social hjälpverksamhet2009Report (Other academic)
  • 24.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Ideologi och ideella organisationer: en förstudie av ideologibegreppet i svensk forskning och praktik2009Report (Other academic)
  • 25.
    Segnestam Larsson, Ola
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Vem uppfann ideologin?: Jakten på uppkomsten till och anspråken på föreställningen om ideologiers betydelse för ideella organisationer.2010Report (Other academic)
  • 26.
    Silfverberg, Gunilla
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete2009Report (Other academic)
  • 27.
    Silfverberg, Gunilla
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Health Care Sciences.
    Tillberg, Pia
    Ridterapi - fakta och framtid2011Report (Other academic)
  • 28. Svedberg, Gunnel
    Hugo Lindblads förlorade drömmar: om en patient i vetenskapens tjänst2014Report (Other academic)
  • 29.
    Svedberg, Lars
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Essen, Johan von
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Jegermalm, Magnus
    Ersta Sköndal University College, Institute for Civil Society Studies.
    Svenskarnas engagemang är större än någonsin: insatser i och utanför föreningslivet2010Report (Other academic)
  • 30.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Robyn, Malin
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Skarpnäckslyftet: Områdesbaserat socialt arbete för ökad trygghet2016Report (Other academic)
  • 31.
    Vainik, Anne-Lie
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Robyn, Malin
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Skarpnäckslyftet: ”Såna här levnadsgrejer, jobb, boende… bra grejer”2014Report (Other academic)
    Abstract [sv]

    Den här rapporten innehåller en studie av projektet Skarpnäckslyftet som handlar om samverkan mellan socialtjänts, polis, skola, bostadsföretag och frivillligorganisationer med fokus på barn och unga i stadsdelen.  Rapporten genomförts på uppdrag av Skarpnäcks stadsdelsförvaltning och och Stockholms stads Utvecklingsenhet vilka även finansierat studien.  Den är genomförd av doktorand Anne-Lie Vainik, forskningsassistenten Filip Wollter och forskningsassistent Malin Robyn.  Docent Magnus Karlsson har varit vetenskaplig handledare.

  • 32.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences, Avdelningen för forskning om det civila samhället.
    Det folkliga givandet: om gåvor till välgörande ändamål i Sverige2015Report (Other academic)
  • 33.
    Vamstad, Johan
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Fördelar och nackdelar med att inkorporera barnkonventionen: En jämförande studie av internationella erfarenheter2016Report (Other academic)
  • 34.
    Wollter, Filip
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Den förlorade välfärdens språk: En undersökning av processer och motiv bakom de senaste decenniernas förändrade benämningar av socialt utsatta2014Report (Other academic)
    Abstract [en]

    This study examines the causes behind the linguistic changes in the field of social vulnerability that in a Western European context has occurred the past three decades. The background of the study is the development where concepts as poverty, marginalization and underclass has declined in use while politicians and scientists today rather speaks in terms of social exclusion, advanced marginality and the Swedish term “utanförskap”. The research aim is justified by the fact that these concepts are used in social policy and thus has direct consequences for those described. The study resulted in three explanatory models on why the language around social vulnerability has changed; (1) Structural changes in society are creating new forms of social vulnerability, (2) New social theories and traditions of thought creates new perspectives on social vulnerability and (3) New concepts introduced by political intentions. Changes in material conditions and structures in combination with new social theories, in the transition between a modern and a postmodern perspective, created new concepts that came to be represented by politicians in Western Europe and North America. The meaning of the concepts has changed from describing people included in society, the majority of poor workers, to describing excluded minorities, excised from their civil rights. The linguistic changes has also meant a shift from one-dimensional to multidimensional terms, from a vertically illustrated the vulnerability to a horizontal one and to a greater focus on the process of vulnerability.

  • 35.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Kassman, Anders
    Ersta Sköndal University College, Department of Social Sciences.
    Skarpnäckslyftet2015Report (Other academic)
  • 36.
    Wollter, Filip
    et al.
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences, The Institute for Research on Conditions, Organisation and Outcomes of Social Work.
    Oscarsson, Lars
    Ersta Sköndal Bräcke University College, Department of Social Sciences, The Institute for Research on Conditions, Organisation and Outcomes of Social Work.
    Utvärdering av sociala insatsgrupper i Stockholms län: Botkyrka, Stockholm och Södertälje2018Report (Other academic)
1 - 36 of 36
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf