Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
123456 1 - 50 av 282
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aafjes-van Doorn, Katie
    et al.
    Adelphi University, USA.
    Lilliengren, Peter
    Stockholm University.
    Cooper, Angela
    Dalhousie University, Canada.
    Macdonald, James
    Headington Psychotherapy, England.
    Falkenström, Fredrik
    Uppsala University.
    Patients Affective Processes Within Initial Experiential Dynamic Therapy Sessions2017Ingår i: Psychotherapy, ISSN 0033-3204, E-ISSN 1939-1536, Vol. 54, nr 2, s. 175-183Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Research has indicated that patients in-session experience of previously avoided affects may be important for effective psychotherapy. The aim of this study was to investigate patients in-session levels of affect experiencing in relation to their corresponding levels of insight, motivation, and inhibitory affects in initial Experiential Dynamic Therapy (EDT) sessions. Four hundred sixty-six 10-min video segments from 31 initial sessions were rated using the Achievement of Therapeutic Objectives Scale. A series of multilevel growth models, controlling for between-therapist variability, were estimated to predict patients adaptive affect experiencing (Activating Affects) across session segments. In line with our expectations, higher within-person levels of Insight and Motivation related to higher levels of Activating Affects per segment. Contrary to expectations, however, lower levels of Inhibition were not associated with higher levels of Activating Affects. Further, using a time-lagged model, we did not find that the levels of Insight, Motivation, or Inhibition during one session segment predicted Activating Affects in the next, possibly indicating that 10-min segments may be suboptimal for testing temporal relationships in affective processes. Our results suggest that, to intensify patients immediate affect experiencing in initial EDT sessions, therapists should focus on increasing insight into defensive patterns and, in particular, motivation to give them up. Future research should examine the impact of specific inhibitory affects more closely, as well as between-therapist variability in patients in-session adaptive affect experiencing.

  • 2.
    Abarzúa Gonzalez, Roberto
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Motivationsfaktorer för förändring av våldsbeteende: Tre män berättar om sin motivationsprocess före, under och i slutet av behandlingen2010Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna studie var att genom intervjuer beskriva olika betingelser som motiverar män att söka hjälp för sitt våldsutövande i nära relationer samt beskriva olika betingelser som är avgörande för om man fullföljer den planerade behandlingen eller inte. Den tredje frågeställning var om de här beskrivningarna kunde ge idéer om vilka behandlingsinslag som bidrar till att män fullföljer behandlingen som syftar till att man slutar använda våld. Tre män intervjuades tre gånger under sin behandling, det vill säga i början, i mitten och i slutet av behandlingen. Intervjuerna genomfördes under sammanlagt sex månader. Intervjuerna följde en intervjuguide och var halvstrukturerade.

    Gemensamt för alla tre män som är avgörande för att de söker hjälp och fullföljer sin behandling är när de upplevde att deras våldshandlingar fick allvarliga konsekvenser både för sig själva och för sin omgivning.

    En annan avgörande motiverande faktor för dessa män var att de upplevde att gruppledarna för behandlingsgruppen gav utrymme för allas berättelser. Männen uttrycker att de får ett utrymme för att själva reflektera över den situation som de befinner sig i utan en alltför styrande, kontrollerande attityd från gruppledarna. Detta förhållningssätt från gruppledarna verkar stärka männens motivation till att fortsätta behandlingen och därmed göra förändringen möjligt.

     Mötet med de andra deltagarna är en central motivationsfaktor för att genomföra behandlingen. Känslan att man inte är ensam, att man delar med sig av sina egna erfarenheter, att man känner igen sig, att se värre konsekvenser för andra deltagare är viktiga faktorer i förändringsarbetet.

    Motivationen verkar vara motorn eller drivkraften i själva förändringsarbetet. Denna undersökning pekar i riktning att motivationen verkligen är en dynamisk och föränderlig process som påverkas av många olika komponenter, inte minst i relation till andra människor.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 3.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    On Paolo Migone's "What Does Brief Mean?"2014Ingår i: Journal of the American Psychoanalytic Association, ISSN 0003-0651, E-ISSN 1941-2460, Vol. 62, nr 5, s. NP18-NP22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 4.
    Abbass, Allan
    et al.
    Dalhousie University, Canada.
    Town, Joel
    Dalhousie University, Canada.
    Ogrodniczuk, John
    University of British Columbia, Canada.
    Joffres, Michel
    Simon Fraser University, Canada.
    Lilliengren, Peter
    Stockholms universitet.
    Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy Trial Therapy: Effectiveness and Role of Unlocking the Unconscious2017Ingår i: Journal of Nervous and Mental Disease, ISSN 0022-3018, E-ISSN 1539-736X, Vol. 205, nr 6, s. 453-457Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study examined the effects of trial therapy interviews using intensive short-term dynamic psychotherapy with 500 mixed sample, tertiary center patients. Furthermore, we investigated whether the effect of trial therapy was larger for patients who had a major unlocking of the unconscious during the interview compared with those who did not. Outcome measures were the Brief Symptom Inventory (BSI) and the Inventory of Interpersonal Problems (IIP), measured at baseline and at 1-month follow-up. Significant outcome effects were observed for both the BSI and the IIP with small to moderate preeffect/posteffect sizes, Cohen's d = 0.52 and 0.23, respectively. Treatment effects were greater in patientswho had a major unlocking of the unconscious comparedwith thosewho did not. The trial therapy interview appears to be beneficial, and its effects may relate to certain therapeutic processes. Further controlled research is warranted.

  • 5.
    Alissavakis, Gricel
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Erfarenheter av ABFT2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Sammanfattning

    Inledning: Den psykiska ohälsan och suicid hos ungdomar mellan 15-24 år har ökat i Sverige. Att undersöka metoder som kan bidra i arbetet mot psykisk ohälsa känns angeläget, detta när traditionella metoder inte alltid är tillräckliga för att behandla psykisk ohälsa hos ungdomar. Anknytningsbaserad familjeterapi, ABFT används idag för behandling av depression, ångest och suicidal problematik hos unga inom Barn och ungdomspsykiatrin (BUP), inom socialtjänstens behandling för ungdomar samt inom vissa statliga institutioner för unga (SIS).

    Frågeställning: Vilka olika erfarenheter finns av ABFT behandling hos psykoterapeuter, patienter och föräldrar ?

    Metod: semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra psykoterapeuter, två patienter och två föräldrar. Kvalitativ metod har använts och insamlad data har analyserats med tematisk analys med induktiv ansats.

    Resultat : Resultatet knyts till fem teman ; Anknytning, kommunikation, relation, affekter och förändring. Psykoterapeuterna ser återanknytningsarbetet som nödvändig för att återupprätta dialog och kommunikation mellan förälder och ungdom. Detta förbättrar på sikt relationen och anknytningen, men även det psykiska måendet hos ungdomarna enligt psykoterapeuterna. Ungdomarnas erfarenhet är att de blev mer förstådda och hörda av sina föräldrar. Dialogen återupptogs och känslor kunde uttryckas till den det gällde. När behov och känslor togs emot av förälder ökade tilliten till föräldern, relationen förbättrades och föräldern kunde ses som en resurs. Föräldrars erfarenheter är att de fick andra sätt för att kommunicera, stödja och möta sin ungdom på.

    Diskussion: Visar att återanknytning och relationell omformulering av problem görs i ABFT behandling. De relationella problemen är följder av tidigare anknytningsskador. Återupprättad dialog möjliggör återanknytning vilket förbättrar relationen. Utvidgning av ungdomens och förälderns kapacitet till känslomässig bearbetning är förutsättning för förändring. Uttryckandet av känslor förknippade med anknytningskadan verkar läkande för ungdomen samt förbättrar relation och anknytning till förälder. Förändring sker när ungdom får sätta ord på och dela svåra känslor med föräldern. Att bli mottagen i sina känslor skapar en förändring i de inre arbetsmodellerna hos ungdom och förälder. Förändringar sker i interaktionen mellan föräldrar och ungdom vilket gör att de inre arbetsmodellerna av sig själv och annan kan omprövas.

    Nyckelord: Anknytningsbaserad familjeterapi, anknytning, relationer, kommunikation, affekter och förändring

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 6.
    Almlöf, Johanna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters erfarenheter av arbete med relationen i terapirummet2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den intersubjektiva relation som uppstår i terapirummet har beskrivits som en faktor för förändring. Terapeut och patient befinner sig i en relation där samspelet påverkar dem båda och skapar ny förståelse - för dem båda. Syftet var att undersöka psykodynamiska psykoterapeuters erfarenheter av att samtala med patienter om terapirelationen utifrån ett här-och-nu-perspektiv.

    Frågeställningar: Hur ser psykoterapeuters erfarenheter av samtal om relationen i terapirummet ut?

     Vilka aspekter beskrivs som betydelsefulla för psykoterapeuter då patient - terapeutrelationen fokuseras?

    Metod: Semistrukturerade intervjuer med fem psykoterapeuter. Vid analysen användes tematisk metod.

    Resultat: Att vara i relation med patienter innebar erfarenheter av att visa sig, hitta sin stil samt klä relationen i ord. Samtalet om den ömsesidiga relationen beskrevs som en utmaning. Att hitta en rytm tillsammans med patienten och att växla mellan positionerna deltagande och observerande terapeut framhölls som viktigt. Det relationella samspelet gav upphov till unika möten och en förundran över både människans och samspelets komplexitet.

    Diskussion: Det fanns en vilja att dela med sig av sig själv, samtidigt som svårigheter uppstod. Möjligheterna med relationellt arbete övervägde riskerna, men det beskrevs som krävande. Professionell och relationell trovärdighet framkom som betydelsefulla aspekter för deltagarna då patient - terapeutrelationen fokuserades.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Almén, Donald
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Subjektets möjligheter: - En undersökning i den lacanska psykoanalysen.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 8.
    Alsterlind-Waegle, Robert
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att lyssna med Jämnt svävande uppmärksamhet: En studie om hur psykoterapeuter lyssnar med utgångspunkt i Freuds begrepp2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Sigmund Freud omnämner 1912 för första gången i publicerad form det psykoanalytiska lyssnandets princip med begreppet Jämnt svävande uppmärksamhet (JSU) (1912/2002). Begreppet har frekvent refererats till i publikationer om psykoanalys och psykoterapi sedan Freud myntade det. 

    Syfte: Syftet med föreliggande studie är att ge innebörd åt och förstå mer om Freuds begrepp och hur psykodynamiska psykoterapeuter med utgångspunkt i Freuds grundregel lyssnar kliniskt idag. 

    Metod: Genom intervjuer med fem psykoterapeuter söks begreppets kliniska relevans och tillämpbarhet. Intervjuerna analyseras enligt en kombinerad deduktiv och induktiv Tematisk analys. 

    Resultat: Resultatet visar att jämnt svävande uppmärksamt lyssnande utgörs av en historiserande positionering i förhållande till berättelsen. Lyssnande som läsning utgörs av uppmärksamhet efter semantiska och vokaliserande aspekter av mänskliga erfarenheter bortom språk och begrepp. Lyssnandet i samtalets form karaktäriseras av med-lyssnande. 

    Diskussion: Analysen visar terapeuternas uppfattning av tillämpbarheten av JSU med hänsyn till begreppets referensvärde. Terapeuternas förståelse av och syn på dess kliniska relevans diskuteras utifrån tillgängliga forskningsresultat från studier av empatisk förståelse och kliniskt lyssnande inom psykoterapi. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 9.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Bergsten, Katja Lindert
    Uppsala universitet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Norbäck, Kajsa
    Uppsala universitet.
    Rask, Karin
    Uppsala universitet.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    The effectiveness of smartphone compassion training on stress among Swedish university students: A pilot randomized trial2020Ingår i: Journal of Clinical Psychology, ISSN 0021-9762, E-ISSN 1097-4679, Vol. 77, nr 4, s. 927-945Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    OBJECTIVE: To investigate the effects of a 6-week smartphone compassion training intervention on mental health.

    METHOD: Fifty-seven Swedish university students (mean age = 25, SD = 5) reporting high levels of stress were randomized to compassion training (n = 23), mindfulness (n = 19), or waitlist (n = 15).

    RESULT: Multilevel models indicated that both compassion and mindfulness training increased self-compassion compared to the waitlist, while only compassion significantly reduced stress. Between-group effect sizes for compassion compared to waitlist were large for both self-compassion (d = 1.61) and stress (d = 0.94). Compassion and mindfulness did not differ significantly, but effect sizes were in favor of compassion. Secondary outcomes indicated positive effects on emotional awareness, while no effect was found for global psychological distress.

    CONCLUSIONS: Our results suggest that compassion training via a smartphone application can improve self-compassion and reduce stress among university students. Future studies in larger clinical samples are warranted.

  • 10.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Mellner, Christin
    Stockholms universitet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Bergsten, Katja Lindert
    Uppsala universitet.
    Stenström, Emma
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    Cultivating Compassion and Reducing Stress and Mental Ill-Health in Employees: A Randomized Controlled Study2021Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 12, artikel-id 748140Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Stress and mental ill-health carry considerable costs for both individuals and organizations. Although interventions targeting compassion and self-compassion have been shown to reduce stress and benefit mental health, related research in organizational settings is limited. We investigated the effects of a 6-week psychological intervention utilizing compassion training on stress, mental health, and self-compassion. Forty-nine employees of two organizations were randomly assigned to either the intervention (n = 25) or a physical exercise control condition (n = 24). Multilevel growth models showed that stress (p = 0.04) and mental ill-health (p = 0.02) decreased over 3 months in both groups (pre-intervention to follow-up: Cohen's d = -0.46 and d = 0.33, respectively), while self-compassion only increased in the intervention group (p = 0.03, between group d = 0.53). There were no significant effects on life satisfaction in any of the groups (p > 0.53). The findings show promising results regarding the ability of compassion training within organizations to decrease stress and mental ill-health and increase self-compassion.

  • 11.
    Andersson, Christina
    et al.
    Karolinska institutet.
    Stenfors, Cecilia U. D.
    Stockholms universitet; Karolinska institutet.
    Lilliengren, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Einhorn, Stefan
    Karolinska institutet.
    Osika, Walter
    Karolinska institutet.
    Benevolence - Associations With Stress, Mental Health, and Self-Compassion at the Workplace2021Ingår i: Frontiers in Psychology, E-ISSN 1664-1078, Vol. 12, artikel-id 568625Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Objective: Benevolence is an emerging concept in motivation theory and research as well as in on pro-social behavior, which has stimulated increasing interest in studying factors that impair or facilitate benevolence and effects thereof. This exploratory study examines the associations between benevolence, stress, mental health, self-compassion, and satisfaction with life in two workplace samples.

    Methods: In the first study n = 522 (38% = female, median age = 42) participants answered questionnaires regarding self-reported stress symptoms (i.e., emotional exhaustion), depressive symptoms and benevolence. In the second study n = 49 (female = 96%) participants answered questionnaires regarding perceived stress, self-compassion, anxiety, depression symptoms, and benevolence.

    Results: In study 1, measures of emotional exhaustion (r = -0.295) and depression (r = -0.190) were significantly negatively correlated with benevolence. In study 2, benevolence was significantly negatively correlated with stress (r = -0.392) and depression (r = -0.310), whereas self-compassion (0.401) was significantly positively correlated with benevolence. While correlations were in expected directions, benevolence was not significantly associated with Satisfaction with Life (r = 0.148) or anxiety (r = -0.199) in study 2.

    Conclusion: Self-assessed benevolence is associated with levels of perceived stress, exhaustion, depression, and self-compassion. Future studies are warranted on how benevolence is related to stress and mental ill health such as depression and anxiety, and if benevolence can be trained in order to decrease stress and mental ill health such as depression and anxiety in workplace settings.

  • 12.
    Andersson Elmtoft, Natasja
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att gå i psykoterapi efter pension: En kvalitativ studie av yngre äldre kvinnors behov avpsykoterapi2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Äldres psykiska hälsa är ett åsidosatt område och Socialstyrelsen efterlyserbehandlingsalternativ till medicinering. Flera studier poängterar dock att detsaknas forskning inom området psykoterapi med äldre. Syftet med studien är attundersöka frågor och livsproblem bland pensionärer som går i psykoterapi samtvad de anser är hjälpsamt vid kontakt med en psykoterapeut. En kvalitativ studiemed intervjuer har genomförts med fem kvinnor som valt att gå i psykoterapiefter pension. Kvinnorna var mellan 64 och 73 år gamla när intervjuernagenomfördes. Resultatet visade att fyra av de fem intervjuade kvinnorna ficknågon form av kris i samband med pensioneringen, och att de sökt upp enpsykoterapeut men att detta har skett av olika anledningar och livsproblem. Deanser att psykoterapi är hjälpsamt efter pensionering men menar att terapinbehöver anpassas till den äldres behov, ett synsätt som stöds av forskningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Andersson, Ing-Marie
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Äldres tankar kring pensionering, åldrande och förluster2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien var att undersöka äldres tankar kring förluster och upplevelser av pensionering och åldrande. Metoden är kvalitativ. Intervjuerna har gjorts med sex kvinnor som har gått i psykodynamisk psykoterapi mellan ett och tre år i samband med sin pensionering. Kvinnorna var mellan 66 och 77 år gamla när intervjuerna genomfördes. Resultatet visar att det viktigaste inför framtiden är en god hälsa och en trygg ålderdom. Samtliga informanter har haft positiva förväntningar inför pensionärstiden. Övergången från att lämna yrkeslivet till att bli pensionär har inneburit olika för var och en. Det framkom både positiva och negativa aspekter. Alla fick någon form av kris i samband med pensioneringen, oavsett om de har valt att fortsätta arbeta eller inte. Det handlar inte om arbetet utan om tillhörigheten. Informanter ansåg sig fått en ny insikt genom psykoterapin. Deltagarna ser positivt på åldrandet, men det går inte att förneka förlusterna, sorgen och oron för hur det kan bli senare i livet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 14.
    Andersson, Karin
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En utvärdering av psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för unga: Analys av självskattade symptomförändringar via SCL-902014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med undersökningen är att få en bild av självskattade symptomförändringar hos de unga vuxna som genomfört en psykodynamisk psykoterapi på Stadsmissionens Terapicenter för Unga, under perioden 2008-september 2013.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen var om och i vilken grad patienternas självskattade symptom förändrats under behandlingstiden. Utgångshypotesen för undersökningen var att den skulle visa en signifikant förbättrad självupplevd psykisk hälsa hos de unga vuxna som ingår i studien.

    Metod: Studien har genomförts genom att en statistisk analys gjorts av insamlat självskattningsmaterial i SCL-90, för perioden 2008 - september 2013, från Stadsmissionens Terapicenter för unga. Materialet består av enkätsvar från 209 personer.

    Resultat: Resultaten visar att det sker en positivt signifikant symptomförändring under behandlingstiden. Störst är den positiva symptomförändringen i det generella genomsnittsvärdet, GSI, samt vad gäller depression, ångest, interpersonell känslighet och tvång. Resultaten visar också att det finns ett betydande bortfall som inte är slumpmässigt, då bortfallet tenderar att överrepresenteras av personer med en högre nivå av psykiska besvär.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera på grund av ett betydande bortfall, dessutom saknades i hög utsträckning persondata i databasen vilket bidrar till en brist i resultatdiskussionen. En bredare och mer kontrollerad bortfallsinformation, såväl som ytterligare persondata, skulle vara till gagn för framtida utvärderingar.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Andersson, Lars-Percy
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeutens känslor - risker och möjligheter i terapin2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Bakgrunden är att det finns få referenser inom forskningen på den terapeutiska relationen som explicit handlar om psykoterapeutens känslor i relationen.

    Syftet med denna studie är att förstå mera om psykoterapeutens känslor, vad som utlöser dem i terapirelationen och vilka risker och möjligheter som psykoterapeuterna upplever med känslorna i terapin.

    Metoden som valdes är en kvalitativ metod med en explorativ ansats. Deltagarna i studien är sex psykoterapeuter; fyra kvinnor och två män i åldrarna 50-65 år.

    Resultatet visar att psykoterapeuterna inte kopplar egna starka känslor i relationen till positiva behandlingsresultat i terapin. De uttrycker att man som psykoterapeut bör vara observant på sina känslor och att de bör hållas i bakgrunden i relationen. I de terapier som psykoterapeuterna refererar till i intervjuerna har behandlingsresultaten dock varit goda, patienterna har upplevts som genuina och psykoterapeuterna har känt sig omtyckta av patienten. Psykoterapeuterna kopplar dock inte ihop det positiva behandlingsresultatet och genuiniteten hos patienten i terapirelationen. Genuinitet även hos psykoterapeuten, både i självkännedom och kunskap, är viktiga faktorer för att kunna utföra det terapeutiska arbetet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Andersson, Maude
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    En illusion och dess samtid: det förnekade lidandet ur ett psykoanalytiskt perspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav. I undersökningen framkom två sätt varpå man försöker hantera sitt lidande: Man tilldelar sig en illusorisk föreställning om vem man är i form av idealjag samt genom att göra sitt värde socialt betingat.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Andiné, Maria
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiska alliansen i ISTDP?2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Den terapeutiska alliansen ses idag som en viktig faktor oavsettterapimetod. Denna uppsats undersöker den affektfokuserade, psykodynamiskaterapi-metoden som kallas för Intensive short-term dynamic psychotherapy(ISTDP) med focus på den terapeutiska alliansen. Syftet med denna studie är attundersöka hur psykoterapeuter upplever och beskriver den terapeutiska alliansen iISTDP.

    Frågeställningar: Hur upplever och beskriver psykoterapeuter den terapeutiskaalliansen i ISTDP?

    Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Materialet bearbetas utifrånempirisk tematisk analys.

    Resultat: Resultatet av intervjuerna redovisas först utifrån respondenternasbeskrivning av den terapeutiska alliansen i ISTDP för att sedan följas av femframkommande teman: Lyhördhet, Tempo, Kroppsspråk, Press samt Skicklighet.

    Diskussion: Studien visar att respondenterna upplever och beskriver ISTDPmetoden som ett sätt att gemensamt med patienten skapa, en stark medveten ochomedveten terapeutisk allians och en läkande relation. Resultatet var likartat hosalla respondenter och överensstämmer med teori och tidigare forskning. Tänkbaraframtida studier föreslås.

  • 18.
    Ankarberg, Peter
    et al.
    Capio Psykiatri Östergötland.
    Bergsten, Katja
    Uppsala universitet.
    Bohman, Gunnar
    Stockholms universitet.
    Bäck, Malin
    Psykiatriska kliniken i Värnamo; Linköpings universitet.
    Falkenström, Fredrik
    Karolinska institutet; Stockholms läns landsting.
    Klingström, Anders
    Lilliengren, Peter
    Philips, Björn
    Stockholms universitet.
    Werbart, Andrzej
    Stockholms universitet.
    Socialstyrelsens riktlinjer är partiska och ovetenskapliga!2017Ingår i: Psykoterapi : Psykoterapicentrums tidskrift, ISSN 2001-5836, Vol. 26, nr 2, s. 30-34Artikel i tidskrift (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Denna artikel är ett remissvar med synpunkter på de nationella riktlinjerna för ångest och depression, som vi publicerar i sin helhet i tidsskriften. Vi gör det på grund av den ingående kunskap om processerna i riktlinjearbetet som några av författarna har kunnat få genom egen medverkan och närvaro i det arbetet.

  • 19.
    Apell, Anna
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapiutbildningens påverkan på prästens yrkesutövning: En kvalitativ intervjustudie2021Självständigt arbete på avancerad nivå (magisterexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Prästens yrke är grundat i kristen tro medan psykodynamisk terapi har sin utgångspunkt i psykoanalytisk teori som inledningsvis betraktade religiösa föreställningar som kompromissbildningar. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur präster upplever att centrala aspekter i yrket som präst förändras av en psykodynamisk terapiutbildning.

    Frågeställningar: Upplever deltagarna en förändring i sin tro gällande deras gudsbild? På vilket sätt upplever deltagarna att psykodynamisk terapiutbildning påverkat deras yrkesutövande som präster?

    Metod: Fem semistrukturerade intervjuer med präster i Svenska kyrkan som är legitmerade psykoterapeuter, psykodynamisk inriktning, analyserades i en induktiv tematisk analys.

    Resultat: Studien visar att prästerna upplever att en psykodynamisk psykoterapiutbildning förändrar centrala aspekter i yrket som präst. Genom en psykodynamisk psykoterapiutbildning sker en intrapsykisk förändring och de två yrkena präst och psykoterapeut integreras. 

    Diskussion: Diskussionen tar fram en modell som visar att psykoterapiutbildningen ger en intrapsykisk förändring och att de två yrkena integreras med varandra. Resultatet förankas och diskuteras utifrån objektrelationsterori, anknytningsteori och empiri.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 20.
    Arnberg, Filip K.
    et al.
    Uppsala universitet.
    Bondjers, Kristina
    Uppsala universitet.
    Sveen, Josefin
    Uppsala universitet.
    Panel discussion: early interventions after traumatic events2015Ingår i: European Journal of Psychotraumatology, ISSN 2000-8198, E-ISSN 2000-8066, Vol. 6, artikel-id 28636Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 21.
    Axelsson, Christer
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP jämfört med patientens självskattning av psykiska besvär2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom ISTDP har psykodynamisk diagnostik utvecklats och används kontinuerligt i behandlingen. Diagnostiken delar in patienter i olika karaktärsstrukturer. Frederickson (2013) gör en indelning i de fyra kategorierna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör. Föreliggande studie undersöker hur patienters bedömda karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av sina psykiska besvär. 

    Frågeställningar: Samvarierar terapeutens bedömning avseende karaktärsstrukturerna lågt motstånd, moderat motstånd, högt motstånd och skör med patientens självskattade psykiska besvär med utvärderingsformuläret CORE-OM. 

    Metod: 31 patienter på tre olika psykiatriska mottagningar har fyllt i självskattningsformuläret CORE-OM. Därefter intervjuades de av psykolog för att bedöma karaktärsstruktur. Den fastställda karaktärsstrukturen jämfördes med utfall i CORE-OM. De statistiska analyserna har genomförts med Spearmans rho värde. Kruskal - Wallis rangordningstest. Vald signifikansnivå < 0.05. Uppföljande parvisa post/hoc test (Man-Whitney U test med Bonferoni korrigerat p värde). 

    Resultat: Bedömd karaktärsstruktur samvarierar med patientens självskattning av psykiska besvär mätt med CORE-OM. Skillnaderna är signifikanta mellan karaktärstrukturerna moderat motstånd och skör avseende både CORE-OM total- och domänpoäng. Karaktärsstrukturen skör skiljer ut sig signifikant från övriga i domänen risk med högre grad av risk rapporterad. Karaktärsstrukturen moderat motstånd skiljer ut sig signifikant med rapporterat lägre grad av svårigheter i underkategorierna nära relationer och socialt i förhållande till övriga. 

    Diskussion: Studiens resultat påvisar att bedömning av karaktärsstruktur utifrån ISTDP är en tillförlitlig diagnostisk metod. Resultatet stödjer den långa traditionen av teoribildning inom den psykodynamiska traditionen vad gäller koppling mellan art av försvar och graden av psykisk ohälsa.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Axmin, Susanna
    Marie Cederschiöld högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapi med klienter som utövat våld: En kvalitativ intervjustudie med psykodynamiska skolade psykoterapeuter om deras erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld i nära relation2023Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat.

    Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt?

    Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys.

    Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin.

    Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området.  

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 23.
    Bakke, Elisabeth
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Begreppet Acceptans som beskrivning av förändring i psykodynamisk psykoterapi2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det debatteras inom psykoterapiforskningen om hur förändring går till. Accep-tans beskrivs av två relationella teoretiker, Safran och Muran (2000), som hjärtat i psykoterapi. Acceptans tycks inte ha studerats som common factor inom psykoterapiforskningen. Frågeställningarna är: Hur kan förändringsproce-ssen beskrivas i psykodynamisk psykoterapi med hjälp av begreppet acceptans? Har patienterna nått en ökad acceptans, vilken slags acceptans ar de uppnått och hur hänger det samman med förändring? Framträder acceptans i intervjuer-na på ett sådant sätt så att man kan se det som en common factor av betydelse?  Arbetet har en kvalitativ ansats där intervjuer med sex vuxna som genomgått långtids psykoanalys eller psykodynamisk terapi analyserades med tematisk analys. Resultat: Fem teman i framträdde i analysen: a) Acceptans av flera aspekter av själv, b) Acceptans av egen begränsning, c) Acceptans av ansvar och agens, d) Acceptans av olikhet, e) Terapeutens acceptans av patienten. Resultatet visar på att all förändring inte är och inte kan beskrivas i termer av acceptans men det tyder på att acceptans kan ses som en viktig underliggande mekanism som bidrar till förändring. Det pekar också i riktning mot att studiet av acceptans som utfallsmått kan bidra till att studera strukturell förändring efter psykoterapi men ytterligare forskning skulle behövas för att undersöka detta vidare.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 24.
    Bane, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Metodfokus på Affekt; Hur känns det?2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [en]

    Evidence-based psychotherapeutic methods compete with each other, while meta-analysis have shown that variability due to different methods related to outcome is remarkably low. In this qualitative study six former patients were interviewed about experiences of method and technique in Affect-focused therapy, with a slight overweight towards unsatisfactory experiences. Responses were analysed and categorised in emergent themes. Methodological focus on affect showed to be a much appreciated, as well as insufficient, element. Alongside positive experiences or summaries of therapy, methodological frames were felt to be at times restrictive, even invalidating, as far as not allowing focus on what was felt to be the more predominant need. These needs were varied and individual; e.g. more/less of undetermined space free of preconceptions, more/less focus on affect, more direction forward, or more space for existentially oriented aspects. Results found good support in previous research except for a strong validation of therapists, even when aspects of therapy had been severely problematic. Experiences of applied method differed extremely among participants. The study highlighted lack of relation between method and outcome, and that positive regard of therapy and alliance were not synonymous with good outcome. Prominent themes were quality of methodological focus on affect and of therapeutic relationship, basic humanistic values, and individual factors of variance.

    Future research was suggested to focus on integration of methods, on therapists’ common factors, as well as on issues of power in the therapeutic relationship.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 25.
    Barkström, Jane
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Självkännedom: inom utbildning2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: För många yrken ska studenten efter avslutad utbildning "visa självkännedom och empatisk förmåga". Detta finns formulerad för en rad yrkesexamina. Fokus för uppsatsen var att undersöka lärandemålet "självkännedom" i relation till utbildning.

    Frågeställningar: Studien ville undersöka socionomstudenters upplevelse av ökad självkännedom efter avslutad utbildning inom socionomprogrammet och ökad självkännedom i relation till sin kommande yrkesroll. Studien ville också belysa på vilket sätt ökad självkännedom uppnåddes i utbildningen.

    Metod: Studien hade en kvalitativ och deskriptiv ansats och var explorativ. Åtta socionom-studenter som avslutade sin utbildning år 2010 intervjuades. Tolkningen av materialet har skett utifrån psykodynamiska teorier.

    Resultat: Studien visade att självkännedom upplevdes öka i utbildningen med hjälp av teori-studier, i studiegruppen och i de färdighetstränande inslagen. Självkännedom uppnåddes via relationen till andra och starka affekter som ledde till insikter och upplevelsen av ökad självkännedom. Erfarenheterna från utbildningssituationen låg sedan till grund för ökad självkännedom i yrkesutövningen som socionom. Studien visade att psykodynamiska utvecklingsteorier/inlärningsteorier kunde tillämpas inom vuxenutbildning.

    Diskussion: Utbildningen upplevdes som akademiserad av respondenterna och flera gav uttryck för att de i utbildningen saknade modeller för sin kommande yrkesroll i socialt arbete. Privata tankar och reaktioner som väcktes i undervisningen bearbetades främst i den informella studiegruppen och det egna nätverket. Man beskrev ett visst avstånd till lärare och studie-kamrater för att hitta egna förhållningssätt till sina upplevda erfarenheter.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 26.
    Bergklo, Eva
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    ”Från dom har det blivit vi” - Tre medelålders systrars relationsutveckling före och efter föräldrarnas död.: - En retrospektiv kvalitativ studie utifrån två syskongruppers upplevelser.2015Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna retrospektiva kvalitativa studie är att öka kunskapen om tre systrars upplevelse av sina relationers utveckling före och efter båda föräldrarnas död. Som forskningsdesign valdes en kvalitativ metod. Två syskongrupper om tre systrar i medelåldern 49-62 år intervjuades. Datamaterialet analyserades med empirisk tematisk analys. I resultatet framträdde en struktur med fyra olika tidsintervall med femton teman. Resultaten visar att trots de oerhört starka anknytningarna av dysfunktionell natur i ursprungsfamiljerna får systrarna syn på varandra när föräldrarna dör. Syskonrelationerna har kommit i skymundan av föräldrarnas närvaro och deras problem. Det har påverkat syskonrelationerna. Relationerna mellan systrarna och rollerna förändrades i processen före och efter föräldrarnas död och mognar till något annat. Detta går som en röd tråd genom hela materialet; att existera i tillvaron, syskonrelationer omprövas och detta leder till närhet, autonomi och differentiering, en acceptans att alla är olika i triaden som vägleder dem till att värna om varandra än mer i medelåldern.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Bergsten, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Arbetet med känslor i Anknytningsbaserad familjeterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Depression är ett av de vanligaste psykiatriska symtom hos svenska ungdomar och unga vuxna. Anknytningsbaserad familjeterapi (ABFT), är särskilt inriktad på depression och suicidnära ungdomar. Uppsatsen har fokus på arbetet med känslor i familjeterapi/ABFT.

    Frågeställning: Syfte att undersöka hur psykoterapeuter som följer ABFT-manualen kan arbeta med att fördjupa den emotionella nivån hos familjemedlemmarna. Går det att urskilja samband mellan terapeutens interventioner och känslomässig fördjupning hos familjen, hur ser i så fall dessa samband ut?

    Metod: Kvalitativ fallstudie på en hel filmad psykoterapi, totalt 18 sessioner. Familjen består av en ungdom och dennes föräldrar. Ett antal episoder har valts ut där psykoterapeutens interventioner och vad som hänt i respektive episod har studerats med tematisk analys.

    Resultat: Att rikta familjemedlemmar till varandra är det som väcker mest känslor i familjen. Möten uppstår som tolkas vara helande och ha långsiktiga effekter på familjemedlemmarnas relationer.

    Diskussion: Uppsatsens resultat kopplas till Daniel Sterns teori om ”mötesögonblick” (moments of meeting), intersubjektivitet inom familjen och familjeterapins unika möjlighet att arbeta med känslor i närvaro av de objekt som det faktiskt gäller.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Bjerger, Christine
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Det psykoterapeutiska rummet: Psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Arbetsrummet är något som psykodynamiskt skolade psykoterapeuter medvetet förhåller sig till och använder sig av på olika sätt i professionen. Syftet med den här studien var att belysa några psykoterapeuters tankar om betydelsen av arbetsrummets funktion och utformning.

    Frågeställningarna utgår ifrån vad utformningen på arbetsrummet har för betydelse för den enskilde terapeuten och den psykoterapeutiska processen. Metod: I studien användes en kvalitativ metod och fem legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuades.

    Resultatet visar att de intervjuade psykoterapeuterna har mycket kunskap kring betydelsen av det terapeutiska rummet och dess utformning. De anpassar sig efter rummets arkitektur och försöker få till inredningen på bästa sätt för sig och patienten. De är måna om att patienten har det bra.

    Möblerna och framförallt fåtöljerna är viktiga i arbetet. De använder sig medvetet av textilier, konst, belysning och naturligt insläpp av ljus samt utsikt genom fönster. Ostördheten anses vara det viktigaste och de byter ogärna rum. Psykoterapeuterna ser sig som en del av rummet de arbetar i och rummet är en del av helheten. Den psykoterapeutiska processen påverkas alltså av arbetsrummet. Diskussion: Den enskilde psykoterapeuten använder mycket tid till att fundera ut vad som fungerar bäst i ett arbetsrum inför mötet med patienten och det krävs en flexibilitet för att kunna möta olika patientgrupper och olika typer av verksamheter. Trots det är det något som man inte pratar så mycket om eller lyfter fram i det psykoterapeutiska arbetet. Det är inte ovanligt att man är flera som delar på samma rum, såväl terapeuter som andra verksamheter och att man därför tillfälligt behöver byta rum. Det finns forskning kring vårdmiljö och vårdrummets påverkan på läkningsprocess, men ingen aktuell forskning på det psykoterapeutiska arbetsrummets utformning.

    Det kan finnas en risk att rummet glöms eller prioriteras bort i samband med inrättandet av olika verksamheter inom kommuner och landsting.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 29.
    Bladh, Ulrika
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Informationsteknologi som terapeutiskt hjälpmedel: Den terapeutiska relationen via Skype2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Dagens informationssamhälle, erbjuder nya sätt att interagera, att etablera relationer och att bibehålla kontakten mellan människor.Teknologi och terapi blir ett sätt att upprätthålla en terapeutisk relation med hjälp av Skype som informationsteknologiskt hjälpmedel. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters upplevelser avden terapeutiska relationen inom psykodynamisk psykoterapi via videokommunikation. Frågeställningarna fokuserar på terapeuternas användning av de psykodynamiska teorierna, beskrivning av den terapeutiska relationen samt hur den terapeutiska alliansen byggs vid videokommunikation. Studien hade en kvalitativ forskningsansats med en hermeneutisk metod. Sex terapeuter som bedrev terapi på Skype harintervjuats. Resultaten visar att terapeuterna upplevde att det fanns en distans i relationen som kunde användas positivt för att utreda något djupare i terapin. Terapierna blev mer ordrika då överföringaroch motöverföringar inte kunde identifieras lika lätt som vid ett fysiskt möte. Den terapeutiska alliansen upplevdes skörare på Skype. Slutsatser av studien var att bedriva en psykodynamisk psykoterapi på Skype behövde terapeuterna anpassa teorin till teknologin. Distansen irelationen användes som ett hjälpmedel för att terapin skulle utvecklas till en insiktsterapi men kunde även verka till att försvaren förstärktes.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 30.
    Blennberger, Erik
    Ersta Sköndal högskola, Institutet för organisations- och arbetslivsetik (IOA).
    Att tolka tillit: begrepp och grundfrågor2009Ingår i: Tillit i det moderna Sverige: den dumme svensken och andra mysterier / [ed] Lars Trägårdh, Stockholm: SNS förlag , 2009, 1. uppl., s. 19-58Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
  • 31.
    Block, Charlotte
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Var finns hjälpen?: om komplex traumatisering och traumabehandling.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Det finns ett klart samband mellan komplex traumatisering och psykisk och fysik ohälsa. Många människor har stora problem med det dagliga livet och relationer. Förutom det personliga lidandet är effekterna av komplex traumatisering av stor samhällsekonomisk betydelse. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeutisk behandling av traumatiserade patienter inom icke specialiserade enheter. Frågeställningarna i studien är: Vad innebär effekterna av komplex traumatisering för individen? Vilka är terapeuters upplevelse av att arbeta med komplext traumatiserade individer? Får individer med diagnosen komplex PTSD den hjälp de behöver? Den metod som använts är en kvalitativ studie där sex legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning intervjuas. Resultatet av studien visade att effekterna av komplex traumatisering är omfattande och svåra att diagnostisera. Tillståndet har ofta utvecklats till kroniska besvär, t ex ångest och depression, somatiska besvär och personlighetsstörning. Det finns svårigheter och hinder för att traumatiserade patienter ska få adekvat hjälp och utifrån resultatet saknas det i dag både resurser och effektiva behandlingsmetoder. Kunskapen om trauma och dess effekter måste i ökad utsträckning uppmärksammas och prioriteras i tidigare skede inom vård- och behandling.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 32.
    Braaf, Lisa
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att inte släppa patienten på irrvägar: Fem psykoterapeutstudenters upplevelser av att lära sig arbeta med Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy2017Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 60 poäng / 90 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: ISTDP-metoden har en växande evidensbas. Metoden kräver högre grad av aktivitet och direkthet från terapeutens sida jämfört med klassiskt psykodynamiskt förhållningssätt. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om psykoterapeutstuderandes upplevelser av att lära sig och arbeta med ISTDP parallellt med andra utbildningsinslag.

    Frågeställningar: Fokuserar på psykoterapeutstuderandes upplevelser av lära och integrera ISTDP-metoden med andra psykodynamiska arbetssätt.

    Metod: Kvalitativ intervjustudie med psykoterapeutstuderande som utbildats i ISTDP under psykoterapeututbildningen.

    Resultat: Upplevelserna av ISTDP-momentet skiljer sig mellan intervjupersonerna, som beskriver en ambivalens: dels uppskattning över att ha lärt sig metoden, dels utmaningen i att vara aktiv, uppmärksam och samtidigt tänka ut lämpliga interventioner. Initial osäkerhet avtog med ökad erfarenhet och gav större mod och trygghet i terapeutrollen. Metoden upplevs underlätta tydlighet, fokus och ångestreglering i patientarbetet. ISTDP-momentet gavs stort utrymme vilket begränsade utrymmet för andra ämnen.

    Diskussion: Denna studie visar på svårigheter förknippade med att lära sig en metod där arbetssättet skiljer sig från övriga utbildningsmoment. Studien belyser vikten av balans mellan utmaning och trygghet i lärsituationen med hänsyn taget till studenternas tidigare kunskaper och begränsade erfarenhet. Faktorer som gynnar respektive hämmar lärandet diskuteras.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 33. Bragee, B
    et al.
    Bullington, Jennifer
    Linköpings universitet.
    From health to disease: a New Approach to Study the Emergence of Psychosomatic Symptoms2003Ingår i: Psychotherapy and Psychosomatics, ISSN 0033-3190, E-ISSN 1423-0348, Vol. 72, nr 4, s. 228-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 34.
    Brandstetter Madiedo, Consuelo
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Klientens perspektiv på psykoterapi2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Denna uppsats undersöker vad människor som har gått i psykoterapi, oavsett

    vilken inriktning, tycker har varit viktigt i sina erfarenheter. Syftet är att,

    utifrån klientens perspektiv, öka förståelsen för avgörande faktorer i en

    psykoterapi.

    Arbetet har en kvalitativ ansats, där intervjuer med fem vuxna har analyserats

    med en tematisk metod. Tre huvudteman identifierades: a) anledning att söka

    psykoterapi b) att välja att påbörja och fortsätta psykoterapi och c) effekter av

    psykoterapi.

    Resultaten pekar också att klienterna gör ett aktivt val när de accepterar den

    hjälp som de har sökt. Betydelsen av den roll psykoterapeuten spelar framhävs

    samt den terapeutiska kontakten. Den terapeutiska metod som används framstår

    i jämförelse som en mindre viktig aspekt av denna kontakt. Slutligen,

    psykoterapiernas effekt är ett viktigt resultat av erfarenheterna.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 35.
    Branner, Aron
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gör vi egentligen?: Vilka interventionstyper upplever psykoterapeuter att de använderför att skapa behandlingsallians medpatienter som har svårigheter med mentalisering? –En explorativ studie.2018Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Att undersöka hur psykoterapeuterarbetar kliniskt med patienter som har svårigheter med mentalisering kan ge en tydligare uppfattning om vad som är hjälpsamt i skapandet av behandlingsallians. Psykoterapiforskning har visat att olika typer av interventioner kan vara verksamma i fråga om att skapa behandlingsallians. I denna studie undersöks vilka interventionstyperfem psykoterapeuter beskriver sig använda i försök att skapa behandlingsallians med patienter som har svårigheter med mentalisering.

    Frågeställningar: Vilka interventionstyperuppleverpsykodynamiskt orienterade psykoterapeuter är till hjälp för att skapa behandlingsallians med patienter som har svårt att mentalisera?

    Metod: I undersökningen tillämpades en kvalitativ, deskriptiv metod där data samlades in med hjälp av ljudinspelade, semistrukturerade intervjuer. Bearbetningsmetoden som används är tematisk analys.

    Resultat: Studien visar terapeuters olika syn på vad som är till hjälp när det handlar omatt skapa behandlingsallians hos personer som har svårt att mentalisera. Trots skillnader i teoretiska förhållningssätt trädde fyra gemensamma teman fram. De fyra centrala temanasom trädde fram i bearbetningen av intervjuerna var affekter, transparens, samarbete samt överföring.

    Diskussion: De beskrivna interventionstypernaochhur interventioner regleras efter reflektionsförmågadiskuteras. Vilka interventiontypersom upplevsverksamma jämförs med aktuell teoribildningi ämnet. Det framkommer olika teoretiska referensramar angående hur interventionstyperna skapas. Trotsolikateoretiska referensergår det att utkristalliseragemensamma interventionstyper.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 36.
    Bratt, Sofia
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoterapeuters användande av Anknytningsteorin2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Anknytningsteorin ligger till grund för hur vi relaterar till andra människor genom hela livet. Denna studie vilar på hur psykoterapeuter använder sig av anknytningsteorin på olika sätt i sitt kliniska arbete. Studien tillkom utifrån författarens intresse för hur anknytningsteorin kan användas i psykoterapi.

    Frågeställningar: Hur beskriver psykoterapeuter att de använder sig av anknytningsteorin i mötet med patienter? Vilka konsekvenser av anknytningsbrister ser psykoterapeuterna? Hur tänker psykoterapeuterna kring reparerande av anknytningsbrister?

    Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats. Studien bygger på fyra intervjuer för att få en djupare förståelse för kring hur anknytningsteorin används i det kliniska arbetet. Intervjuerna är semistrukturerade.

    Resultat: Anknytningsteorin används av psykoterapeuter i det kliniska arbetet åtminstone av de personer som intervjuats i den här studien. Teorin används som ett redskap för att nå en djupare förståelse av personen de möter. Detta både genom att fundera kring hur kvaliteten på mötet är och genom att vara lyhörda för vad som sägs och hur det sägs.

    Diskussion: Resultaten visar att Anknytningsteorin kan vara ett stöd i arbetet med att förstå och hjälpa människor att komma vidare. Det visar även att en god anknytningsrelation kan fungera som ett skydd för senare eventuella patologier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 37.
    Broberg, Anders
    et al.
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Linnéa
    Göteborgs universitet.
    Axberg, Ulf
    Göteborgs universitet.
    Almqvist, Kjerstin
    Karlstads universitet.
    Cater, Åsa K.
    Örebro universitet.
    Eriksson, Maria
    Uppsala universitet.
    Stöd till barn som upplevt våld mot mamma: preliminära resultat från en nationell utvärdering2010Rapport (Övrigt vetenskapligt)
  • 38.
    Bryngelson, Birgitta
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att arbeta med Self-Disclosure: En fenomenologisk studie av fem psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom den psykodynamiska teoribildningen råder delade meningar om huruvida terapeuten ska berätta om sig själv för patienten. Terapeutens självavslöjande ”Self-Disclosure”, har studerats och debatterats i psykoanalytisk litteratur. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva psykodynamiska psykoterapeuters upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure.

    Frågeställning:  Hur beskriver psykodynamiska psykoterapeuter sina upplevelser av att arbeta med Self-Disclosure?

    Metod: I studien används den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden. Kvalitativa djupintervjuer genomfördes med fem psykodynamiskt skolade psykoterapeuter på deras arbetsplatser. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Materialet delades in i meningsenheter vars psykologiska innebörd har tydliggjorts, deras inbördes förhållande studerats och en förståelse har uppnåtts. En pendling mellan helhet och delar har skett kontinuerligt tills fenomenets generella struktur nåtts.

    Resultat:  I analysen framkom sju generella strukturer ur materialet; miljö, personlighet, frågor och svar, om tankar och känslor i terapirummet, om livet utanför terapirummet, känslomässiga upplevelser av Self-Disclosure och Self-Disclosures påverkan på terapiprocessen. Miljö och personlighet ansågs som ofrånkomliga självavslöjanden. Verbala utsagor och uppvisande av känslouttryck kunde ske både avsiktligt och oavsiktligt. Self-Disclosure kunde både försvåra och befrämja terapiprocessen.

    Diskussion: Trygghet och kontakt betonas som centralt för den terapeutiska processen av samtliga terapeuter i studien. Self-Disclosure bör användas med hänsyn till vilken patient det gäller och vilken fas terapiprocessen befinner sig i. Både innehåll och kontext har betydelse för effekten av Self-Disclosure. Ett pragmatiskt förhållningssätt kan gynna terapiprocessen. Konsekvenserna kan inte förutses utan det centrala är terapeutens uppmärksamhet på hur den upplevs och vilken påverkan den har för terapiprocessen

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 39.
    Brytting, Tomas
    et al.
    Etikakademin.
    Westelius, Alf
    Linköpings universitet.
    Westelius, Ann-Sofie
    Förnuft och känsla: om organisering för att må bra2004Bok (Övrig (populärvetenskap, debatt, mm))
  • 40.
    Börjeson, Bengt
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete.
    "It's all in their genes": reflexioner om den sociala konstruktionen av en människa utan samhälle1998Bok (Övrigt vetenskapligt)
  • 41.
    Callenberg, Josefine
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Närvaro på distans: psykodynamiska terapeuters erfarenhet av att övergå till att bedriva terapi på distans2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Även om distansterapi visat sig vara effektivt och ger ökad tillgänglighet är många terapeuter ändå tveksamma till formatet.

    Syfte: Genom att undersöka hur övergången till distansformat enligt psykodynamiskt orienterade terapeuter påverkar den terapeutiska processen, dess ram och relationella kvalité ges ett bidrag till förståelse av denna tvekan.

    Metod: En kvalitativt inriktad fenomenologisk studie av semistrukturerade intervjuer med fem terapeuter.

    Resultat: Tematisk analys visar två teman: Närvaro och En ny situation med två respektive fyra underteman: möjliggörande och saknad respektive kropparnas kommunikation, saknad avgränsning, ramarbete och inre upptagenhet.

    Diskussion: En inre upptagenhet kan göra att närvaro som relationell kvalité i bemärkelsen emotionell, kognitiv och funktionell tillgänglighet försvåras i distansformatet. Inre upptagenhet kan bero på de ramfrågor som aktualiseras i övergången. Undersökningen resulterar i en modell som visar att i den mån en viss terapeutisk teknik, känsla i rummet eller terapeutroll föreligger som målsättning i den terapeutiska processen kommer den inre upptagenheten sannolikt kvarstå. Ökad förståelse för terapeuters målsättningar i och med den terapeutiska processen föreslås som en nyckel för vidare acceptans av distansformatet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Callio, Carina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att leva med ett syskon som lider av en ätstörning2014Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Utifrån mina tidigare erfarenheter inom barnpsykiatrin tänker jag att syskon till psykiskt sjuka barn och ungdomar varit en exkluderad grupp som inte fått sitt utrymme inom vården. Det är av stor vikt att deras tankar och känslor blir belysta för att hitta sätt att möta upp denna grupp. I hälso- och sjukvårdslagen betonas barns behov av information, råd och stöd. Studiens syfte var att undersöka ungdomars upplevelser av att leva med ett syskon som lider av ätstörning. Tre pojkar och två flickor i ålder 15-20 intervjuades i studien. Som analysmetod användes en kvalitativ innehållsanalys enligt Morse och Field. Denna studie bekräftar tidigare kunskap om syskons erfarenheter av att leva med ett syskon som lider av en ätstörning. Syskonen beskriver en oro för systern och brist på information om syskonets sjukdom och behandling. De påverkas negativt av konflikter vid måltider och flera syskon beskriver att de känner skam över systerns sjukdom. Den här studien visar också på att det fanns skillnader i hur pojkarna och flickorna upplevde sin systers sjukdom. Flickorna upplevdes mer känslomässigt drabbade. Flickorna beskrev att deras vardag blivit starkt påverkad av systerns sjukdom, medan pojkarna beskrev att deras vardagsliv med kompisar och aktiviteter inte påverkades i större utsträckning.Ett resultat som framkommer som något nytt och positivt i studien är att flera ungdomar framhåller att familjens rutiner vid maten blivit något bra för dem, sedan deras syster påbörjat sin ätstörningsbehandling. Flickorna förmedlar att de kommit sin syster mer nära och att de känner mer samhörighet nu än innan systern fick sin ätstörning. Om föräldrarna förmår att skapa en god struktur och ett öppet och stödjande samtalsklimat vid måltider så kan de negativa effekterna för familjen minskas och behandlingen skapa ett tillfälle för hela familjen att hitta bra rutiner för familjens måltider.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Carlgren, Gunilla
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Psykoanalytikers upplevelser av att patienten finns med i deras inre värld: utanför terapins tid och rum2019Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Relationen mellan analytiker och patient i det terapeutiska rummet är av stor betydelse för terapin, men vilken betydelse har samma relation utanför nämnda rum?

    Frågeställningar: Denna studie syftar till att undersöka psykoanalytikers upplevelser av patientens närvaro i deras inre, utanför terapin, hur analytikern, det terapeutiska samarbetet och processen i terapin påverkas av detta.

    Metod: Fem analytiker intervjuades genom semistrukturerad kvalitativ intervju. Intervjuerna analyserades med Interpretative Phenomenological Analysis.

    Resultat: Analytikerna beskrev erfarenheter av en lugn, kreativ, rörlig och drömsk närvaro av patienten i terapeutens inre, av en betungande närvaro präglad av oro, av en närvaro präglad av både kärleksfulla känslor och oro, av en överföring och motöverföring präglad av stark aggressivitet, där analytikern känner sig ockuperad av patienten samt av patientens närvaro kopplad till rambrott.

    Diskussion: Samtliga analytiker uppgav att patienterna för dem blivit inre objekt, vilka utgjorde en bestående del av deras inre värld. Detta kunde upplevas både som berikande, i form av känslor av glädje, tillfredställelse och kreativitet, och krävande, i form av känslor av oro, frustration och ilska. I båda fallen upplevdes dock närvaron av patienten i analytikerns inre värld utanför terapin som en tillgång och ett verktyg i den terapeutiska processen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 44.
    Carlsson, Heléne
    Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    När traumat sätter sätter sig i kroppen: Affektreglering och somatoforma dissociationer hos patienter2016Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Traumatiska upplevelser som inte bearbetas kan ge somatiska symtom, i en del fall som uttryck för dissociation, så kallade somatoforma dissociationer. Patienter med dessa symtom söker sig till sjukvården där bristande kunskap om symtom på trauma kan fördröja adekvat behandling. Studiens syfte är undersöka traumainriktade terapeuters erfarenheter av arbete med patienter som har somatoforma dissociationer. Frågeställningarna är: Vilka upplevelser har psykoterapeuter av affektreglering och allians med traumatiserade patienter? Vilka symtom i form av somatoforma dissociationer ses hos patienterna? Hur kan man fånga upp traumarelaterad problematik inom sjukvården? Metoden är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem legitimerade psykoterapeuter som arbetar på traumamottagningar. Resultatet visar att somatiska symtom är vanliga hos traumatiserade patienter och att en del av symtomen kan betraktas vara somatoforma dissociationer. De somatiska symtomen kan ses som ett uttryck för obearbetade affekter och affektreglering är en väg till minskning av symtomen. I psykoterapin är tilliten en viktig del i alliansen. Slutsatser som kan dras är att somatoforma dissociationer kan behöva lyftas fram för att tydliggöra de somatiska uttryckens koppling till trauma. Inom sjukvården är det av vikt med ökad kunskap kring trauma så att patienten även får hjälp till affektreglering genom terapi och inte endast t ex fortsatt medicinsk behandling för somatiska och psykiska symtom.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 45.
    Carlstedt, Catarina
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Att mötas i språket: Språket i det psykoterapeutiska samtalet2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Då språket är en grundläggande faktor i det psykoterapeutiska samtalet är det av intresse att få mer kunskap om dess betydelse.

    Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av det verbala språkets betydelse i det psykoterapeutiska samtalet, detta framkom genom psykoterapeuternas syn på språkutveckling och eget språkanvändande, patienters språkutveckling och språkanvändande och svårigheter i psykoterapi.

    Metod: Studien använde en kvalitativ metod och intervjuade fem leg. psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning.

    Resultatet visar att psykoterapeu-terna genomgående ser på det verbala språkanvändandet som något som har en rörelse i psykoterapeuternas användande av eget språk, utifrån teorier om patientens språkanvändande. Språkutvecklingen hos patienten anses härröra från både relationen vårdare-barn och i vilken social kontext som barnet vuxit upp. Patienter som innan psykoterapin haft svårigheter i språkanvändandet vilket försvårat deras livssituation, förbättrar sitt språkanvändande efter en fullföljd psykoterapi. Detta i sin tur resulterar i förändrade relationella och sociala färdigheter.

    Diskussion: Psyko-terapeuternas fokus var riktat mot patientens språkutveckling och språkanvändning och hur detta sedan påverkar hur psykoterapeuten använder sitt språk. Överlag funderade psykoterapeuternas väldigt lite över att sin egna språkutveckling och språkanvändning, kan påverka hur patienten använder språket. Resultatet påvisar således en ovana hos psykoterapeuterna att förstå och reflektera över sin egen del i språkanvändningen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 46.
    Cederholm Wilhelmsson, Gunilla
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Adoption av barn med kända särskilda behov?: Adoptionsspecifika och existentiella tankar i beslutsprocessen ur ett föräldraperspektiv2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    En ökad andel av de barn som idag kommer till Sverige, har i förväg kända särskilda behov (special needs/sn-adoption). Det valda problemområdet fokuserar på tankegångar ur främst ett existentiellt perspektiv som kan förekomma hos en grupp adoptivföräldrar när de ska besluta om de vill eller inte vill ansöka om  doption av barn med special needs.

    Syftet är att undersöka vilka adoptionsspecifika och existentiella frågor som kan finnas i beslutsprocessen kring adoption av barn med i förväg kända särskilda behov. Sex personer med varierande bakgrund har handplockats för denna kvalitativa studie. Resultatet visar att beslutsprocessen kännetecknas av ångest, sorg/avund, existentiella tankar eller upplevelse av självklarhet. Processen påverkar relationen som förenande/samverkande, splittrande, växelvis eller ibland ojämn. Individen konfronteras med självrannsakan, skuld och skamkänslor, tvivel och ångest och existentiella tankar. Motiv till att välja eller inte välja snadoption kan vila på rationella grunder med åldersskäl, geografiskt avstånd till sjukhus, ekonomi eller boende. Motiv till att välja eller inte välja sn-adoption kan även vila på känslomässiga grunder med etiska eller ideologiska motiv, egen begränsning, skydda barnet eller syskon från påfrestningar, att adoption i sig innebär särskilda behov eller längtan efter ett litet barn. Begränsningar och förbehåll kan finnas kring ålder på barnet, vissa specifika särskilda behov. Det finns ”förbjudna” tankar och känslor som att barnet inte ska knyta an till föräldern, att inte kunna älska sitt barn, att helst vilja få ett friskt eller så litet barn som möjligt.

    Synen på sig själv och andra kan speglas som ”dålig” eller ”bättre” människa eller ökad acceptans gentemot andra än mot sig själv. Det finns ett behov av ingsskapande kring beslutet. Sammanfattningsvis visar studien att adoption av barn med i förväg kända särskilda innebär ett ökat psykiskt tryck för den enskilde och i relationen och väcker etiska och existentiella tankar av både en universell och individuell karaktär. Adoptivföräldrarna konfronteras med sin egen existens och måste hantera existentiell ångest, skuld och gottgörelse samt etiska och moraliska ställningstaganden som ansvar för sina handlingar. Särskilt uppmärksammas att special needs adoptioner kan innebära ytterligare en sorg som läggs till annan tidigare upplevd sorg kring ofrivillig barnlöshet. Fortsatt forskning föreslås inom berörda teman och hur de existentiella frågeställningarna inverkar på ett individuellt plan och i relationen mellan barn och förälder över tid.

  • 47.
    Cederlund, Lena
    Ersta Sköndal högskola, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Effekt av psykodynamisk psykoterapi: - Analys av symptomförändringar från terapistart till avslutning.2012Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Syftet med denna studie är att, utifrån ett insamlat material vid S:t Lukas mottagningar i Stockholmsområdet, undersöka symptomförändring från start till avslutning i psykodynamiskt inriktade psykoterapier.

    Frågeställningar: Den övergripande frågeställningen är om patienter och terapeuter bedömer att terapierna haft någon effekt och i så fall vilken. Vidare om bakgrundsfaktorer och självbild påverkat symptombelastningen.

    Metod: Studien har genomförts med hjälp av självskattningsformulär som fyllts i före och efter behandling. Patienterna har fyllt i Symptom Checklist (SCL-90) och terapeuterna ett frågeformulär där de skattat patienternas besvär. Efter inomgruppsjämförelser har jämförelser gjorts med ett normerings-material.

    Resultat: Det sker en signifikant symptomlindring under terapierna. Störst är förändringen när det gäller depression, ångest och interpersonell sensitivitet samt i det sammantagna genomsnittsvärdet. Patienternas bakgrund påverkar inte utfallet nämnvärt. Studien visar att patienter med höga värden för självkritik och hat vid terapistart upplever störst symptomlindring.

    Diskussion: De positiva behandlingsresultaten går tyvärr inte att generalisera p.g.a. ett betydande bortfall. En angelägen utmaning för framtida studier är att begränsa och kontrollera bortfallet. En annan angelägen fråga att följa upp är om påvisad symptomlindring fortsätter efter avslutad terapi i överensstämmelse med andra jämförbara studier.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Conradi, Peter
    Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, S:t Lukas utbildningsinstitut.
    Hur gestaltar sig den härbärgerande funktionen?: Psykoterapeuters upplevelser i den kliniska praktiken2021Självständigt arbete på avancerad nivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hpStudentuppsats (Examensarbete)
    Abstract [sv]

    Inledning: Inom psykoanalysen finns välkända teorier som beskriver den härbärgerande funktionen. Begreppet har också beskrivits i flertalet erfarenhetsbaserade fallstudier men är svårare att finna empiriska studier om. Den härbärgerande funktionen är ett centralt begrepp inför vilken den kliniska förståelsen hade gynnats av att urskiljas från allmänt psykodynamiskt arbete och konkretiseras ur den teoretiska abstraktionen.

    Syfte: Syftet med studien är att med en kvalitativt empirisk undersökning bidra till att öka praktisk förståelse för den härbärgande funktionen genom att undersöka psykodynamiska terapeuters upplevelser av hur den gestaltar sig i den egna kliniska praktiken.Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma psykoterapeuter med inriktning psykodynamisk terapi och bearbetades med tematisk analys. Studien har i och med sin utgångspunkt i terapeuternas subjektiva upplevelser en fenomenologisk förståelse av svarsdata.

    Resultat: Tre övergripande teman framträder; att stå ut, att ge tillbaka och att skapa i relation.Diskussion: Resultatet ger en kvalitativ inblick i undersökningsområdet. Resultatet bidrar med ett operationaliserat förslag på en klinisk och en i jämförelse med psykoanalytisk teori förståelig gestaltning av begreppet.

    Nyckelord: härbärgerande funktion, terapeutens upplevelse, projektiv identifikation, motöverföringSökdatabaser: DiVA, PEP, PsycINFO, APA PsycNet, Google Scholar och PubMed.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 49.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Klang, B
    Karolinska Institutet.
    Björvell, H
    Karolinska Institutet.
    The use and efficacy of coping strategies and coping styles in a Swedish sample.1997Ingår i: Quality of Life Research, ISSN 0962-9343, E-ISSN 1573-2649, Vol. 6, nr 1, s. 87-96Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This paper presents Swedish reference values for the Jalowiec Coping Scale (JCS-60), a questionnaire measuring the use and efficacy of coping strategies. The strategies are grouped in eight coping styles. The sample used was randomly selected from a Swedish urban population. The sample consisted of 268 individuals (135 men and 133 women), divided into three age-groups, 26-40, 41-55 and 56-70 years. There were no significant differences between the three age-groups or between men and women when comparing the total scores for use and efficacy on the JCS-60. No significant differences were found between the genders within each age-group. The most commonly used coping styles were the confrontational, the optimistic and the self-reliant. The least used style was the fatalistic. Men, as compared with women, used the confrontational and self-reliant coping styles more while women used the supportive coping style more than men. The youngest age-group used the emotive coping style more, compared with the other age groups. Cronbach's alpha for the total scores indicates acceptable reliability. The results of this study may be useful as Swedish reference values for comparison with the research results of studies on patients.

  • 50.
    Cronqvist, Agneta
    et al.
    Karolinska Institutet.
    Theorell, T
    Karolinska Institutet.
    Burns, T
    Uppsala universitet.
    Lützén, Kim
    Institutionen för Vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola.
    Dissonant imperatives in nursing: a conceptualization of stress in intensive care in Sweden.2001Ingår i: Intensive & Critical Care Nursing, ISSN 0964-3397, E-ISSN 1532-4036, Vol. 17, nr 4, s. 228-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The aim of this study was to explore nurses' experiences of stress within the context of intensive care. The theoretical perspective for the study builds on a cognitive-phenomenological-transactional theory of stress and coping and the theory of cognitive dissonance. Respondents were 36 registered nurses recruited from 10 intensive care units (general, neonatal and thoracic units). Their experience as nurses ranged from one to 32 years. These intensive care units had similar structural characteristics, namely a high working pace, advanced technology, constrained finances, frequent reorganizations, a shortage of registered nurses and all were filled to overcapacity. Data were collected in open-ended interviews that were audio-taped and transcribed. A content analysis identified four contradictory themes: (1) controlled by the work situation--needing to be in control; (2) constrained by prioritization--wanting to do more; (3) lacking the authority to act--knowing that something should be done; and (4) professional distance--interpersonal involvement. These four themes were synthesized at a higher level of abstraction into a main theme: stress induced by dissonant imperatives, which conceptualizes nursing stress in the intensive care unit. In conclusion, dissonant imperatives might lead to stress in intensive care nursing.

123456 1 - 50 av 282
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf