Civilsamhället är en grundpelare i en livskraftig demokrati – men vad består dess demokratibidrag egentligen av? Trots att dess roll kan uppfattas som självklar saknas ofta breda analyser av vad civilsamhället faktiskt betyder för medborgare, institutioner och det offentliga samtalet.

Civilsamhället i demokratin ger en klar och tillgänglig översikt över civilsamhällets roller i och för demokratin. Boken presenterar både teoretiska och empiriska perspektiv och visar hur det svenska civilsamhället är organiserat i ett internationellt sammanhang.

Boken riktar sig i första hand till studenter i samhällsvetenskapliga ämnen, men är också relevant för verksamma inom civilsamhället och myndigheter. Den vänder sig till alla som söker kunskap om hur demokrati formas och fördjupas genom människors organisering och engagemang.

Sedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av medborgerligt engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna.

Denna andra delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på informella insatser, ekonomiskt givande och politiskt deltagande. Vi belyser också de värderingar som är av betydelse för att förstå varför människor engagerar sig samt hur stor tilltro de har till sin förmåga att påverka politiskt.

Det ideella engagemanget är idrottsrörelsens viktigaste tillgång. Utan ideella tränare, funktionärer eller kaffeförsäljare, ingen folkrörelse. Svensk idrott skulle intefungera utan de hundratusentals personer som mot ingen, eller blygsam, ersättningreser sig och säger: ”Jag ställer upp!”

Hur mår det ideella engagemanget i dag? Hur har det utvecklats över tid? Hur serframtiden ut – vilka möjligheter har idrotten att behålla sin kanske enda egentligaresurs?

På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning (CIF) låtit forskare ochexperter bidra med kunskap och perspektiv i dessa frågor. Resultatet blev sju spännande bidrag, vilka presenteras i denna antologi. Texterna fördjupar sig i blandannat föräldrarnas viktiga roll, engagemanget hos dagens ungdomar samt hursamhällsförändringarna påverkar möjligheten och viljan att ställa upp. Antologininleds med en sammanfattande analys och slutsatser.

CIF har sedan 2009 regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. Den här rapporten är en del av 2024års uppdrag. Huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2024 finnsatt hämta på vår webbplats, liksom samtliga tidigare analyser.

Det ideella engagemanget är idrottsrörelsens viktigaste tillgång. Utan ideella tränare, funktionärer eller kaffeförsäljare, ingen folkrörelse. Svensk idrott skulle intefungera utan de hundratusentals personer som mot ingen, eller blygsam, ersättningreser sig och säger: ”Jag ställer upp!”

Hur mår det ideella engagemanget i dag? Hur har det utvecklats över tid? Hur serframtiden ut – vilka möjligheter har idrotten att behålla sin kanske enda egentligaresurs?

På regeringens uppdrag har Centrum för idrottsforskning (CIF) låtit forskare ochexperter bidra med kunskap och perspektiv i dessa frågor. Resultatet blev sju spännande bidrag, vilka presenteras i denna antologi. Texterna fördjupar sig i blandannat föräldrarnas viktiga roll, engagemanget hos dagens ungdomar samt hursamhällsförändringarna påverkar möjligheten och viljan att ställa upp. Antologininleds med en sammanfattande analys och slutsatser.

CIF har sedan 2009 regeringens uppdrag att genomföra en regelbunden och långsiktig uppföljning av statens stöd till idrotten. Den här rapporten är en del av 2024års uppdrag. Huvudrapporten Statens stöd till idrotten – uppföljning 2024 finnsatt hämta på vår webbplats, liksom samtliga tidigare analyser.

Sedan 1992 har forskare Centrum för civilsamhällesforskning vid Marie Cederschiöld högskola genomfört befolkningsundersökningar för att följa utvecklingen av ideellt arbete och andra former av engagemang. Denna rapport presenterar resultaten från den sjunde undersökningen som genomfördes 2024 vilken är central del av vår forskning om det svenska civilsamhället. Resultaten erbjuder en unik inblick i civilsamhällets mest värdefulla resurs – de ideella krafterna.

Denna första delrapport från den sjunde undersökningen fokuserar på ideellt arbete. Här analyseras omfattningen av och förändringarna i ideellt arbete sedan tidigt 1990-tal och undersöker faktorer som kan förklara varför medborgare engagerar sig ideellt. Rapporten belyser även skillnader i hur ideellt arbete utövas i städer jämfört med på landsbygden.

Mock elections are an increasingly popular form of  active learning, adopted in many European countries and the United States. However, we have limited knowledge regarding the extent to  which they enhance students’ civic competence. This article analyzes data from over 9,000 students aged 13-19 who participated in  a  2022 mock election in  Sweden. The goal is  to determine the extent to which mock elections boost civic competence, with an emphasis on potential variations related to  gender, ethnic background, and edu-cational stage. Results indicate that such participation positively influences students’ self-reported political knowledge and, to  a  lesser extent, their political interest, engagement, and efficacy. Yet, the impact varies among student demographics. For instance, foreign- born students reported greater effects than their Swedish-born coun-terparts. Female students displayed heightened political knowledge and interest compared to  males, while male students demonstrated higher political engagement. Interestingly, mock elections seemed to enhance political knowledge more in  primary school students than in  secondary school ones. Conversely, they had a  more pronounced impact on the political interests and engagement of secondary school students. The study concludes with suggestions for future research to  employ more rigorous methods to  assess the influence of  mock elections on civic competencies.

Decades of social science stress the vital role of trust in a robust democracy, and scholars have explored the origins of trust, highlighting the dynamic interaction between institutional trust and generalised social trust. While the literature exhibits uncertainties regarding the causal direction between these various forms of trust, it generally suggests that trust in institutions spills over to trust in people in general. This article examines a neglected aspect of trust studies – the relationship between local institutional trust and community trust. Drawing on a two-wave panel study from Sweden, the results indicate bidirectional relationships between the two forms of trust over time. In so doing, this study contributes to the prior research by showing that in a local context, where daily interactions take place between community members and representatives of local institutions, the relationship between trust in neighbours and trust in local institutions appears to be more complex and interdependent.

Introduction: Current literature recognizes that various socialization agents often shape political behavior. This study employs frameworks of political socialization and political agency to explore how extra curricular activities and political intentions established at age 16 influence aspects of political participation and civic engagement at age 20.

Methods: A 4-year longitudinal study was conducted using a community-based sample of 933 adolescents from a medium-sized Swedish city with a population of approximately 135,000. Data were collected in 2010 and 2014, allowing for an analysis of the impact of extracurricular activities and political intentions developed during adolescence on later political and civic behaviors. The analytical sample comprised 933 individuals (50.8% females; mean age = 16.62, SD = 0.71).

Results: The analysis revealed that participation in extracurricular activities at age 16 is a significant predictor of offline political participation at age 20. However, no significant associations were found between these activities and other forms of participation, such as illegal behaviors or broader civic engagement. Political intentions at age 16 also significantly predicted offline political participation at age 20.

Conclusions: The findings highlight the pivotal roles of both socialization agents and individual factors related to youth political agency in shaping political trajectories during adolescence. Understanding the effects of extracurricular activities and political intentions on political participation and civic engagement can aid policymakers and educators in developing strategies to foster active citizenship among young people.

Extreme right-wing violence has resulted in an intense academic debate on how democratic actors can respond to movement on the extreme right. This article explores how various types of CSOs perceive their role, interest, and willingness when it comes to counteracting right-wing extremism. Building on a theoretical framework that makes visible a variety of CSO responses and differences between types of CSOs, the results show that CSOs view themselves as having a watchdog role in relation to right-wing extremism. However, CSOs place the principal responsibility of response to right-wing extremism outside organized civil society in the hands of politicians, citizens, and the media. In addition, not all CSOs are willing to respond in the same way or to the same extent. Humanitarian and social service organizations are more inclined to engage in dialogue and protest compared with sports and recreation organizations and culture organizations. The article concludes by discussing the notion that bridging organizations may be more willing to respond to right-wing extremism and to use dialogue and deliberation compared to bonding organizations.